a ntä ndningsmeka nisme n . På e nkl a re apparater bl åstes blixtpulve r in i e n spritlåga me d hj älp av e n gummibl åsa (s. k . pustlampor) , i mera avancerade kon struktio ne r kunde de t finnas magasin med tä ndsticko r so m a uto mati skt a ntä ndes och fördes till pulvret , det he la synkro nisera t med ka mera ns slutare. Vid se kelsk ifte t , då to rrb atte ri e t had e la nserats , började äve n e lektrisk a ntä ndnin g att a nvä ndas. Den e nkl aste a nord ninge n å a nd ra sid a n , var förmodligen de n so m visas på bilden. Papperspåsen med blixtpulver hä ngdes upp p å lä mpligt ställ e i rumm e t , man rev e tt lite t hå l i påse n för lufttillförsel och så tände ma n fyr på de n vita p appers re msa n , öppnade slutare n på ka mera n och inväntade blixte n . Nä r pulvret förbrännts stä ngde ma n åte r slutare n och ex po ne ringe n var kl a r. D e nn a e nkl a pulverblixt fa nn s a tt köpa ä nnu i slute t av 1950-talet och d å hade utvecklin ge n nå tt så lå ngt att pulvre t kunde påstås vara rö kfritt. Mot slutet av 1920tale t kom e n ny uppfinnin g - som byggde på e n id e framförd redan 1882 - att locka fotografernas intresse frå n magnesi umpulvre t , nä mlige n blixtl a mpa n . D ä rmed inl edd es e n ny era av blixtfotografering helt fri frå n besvärande rök moln.
43
