MAJF E HRM AN
Fotogenlampan
Till färgbilder XVIII- XIX Fotogenla mpans tid va r ko rt me n lysa nde. Enligt e n tradition ska ll de n första riktiga fotoge nla mpa n ha konstrue rats av e n a me rikansk kemis t vid namn Be nj amin Zilliman år 1855 . Till Sve rige anses de fö rsta fotogenl ampo rna ha kommit i bö rj a n av 1860-talet. Fö rmodli ge n va r de impo rte rade från T yskla nd , dä r te knike rna infö rt e n de l fö rbättrin ga r av de n ursprungliga ko nstruktio ne n. I fl era bo uppteckninga r från 1860-talets Sve rige no teras innehav av fo togenla mpa. Fredrik a Breme r skrive r i ett brev, da terat 1864 : " Aftonstunde n ä r mig o ft a d age ns be hagli gaste stund , då jag vid de n klara fo toge nl ampa ns ljus arbetar , läser e ll e r språkar. " Sve nska fabrik e r tog hand o m tillve rkningen , och i åtminsto ne 70 år ha r här tillve rkade fo toge nl a mpo r i o lika mode ll e r så lts landet runt. Å r 19 18 utt alade e n dire ktö r vid e n sto r sve nsk lampfa brik , att ha n t rodde, att fo toge nl ampans ro ll fö r alltid var utspe lad . Anl edninge n va r , att ele ktri sk be lysnin g då hade infö rts i stora de lar av lande t. Tillgå nge n på o lj a hade bli vit a llt kn appare och pri se t på fo toge n hade stigit ; år 1912 kostade e n liter fo toge n 12 ö re , me n vid kri ge ts slut upp till 70 ö re. Eme ll e rtid åte rupptogs till verknin ge n av fo toge nla mpo r också efte r fö rsta världskri ge t. I avlägsna landsä ndar har bl. a. spo rtstugo rn a skapat ett be hov av be lysning uta nför d.e o mråde n dä r e le ktrifie ringe n ge no mfö rts. Faktum är , att i varj e fa ll fra m till år 1935 nya mo de lle r av fo togenla mpo r har ko mmit ut i de n sve nska ma rkn ade n. De nya fo toge nl ampo rn a a nslute r sig i form e n nära till de n e le ktri ska arm ature n . Att dö ma av e n anno ns i e n dagstidning, införd så se nt som i bö rj a n av dece mbe r 1982 , ä r 155
