Österlen var det dock inte belysningen som blev avgörande för hitdragandet av elektrisk ström utan det ovan antydda behovet av maskinkraft. Dagsverkspriset fördubblades gott och väl 18911914 och tjänstefolkslönerna ännu mer. Det hade börjat bli svårare att få arbetsfolk på grund av industrialiseringen , utvandringen, järnvägsbyggandet och tillströmningen till tätorterna. Tillkomsten av en organiserad lantarbetarrörelse och inträffade strejker kan också ha förskräckt: elektrifieringen var i hög grad arbetsbesparande. Den regniga hösten 1910 hade för östra Skåne betytt något av e n skördekatastrof som sitter kvar i mitt eget minne . Me n den fick dock endast tillfälliga verkningar. Det nya seklet hade i sin helhet inneburit förbättrade konjunkturer. Den försiktighet varom Sommarin talar i det ovan anförda citatet gav vika. Och genom världskriget visade sig elektrifieringen bli en god investering. Ett litet exempel inom det område som här är aktuellt är att fotogenpriset från 12 öre pr liter 1912 steg till 71 öre 1919. Som en kontrast till vad som relaterades i de inledande raderna ovan kan nämnas , att när författaren höstterminen 1914 började sin skolgång vid läroverket i Ystad fanns endast fotogenlampa i det förhyrda vindsrummet. Men efter skolans slut kom jag hem till en jul strålande i det nya elektriska ljuset.
Referenser Andren , E. , Aktiebolaget Arvid Böhlmarks lampfabrik 1872-1937. 1937. Berg, G. , Tranlampor och sävvekar. (Saga och sed 1980). Forssell, N. (utg), Liljeholme ns stearinfabrik 1839-1939. 1939. Sommarin , E., Det skånska jordbrukets e konomiska utvec kling 1811-1914. Skrifter utgivna av de skånska hushållningssä llskape n. 1917-1939. Svensson , S., Från gammalt till nytt på 1800-talets svenska landsbygd. 1977.
36
