Modet 1900 till 1930

Aftonklänningar från omkring 1930 med klockskurna kiolar och djupt ringade ryggar. KM 51.762:4 och KM 56.928:2.

nomslagskraft utanför Wien, Tyskland och vissa områden i den gamla habsburgmonarkin. I internationell modepress nämns Wiener Werkstättes modeavdelning sällan eller aldrig. Det händer dock att den intellektuella eliten från övriga Europa ekiperar sig i Wien eller Berlin och i usA finns en trogen kundkrets fram till nedläggningen 1932.

Många duktiga modeskapare har börjat sin bana i hemlandet men först slagit igenom, när de sökt sig till Paris. Den ryska målarinnan Sonia Delaunay ägnar sig också åt textildesign och modeskapande. 1913 kreerar hon sina första »samtida« klänningar (robes simultanees) inspirerade av ryska folkdräkter och lapptäckesteknik. Hon blandar gärna olika material och arbetar med klara starka färger. Hennes tyger och modeller från 1920-talet med bland annat harlekin- och geometriska mönster återspeglar mycket av tidens konstnärliga tänkande. Hennes sportplagg är omtyckta och säljer bra.

Italienskan Elsa Schiaparelli gör under 1930-talet flera kollektioner som är starkt påverkade av surrealismen. De är dock mer att betrakta som lustifikationer med hattar i form av skor och ficklock som ser ut som läppar.

FUNKTIONELL ELEGANS

Coco Chanel är utan motstycke den modeskapare som betytt mest för kvinnomodets förändring i praktisk riktning under 1900-talet. Hon startar 1911 sin bana som modist och gör enkla djärva skapelser helt i strid med gällande hattmode. Efter 1918 öppnar hon sitt första modehus och hennes kläder är också de enkla, funktionella och välsydda i bra kvaliteter. Hon skapar plagg som hon själv tycker om att bära och som passar hennes aktiva och sportiga livsstil. Hon är inspirerad av mansdräkten och dess ändamålsenliga utformning och väljer gärna en smidig, formfast jersey till sina fritidsplagg.

Coco Chanels stil passar den nya tidens kvinna med hennes krav på enkla, bekväma och lättskötta kläder som går att

Ung skönhet på väg till kvällens begivenhet. Kulturens bibliotek Nr 48.870:46.

Aftonkappa i silkessammet sydd hos Augusta Lundin, Stockholm och yllekappa köpt i Wiesbaden, båda från 1920-talet. KM 51.768:2.

använda i hemmet, på arbetsplat en och fritiden. Hennes modeller är lätta att kopiera och med konfektion indu trin hjälp sprid Chanelmodet över världen. Tröjor, jumpers, kjolar och långbyxor vinner insteg i den modemedvetna kvinnans garderob. Kon tsilke är ett nytt material som ersätter det dyrbarare ilket i maskinstickade plagg.

NYA RYTMER, NYA LINJER Fe tplaggen ägna under 1 g20- och 30-talen en särskild omorg. Jazzmusiken erövrar världen och man dan ar till nya eg-

gande rytmer som charlestone och tango. Fracken är männens officiella högtidsdräkt medan smokingen brukas i mindre formella sammanhang, då som nu. Kvinnornas balkreationer sys under 20-talet gärna i tunn, skir silkechiffong med kontrastrika tunga pärl- och paljettbroderier. Den platta pojkfiguren är idealet medan årtiondets slut och det begynnande 30-talet betonar de kvinnliga formerna i skråskurna, åtsmitande fodral, där ryggens ringning är blickfång.

DEN SVENSKA MODESCENEN

På hemmaplan i Sverige, är det också Paris som gäller både för modehus, syateljeer, konfektionsfirmor och en hemsömmande allmänhet. Några egna kreatörer av rang, som kan ta upp kampen med fransmännen finns inte och man nöjer sig med att kopiera. Modejournalisterna refererar nästan uteslutande ifrån Paris horisont och annonserna talar om det senaste nya i dessouer, hattar, skor och bijouterier direkt importerat från den franska huvudstaden. Det är först efter andra världskriget, som den nya tidens funktionella ideer och synsätt blir aktuella inom svensk textildesign och modetillverkning. Svensk textilindustri satsar under 1 g50-talet stort på nya formgivare som har sina rötter i den samtida abstrakta konsten. Bomullsjersey är ett lättskött och behagligt material som lämpar sig väl till klädesplagg. Den lanseras nu av konfektionsfirmor som Wahls och MMT, där Katja of Sweden är det stora namnet.

Den svenska modebilden omkring 1 goo till 1 g30 speglar förutom inflytandet från Paris också de viktiga sociala, ekonomiska och tekniska landvinningar som gjorts under 1800talet och därefter, vilka speciellt medverkat till kvinnans frigörelse på många plan. Symaskinen är ett exempel på en teknisk nyhet som får stor betydelse för såväl industrin som hantverksproduktionen och hemsömnaden.

Allmän rösträtt, allas likhet inför lagen, jämställdhet mellan könen, rätten till arbete, utbildning, bra sjuk- och hälso-

Ung flicka på bilutflykt i Bohuslän 1926. Ur fotoalbum i privat ägo.

lämplig kontorsklädsel 1904 och 1924. Saisonen. Magasin för konst, nyheter och moder, nr 20 1924. Kulturens bibliotek Nr 27.306:23.

vård, barnomsorg och åldringsvård samt ändamålsenlig och hälsosam klädedräkt är frågor som sysselsatte svensk opinion.

Under 1 800-talets andra hälft öppnar sig nya verksamhetsfält och bättre utbildningsmöjligheter också för kvinnor, som kan få arbete i skolan, på bank, telegraf- och telefonstation och privata kontor. Anställningen behåller de så länge de förblir ogifta. Först på 1 g30-talet blir det i lag förbjudet att avskeda kvinnor som ingår äktenskap.

Dessa nya skaror självförsörjande, yrkesarbetande kvinnor med låga löner behöver en praktisk, lättskött arbetsdräkt med kombinationsmöjligheter. Den skräddarsydda dräkten med fotfri kjol buren tillsammans med olika så kallade tvättblusar blir lösningen. Den avlöses på 1920-talet av enkla, måttligt ringade, långärmade klänningar. Kjolarna blir allt kortare och för första gången visar kvinnorna riktigt mycket av benen. Strumpornas utseende får större betydelse liksom valet av skor. Det hittills långa håret faller för saxen och hatten på modet är en kring huvudet tättslutande klocka.

MANLIGT MODE I KVINNLIG TAPPNING Motion och friluftsliv befrämjar kroppslig hälsa och själslig jämvikt och kläder, som hämmar rörelsefriheten är av ondo, därom är man under 1800-talet i tongivande intellektuella kretsar rörande ense. Bland dessa finns också initiativtagarna till den reformdräktsförening som 1886 bildas enligt anglosaxisk förebild och som med viss framgång ivrigt verkar för praktiska ändamålsenliga underkläder åt alla. Materialvalet ger upphov till livliga diskussioner. Om ull- eller bomullsgarn är att föredra i trikåväven är den stora olösliga frågan som delar anhängarna i två läger. Snörlivet och tyngande underkjolar skall bort och som överplagg rekommenderas kvinnor och flickor att bära löst sittande klänningar sydda i prinsessmodell eller med högt skuret liv. Sådana dräkter bärs av kvinnorna på många skagenmålningar och man kan se dem på Carl

Badflickor i Bokenäs, Bohuslän, 1926. Ur fotoalbum i privat ägo.

Lar on bilder av hu tru o h barn, men ho allmänheten har de vårt att lå igenom. I Frankrike har dräktreformtanken aldrig fått fot fä te men när Paul Poiret I go6 kapar en fodralklänning med högt ittande midja, buren utan korsett, den för ta i han neokla i ka linje, är modet snart ett ö erallt accepterat faktum.

Poiret lan erar rgn by kjolen, en orientinspir rad kapele, av edd att bära i hemmet o h bara där. Redan amma år promenerar dock djär a to kholmsdamer omkring på tadens gator iförda byxklänningar direktimporterade från Paris. De vä ker tort upp eende o h pre sen kri er, men något allmänt a epterat plagg blir byxan inte då. Det är i tället de nya portgrenarna om å måningom banar vägen.

Gymna tik o h friluft bad ingår redan under r 800-talets för ta hälft i den fysiska fo tran om ge åt båda könen. Kvinnorna gymna ti erar i man byxor och den präktiga baddräkten är för edd med långa ben. I portgrenar som utöva gemen amt o h offentligt har by an vårare att lå igenom.

Kvinnorna rider, yklar, eglar, åker kidor och krid kor, pelar tenni och golf iförda kjolar långt in på 1920-talet. Är man djärv nog att bära långbyxor, döljer man dem gärna under en kjol. eglarbyxor, biloverall , trandpyjama o h häng le-

Baddräkter från 1920-talet i ylletrikå med kubistiska dekorinslag. KM 40.577:2 och KM 59.727.

byxor för trädgårdsbruk blir dock under 1 g20- och 30-talenallt vanligare i den modemedvetna kvinnans garderob - om man skall tro tidningarnas reportage. Allmänt accepterad blir långbyxan först på 1 g40-talet och då endast som fri tidsplagg. Förändringar inom arbetslagstiftningens område ger fler människor möjlighet att ägna sig åt sport och friluftsliv med ökad efterfrågan på en ändamålsenlig klädsel som följd.

ATT VARA »MODERIKTIG«

Societetsdamen, kontorsfröken och affärsbiträdet lyssnar lika uppmärksamt på modesignalerna från Paris. Men då den förra har råd att köpa originalplagg ibland direkt från Paris, fast oftare istället kopior från Augusta Lundin, Märtaskolan eller NK:s Franska, så låter de mindre bemedlade en billig sömmerska sy, köper färdig konfektion eller handlar på postorder från något av de stora parisiska varuhusen, som sedan 1880-talet skickat ut kataloger speciellt riktade till en skandinavisk och tysk kundkrets. Underkläder, jumpers och kjol i trikå är åtråvärda beställningsvaror på 1 g20-talet. Enstaka män ekiperar sig i London, de flesta syr hos sin skräddare, men många handlar måttbeställda eller färdigsydda plagg i herraffärerna. Alla kan på sitt vis uppnå önskad effekt - att se ut som modet just föreskriver.

LITTERATUR

Cock-Clausen, Ingeborg. Moden 1890 - 1920. Köpenhamn 1994· Fataburen 1968, 1988. Paris - Couture -Annees Trente. Musee de la Mode et du Costume. Paris 1987. Poiret, Paul et Groult, Nicole. Maitres de la Mode Art Deco. Musee de la Mode et du Costume. Paris 1986. Sjöqvist, Kerstin. Symaskinen. l 972. Tarrant, Naomi. The Development of Costume. l 994. Völker, Angela. Wiener Mode+ Modefotografie. Oie Modeabteilung der Wiener Werkstätte 191 l - 1932. Katalog des Österreichischen Museums for angewandte Kunst. Wien 1984.

Stefan Romare: En internationell

modernist i Lund.

Fred Forbat och mellankrigstidens arkitektur.

Trevåningshus i Borgmästaregården, Lund, sedda från Trollebergsvägen. Fotot taget av Fred Forbat strax efter färdigställandet.

RI G l g40 B GDE Borgmä tar gården, ett nytt bostadsområde om d lbart vä ter om tambanan i ydvästra Lund. Närma t taden tidigare utbyggda delar uppförde en rad med åtta korta trevåningslängor i rött tegel. De fla ka pulpettaken o h d tora fön terytorna i väl balan erad a ymmetri vi ade att hu en tillhörde den moderni ti ka arkitektur om i Skandinavien kallas funktionali m. Den för lundaborna okände arkitekten var en nyligen invandrad ungrare, Fred Forbat (1897-1972).

Forbat yrke verk amhet speglar den internationella modernismen genombrott o h kamp under 1920- och 1930-talen. Sina intres en, kon tnärliga impul er, sociala engagemang och politi ka ställning taganden delade han med många jämnåriga arkitekter. En skildring av han yrke bana ger inbli kar i det arkitektoni ka keendet under dessa händel erika decennier i Europa. För de biografiska uppgifterna om Forbat har författaren å om mångårig medarbetare och nära vän till honom, kunnat bygga på han egna uppgifter.

FORBATS STUDIER OCH UTBILDNING Forbat växte upp i Pe i ödra Ungern, i en välbärgad judi k familj med tarka läktband till Ty kland. Under koltiden väckte några äldre vänner han intre e för gammal o h ny arkitektur amt för ekel kiftet och förkrig tidens nya kon t och bokkon t, främ t den tyska expre ioni men. De a intre en ledde efter av lutad kolgång till akademi ka tudier i kon thi toria o h till en arkitektutbildning. Vid idan av tudierna arbetade Forbat om bildkon tnär, främ t inom olika grafi ka tekniker, något han periodvi kom att ägna ig åt un-

Katedral, gravyr av Fred Forbat 1920. I detta verk från övergången mellan expressionistisk och abstrakt konst framgår tidens och konstnärens intresse för medeltiden. Arkitekturmuseet, Stockholm.

der hela itt li . Efter in at er om medeltidsarkeolog i sin hem tad avslutade Forbat in arkit kturutbildning id Tekni ka Högskolan i Miinchen 1920.

Under de om törtande månad rna kring krig slutet fi k Forbat kontakt med än terradikala tudentkret ar, om kämpade för ett olidari kt o h pa ifi ti kt amhälle. I de a kretar formade han politi ka övertygel e, om delade av många amtida unga intellektuella europeer.