Kulturens årsbok 1983

skä rvo r a v likn a nde typ finn s oc kså i lund a mate ri a le t. Såda na skå la r tillve rkades unde r 1000-1100-tale n på slaviskt område , nä rm a re bestä mt i G a rz på Ri.ige n och har sanno likt a nvänts so m o lj e la mpo r. bild 1.

Lik so m ma n seda n å rtuse nde n a nv ä nt o lik a type r av o lj e la mpo r ha r ma n alltid lyst sig med bl oss och to rrvedssticko r , så också i Lund . H andfac klo r kunde göras av fl e ra ve ka r av exe mpe lvis säv do ppade i tj ä ra , beck , ta lg e ll e r vax. D e kunde oc kså tillve rkas med hjälp av e tt tygstyck e, do ppat i något brä nnba rt ä mne, som seda n virades runt e n trä pinne . D e kådiga to rrvedssticko rn a av fur e ll e r gran brann också bra. Brandriske n va r uppe nba r , sti cko rn a stacks ibl a nd dire kt i e n spricka i väggen . So m hj ä lp mot brandfara n , likso m fö r må nga a ndra gisse l, fa nns de t e tt skyddshe lgon. Unde r högme de ltide n vä nde ma n sig till de n he liga Agatha so m i sin a fö rbö ne r skulle skydda hus och he m mo t eldsvåda .

Sä kra re va r a tt sätta blosset e lle r sticka n i e n håll a re. De nn a bestod av e n jä rnte n med e n kra mpa för blosse t i e na ä ndan och de n a ndra spe tsa d för a tt slå i vägge n e ll e r e n bj ä lke . D essa liksom de lite yngre hå ll a rn a med pipa so m oc kså kunde a nvä ndas till ta lglju s, före ko m i all a milj öe r. I Lund ha r å te rfunnits e tt sto rt a nta l bl oss- och ljushå ll a re, d ate rade till tide n 1200 och fra må t. H åll a rn a frå n slute t av mede ltide n va r me r va rie rade i sin utformning och kunde ha både e n och två pipor , ibla nd rikt ade å t o lika hå ll , för användning i både vägg och bo rd e lle r på e n träfot , bild 4.

De nä rm a re 20 st me r e lle r mindre skadade la mpo r a v ste n (oftast sandste n ) so m ä r funn a i Lund , fun ge rade på sa mm a sä tt som ke ramikl a mpo rn a. D e ras fö re ko mst sa mm a nfalle r med de n rom a nska tide n och ste nk yrk o rn as bygga nd e . Hälfte n av de m på minn e r om do pfunta r i mini atyr med e n e nk e l a rkite kto nisk utsmyckning. D e a nd ra ä r ode ko rerade skå la r på fo t. Ste nl a mpo rn a likso m sva rtgodsla mpo rn a ha r e tt 4-5 cm djupt hål i fote n .

O ckså de ha r kunn a t sättas på kä ppar nedstuckn a i le rgo lve t.

De tta måste ha bli vit vin gligt fö r de stö rre och tyngre exe mplare n. T ro li gt ä r då a tt ma n i de n fas ta e ll e r lösa inredninge n gjo rt hål med motsvara nde di a me te r , va ri m a n satte e n pinne i lä ngd avpassad till de båda fö rdjupninga rn a . La mpa n sattes på pinn e n , 138