Kulturens årsbok 1983

Och någon kommer ihåg att det inte var så mycket bevänt med gemensamma sysslor runt bordet. Där satt far med tidningen och skymde ljuset för resten av familjen. Och länge fick man vänta innan veken tändes. Fotogen var dyrt. Man vilade skumme. Så nog var elektriciteten en välsignelse när den väl kom in i köket.

Men alltsammans började nog lite annorlunda än vi idag föreställer oss, om vi nu alls föreställer oss något.

De som först intresserade sig för att utnyttja vattenkraften i södra Sverige var industrimän , konsulerna Berg och Schmitz , från cement- och yllefabriken. Kraften skulle tas från Lagan och för det ändamålet bildades 1906 Sydsvenska Kraftaktiebolaget med August Schmitz som direktör. Denne Schmitz var en originell man , bl.a. därför att han inte tyckte om abonnenter. Nej , han ville enbart sälja till detaljister och inrikta sig på att ge städerna och storindustrierna billig kraft. Någo n landsbygdselektrifiering var det inte frågan om till en början, utom i de bördigaste delarna av sydsverige. I norra Sverige bildades Statliga Vattenfallsverket några år efter Sydkraft , men inte heller de hade för avsikt att sprida ljus på den norrländska landsbygden. De första kraftverken som byggdes i Norrland kom till för att försörja Gällivare och Kirunabygderna och för att elektrifiera järnvägen vid Porjus. De riktigt stora områdena blev inte vidgjorda förrän omkring 1945.

Utnyttjandet av fallen och byggandet av kraftstationer intresserade inte till en början staten . Det var enskilda initiativ grundade på rent kommersiella intressen. Men även om motiven enbart var kommersiella blev det mycket bråk om vilken part som skulle få mest nytta av exploateringen. Staten ansåg sig ha rätt till vattenkraften i fallen och man åberopade sig på begrepp som kungsådran och beslut i de gamla landskapslagarna. Tolkningen av den rättsliga innebörden av kungsådran vållade mycket strid. Staten menade att vattnet var en statens tillhörighet , andra tolkade kungsådran som enbart en inskränkning för privata strandägare att bygga kvarnar. De rättsliga problemen var omfattande eftersom det inte bara gällde rätten till vatten utan rätten att bygga ledningar över annans mark .

Protesterna kom inte från vanligt folk, inte som idag när ortsbefolkningen går samman för att gemensamt stoppa ett kraftbygge . Intresset för miljön var·nästan obefintligt. De som motsat96