
5 minute read
Land i sikte – efter 2 258 sjömil
Det är en het försommardag, det är ännu maj i kalendern och mittemot mig sitter Bertil Nygård, brunbränd och nyligen hemkommen efter sitt livs hittills längsta seglats. Tillsammans med några vänner har han tillbringat nästan tre veckor ombord på en segelbåt, med start i franska Martinique i Karibien, och med destination Azorerna utanför Portugal.
BERTIL NYGÅRD, 39 år, är hemma från Öjna men sedan drygt tio år tillbaka bosatt i Helsingfors tillsammans med flickvännen och sambon Ingela West från Bergö. Det var jobbet som förde dem till södra Finland, där Bertil pendlar till sin arbetsplats – Susiluotos sjöbevakningsstation i kommunen Gustavs i Egentliga Finland.
Ett stort intresse – Jag jobbar mellan sju och tio dagar på raken, och är därefter le- dig lika lång tid. Från vår lägenhet på Berghäll i Helsingfors har jag ungefär 260 kilometer till jobbet, berättar Bertil, som varit sjöbevakare sedan 1999.
Han jobbar numera som förman på Susiluoto sjöbevakningsstation, och inte enbart arbetstiden består av sjöliv, utan även en stor del av fritiden. Genom vänner fick Bertil redan för många år sedan upp ögonen för segling och det är ett fritidsintresse som vuxit i samma takt som kunskaperna och erfarenheterna ökat.
– Vi har haft som vana att åka till Medelhavet i maj varje år och hyra en segelbåt. Sedan några år tillbaka har jag även en egen båt tillsammans med en kollega. Det är en 36 fots segelbåt som köpte i England och själva seglade hem därifrån för en sju, åtta år sedan, berättar Bertil vidare.

En plats ledig
Det var även via kollegor som Bertil fick höra om projektet med att segla hem den finskägda segelbåten från Karibien till Europa. Båten hade använts som bostad av en finsk familj de senaste två åren, och nu önskade man hjälp med att segla över den tillbaka till Portugal – en seglats som är betydligt mer krävande än att segla västerut från Europa.
Seglingsrutten på 2 258 sjömil, från franska Martinique i Karibien till portugisiska ögruppen Azorerna, tog drygt 19 dagar att genomföra med en medelhastighet på 5,9 knop.

– Det fattades en person till besättningen och jag blev förstås intresserad, ler Bertil. Det verkade vara en rolig grej och en naturlig fortsättning och utmaning på det jag hittills lärt mig och gjort inom segling.
För seglatsen krävdes dock att man kunde avsätta en månads tid på projektet, något som inte var helt enkelt för Bertil, då även flera andra i besättningen arbetar på samma station som han själv. – Vi lyckades få det ordnat tack vare att arbetsgivaren kom emot, och jag bestämde mig för att ta chansen.
Noggranna förberedelser
Planen var att man skulle kasta loss från Martinique den 1 maj och dagarna innan tillbringade Bertil och de andra i besättningen med att bunkra, provköra båten, gå igenom säkerheten och ordna alla förberedelser.
– Eftersom fyra av fem i besättningen jobbar inom gränsbevakningen, tummas det inte på säkerheten, poängterar Bertil. Behöver man hjälp när man är mitt ute på Atlanten kan det ta fyra, fem dagar innan den kommer, så man måste alltid utgå från att man ska klara sig själv.
Hårt väder i en vecka Dagen D kom och det visade sig efter starten att man skulle komma att ha motvind hela den första veckan.
– Det var tufft. När man efter sex timmars hård sjögång inser att det här är vad som ligger framför en i ännu åtta dagar, hinner man tänka en hel del. Båten lutar konstant, man måste hela tiden parera vågorna och samtidigt hade vi en del tekniskt strul och några överraskningar under tiden, berättar Bertil.
Vinden gjorde att man var tvungen att först segla norrut mot Bermuda, innan man kunde vända österut.
– Där vände vinden och efter drygt en vecka och 1000 sjömil, fick vi äntligen medvind. Havet började plana ut och sedan blev det mer eller mindre stiltje. Prognoserna vi fått via satellitlänken stämde bra och även havsströmmarna vände då. Allt blev genast betydligt lättare, vilket förstås påverkade hela besättningen, fortsätter Bertil.
Bloggade
De första dagarna med lugnare väder gick åt till att städa upp båten, torka madrasser och allt annat som blivit vått under den första veckan. Det här var den första egentliga pausen som man fick under resan. Samtidigt förgylldes dagarna av delfiner som hoppade runt båten och till och med en och annan val.
– Det var en mäktig syn, och man får en stor respekt för naturen i sådana stunder, konstaterar Bertil.
Medelhastigheten under passagen låg på 5,9 knop, vilket betyder cirka 12 km/h, och under hela resan dokumenterade man dagarna genom att blogga.
– Bloggens namn, MartiniqueHorta 2258nm Sailing against plastic, berättar både om sträckan och distansen, samt det ”statement” vi gjorde emot att dumpa plastavfall i havet – något som det varit mycket tal om under senaste tid, förklarar Bertil. Vi tog alltså med oss alla sopor hem tillbaka –vilket egentligen är en självklarhet kan man tycka.


Land i sikte
De anhöriga hemma i Finland kunde följa besättningen och seglatsen dels via uppdateringarna på bloggen, dels också via en satellitlänk där segelbåtens aktuella position kunde kontrolleras. Man hade avsatt 24-25 dagars tid för resan, som ändå avklarades på 19 och en halv dag.
– Den sista seglingsdagen hade vi mycket hårt väder. Vindstyrkan gick upp emot 20 m/s och vågorna var som stora väggar. Det var en fin känsla av att äntligen se land igen efter nästan tre veckor på havet, och vi kom fram till Horta på Azorerna 02.30 lokal tid, berättar Bertil.
Det var en lycklig men också väldigt trött besättning som stupade i säng efter att ha skålat i den obligatoriska champagnen.
Från Azorerna till Öjna
Efter att man ställt i ordning båten igen och bokat returbiljetter hem, hyrde sällskapet skotrar att se sig omkring med på ön och Azorerna är ett resmål som Bertil gärna rekommenderar.
– Det är så mycket grönare än vad de vanliga turistmålen kring Medelhavet och Kanarieöarna är. Det är lummigt, rent och mycket är nybyggt där.
Nu är Bertil tillbaka i Finland, och ett besök hemma hos föräldrarna Christina och Sven-Erik hemma i Öjna stod då högt på listan.
– Vi åker ganska ofta till Österbotten. Det känns allt viktigare vartefter föräldrarna blir äldre, tycker Bertil, som även har fyra syskon utspridda på olika orter.
Att våga ta chansen
Någon längre seglats har Bertil inte inplanerad för tillfället - nu ska först och främst den egna båten i sjön. Den är stationerad i Pargas och det har under vintern varit tal om en eventuell resa till Gotland. Seglatsen över Atlanten är förstås svår att toppa, och Bertil konstaterar att han helt klart skulle göra om det.
– Ju äldre man blir desto mer inser man vikten av att våga ta chansen då och om man får den. Man lever bara en gång och hoppar man inte på tåget är risken stor att man ångrar sig senare.
Det gäller inte bara äventyr och resor, utan det mesta i livet.
– Många tänker ofta att ”någon dag ska jag minsann...” – men ”någon dag” kanske aldrig kommer innan det är för sent av olika anledningar, avslutar han.
TexT och FoTo: Anna Sand
STORKYRO KASSEN www.gards-smak.fi
Spara tid och klicka hem en kasse med närmat till flera middagar för enbart 34,50€.
Råvaror och enkla recept till tre middagar och en efterrätt för 4 pers.
Båtturer till Valsörarna tis, tors, lörd 22.6-14.8 start kl. 11.00 från
Båtturer till Valsörarna tis, tors, lörd, 26.6-18.8 start kl. 11.00 från
Svedjehamn i Björköby
Svedjehamn i Björköby
2 km guidad vandring kaffe och smörgåsar tillbaka ca 16.00 55 €/vuxen Ring och boka:
2 km guidad vandring kaffe o smörgåsar tillbaka ca 15.30 48€/pers ring o boka 050 355 3924 www.kvarkenturer.fi 050 355 3924 www.kvarkenturer.fi
• Husgrunder
• Vatten, avlopp, minireningsverk
• Gårdsplaneringar
• Dräneringar m.m. Tel. 050-538 6966 Stefan Berglund
Blommor för alla tillfällen
Presenter och inredning Fullständiga begravningstjänster
Kyrkobyvägen
Öppet
Bli
Åsvägen 623, Övermark • Tel. 0500-669 631 fredrik.lyback@agrolink.fi