Eva Kjerström-Sjölin Prima stearinljus

Fotogenlampan

Till färgbilder XVIII- XIX

Fotogenlampans tid var kort men lysande.

Enligt en tradition skall den första riktiga fotogenlampan ha konstruerats av en amerikansk kemist vid namn Benjamin Zilliman år 1855. Till Sverige anses de första fotogenlamporna ha kommit i början av 1860-talet. Förmodligen var de importerade från Tyskland, där teknikerna infört en del förbättringar av den ursprungliga konstruktionen.

I flera bouppteckningar från 1860-talets Sverige noteras innehav av fotogenlampa. Fredrika Bremer skriver i ett brev, daterat 1864: "Aftonstunden är mig ofta dagens behagligaste stund, då jag vid den klara fotogenlampans ljus arbetar, läser eller språkar."

Svenska fabriker tog hand om tillverkningen, och i åtminstone 70 år har här tillverkade fotogenlampor i olika modeller sålts landet runt. År 1918 uttalade en direktör vid en stor svensk lampfabrik, att han trodde, att fotogenlampans roll för alltid var utspelad. Anledningen var, att elektrisk belysning då hade införts i stora delar av landet. Tillgången på olja hade blivit allt knappare och priset på fotogen hade stigit; år 1912 kostade en liter fotogen 12 öre, men vid krigets slut upp till 70 öre.

Emellertid återupptogs tillverkningen av fotogenlampor också efter första världskriget. I avlägsna landsändar har bl.a. sportstugorna skapat ett behov av belysning utanför d.e områden där elektrifieringen genomförts. Faktum är, att i varje fall fram till år 1935 nya modeller av fotogenlampor har kommit ut i den svenska marknaden. De nya fotogenlamporna ansluter sig i formen nära till den elektriska armaturen. Att döma av en annons i en dagstidning, införd så sent som i början av december 1982, är

.GAMLA ·FOTOGENLAMPOR

Stor sortering gamla foto-

genlampor, hänglampor i _

majolika o mässing med ljushållare. Bords- och golvf otogenlampor i olika modeller, gainlatulpankuporäveri

målade. . · ;

Garanterat gainla lanip0t' OPPET I DAG 9-19 och den

1

12/12 samma tid

Gruvgatan 7 Mörarp ·

I. Annons, Sydsvenska Dagbladet, söndagen den 5 december 1982.

fotogenlampor på sina håll i användning än idag, se bild I. Men som allmänt nyttjat bruksföremål är dess tid trots allt avslutad.

Fotogenlampan hade föregångare i olika typer av oljelampor. Sådana har funnits i medelhavsländerna och på andra håll allt ifrån förhistorisk tid. Mot slutet av l 700-talet hade man i Frankrike lyckats konstruera en oljelampa med en ny typ av brännare. Den kan betraktas som en direkt prototyp till fotogenlampan. Brännaren hade starkt drag, vilket gjorde att veken i lampan brann med hygglig ljusstyrka. Viktiga detaljer var vidare oljehuset och det cylinderformade lampglaset, placerat på en hållare med lufthål runt ljuslågan. Om lampglaset formades så, att det snörptes samman nedanför lågans spets, gav detta en bättre ljuseffekt. Den olja som från gammal tid användes i oljelamporna, var vegetabilisk eller animalisk. Den var trögflytande och tillförseln till brännaren blev därför gärna ojämn.

Ett nytt stadium i lampans utveckling inträffade, när mineral-

2. Bordlampa, 1800-talets slut. Polykrom majolika. Fot av bronserad metall. Oljehus av glas, vilande i skålformat ytterhus. H 83 cm. KM 68.622. 3. Bordlampa, 1800-talets mitt. Fot, skaft och oljehus av koppar. Kupa av glas med dekor av fåglar och blommor i färg. Tillverkad på den verkstad, som tillhörde Anders D. Elmqvist och fanns med på 1895 års Hantverksutställning i Lund. H 100 cm, KM 71.996

olja från USA och senare från Ryssland kom ut i handeln. Då mineraloljan raffinerades, erhöll man som slutprodukt fotogen. Denna visade sig betydligt bättre för belysningsändamål. Veken kunde nämligen suga upp fotogenen av egen kraft; med hjälp av

157