Kulturens årsbok 1997

YFTKRA EN ov AMIK, liksom Gösta Adrian-Nil on övriga 10-tal måleri ut trålar en stark po itiv tro på tekniken.

Det finn en könhet och tyrka .i kranen, den tunga svängande lasten och i kvällens hamnarbete . En blå yta med vågor tillsammans med elektriskt ljus kvallrar om tid och plats. Värme och rörelse i bilden visar på livskraft och po itiv energi.

Lyftkranen är en av de ista målningarna i han »vilda« period där futuristiskt form pråk hade stor betydel e. Det är naturligt att G A var den om :fi k representera Sverige (tillsammans med Nell Walden) i den omfattande Futuri tut tällningen i Venedig 1 986 - den för ta utställning om kildrat futuri men ur ett större perspektiv samt det inflytande den hade på kon tnärer i hela Europa. GA var dock ingen futuri t i egentlig mening. Han sammansmälte det om pas ade honom från olika håll . Gösta Lilja skriver om GA :s optimistiska amtidsengagemang att »... han förstod att använda den (moderna tiden) för egna syften, medan de andra (svenska konstnärerna) nart drog ig undan, skrämda av den verklighet de ökt« .

För futuri temavarma kinen mer värd att avbilda än människan. Man hyllade bilen, faran och farten om det vackraste. Snabbare kommunikation, tran port och information skulle förändra männi kan p yke. Ha tigheten om kapar det moderna livet är genialt kildrad av GA i han för ta futuri ti ka tågstudie 1g1 4. Maskiner och fordon kunde låna drag av levande varel er både i konst och litteratur. Till exempel i futuristmanife tet inledning där Filippo Tomma o Marinetti kriver om sin leriga bil om en haj. Ezra Pound krev »... eftersom maskiner nu är en del av livet så är det riktigt att männi kan ka känna något för dem; det kulle vara en vaghet i