o ÄR E MÅ TAD. Men kan ke tor? Inte till invånarantalet, men om man tänker på intellektuella och konstnärliga prestationer kring förra ekel kiftet. Härifrån kom en del av arbetarrörel en ideer. Tidningen Arbetet tryckte viserligen i Lund hamnstad, Malmö, men det politiska innehållet satte tidigt lundensare sin prägel på. 0 h inom veten kapen var det å att 1800-talets tyngsta bidrag till biologin, Charle Darwin utve klingslära, tidigt slog rot i Lund och tidigt blev föremål för upprörda debatter här. Augu t Strindberg omdömen om staden är kanske inte smickrande. Men han bodde här ett tag i alla fall. Modernismen då? Längre bort från »moderna« ideer än Frans G. Bengt on i hans historie krivning och romaner är det vårt att komma, och längre bort från moderni ti k stil i lyriken än Hjalmar Gullberg är det väl omöjligt att nå. Och när eklet var ungt var det akademi ka Lund en högborg för amhällsbevarande, för att inte säga reaktionära krafter. Det är kan ke naturligt att en bi kop hör till des a krafter, å om Gottfrid Billing. Men denne gjorde ig ökänd genom att i en univer itetspredikan en gång be åhörarna »stänga fönstren mot norr, därifrån de kalla otro tarmarna blå a, och även fön tren åt de sidor, därifrån de många lärdomsvindarna komma«. Vad Lund gjorde bäst i vore tydligen att tänga fönstren för ju t ådant som gjorde må taden tor. »Det är om man er ej blott otron, det är även lärdomen som sådan han varning rop gäller«, svarade biskopens och prokan ler veder akare, Lidfors i Arbetet. Mitt i denna kon ervatismen högborg levde o h verkade Sverige för ta ( )-akademiker, allt å Bengt Lidfor ( 1868-
54
