keshasplar, 1 1 2 st masklådor, bräder till stellage och ett par kardor att karda florettsilke med. Det var allt. Borneman synes inte ha köpt något silke, ty ett par år senare omtalas att det av Lidbeck inlämnade silket skulle genom kungörelse i Lunds W eckoblad utbjudas till salu. Men om silket fann någon köpare nu är också ovisst. Det kan mycket väl vara samma silke som ännu är i behåll och förvaras samman med sidentyget. I mer än 40 år sysslade Lidbeck med silkesodling och trots alla motgångar och besvikelser ville han inte släppa tron på det skånska silkets goda framtid. Men med åren blev han alltmera ensam därom, så ensam att det inte fanns någon som ville eller kunde fortsätta där han slutat. Mullbärsträden i Paradislyckan rensades bort, de blev tillbränsle och glömdes. Glömt var också det omtalade sidentyget, tills det åter kom fram i ljuset och gavs nytt värde. Men oavsett detta och även om det skånska silket skulle vara uppblandat, utgör tygbitarna ett vackert och dyrbart minne av en hängiven strävan som hade varit värd ett bättre öde, än vad som bestods Lidbeck.
Källor· Materialet till framställningen är främst hämtat från Lidbecks efterlämnade papper, hans brev och skrifter. Dessutom har konsistorieprotokoll och kanslersbrev anlitats. Utöver detta och vad som direkt redogöres för i texten kan nämnas: »Underrättelser om den forna mullbärsplantagen och silkesodlingen i Lund» av Johan Wilhelm Zetterstedt 1840.
Noter l 1755 fanns 20.000 mullbärsträd i Paradislyckan.
Langyedoc, distrikt i Frankrike, känt för sina silkesodlingar. 3 Johan Rosen, docent, förestod professuren i romersk vältalighet och poesi vid Lunds universitet 1754, seder~era lektor i Göteborg. 2
