C HRISTIN A LINDV A LL - NORDIN
Optiska leksaker
Kalejdosko pe t bygge r på refl e kti o nen me ll an vinkelställda speglar. En skotsk fysiker, Sir David Brewste r tog år 1817 pate nt på e tt kalejdoskop. Ur o rdet kalejdosko p kan vi utl äsa ka los , e idos och sko pe in , gre ki ska för skö n , form och att se. I e tt pa pprör satte Brewste r in tre lä ngsgåe nde speglar. I de t triangelformiga rum so m bildades av speglarna lade han små glaspä rl stava r och bit:u av spe ts. Ko rt ändarn a stängdes till och i den e na gjo rdes e tt titth å l. Röret s kakades och man kunde njuta av färggranna , symmet ri ska mö nste r. Kale idosko pe n var e n o mtyckt le ksa k under 1800-talet. D e kunde köpas på markn ade r och i städe rn as pappersaffä rer e ll e r så tillve rk ade ma n dem sjä lv he mm a e lle r i sko lan , se det kilfo rmade kale jdos kope t bild I . Det burgna borgerskapet roade sig med kalejdos ko p so m såg ut som stj ä rnkikare i mini atyr. De t på bilden ä r itali e nskt och från 1890-tale t. Fortfarande kan ma n köpa ka lejdoskop i leksaksaffä re rna. Till höger på bilden syns e tt lil afärgat tittrör av pl ast från 1960-talet. Längst fram ligge r e n le ksa k med två glasplattor so m snurrar åt olika håll nä r man vevar. D å bildas mö nste r av samma sort som i de riktiga kale jdo skope n. Stereoskopen var de äldre barn e ns och de vuxn as förströelsele ksa k unde r 1800-ta let och e n bit in på 1900-ta let se bild 2. D et finn s livfull a bi ografiska skildringa r av fa milj e liv där man sa tt i finrummet e ll er sa lo ngen och tittade på ste reob ilder . Själv har författaren so m ba rn i slutet av fyrtiotalet få tt sitt a i en gamma l dams burspråk och titta på stereo bilder från främmande länder. Hon lä rde ut hur ma n sto ppade in bilderna i e n a luminiumfä rgad apparat med sa mm etsskodda kante r som skulle ligga mot kinder och pa nn a. 165
