Eva Kjerström Sjölin: Inledning

6

L' Esprit Nouveau. Collage av Gösta Adrian-Nilsson, 1921 . KM 50.794: 14.

ED Aspekter på modern i men ger vi o ut på en resa genom 1 goo-talet. Vi erbjuder möjligheten att följa trådarna bakåt i tiden. Begreppet »modernism« är givetvi en kon truktion - en benämning vi idag väljer för en rad företeelser och ideer inom kon t- och kulturområdet som också visar upp många inbördes skillnader och som ibland står i diamentral motsat mot varann. Men när man försöker beskriva trömningarna - ammanhangen och inte enskildheterna, är det likheterna som blir intre santa. Med moderni men som paraplybegrepp går det att sätta namn på en rad företeelser och pro e er om tydligt hänger amman. Vi vill med denna år bok peka på beröringspunkterna, visa på moderni men olika uttryck, men också på hur de hänger samman i en gemen am rörelse. Det som förenar blir därmed nyckeln till att förstå.

Liksom det i moderni men disparata mångfald finn ett komplicerat mönster av likheter och skillnader, finns det en växel verkande relation mellan modernismen o h moderni teten. Denna år bok gör inte anspråk på att definera moderni men eller att täcka in den. Istället har vi valt att utifrån olika fråge tällningar och utifrån olika konstarter ge aspekter på modernismen. Utgång punkten har varit Kulturens samlingar av kon t o h konsthantverk. Målet har varit att sätta dem i sitt större kulturella och idehistoriska ammanhang.

Det är i arbetet med den kommande tora basut tällningen Modernismen om 1 u ten och behovet växt fram att närmre analysera o h penetrera olika frågeställningar och per pektiv på moderni men. Författarli tan upptar en lång rad kunniga forskare o h museimän om ombetts kriva utifrån olika för

7

modernismen centrala frågor och perspektiv. Nytt för i år är att vi också inbjudit tre aktiva konstutövare - en bildkonstnär, en konsthantverkare och en arkitekt att ge en personlig kommentar om sitt förhållandet till modernismen.

Det som kännetecknar modernismen: framtidstron, utopierna, internationalismen, den starka viljan till förändring, övertygelsen att man med konsten kan förändra samhället, tron på en enhet mellan konst och liv, tron på konsten ut i vardagen, viljan att riva murarna mellan olika konstarter, att bejaka det omöjliga, att spränga gränser - detta appellerar starkt även till nutidsmänniskan. Modernismens ideer och konst kan fortfarande beröra - och engagera. De känns aktuella och angelägna -i vår tid, liksom i det tidiga l 900-talet. Men samtidigt som man gärna rycks med och hänföres av kraften och viljan i denna rörelse, sitter vi idag med facit i hand. Kan blicka tillbaka på ett 1900-tal där konsekvensen och erfarenheten av modernismens ideer omsatta i verkligheten inte alltid blev odelat positiv. Vi, liksom de tidiga modernisterna, brottas med frågor om den moderna människans livsvillkor - om det positiva och det negativa i att leva i moderniteten. Idag är det inte telefonen och flyget som förändrar vår uppfattning om tid och rum, utan kanske IT-tekniken och cyberspace.

Vår bok skall också fungera som introduktion till vår planerade stora utställning Modernismen. l 998, då Stockholm blir europeisk kulturhuvudstad, lyfter Kulturen i Lund fram sina unika samlingar i Vita huset. I en total konstupplevelse väves bildkonst, teater, film, konsthantverk, konstindustri och arkitektur samman. Ledsagare från Lund till Hanau och Berlin, till Paris och åter, är inga mindre än Gösta AdrianNilsson (cAN) och Wiwen Nilsson. Den senare skulle den 19 maj 1997 fyllt 100 år. Årsboken kan ses som Kulturens hyllning för hans banbrytande insats som modernistisk silversmed.

8