Bengt Bengtsson Gesällinvigning

rg. Spänne av tenn, r roo-talet. H. 3 cm. KM 62.892: 1670.

Den större av bronstackorna har en för tackor ovanlig form och kan ej ha gjutits i gjutformar av här avbildad typ. Tackan tillhör de äldre fynden från den stora kulvertgrävningen på 1890-talet och saknar i dateringssyfte användbara uppgifter.

De två gjutformshalvorna på bild 18 är från Stortorgsgrävningen 1954. Den i mitten är av skiffer och har två styrpiggar upptill vid ingötkanalen. Dessa var till för att hålla gjutformens halvor i läge vid gjutningen. I denna form har tre smyckedelar tillverkats på samma gång.

147

20. Drakhuvud av brons, rooo-talet. H. 2,5 an. KM 62.892: 2562.

Gjutformshalvan till vänster är av brons. I denna har vid varje gjuttillfälle framställts åtta rosettformade knappar. Båda gjutformshalvorna är från 1200-talet.

Vid grävningsundersökningen 1971 vid Skomakaregatan framkom ett intressant spänne av tenn, bild 19. Det består av ett drakliknande bevingat djur, som omramas av en slinga, som djuret biter i. Djurets bakkropp böjer ned i en ögla och stjärtspetsen dyker upp bakom kroppen, till vänster om vingen. Bakkroppen har en hård beläggning, som ännu ej är analyserad. En bit av slingan är borta vid detta parti - en gammal skada, som kan vara orsaken till varför spännet aldrig fullbordades. Baktill på spännet finns nämligen två kantställda tappar, som varit avsedda att förses med fästanordningar. Så har dock aldrig blivit fallet. Spän-

148

net kan alltså betraktas som en kasserad verkstadsprodukt. Dateringen kan preliminärt sättas till 1 rno-talet.

Dräktspännet är besläktat med en grupp djurformade spännen, som kallas Urnesspännen. Hittills har ca 50 spännen av denna typ hittats i Norden.10 Fördelningen inom de nordiska länderna är 19 st i Sverige, 18 i Danmark, 11 i Norge samt 2 i Island. Av de i Sverige funna spännena är 12 från Skåne och av dessa i sin tur är hälften framgrävda i Lund. Två av lundaspännena är verkstadsf ynd varav det ena är påträffat på angränsande tomt i kvarteret Svartbröder vid Skomakaregatan, endast ca 20 meter från tennspännet.

Flertalet Urnesspännen är av brons och några av silver. Här aktuella tennspänne har utan tvivel anknytning till Urnesspännena, men kan, stii- och tidsmässigt sägas vara en arvtagare till dessa. Urnesstilen förekom under pe-

rioden 1025-1125.11

I ett fyndrikt lager från rnoo-talet, ca en halv meter under den nivå som tennspännet med den bevingade draken låg, framgrävdes bl.a. ett drakhuvud av brons, bild 20. Den kraftiga nosen är uppbyggd av två S-formiga slingor, med spiralupprullade ändar, en på vardera sidan och med smal underkäke. Framför två små uppstående öron sitter två glasögon. Den böjda halsen, som upptill är spetsigt ryggad, är fastgjuten i ett hylsformigt beslag. Detta har en över halsen utskjutande tapp upptill och avslutas profilerad nedtill. På beslagets båda sidor finns tunna ristade streck. Drakhuvudets vänstra del, frånsidan på bilden, är starkt skadad, vilket kan ha skett vid tillverkningen.

Noter

r Ragnar Blomqvist: Lunds historia. Medeltiden. Lund r95r. Sid. 332. 2 Metallanalyser har gjorts på en tråd och ett avklipp. Tråden innehåller 70 % koppar och ro% zink, avklippet 73 % koppar och 7 % zink. En ten från ett verkstadsfynd från r mo-talet (Stortorget) har likartad sammansättning dvs. koppar 71 % och zink rr %. Dräktspännet KM 59.126: 160, bild 8, har däremot en större zinkhalt: koppar 65 % och zink 23 %. Analyserna är gjorda av fil. lie. Einar

Bladh, Lund.

149

3 Erik Floderus: Några brons- och silversmedfynd från vikingatid och äldre medeltid. Fornvännen 1928. Sid. 96.

Vilhelm M0ller-Christensen: The History of Forceps. Sid. 170-177.

Peter Riism0ller: Nålemageren i Strandstien. Kuml 1960. Sid. 123. 4 Holger Arbman: Några guldsmedsmatriser från vikingatid och äldre medeltid. Fornvännen 1933. Sid. 34r. 5 Innehåller 92 % bly och 8 % tenn. 6 Andreas Oldeberg: Metallteknik under vikingatid och medeltid.

Stockholm 1966. Sid. 135· 7 Andreas Oldeberg: Anf. arbete, sid. 178. 8 Bengt Bengtsson: Äldre guldsmedsteknik, Svenskt silversmide 15201850, I-III. Stockholm 1946-1947. Sid. 235. 9 Ragnar Blomqvist-Anders W. Mårtensson: Thulegrävningen l96r.

Lund 1963. Sid. 196. ro Lisbeth Sjunnesson: Urnesspännen. Trebetygsuppsats i nordisk och jämförande fornkunskap 1970. Sid. q. r l David Wilson: Viking Art.

Läderstämplar

Svärdfejarens hantverk bestod under medeltiden i att förse importerade klingor med fästen och utsmyckning. Han tillverkade även slidor till vapnen. De elegantare slidorna försågs med ristad och driven dekor, läderplastik. Vic;l detta arbete har troligen redskapen på bilden använts. 1gro framgrävdes på tomten Apotekaren 5 i centrala Lund ett samlat fynd från en svärdfejareverkstad. Det består främst av ett antal lösa parerstänger till svärd samt dolk- och svärdsslidor. I materialet från utgrävningen ingår även en läderstämpel (KM 20.351 XII D) funnen i ett 1200talslager. Redskapet har tillverkats av en 72 mm lång horntagg. Toppytan är g mm i diameter och tillskuren som en triskel. Basytan . har genom användning blivit blanknött, kanten är nedsliten. Troligen har hantverkaren vid drivningen slagit med en liten hammare eller klubba mot basytan, kanske med ett mellanlägg av läder för att skydda det tämligen lättsplittrade hornmaterialet.

Ytterligare en läderstämpel (KM 4467) finns från Lund. Även den är tillverkad av en horntagg. Redskapet är 73 mm långt och har en rektangulär mönsteryta på 20 X 22 mm. Basytan uppvisar samma nötning som stämpeln från Apotekaren 5. Mönstret är något skadat. Det är närmast en med extrastreckar försedd inramad svastika.

Redskap av samma slag som de här beskrivna finns inom frisiskt område. De anses ha brukats vid dekorering av ' keramik. När det gäller lundastämplarna finns det dock ingenting som talar för en sådan användning.

Svärdfejarehantverket kan i dokumenten påvisas vid Fiskaregatan redan 1288. Tvåhundra år senare, 1488, förekommer en namngiven yrkesman, en Anders Svärdfejare vid samma gata.

Källor

Ragnar Blomqvist, Lunds historia Medeltiden, 195r. Anna Roes, Bone and Antler Objects from the Frisian Terp-mounds, 1963.

Bokbandets utsmyckning

Till färgbild XI

När bokbindaren har häftat samman bokens ark till ett block och byggt detta ihop med pärmar, förestår uppgiften att skapa den yttre dräkten och ge denna ett tilltalande utseende. Ryggen och pärmarna kläs med skinn, klot eller papper, allt efter de krav på kvalitet och ekonomi, som ställts av kunden. Om bandet helt kläs med skinn, talar man om franskt eller helfranskt band; om bara ryggpartiet och pärmarnas hörn blir skinnklädda, heter det halvfranskt.

Hel- och halvfranskt band dekoreras av bokbindaren genom förgyllning. Eftersom denna metod numera, när det gäller förlagsband (partiband) kan ske maskinellt, talar man om handförgyllning, när det sker helt hantverksmässigt. Me. toden innebär, att man med stämplar av olika slag pressar bladguld på den i förväg preparerade skinnytan och resultatet blir ett nedsänkt, förgyllt avtryck av stämpeln.

Under tidernas lopp har ett flertal olika slag av stämplar utvecklats. Rullen (rulletten) tillhör de tidigaste handstämplarna. Med den kan man åstadkomma långa linjer, medan man med fileten, vars stämpelyta är böjd till ett cirkelsegment, åstadkommer kortare linjer eller bandornament, ca 3-10 cm i längd.

Utsmyckningen av det helfranska bandet uppvisar genom tiderna en imponerande variationsrikedom, som ständigt anpassar sig efter tidens stilvilja. Hantverksskickligheten går här ofta i par med en förmåga till komposition, som ibland röjer en äkta konstnärlig begåvning.

Bokbindaren Johan Berggren i Lund, verksam som mäs-

153

Bokband av Johan Berggren i Lund (1802-1815). KM 14.284. Stämplar av fileter från det Berggrenska bokbinderiet.

tare 1802-1815, har kallats den svenske Roger Payne och denna anknytning till ett av Englands största namn på området är inte en överdriven komplimang åt den lundensiske hantverkaren. I biblioteken, museerna och flera privatsamlingar finns ett stort material, som visar en kvalitetsnivå över det vanliga. Berggren dekorerade sina band på ett mycket karakteristiskt sätt och våra bilder illustrerar ett par för honom typiska arbetsmetoder. Färgbildens högra band har den rombiska indelning med olikfärgade marmorering, som vi finner på många Berggrens band och som är så rikt varierad. På ryggarna och på bilden här intill ser vi hans blomrankor, som han applicerade med mycket små stämplar i ständig och förbluffande rik omväxling. Det oerhört tidsödande arbetet med denna dekoration gav som vi ser rikt utbyte.

154

Bravur och kompetens

Till färg bild XII

I Kulturen finns många ting, klassificerade som gesäll- eller mästarprov, utan att man haft bindande bevis för detta. Men ibland kan man finna att tillverkaren visat sin skicklighet på ett så bravurmässigt sätt, att produkten ifråga måste ha tillkommit som ett kompetensbevis. På vår färgbild visar vi två exempel på detta men också två säkert belagda mästarprov.

Den egendomligt formade tingesten av stål t.v. i förgrunden är en sockertång, avsedd att klippa kaksocker i bitar, men den skiljer sig avsevärt från andra dylika. Den är avsedd att skruvas fast vid en bordskant. Varje detalj är gjord med stor skicklighet och ytbehandlingen är perfekt. , Inkomponerade i smidet är korset, ankaret och hjärtat, symbolerna för tro, hopp och kärlek. Man kunde tänka sig, att det vore en present till en fästmö eller maka från en kärleksfull smedgesäll om inte apparaturen vore så opraktisk för sitt ändamål, vilket konstaterats under våra ihärdiga försök]

Detta tråkiga förhållande har en parallell i det hovslagaremästerstycke som ses längst t.v. på bilden. Det var sedan länge inom Stockholms hovslagareämbete sed att som mästerstycke (eller del därav) göra en sadelmakardäxel, en tväryxa som användes när man skulle hugga till bommarna för en sadel. Kravet på utformningen gällde bl.a. att smida samman skaftholk och blad så att ingen skarv skulle anas. På så sätt formades dessa däxlar mera efter smidestekniska finesser än med hänsyn till egen funktion.

155

Fastän den snidade borrsväng av masurbjörk, som ses t.h. i bakgrunden, är utformad som ett fantasidjur och rikt ornerad, har dess upphovsman inte gjort avkall på brukbarheten; den kan fungera som ett bra redskap. Den är daterad 1794 och märkt med namnet R. MöRCK. Den är ett utslag av en gammal tradition hos vissa hantverkare: att ge sina verktyg en tilltalande, för att inte säga praktfull form. På så sätt blir själva redskapet ett bravurnummer, som vittnar om innehavarens skicklighet.

Om borrsvängen varit ett regelrätt kompetensbevis enligt skråväsendets regler är ovisst; möjligen kan det ha ingått i ett gesällprov. Men som ett utslag av en hantverkares ambition och skicklighet försvarar det sin plats även vid sidan av denna kategori.

Till sist de vita skinnhandskarna. Kragen är pikerad upptill, dvs. avslutad med bågformade flikar. Sömmarna är kastade samman och på handskens ovansida och kring tummen kantade med flätsöm i silke. Ovansidan är dessutom rikt broderad, huvudsakligen i plattsöm.

Handskarna är tillverkade av Carl Fredrik Bromander och åtföljda av dennes gesällbrev, daterat i Jönköping 1801, samt ett intyg om hans duglighet utfärdat i Göteborg d 23 Januari 1813 av handskmakaren Petter Hammarström. Man kan ta för givet att Bromander som gesäll tillverkat handskarna i Hammarströms verkstad, då de är stämplade P. H. s. De torde alltså ha ingått i hans mästerstycke, som han bör ha gjort 1812 eller 1813. Han blev mästare i Alingsås.

Ett handskmakarmästerstycke skulle 1795 bestå av »et par !askade mans byxor 2ne par !askade handskar samt 2 par klippinghandskar ... » 1807 hade kraven dock minskat och mästerstycket bestod av ett par Uniformshandskar, ett par Stockholmswantar och ett par s.k. Blom-handskar (handskmakarnas i Karlskrona protokoll) . Benämningen blomhandskar torde passa bra för Bromanders broderade handskar och avser kanske ett par av just denna typ.

156

Pusseraren

Till färgbilderna XIII, XIV »Pusseraren» stod som siste man inom »det vita corpset», det arbetslag som svarade för formgivningen vid 1700-talets fajans- och porslinsfabriker. Av formarna mottog han delar till figurer, vilka framställts i gipsformar med De olika delarnas beröringsytor kratsades upp och limningen skedde med uppslammad porslinslera. Senare putsades alla åsar efter fogningen bort, blommor, dräktdetaljer och smärre attribut pousserades på fri hand och fästes på samma sätt. Av formare och drejare fick han också vaser och terriner för utsmyckning med plastisk dekor. I »Konsten att tillverka porslin», utgiven 1775, skriver greve Milly om honom att han fulländar figurerna med hjälp av små verktyg 'av trä eller elfenben, en pensel och en svamp. Han skriver också att pusseraren måste vara en skicklig tecknare och modellör så att han inte vid den plastiska dekoreringen förvanskar och skrämmer den ursprungliga modellen.

Pousseringstekniken kom till användning inom många yrken. Bildhuggare, lackmålare, silversmeder och andra metallarbetare använde den för vissa moment i sitt hantverk, och vaxpousseraren inom alla grenar av sin mångskiftande verksamhet. Förutom de små verktygen av ben, horn eller trä - ofta av ädla träslag - kunde en »pussirstuhl», en kavalett, tillhöra utrustningen. På bild l är den stabilt konstruerad - vanligare är att skivan är rörlig runt en mittaxel.

Inom keramisk fabrikation fick tekniken ökad användning från 1730-talet, då August den starkes hovbildhuggare J. J. Kändler som modellmästare vid Meissen introducerade dels

157

1. »Die Werkstatt der Pussirer» pusserarens verkstad. Detalj av kopparstick i Greve Millys 1775 utgivna bok »Die Kunst das echte Porzellan zu verfertigen ».

figurplastiken som en självständig konstart, dels det med plastisk dekor smyckade servis- och prydnadsgodset, bild 3. Under decennierna kring 1700-talets mitt dominerade detta plastiska mode flertalet av Europas fajans- och porslinsfabriker. Vid Östersjöländernas manufakturer höll det sig levande in på 1770-talet och längre, bild 4 och 5.

Färgbilderna visar oss pusserarens två arbetsfält, figurtillverkningen och det blomornerade servis- och prydnadsgodset. Merkuriusstället är sammansatt av 6I olika delar med några pousserade detaljer: de nedhängande banden och de två ormarna som slingrar sig kring den vingade staven. I den bacchantiska gruppen, bild 2, har pusseraren gjort flera tillägg: druvor och pokaler, de breda bladen på marken, löven i trädet och vinrankan som ringlar sig vid leopardens fötter. Det blomsterprydda lockkrönet på färgbild XIV kan

2. Baccantisk grupp, modellerad av Fr. E. Meyer vid Meissen ca 1750. Höjd 26 cm. KM 30.305.

159

3. Buljongkopp med plastisk blomdekor, skapad av Kändler på 1730talet efter förebild av det japanska Arita-porslinet. Meissen. H. 13,S an. KM 60.197.

i sin rikedom utgöra ett exempel på en specialtillverkning som vid seklets mitt blev verkligt omfattande. Blommor och löv pousserades, modellerades och pressades i små gipsformar för att samlas till stora praktbuketter eller till små bordsprydnader i form av blompottor och träd, eller monterades de i ljuskronor, lampetter och urhus. Vid Vincennes-Sevres utgjorde blommor under de tio åren kring sekelskiftet huvudparten av tillverkningen.

Än idag finns pusseraren kvar, som den siste hantverkaren i en allt mera rationaliserad tillverkning, bild 6 och 7.

4. Urna, fajans målad i gult, grönt och mangan. Bland blommorna kålmaskar och skalbaggar. Reva! 1780-tal. H. 32 cm. KM 34.674: 2.

12 - Kulturen 1972 161

5. Detalj av urna, fajans målad i gult, grönt och mangan. Rörstrand 1773· H. 34 an, blomdetaljen 14 an. KM 8.01r.

6. Pusserarens redskap och gipsformar för lövframställning. Den kongelige Porcelainsfabrik, Köpenhamn.

7. Figur med pousserade blomster - bilden återger den utomordentliga sprödheten och skärpan i arbetet som delvis går förlorad vid glasering och målning. Den kongelige Porcelainsfabrik, Köpenhamn.

Gesällinvigning

Till färgbild XV

lnvigningsceremonier är ett urgammalt inslag i alla kulturer. Australnegremas manbarhetsriter har motsvarigheter hos alla naturfolk och i de »högre» kulturerna finner vi i princip identiska företeelser. Gemensamt för alla dessa ceremonier är den invigdes förvandling från en oupplyst, lägre sorts varelse till en bättre, mognare människa, som genom invigningen blir förklarad värdig att inträda i en bestämd grupp.

För skråtidens hantverkare var sådana invigningar helt naturliga. Drycken ur välkomman var den slutliga bekräftelsen på intagningen. För gesällen kunde denna dryck vara det välkomna slutet på en påfrestande, ofta plågsam räcka ceremonier, där behyvlingen (som också kallas postulat eller deposition) utgjorde kulmen. Den blivande gesällen behandlades då som ett obearbetat stycke trä, som skulle förädlas och med diverse verktyg - som inte gav skärsår men blåmärken - gick man löst på honom, tills han förklarades vara en rättskaffens gesäll. Seden fanns speciellt hos snickare- och boktryckargesäller, men vi har exempel på att den tillämpades även inom andra gesällskap.

Kulturens förre chef, dr Sven T. Kjellberg, och rustmästare Wilhelm Jönsson, färdigställde 1948 den modell av en behyvling, som återges i vår färgbild. Bättre än en lång beskrivning skildrar den, hur den arme delinkventen behandlas av glada kumpaner, som snart är redo att ceremoniöst tilltala honom och bjuda honom dricka gesällskapets skål ur välkomman.

Figurerna skulpterades av dr Kjellberg och kläddes av dåvarande konservator Märta Lindström.

Myntfyndet från Lund 1971

Till färg bild XVI

Den I7 maj 1971 påträffades, under pågående arkeologisk undersökning på tomt nr 23 i kvarteret Svartbröder, vid Skomakaregatan i Lund, en skatt innehållande 132 silvermynt. Skatten, som nedgrävts i golvet i hörnet av ett hus från l 500-talet, har sannolikt legat i en påse av tyg eller läder, som multnat bort.

Myntskatten är i sin sammansättning karakteristisk för tiden omkring år 1600, men egenartad genom att endast bestå av dalermynt. Betecknande för denna egenart är det ringa antalet halvdaler -4 st. Ordet daler återgår på tyskans Taler, vilket i sin tur är en förkortning av Joachimstaler. Denna mynttyp präglades i stora mängder från och med år 1519 i Joachimstal i Böhmen. Mynttypen som sådan härstammar från Hall i Tyrolen, där ärkehertigen Sigismund fr.o.m. 1484 lät prägla detta stora silvermynt, som i silver hade sin motsvarighet i den rhenländska gyllen i guld. Myntet kallades därför silvergyllen eller gyllengroschen till dess denna beteckning förträngdes av (Joachims)taler. Utmyntningen skulle ske så att åtta stycken vägde en lödig mark (ca 230 gram), och ett mynt ett uns eller två lod (ca 28,75 gram).

Danmark

1-2. Fredrik IL

Det är mycket betecknande att endast två daler är danska.

För ett land som Danmark, som icke hade silvergruvor, lönade det sig icke att utmynta detta internationellt gångbara stormynt. Fredrik II:s daler 1572 har således tillkommit under säregna omständigheter. Vid freden i Stettin 1570 efter sjuårskriget, erhöll kungen silver motsvarande l 50.000 daler. Han skulle därmed betala och avtacka sitt krigsfolk. Som sed var försökte man lura landsknektarna. De tyska riksdalerna utmyntades sedan 1566 efter formeln 29,23 g0.889-25,98 g medan Fredrik II:s daler var något ringare: 29,23 g-0,875-25,578 g. Denna lilla vinst som kungen roffade åt sig har sannolikt inte gemene man upptäckt. Dessutom har de gångbara dalerna i allmänhet en något mindre vikt: 28, 76-29,25 g med genomsnitt 29,00 g. Den danska dalern är till det yttre mycket vacker med porträtt av kungen i harnesk och pipkrage och med ett stort riksvapen, i vilket de svenska tre kronorna prålade. Det viktigaste utbytet av det varaktiga kriget var ju enligt kungens åsikt att han fick rätt till att använda dem i riksvapnet med mindre en skiljedomsrätt kom till ett annat resultat. Denna skiljedomsrätt trädde aldrig i kraft.

Omkring vapenskölden står ett av kungens valspråk: DEUS REFUGIUM ET FIDUCIA MEA (Gud min tillflykt och förtröstan). Den vackra utformningen föranledde se-

166

3

4

8

nare tiders myntsamlare att antaga att mynten präglats till kungens bröllop den 20 juli detta år med sitt syskonbarn Sophie av Mecklenburg.

3. Hamburg. Tre torn. MONETA NOVA CIVITATIS HAMBURGENSIS (Staden Hamburgs nya mynt). Det heliga tysk-romerska rikets dubbelörn. I riksäpplet siffr. 32 = 32 skillingar. RUDOLPHI SECUNDI DEI GRATIA ROMANORUM IMPERATORIS SEMPER AUGUSTI Pil FELICIS DECRETO (Efter Rudolf Il av Guds nåd romarnas kejsare, alltid Augustus, den fromme och lycklige, hans förordning). 1589. 4. Liibeck, riksstad. Johannes döparen med Guds lamm över stadens vapensköld. MONETA NOVA LUBECENSIS (Liibecks nya mynt). Det heliga tysk-romerska rikets dubbelörn. I riksäpplet siffr. 27.6 = 27 skillingar 6 penningar. MAXIMILIANUS SECUNDUS etc. (Maximilian Il etc.). 1565. 5. Liibeck. Samma som nr 4. 1568. 6. Liibeck. Atsida samma som nr 4, frånsida samma som nr 3. 1582. 7. Liibeck. Samma som nr 6. 1584. 8. Liibeck. Samma som nr 6 men halvdaler. Siffr. 16 i riksäpplet. 1585. 9. Liibeck. Samma som nr 6. 1587. ro-1 r. Liibeck. Samma som nr 6. 1588. 12. Mecklenburg-Schwerin. Johan Albrekt, hertig. DOMINE NE DA INIMICIS VERBI TUI LETITIAM (Herre, giv icke ovännerna glädjen av Ditt ord!). JOHANNES ALBERTUS DEI GRATIA DUX MEGALOPOLIS (Johan Albrekt av Guds nåd hertig av Mecklenburg). 1549· 13. Östfriesland, grevskap. Edzard Il och Johan. EDZARD ET JOHANNES COMITES ET DOMINI PHRISIAE ORIENTALIS (Edzard och Johan, grevar och herrar över ö stfriesland). DA PACEM DOMINE IN DIEBUS NOSTRIS (Herre, giv fred i våra dagar). l 587. 14. ö stfriesland. Edzard Il. EDZARD COMES ET DOMINUS PHRISIAE ORIENTALIS (Edzard, greve och herre över östfriesland). Samma som nr 13. 1592. 15. Braunschweig-Liineburg-Wolfenbiittel, hertigdöme. Julius, hertig 1568-69. JULIUS DEI GRATIA DUX BRUNSVIG LUNEBURG. G. V. M. G. Gottes Versehen Muss Geschehen (Guds försyn må ske). ALIIS INSERVIENDO CONSUMOR (genom att tjäna andra förtäres jag) i likhet med det ljus som vildmannen håller i handen. Nyare beteckning: Lichttaler. Myntort: Goslar. 1572. 16. Braunschweig-Liineburg-Wolfenbiittel. Samma som nr 15. 1582? 17. Braunschweig-Liineburg-Wolfenbiittel. Samma som nr 15. 1586.

168

12

15 •

169

18-19. Braunschweig-Liineburg-Wolfenbiittel. Henrik Julius, hertig 1589-16!3. HENRICUS JULIUS POSTULATUS EPISCOPUS HALBERSTADT ET DUX BRUNSVIG ET LUNEBURG (Henrik Julius, utvald biskop av Halberstadt och hertig över Braunschweig och Liineburg). HONESTUM PRO PATRIA [CONSUMI] (det är ärofullt att slita ut sig för fäderneslandet). Halvdaler. 1592. 20. Liineburg, stad. MONETA NOVA CIVITATIS LUNEBURGENSIS (Staden Liineburgs nya mynt). RUDOLPHI SECUNDI IMPERATORIS AUGUSTI PII FELICIS DECRETO (Efter Rudolf Il, kejsare, Augustus, den fromme och lycklige, hans förordning). I riksäpplet siffr. 32 = 32 skillingar. 1588. 2i. Jiilich-Cleve-Berg. Vilhelm V, hertig 1539-92. VILHELMUS DEI GRATIA JULIAE CLIVORUM ET MONTIS DUX (Vilhelm av Guds nåd, hertig av Jiilich, Cleve och Berg). Hertigen håller en stridsklubba i handen. CHRISTUS SPES MEA SALUTIS (Kristus, min frälsnings hopp). 1567. 22. Aachen, riksstad. MONETA REGIAE SEDIS URBIS AQVISGRANI (residensstaden Aachens mynt). Kejsare Karl den store sitter i tronstolen med spira och riksäpple. MAXIMILIANUS SECUNDUS CAESAR AUGUSTUS (Maximilian Il, kejsare, Augustus). 1571. 23. Honstein. Ernst V, greve 1508-52. MONETA NOVA ARGENTEA ERNESTI COMITIS DE HONSTEIN (Ernst, greve av Honstein, hans nya silvermynt). SANCTUS ANDREAS (Den helige Andreas med sitt kors). 1548. 24. Mansfeld-Friedeburg. Peter Ernst I, Bruno Il, Gebhard VIII, Johann Georg, PATRUELES (kusiner). COMITES ET DOMINI IN MANSFELD NOBILES DOMINI IN HELDRUNGEN (Grevar och herrar i i Mansfeld, ädla herrar i Heldrungen). S:t Göran och draken. Myntort: Eisleben. 1588. 25. Mansfeld-Friedeburg. Samma fyra grevar som på nr 24. 1589. 26. Sachsen. Johan Fredrik, kurfurste 1532-47, och hertig. Myntort: Annaberg. 1547· 27. Kursachsen. August, kurfurste 1553-86. AUGUSTUS DEI GRATIA DUX SAXONIAE, SACRI ROMANORUM IMPERII ARCHIMARSCHAL ET ELECTOR (August, av Guds nåd det heliga romerska rikets ärkemarskalk och kurfurste). Träsko. Myntmästare Leopold Holzschuher (1554-58). 1554· 28. Kursachsen. August. Samma som nr 27. l 555. 29. Kursachsen. August. TANDEM BONA CAUSA TRIUMPHAT (Till slut triumferar den goda saken). GOTHA CAPTA SUPPLICIO DE PROSCRIPTIS IMPERATORIS HOSTIBUS OBSESSIS SUMPTO CETERISQUE FUGATIS AUGUSTUS DUX SAXONIAE ELECTOR etc. FIERI FECIT (August, hertig

170

21

23

171

av Sachsen, kurfurste etc. lät slå (denna daler) med anledning av Gothas intagande och bestraffningen av de belägrade fredlösa, kejsarens fiender). HB =Hans Biener, myntmästare i Dresden l556-16o4. 1567. 30. Kursachsen. August. Samma som nr 27. l57r. 3r. Kursachsen. August. Samma som nr 30. 1580. 32. Kursachsen. Christian I, l586- 9r. Samma som nr 30. 1587. 33. Kursachsen. Christian I. Samma som nr 32. 1590. 34. Kursachsen. Christian I. Samma som nr 32. l59r. 35. Sachsen. Johan Casimir av Coburg och Johan Ernst av Eisenach. DEI GRATIA JOHANN CASIMIR ET JOHANN ERNST FRATRES DUCES SAXONIAE. LANTGRA VII THURINGIAE ET MARCHIONES MISNIAE MONETA IMPERIALIS (Johan Casimir och Johan Ernst av Guds nåde, brödrar, hertigar av Sachsen, landgrevar av Thiiringen och markgrevar av Meissen. Riksmynt. r59r. 36. Brandenburg i Franken. Georg av Ansbach och Albrekt d.y. av Bayreuth, 1536-45. D.G.G. & A. MARCHIONES BRANDENBURG ET SLESIE (markgrevar av Brandenburg och Schlesien). SI DEUS PRO NOBIS QUIS CONTRA NOS (Är Gud för oss, vem kan då vara emot oss?). Pauli ep ad Rom. 8, 3r. Myntort: Schwabach. 1538. 37. Brandenburg i Franken. Samma som nr 36. 1545. 38. Brandenburg i Franken. Georg Fredrik, 1557- 1603. Samma som nr 36. Håller (i likhet med nr 21 ) en stridsklubba i handen. 1586. 39. Regensburg, biskopsdöme. PANGRACIUS EPISCOPUS RATISBONENSIS (Pancratius, biskop av Regensburg). CAROLUS IMPERATOR V CATHOLICUS (kejsare Karl V den katolske). Riksörn med Habsburgsköld. 1543. 40. Ulm, riksstad. MONETA NOVA ARGENTEA REIPUBLICAE ULMENSIS (Staden Ulms nya silvermynt). CAROLUS QUINTUS ROMANORUM IMPERATOR AUGUSTUS (Karl V romersk kejsare, Augustus). Halv daler. 1546. 41. Wiirzburg. MELCHIOR EPISCOPUS WIRCEBURG FRANCIAE DUX (Melkior, biskop av Wiirzburg, hertig av Franken). Samma som nr 40. S K = Sanctus Kilianus. 1554. 42. Ziirich. MONETA NOVA THURICENSIS CIVITATIS IMPERIALIS (Riksstaden Ziirichs nya mynt). DOMINE SERVA NOS IN PACE (Herre, bevara oss i fred!). 1559. 43. Böhmen, konungarike. Ferdinand I som romersk kung, 1531-58. FERDINANDVS DEI GRATIA ROMANORUM, BOEMIAE, HUNGARIAE REX. INFANS HISPANIORUM, ARCHIDUX AUSTRIAE (Ferdinand av Guds nåde, romarnas, Böhmens och Ungerns konung, prins av Spanien, ärkehertig av Österrike. Myntort: Joachimstal. Saknar årtal.

29

35

41

173

44. Tyrolen, grevskap. Ferdinand I som romersk kung. FERDINANDUS DEI GRATIA ROMANORUM, BOEMIAE, DALMATIAE, CROATIE etc. REX. INFANS HISPANIARUM ARCHIDUX AUSTRIE, DUX BURGUNDIE. Myntort: Hall. Saknar årtal. 45. Friesland. »Arends rijksdaalder» dvs. riksdaler med det tysk-romerska rikets dubbelörn. NISI DOMINUS NOBISCUM (Om icke Herren är med oss). MONETA ORDINUM FRISIAE VALORE IMPERIALIS DALER! (Frieslands ständers mynt av en riksdalers värde). 1584. 46. Friesland. Variant till nr 45. l59r. 47-50. Västfriesland (nuvarande Nordholland): »Gehelmde rijksdaalden> dvs. riksdaler med hjälm över skölden; också kallad »prinsdaler» efter bilden av Vilhelm den tyste av Oranien. VIGILATE DEO CONFIDENTES (Vaken, I som tron på Gud1). MONETA NOVA ARGENTEA DOMINORUM WESTFRISIAE (Västfrieslands herrars nya silvermynt). 1592. 51-6r. Västfriesland. DEUS FORTITUDO ET SPES NOSTRA (Gud, vår styrka och hopp). Samma som nr 47. 1593· 62-63. Holland, grevskap. Philip Il. »Kruisrijksdaalder» (Korsriksdaler) dvs. med Andreaskors, eldstål i mitten. PHILIPPUS DEJ GRATIE HISPANIARUM REX COMES HOLLANDIAE (Philip av Guds nåd Spaniens Konung, greve av Holland). DOMINUS MIHI ADIUTOR (Herren min hjälpare) (Psalm u7, 6). Philip Il:s valspråk och vapensköld med det gyllene skinnets ordenskedja. 1568. 64- 65. Holland. »Leycester- eller Unie-rijksdaalder». Robert, greve av Leycester, var generalståthållare i Nederländerna 1586-87. CONCORDIA RES PARVAE CRESCUNT (Enighet ger styrka), detta symboliserat genom pilknippet. MONETA ORDINUM PROVINCIARUM FOEDERATARUM BELGICARUM AD LEGEM IMPERII (De förenade belgiska provinsernas ständers mynt efter rikets lag (Augsburg-Mi.inzabschied 1566). 1587. 66. Holland. »Gehelmde rijksdaalder». Jfr nr 47. MONETA NOVA ARGENTEA COMITATUS HOLLANDIAE (Grevskapet Hollands nya silvermynt). 1590. 67. Holland. Samma som nr 66. 159!. 68-69. Holland. Samma som nr 66. 1592. 70. Holland-Zeeland, grevskap. Samma som nr 66. Ristat tecken N. 1584. 71-72. Zeeland, grevskap. »Kruisrijksdaalder». MONETA NOVA ARGENTEA COMITATUS ZELANDIAE (Grevskapet Zeelands nya silvermynt). DOMINUS MIHI ADIUTOR (Herren min hjälpare). Se nr 62. 1584. 73. Unie-rijksdaalder. Se nr 64. 1586.

45

47

175

74-76. Unie-rijksdaalder. Samma som nr 73. 1590. 77-79. Gehelmde rijksdaalder. Se nr 47. 1591. 80-82. Gehelmde rijksdaalder. Samma som nr 77. 1592. 83-84. Unie-rijksdaalder. Se nr 64. Sju provinsers vapen, det Overijssel har lagts till de sex tidigare. 1595· 85. Utrecht. Kruisrijksdaalder. Se nr 62. 1569. 86-87. Geldern, hertigdöme. Philip Il. Kruisrijksdaalder. Se nr 62. 1567. 88-90. Geldern. Samma som nr 86. 1568. 9L Geldern. Arends rijksdaalder. NUMMUS DUCATUS GELDRIAE AD LEGEM IMPERII (Hertigdömet Gelderns mynt efter rikets lag). RUDOLPHUS SECUNDUS DEI GRATIA ROMANORUM IMPERATOR SEMPER AUGUSTUS (Rudolf Il av Guds nåde romarnas kejsare, alltid Augustus). Saknar årtal. 92-97. Geldern. Leycester-rijksdaalder. Se nr 64. 1587. 98. Geldern. Unie-rijksdaalder. Samma som nr 92. 1590. 99-102. Geldern, hertigdöme och Zutphen, grevskap. Kruisrijksdaalder. MONETA NOVA ARGENTEA DUCATUS GELDRIAE COMITATUS ZUTPHANIAE. Samma som nr 62. 159!. 103-104. Geldern och Zutphen. Samma som nr 99. 1592. 105-106. Geldern och Zutphen. Samma som nr 99. 1593· 107. Geldern och Zutphen. Gehelmde rijksdaalder. Atsida se nr 47. Frånsida inskrift som nr 99. 1593· 108-109. Geldern och Zutphen. Gehelmde rijksdaalder. DEUS CONSTITUIT ET TRANSFERT REGNA (Gud upprättar och omstörtar riken). l 594. uo. Geldern. Unie-rijksdaalder. Samma som nr 92. 1595· llI. Over.ijssel. Philip Il. Kruisrijksdaalder. PHILIPP DEI GRATIA HISPANIARUM REX NUMMUS DOMINI TRANSISSULANIAE Overijssels herres mynt. Samma som nr 62. 1586. 112- 113. Overijssel. Samma som nr u1 men - ORDINUM - ständers. 1590. 114-116. Overijssel. Samma som nr 112. 1594· l l7-u8. Unie-rijksdaalder. Se nr 64. 1595· u9. Deventer, Campen, Zwoll, tre riksstäder. TRIUM CIVITATUM IMPERIALIUM DA VENTRIAE, CAMPEN, ZWOLL. RUDOLPHUS SECUNDUS DEI GRATIA ELECTUS ROMANORUM IMPERATOR SEMPER AUGUSTUS - Rudolph Il utvald romersk kejsare. 1587. 120-126. Campen, riksstad. Utvald kejsar Rudolph Il. Saknar årtal. 127. Stablo (Stavelot), abbotdöme. Christopher, greve av Manderscheid, 1549-76. Kejsare Maximilian IL CHRISTOPHORUS DEI GRATIA COMES A MANDERSCHEID ABBAS STABULENSIS ET PRUMIENSIS ( Christopher av Guds nåd, greve av Manderscheid, abbot av Stablo och Priim). Samma som nr 4. 1567. 128-130. Braband, hertigdöme. Philip IL Kruisrijksdaalder. Samma som

Il3

127

nr 62 men DUX BRA: Myntort: Antwerpen. Myntmärke: hand (128129). Maastricht (130) stjärna. 1568. 131. Flandern, grevskap. Philip II. Kruisrijksdaalder. Samma som nr 62 men COMES FLAN. 1568. 132. Cambrai, ärkebiskopsdöme (sedan 1559). Maximilian av Berg, ärkebiskop ( 1556) 1559-70. Kejsare Maximilian Il 1564-1576. MAXIMILIANUS A BERGIS ARCHIEPISCOPUS ET DUX CAMERACENSIS, SACRI IMPERII PRINCEPS COMES CAMERACENSIS: (Maximilian av Berg, ärkebiskop och hertig av Cambrai, furste i det heliga kejsardömet, greve av Cambrai). 1568.

177

En annan egendomlighet med penningsummans sammansättning än den omtalade är, att 87 st eller två tredjedelar kommer från Nederländerna. Dessa provinser var redan den gången så tätt befolkade och industrialiserade, att de måste importera livsmedel, detta i så mycket högre grad under de många år, under vilka de förde krig för sin trosfrihet och oavhängighet med Spanien och Philip IL Stora hjordar med slaktdjur drevs söderut på oxvägen genom Jylland och jylländska herremän fick i utbyte goda holländska dalrar. Även från Själland och Skåne exporterades gödstutar i stora mängder. Omkring 1600 uppgick exporten från hela Danmark till bortemot femtiotusen stutar. Därtill kom korn och andra lantbruksprodukter, vilka ännu kunde utföras till Liibeck och de andra tyska Östersjöstäderna och där säljas för goda priser i klingande mynt. Danmarks positiva handelsbalans avspeglar sig i myntskatten.

Det sista årtalet på mynten är l 595. (5 nederländska dalrar: nr 8 3 och 84 Zeeland, l 10 Geldt::rn, l l 7 och II 8 Overijssel), mynten bör antagligen ha stoppats undan någorlunda kort tid därefter, alltså uppskattningsvis omkring år 1600. Det kan ej vara av fruktan för krig som ägaren gömt skatten, ty efter Stralsundsfreden följde . den längsta fredsperiod Danmark väl dittills haft, bortemot 40 år. 1596 blev den unge Christian IV krönt ( 29 augusti), l 597 ( 27 november) firade han bröllop med Anna Catharina av Brandenburg; men efter dessa år av fröjd och gamman, kom pesten. Ar 1599-1602 rasade den våldsamt i Köpenhamn med 816.000 döda och spred sig även till Malmö-Lund. Bland tusen andra möjligheter kan denna farsot ha varit den faktor som hindrat ägaren från att återfå pengarna.

Det tidigaste årtalet i skatten är 1538 (nr 36 AnsbachBayreuth), då kan dock de två andra dalrarna utan årtal slagna av Ferdinand som romersk kung (nr 43) vara från 1535. Skattens spännvidd är således 57 eller 60 år. 88 stycken, eller två tredjedelar är från de 15 sista åren.

Mynten fördelar sig sålunda: 1531-40 (3 st), 1541-50 (6 st), 1551-60 (4 st), 1561-70 (18 st), 1571-80 (13 st), 1581-90 (39 st), 1591-95 (49 st).

Redogörelse för Kulturhistoriska föreningens för södra Sverige verksamhet år 1971

A. LEDAMÖTER, STYRELSE OCH

Högste beskyddare

H edersledamöter Hans Maj:t Konung Gustaf VI Adolf

Direktör Karl Wistrand, Stockholm Direktör Alfred Persson, Lund Fabrikör Walfrid Nordström t, Lund Fil. dr Sven T. Kjellberg, Bjärred Konservator Hans Erlandsson, Lund Docent Ragnar Blomqvist, Lund

Den 31 december uppgick totala antalet medlemmar till 23.057. Antalet årsbetalande var 22.703 (varav 12.847 utanför Skåne).

Årsmöte hölls den 9 juni i närvaro av ca roo föreningsmedlemmar under ordförandeskap av direktör Holger Crafoord. Vid årsmötet beviljades styrelsen ansvarsfrihet för förvaltningen för år 1970.

Föreningen omvalde intill årsmötet 1974 de i tur avgående styrelseledamöterna disponent Carl-Eric Borgenstierna, byggmästare Harry Karlsson och professor Sigfrid Svensson. Rådman Anders Bruzelius valdes till suppleant i styre 1 sen.

Till revisorer av 1971 års förvaltning omvaldes bankdirektör Stig Lundeborg och aukt. revisorn Sven-Erik Sandberg med direktör Frans Möller och kamrer Malte Ericsson som suppleanter.

Styrelsen har under året utgjorts av landshövding Gösta Netzen, ordförande och Kungl. Maj:ts ombud, direktör Holger Crafoord, v. ordförande, järnarbetare Sven-Erik Axelsson, Malmöhus läns landstings ombud, disponent Carl-Eric Borgenstierna, byggmästare Harry Karlsson, skoldirektör Karl Gustav Ljunghill, Lunds stads ombud, boktryckare Per-Håkan Ohlsson, redaktör

!79

Christer Olofson, Kristianstads läns landstings ombud, docent Gad Rausing, bankdirektör Carl Göran Regnell, Lunds stads ombud, professor Sigfrid Svensson, major Christer Wahlgren, kyrkoherde Curt Wallin och professor Jörgen Weibull samt självskriven ledamot intendent Bengt Bengtsson, sekreterare. Suppleanter i styrelsen har varit: lantbrukare Anders Hugo Anderson och fil. mag. Staffan Söderberg, Lunds stads ombud, landstingsman Anton Ljunggren, Kristianstads läns landstings ombud, godsägare Sten Nilsson, Malmöhus läns landstings ombud, rådman Anders Bruzelius, fru Ingeborg Westerström, direktör Sune Wetterlundh, Kungl. Maj:ts ombud och bankdirektör Anders Winblad.

Av Kungl. Maj:t utsedd revisor har varit länsassessor Axel Isaksson och av Lunds stad kassadirektör Karl Erik Lenntorp med kontoristen Albert Jönsson som suppleant.

Styrelsen har sammanträtt 28/r, 9/6, ls/7 och 30/9. Det av styrelsen tillsatta arbetsutskottet, bestående av hrr Crafoord (ordf.), Svensson ( v. ordf.), Borgenstierna, Rausing, Winblad och Bengtsson har sammanträtt 27/r, 17_/3, 13/4, 7/61 8/7 och 14/ri.

WALFRID NORDSTRöM t

Den 8 januari kom budet om vår mångårige styrelse- och hedersledamot Walfrid Nordströms bortgång vid 88 års ålder. Han var ständig ledamot av Kulturhistoriska föreningen sedan 1917 och han brukade skämta om att han förtjänade på den affären; ständigt medlemsskap kostade då 20 kronor. Men Kulturen blev rikligt kompenserad. Walfrid Nordström återkom gång på gång med spontana gåvor av värdefulla föremål och av donationer i kontanter. Något år före sin bortgång skänkte han 10.000 kronor till hantverksavdelningens förnyelse.

Hans intresse för Kulturen kom också till stor nytta i vår styrelse, där han verkade i tjugofem år, som suppleant 19341937 och ordinarie ledamot 1937-1959 då han på årsmötet valdes till föreningens hedersledamot. Kulturen kommer länge att med tacksamhet minnas honom.

Intendent: Stadsantikvarie: Museilektor: Antikvarier:

Konservator: Konservatorsbiträde: Textilkonservator: Kanslichef: Rustmästare: Skattmästare: Kontorsskrivare: Registrator: Kontorsbiträden: fil. dr Bengt Bengtsson ( l96I) fil. lie. Anders W. Mårtensson ( 1957) fil. lie. Ingemar Jeppsson (1962) fröken Märta Lindström (1950) fil. kand. Gunilla Eriksson ( 1960) fil. lie. Nils Nilsson ( 1962) fil. lie. Christina Lindvall-Nordin ( 1967) fil. kand. Claes Wahlöö (1968) fil. kand. Jan Gerber (1971) fil. kand. Barbro Astrand (1/2 tid fr. r/10) antikvarie Fred. R. Allik ( 1955) herr Lars Johansson ( 1959) fru Ingela Kristiansson ( 1959) överste Ake Rehnberg ( 1965) antikvarie Wilhelm Jönsson ( 1930) herr Sune Hellborg ( 1960) fru Astrid Sörensson (1954) fru Eva Mårtensson ( 1963) fru Anna-Stina Melin (1963) herr Kurt Andersson ( 1969)

Fil. kand. Barbro Astrand har t.o.m. 30/9 vikarierat som amanuens. Fil. kand. Maj Fehrman och fru Elisabet Jönsson har biträtt med utställnings- och katalogiseringsarbete. Tecknare Rie Benzon har tidvis tjänstgjort på keramiska avdelningen.

Fru Elly Ljungman har tjänstgjort på biblioteket och hrr Gösta Bryve, Bertil Claesson, Jonas Jonsson, fröknarna Marja Nordin (t.o.m. 5/4), Eva Torstensson och fru Teodora Györffy-Wagner (fr.o.m. 2/8) har tjänstgjort som arkivarbetare.

På rustmästarens avdelning har tjänstgjort hrr Herman Hansson, Sune Jensen, Kjell Lundh, Arvid Månsson och Stig Wihlborg. Fru Mathilda von Dardel har under våren biträtt rustmästaren med konserveringsarbete.

Fruarna Elisabeth Andersson och Nora Johansson har varit biljettkassörskor och kamrer Nils Hansson siffergranskare.

Städerskor har varit fruarna Anna Andersson, Berit Jensen (fr.o.m. r/7 ), Carla Johansson och Svea Lundberg.

Kulturens hökeri har under öppethållandet maj-september skötts av fru Ellen Bergman och fröknarna Elsa Hagberth och Margareta Olsson.

Tillsynsman för föreningens mölla vid Bosjökloster har varit kyrkovaktmästare Folke Lindstedt.

Utställningar

Under året har de tillfälliga utställningarna »Miljö i förvandling», »Lund 950 år» samt »Siden, sammet, trasa, lump» bibehållits och inga större utställningar av liknande slag anordnats, främst därför att den fåtaliga personalen varit sysselsatt med arbeten med förnyande av de permanenta utställningarna. Sålunda har man arbetat i Schlyterska byggnaden (»Hantverkets hus»), i Herrehuset med nyuppställning av keramiksamlingen, i Textilhallen med förberedelser för dräktavdelningen samt i Allmogehallen med renoverings- och konserveringsarbeten.

Emellertid har man på våren öppnat en liten utställning i textilhallen »Skolslöjden under IDO årn och till årsmötet ordnades i Herrehuset en monter med myntskatten från Skomakaregatan.

I anslutning till en nordisk medicinhistorisk kongress visades under oktober »Peruansk medicinhistoria» och i november färdigställde keramiska avdelningen utställningen »Gustavsbergsporslin». Skolelever från Lund gjorde en liten uppskattad utställning i oktober »Att tämja en cykel».

Kulturens måndagsaftnar

Vårens måndagsaftnar inleddes den r mars med musikafton i Bosebo kyrka. Musikaftnarna återkom även den 29 mars och I9 april under medverkan av medlemmar ur Kulturens orkester. Den 8 mars berättade fil. kand. Nanna Hermansson om Färöisk vardag och måndagen därpå gav Ragna Ljungdell en lyriskdramatisk afton. Nils Ludvig läste dikter på skånskt mål den 22 mars och vid samma tillfälle visades filmen Ringsjölandet. Första måndagen i april berättade intendent Bengt Bengtsson om Skatter i öster - bildreportage från en resa i Ryssland. Skånska trädgårdar var rubriken på antikvarie Jan Gerbers måndagsafton den 26 april och påföljande måndag leddes en kvällsvandring på museet av intendent Bengt Bengtsson och museilektor Ingemar Jeppsson.

Höstens program bjöd Kulturens orkester på musikaftnar i Bosebo den 25 oktober, IS november och 6 december. Den I november besvarades frågan Är det tråkigt att gå på museum? av Bengtsson, Jeppsson och Mårtensson. Måndagen därpå berättade stadsantikvarien Anders W. Mårtensson om En resa i Island och den 22 november visade antikvarie Nils Nilsson på träets många användningsområden. Den 29 november talade antikvarie Jan Gerber om Italienska bilder.

Undervisning

Mellan skolorna och museet har ett livligt samarbete ägt rum under året. Studieämnen har utarbetats av representanter för skola - museum med målet att varje årskurs vid sina museibesök i Lund och Östarp skulle få uppleva något väsentligt avsnitt ur just sin lärokurs i samhällsorienterande ämnen.

Blivande historielärare och museimän har under museilektorns ledning utbildats för denna undervisning. I ökad omfattning har skolorna utnyttjat denna undervisningsservice, att under sakkunnig målinriktad ledning få studera museets samlingar.

Vid Lunds skolor har schemalagda studiebesök med sådana särskilda museiundervisare ägt rum för samtliga elever i årskurserna 4-9. Ett studieämne i Fritt valt arbete har varit I museets verkstad för lundaelever i årskurs 7 och 8. Handledare har varit museilektorn och fil. kand. Barbro Björk.

Med länsskolenämnderna i Kristianstad och Malmö har samarbete ägt rum för vidgad information om vad Kulturen och Kulturens Östarp har att erbjuda i form av levande kulturhistoria. Universitetskurser har under året hållits i museikunskap och föremålskännedom för konsthistoriker och folklivsforskare med museets tjänstemän som ledare. För historiestuderande har hållits kurser på liknande sätt. En DYRK-kurs i museiteknik har under hästterminen 7r/72 varit knuten till museet med i huvudsak Kulturens tjänstemän som undervisare. Elever vid Lärarhögskolan i Kristianstad och Malmö har vid studiedagar fått undervisning i metoder för hur lärare kan. utnyttja museisamlingar i sin undervisning. I likhet med föregående år har bearbetning av museets samlingar för seminarieuppsatser inom »museiämnena», särskilt folklivsforskning och konsthistoria, flitigt utnyttjats av studenterna varvid museets tjänstemän stått till förfogande som handledare. På en rad olika platser inom och utom landet har museets tjänstemän deltagit som föredragshållare och kursledare.

Textilavdelningen

Iordningställande av folkdräkterna påbörjades under sommaren med hjälp av extra personal, textilkonstnärinnan fru Margareta Persson-Petrascheck från Wien (ro/5-7/8) och vävlärarinnan fil. stud. fru Eva Lysander (juli mån.) vilka kunnat anställas tack vare anslag från C.-B. N athhorsts vetenskap!. fond. Även fröken Beata Reuterswärd arbetade vid avdelningen (3/5-r/8). Inventeringar med katalogisering och fotografering har utförts varibland kan nämnas underkläder och danska allmogetextilier och utom museet en ovanligt stor samling skånska allmogetextilier och dräktdelar, delvis från 1700talet, som gått i arv i samma gård i Ö. Vemmerlöv på Österlen.

De lundaarkeologiska undersökningarna

har omfattat övervakning av grund- och ledningsgrävningar samt uppmätning och fotografering av utdömd bebyggelse - sammanlagt 27 projekt. Under perioden maj-november utfördes en större grävningsundersökning vid Skomakaregatan, på tomt nr 23 i kvarteret Svartbröder. De inemot 250 cm tjocka kulturlagren innehöll bebyggelserester från 1000-1700-talen. Bl.a. undersöktes flätverksbebyggelse, olika dräneringssystem från äldre medeltid samt två komplicerade bakugnskonstruktioner, som antyder att här bedrivits yrkes-

mass1g bagerihantering en längre tid. Förutom en silverskatt, innehållande 132 silvermynt från 1500-talet, tillfördes Kulturen ett rikhaltigt urval från åtta sekler.

Bearbetningen av fynden från stadshallstomten och från tomt nr 4 i kvarteret Glambeck vid St. Södergatan har fortsatt planenligt tack vare frikostiga anslag från Statens Humanistiska Forskningsråd till stadsantikvarien. I katalogiseringsarbetet har deltagit fil. kand.-erna Birgitta Leden, Birgitta Sjöhalm och Bernt A. Akesson. Lundaarkivet har tillförts 126 blad originaluppmätningar, 455 diabilder i färg och 2-400 fotografier. Stadsantikvarien har biträtt stadens fastighetskontor vid restaureringsarbeten å äldre byggnader och samarbetat med stadsarkitektkontoret i miljö- och planeringsfrågor.

I konserveringsanstalten har konserveringsarbetet fortsatt med föremålen från de senaste större fyndkomplexen. Bl.a. har myntskatten från Skomakaregatan rengjorts och konserverats. I övrigt har arbetet varit koncentrerat till konservering och analysering av läder. Därvid har värdefull hjälp erhållits från Garveriforskningsinstitutet i Köpenhamn genom lab.-föreståndaren civ.ing. E. Lövendahl, fil. lie. A. Larson och lab.-mäst. E. Hansen, och från-Lunds universitet prof. C.-H. Hjortsjö, prof. B. Falck, prof. E. Dahl, fil. lie. C. van Mecklenburg, fil. lie. T. Kauri samt lab.-assistenterna Hj. Gustafsson, S. Håkansson, E. Sundström och T. Silfver. Hjälp har även erhållits från Glaceläderfabriken AB i Kävlinge och Grönvalls Läderfabrik AB i Ängelholm.

Konserveringsanstaltens utrustning har förbättrats tack vare värdefulla donationer av Tetra Pak AB, Akerlund & Rausing AB, Facit AB, Electrolux AB och anonym donator.

I den långa raden av välvilliga personer, som lämnat värdefull hjälp till konserveringsanstalten, bör även följande nämnas: fil. lie. E. Bladh, ingenjörerna c;.-G. Beckeman, L. Olsson, B. Persson, verkstadschefen B. Boklund, verkmästare L. Andersson, lagerchef K. Andersson samt kollegerna på Nationalmuseet i Köpenhamn och Brede samt i Tojhusmuseet.

Dr phil. T. Györffy, fil. kand. A. Frithiof och stud. A. Wendelbo-Hansson har under det gångna året varit anställda vid konserveringsanstalten och under första halvåret har 28 skolelever genomgått praktisk yrkesorientering.

C. SAMLINGAR, BIBLIOTEK OCH ARKIV

Samlingarna har ökats med r.724 nummer varav r.591 genom gåvor. Accessionen omfattar nr 62.573-64.296. Biblioteket har ökats med I. 176 nummer varav 306 genom gåvor. Accessionen omfattar nr 23.773-24.948.

Arkivet

Arkivet har under året ökats med i.015 nummer. Porträttarkivet har ökats med 77 fotografier. Excerpering av tidskriftsartiklar har utförts i sedvanlig ordning.

Under året har bl.a. följande arkiv uppordnats: Kulturens Östarps arkiv, Skåneföreningen 1892 års män arkiv II, Föreningen Det gamla Lunds arkivalier, Jöns Mårtenssons arkiv, Samling Erik Ekblad, Anna Wiebens arkiv, Uno Otterstedts samling, Kyrkobyggmästare A. Petterssons i Svedala arkiv Il, Höör nr 17 och Axel Hörlens arkiv av spetsnegativ.

D. BESÖK

Museet i Lund har under året haft 94.005 besökare (mot 88.327 år 1970) varav 9.048 studenter, 2r.363 skolbarn och 6.736 medlemmar av föreningen. Hökeriet har haft 1 r.091 besökare. Anläggningarna i Lund och Östarp uppvisar tillsammans en besökssiffra av 137. 170 personer.

E. öSTARP

Östarpshallen öppnades den 1 maj med utställningen Trä. Malmöhus läns hemslöjd utställde och försålde hemslöjdsalster. Hallen besöktes fram till den 3 oktober av 14.028 personer.

Gamlegården har hållits öppen för besökare från 1 maj-3 oktober. Antalet besökare utgjorde 18.046.

Östarpsdagen ägde traditionsenligt rum andra söndagen i augusti och besöktes av omkring 6.ooo personer. Dagen inleddes med friluftsgudstjänst, ledd av kyrkoherde Erik Berglund under medverkan av Lunds spelmansgille och hälsningsanförande av intendent Bengt Bengtsson. Vid brytestugan visades lin- och nässelberedning för besökarna och vid kvarndammen växtfärgning av garn. På Gamlegården demonstrerade flaskskeppsbyggare, kopparslagare, krukmakare och bärnstensslipare sin skicklighet. Spelmännen konserterade och Östarpsexpressen, ponnyåkning för barnen, rullade. Vid Möllegården anordnades ryttarlekar under medverkan av Torns ponnyklubb.

I dalgången mellan möllan och Tingvallen samlades så östarpsborna till byastämma med efterföljande gille och gav besökarna en levande bild av hur en sådan kunde gå till i äldre tid. Fru Charlotte Weibull och museilektor Ingemar Jeppsson kommenterade.

På Tingvallen avslutades dagen med att Hans Nilsson och Tornabygdens folkdanslag lekte och dansade med barn och vuxna.

För Gamlegårdens tillsyn har svarat lantbrukare och fru Nils Jönsson. Vid utställningshallen har fru Alma Andersson och fru Ester Nilsson fungerat som biljettkassörskor.

Jakttillsyningsman har varit frisörmästare Inge Dahlbom.

F. KULTURENS TOPPELADUGARD, NORDENSTEDTSKA STIFTELSEN

Stiftelsens förvaltning har ombesörjts av Kulturens kansli och Skandinaviska Banken i Mölmö.

Skogsbruket har förvaltats av Skogsvårdsstyrelsen i Malmöhus län.

Sammandrag av r97r års räkenskaper

I N TÄKTER

Av föreningen genom egen verksamhet anskaffade medel Medlemsavgifter ... ... . ...... . . Inträdesavgifter . . ... . .. . ..... . . Försäljningsintäkter . .... . ..... . Ersättning för tjänster ....... . . . 568.855: 77.293: 08 172.171: 40 21. 136: 40 Hyresinkomster ...................... . .. . . Gåvor från företag och enskilda1 •• •• •••••••• Bidrag från Kulturens donationsfonder ... . . . . . 839.455: 88 84.503: 35 36.1ro: 9.082: 32 Diverse intäkter . ........................ . . 56.788: 75 r.025.940: 30

Allmänna anslag från

staten .. .... . ... .. .... ... . . . .. .. ... . ... . Lunds kommun . .. . . . ...... .. . .. ........ . landsting M-län ...... . ... . ... . . . .. . . . .. . . landsting L-län ...... . . . . .. .. .. . . . . . .. . . . landsting K-län . .. . . . . ...... . . . .. .. . . . . . . landsting N-län .. . . . . . ... . ......... . .. . . . kommuner 2 • • ••• • • • •••••• • •••• • • • • ••• • • • 250.000: 525.000: 60.000: 25.000:r.ooo: -

Minskning av eget kapital ... . ..... . .... . .. . .......... . .

865.325: 263.445: 21

2.154.7ro: 51

Boliden AB .... .. . .. . . ... ... ........ . ....... . ... . .. . Cardo AB för treårsperioden 1970/72 kr 6.ooo: -, därav lyft Cementa AB för treårsperioden 1971/73 kr 5.000: , därav lyft . ........ .. ...... . ................... . ... . Förenade Superfosfatfabriker AB för treårsperioden 1971/73 kr r.500: -, därav lyft .. . .... . ... . ... . . . ... . ......... . Skånska Brand-Hermes . ... . .. ...... . ...... . ......... . Skånska Hypoteksföreningen för treårsperioden 1970/72 kr 4.500: -, därav lyft .. . ... .. ...... . ....... . ........ . . . Sydsvenska Kraft AB för treårsperioden 1971/73 kr 6.900: -, därav lyft . ......... . .... . .. . .... . ....... . ....... . . . Scan, Föreningen Skånska Andelsslakterier .. .. . ........ . Akerlund & Rausing, AB (för underhåll av förpackningsmuseum) ... . ...... . . . .... . . . . . ................. . .. . Lunds Husmodersförening ........ . . . .. .. . . . .. .. . ... . . . Henriette Benies dödsbo .... .. ..... . .. .... .... . .. . ... .

186

500: 2.000: -

5.000: -

500: 5.000: -

r.500: -

2.300: 2.500: -

5.000: -100: 4.000: -

Samlingar, bibliotek, arkiv ... . . . . . ... . ... . . . Inventarier . . . . .. .. .. .. . ... .. . ... . ........ .

13.709: 58 2.63): 47 Löner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.033.020: Pensioner m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 260-480: 02 16.343: 05

Reserverat för pensioner ... . . .. . . . ..... . . .. . 60.000: - 1.353.500: 02 Vakthållning ... ...... ... . .. .. ..... . .. . . . . . 24.371: Övriga främmande tjänster .. . .. . ... . .. .. ... . 69.889: 76 94.260: 76 Reklam .. .. . ........• .. .. . .. ... . ... . . .. ... . . . ... . . . .... Resor, representation . .. ... . . . ... . .. ..... . ... ... .... .. . . . Försäkringar ..... . .. ..... . ...... .. ......... . .. . .. . .. . . . . Fastighetsunderhåll ........ . ....... . .. . .. .. . .. . . . . .... . . . Förbrukningsmaterial, bränsle, el, vatten . . . . . . . . .. . . ...... . Porto . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68.86T 93 Telefon och övrigt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20.999: 76 77.l2T 27 19.506: 58 27.610: 70 54.984: 85.074: 05 8g-.86T 69

Kostnader f är varor för försä ljning Ars bok ...... . ................... .... . . .. . Almanacka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66.101: 30 Övrigt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27.810: 06 Utlägg för uthyrningsverksamheten . ... . . ........... . ... . . . Räntor ..... . . .. .. . .. ...... ..... . .. .. . .. . .. .. .. . .. ... . . Skatter . . .... ... . . . ....... . .... . . . .. . . . ... . . .. . . . 214.30T 23 6-489: 23 86.004: 73 29.635: 20

2.1 54.710: 51

Torna och Bara Härads Försäkringsbolag .. .. . ...... . . . . . C.-B. Nathorsts Stiftelse ..... . ....... . .......... . .. . . . Lunds Studenters Daghem för barn ............. .. . . . . . Sydsvenska Dagbladet ... ..... . ......... . ..... .. . . .. . . »Medlem sedan ca 30 ån> ... . .... .. . . . .. . ... . . . . . ... .. .

2 Kommuner:

Bara, Billesholm, Blentarp, Burlöv, Genarp, Härslöv, Höganäs, Höör, Kävlinge, Lomma, Löddeköpinge, Månstorp, Perstorp, Riseberga, Räng, Sjöbo, Staffanstorp, Svalöv, Svedala, Vellinge, Vollsjö, Astorp, örkened, ö. Färs, ö. Ljungby tillsammans . . ....... . .......... .. ... .. . . .. ... . .. . .. . 1.000: 6.ooo: 500: 200:-

lO: -

36.u o: -

TILLGÅNGAR

31/12 1970 Fastigheterna i Lund och Östarp .. . ... . . .. . . 2.095.500: Samlingar, bibliotek, arkiv, inventarier . . ..... . 3: Kortfristiga fordringar ............... . . . .. . . 5.008: so Kassa, bank, postgiro .. ................ .. . . 5.748: 16

2.106.259: 66 2.II2.332: 25

SKULDER

Långfristiga skulder .... .. ...... . ... .. . ... . . 623.000: Pensionskonto .. . .. . . .. . .......... .. . . .. . . 226.268: 45 Checkräkningskredit . .. .. . ... . . ........... . 464.096: 63 Kortfristiga skulder . ..... .. . . ... . . ..... . . . . 190.578: OI Interimsavsättningar ..... .. ... .. .. . .... . .. . 225-429: 80 Eget kapital ... . ... .. . ..... .. .. ... ..... .. . 376.886: 77

2.106.259: 66

KUL TURENS DONATIONSFONDER

INTÄKTER

Räntor och utdelning på aktier (därav från Kulturfonden kr 5.082: 32) .......... . ........ . .. . .. ............... . i.410.500: 297.581: 87 135.732: 87 94.975: 60.100: 95 113.441: 56

2.112.332: 25

40.815: Il

40.815: I I

KOSTNADER

Bidrag till föreningens rörelse .. . . ............ . . .... .. .. . . Notariatavgifter ................. . .. .. . ... . . . . .. ...... . . Kapitalkonto . .. . .. . .. . . . . . . . ......... .. ... . ..... . . .... .

TILLGÅNGAR

Obligationer . . . ..... . ... .. . . .. ... ........ . Aktier ........ . .. ... . . . . .. . . ..... . ... . .. . Bank . .... . ... . . ............ .. ........... . Utlämnade lån . ............ . ............. .

r Kursvärde 31/ 12 r97r: 677.967: .

SKULDER OCH EGET KAPITAL

188

3r/12 1970

9.600: 312.750: 61 220.918: OI 174.000: -

717.268: 62

31/12 197 I 2.095.500: 3:10.091: 22 6.738: 03

9.082: 32 943:64 30.779: 15

40.815: I I

31/12 1971

9.600: 546.314: 6r' 424.69]: 16 o: -

980.6n: 77

980.6u: 77

Thomanderska fonden ......... . .. . Anna Karlins premiefond .. . .... .. . Ole Olsens Keramiske Legat ....... . Beathe och Sven Bengtssons fond .. . . Skånska Brands fond ..... . . .... .. . Kulturens Jubelfond ............. . Skånebokens fond .... .. . . ....... . Ingeborg Holcks fond .. ..... ...... . Anna Lithströms fond ..... ... .. ... . Bror W. Olofssons fond . . ... ... ... . Albert Ekmans fond ... .. ........ . J. T. Berggrens fond ... .. . . .... .. . Jubileumsinsamlingen 1957 . . ... . ... . Emilia Cederborgs fond ...... . .... . Bosjöklosters möllas fond .... . . ... . C. och T. Assarssons fond ....... .. .

Lund i januari 1972.

Styrelsen

13.892: 21 r.831: 83 42.694: 58 28.153: 40 15.032: 88 12.181: 56 55.31 l: 67 22.081: 05 16.388: 06 4r.642: 40 5r.246: 65 55.489: 76 253.923: 56 32.218: 07 9.7ro: 09 328.814: -·

Disponibelt Ej disponibelt

belopp belopp

13.892: 21 83r: 83 2.642:99 8.153: 40 5.032: 88 3-486: 56 7.218: 81 5.790: 67 4.773: 92 ro.041: 48 l.246: 65 5.489: 76 253.923: 56 32.218:07 l ro: 09 o:-

o: r.ooo: 40.051: 59 20.000: 10.0oo: 8.695: 48.092: 86 16.290: 38 lr.614: 14 3r.600: 92 50.000: 50.000: o:o: !J.600: 328.814: -

980.61 l: 77 354.852: 88 625.758: 89

1971 ARS DONATORER

Förteckning över dem som skänkt föremål till museet, biblioteket och arkivet

Advokat Karl och fru Märta Adolphson, Helsingborg Akademiska föreningen, Lund Fru Margit Almen, Ystad Fru Ellen Alwall, Lund Professor Nils Alwall, Lund Almqvist & Wiksell, Uppsala F. banktjänsteman Albin Andersson,

Lund Apotekare Fredrik Anderssons dödsbo, Lund Fru Mona Andreasson, Kävlinge Antico, Antikviteter och Konst,

Malmö Fru Marianne Aschan, Lund Asea, Västerås Handlande H. E. Banke, Lund Fil. kand. Anne Bauer, Lund Intendent Bengt Bengtsson, Lund Bergens Lrererskole, Bergen Herr Rudolph Bertouch, Rödby Bibliotekstjänst AB, Lund Direktör Carl-Eric Borgenstierna,

Lund Bokförlaget Bra böcker, Höganäs Fru Birgit Bruhn-Olofsson,

Hässleholm Herr Bengt Brunsson, Lund Fru Maria Brunsson, Lund Fru Ingrid Bruzelius, Lund Fröken Ulla Bruzelius, Johanneshov Herr Jöns Carlsson, Silvåkra Bokförlaget Corona, Lund Direktör Holger Crafoord, Lund

189

Fröken Hilma Dahn, Lund Friedrich Ebert-Stiftung, Bonn-Bad Fru Leni Ehnbom, Lund Kopparslagare Robert Eisengarten,

Trelleborg Fru Christina Ek, Lund Fru Stina Ek, Flädie Docent Sven B. Ek, Landskrona Ambassadör Nils-Eric Ekblad,

Portugal Fru Gunilla Eriksson, Lund Apotekare Sven Erixon, Lund Konservator Hans Erlandsson, Lund Redaktör Jan Erwall, Åkarp Fru Sigrid Esbjörnsson Fröken Signe Espling, Lund Eskilstunaboden, Lund Fru lngegerd von Essen, Malmö Farbwerke Hoechst AG, Augsburg F.d. rektor Johan Feuk, Vrigstad Herr Clifford Flemister, Lund Överste Sven Forsberg, Lund Intendent Tommy Forss, Falun Fru Ulla Frost, Eskilstuna Föreningen Gamla Lund Konstnär Märtha Gahn, Stockholm Farm. kand. Britta Grady, Trelleborg Fru Nan Gnebe, Lund Fröken Svea Granaths dödsbo, Lund Grahns pappershandel, Lund Civilingenjör Åke Granhall, Spånga överläkare och fru Karl-Erik Grewin,

Lund John Griegs boktryckeri AS, Bergen Fru Elsa Cullberg, Vaxholm Herr Gunnar Gustafson, Trelleborg AB Gustavsbergs Fabriker, Stockholm Fabrikör Bernhard Hansson, Malmö Leg. läkare Inga Haraldsson, Lund Kassör Sune Hellborg, Lund Doktorinnan Maria Helmer, Lund Hembygdsförlaget, Vetlanda Lantbrukare Gustav Henriksson,

Onslunda Läkarsekreterare Vera Henriksson,

Lund Fru Ingrid Herdin, Lund Fru Linnea Holmberg, Lund Fröken Marga Holmberg, Lund Fil. lie. Rikard Holmberg, Lund Ryttmästare och fru Leif Houmann,

Lund Lackeraremästare Gustav Hultman,

Lund Kapten Kjell Hultzen, Lund

190 Fru Sidsel Håkansson, Lund Folkskollärare Axel Hörlen, Ystad !ca-förlaget, Västerås Fil. dr Ingemar Ingers, Lund Fru Nora Johansson, Lund Fru Svea Johansson, Urshult Fru Anna Jönsson, Lund Fru Hilma Jönsson, Vellinge, en!. testamente Fröken Kersti Karolina Jönssons sterbhus, Genarp Fru Anna-Brita Karlsson, Nyköping Byggmästare Harry Karlsson, Lund Fru Kristina Karlsson, Klippan Professor Asta Kihlbom, Lund Generalkonsul Gunnar K:son Kjellberg, Lund Med. dr Torben Klason, Rönninge Sparbankskassör Knut af Klinteberg,

Lund Fru Linnea af Klinteberg, Lund Fru Ingela Kristiansson, Malmö F. ateljechef John Lagerholm, Lund Fru Edith Langberths dödsbo,

Sandviken Fru Britta Larsson, Ystad Fröken Cecilia Larsson, Genarp Herr Henrik Larsson, Åkarp Herr Åke W aldemar och fru Anna

Maria Larsson, Malmö Herr Ingemar och fru Mikaela

Leckius, Lund Fil. kand. Karna Lellky, Lund Grevinnan Tony Lewenhaupt,

Anderslöv Antikvarie Märta Lindström, Lund Häradshövding P. G. Lindström,

Lund Fru Eva Ljunggren, Lund Fröken Ester Lundberg, Genarp Fil. kand. Elisabet Lundin, Lund Lunds Arbetarekommun, Lund Lunds stift, Lund Skomakaremästare Adolf Lundqvist,

Lund Fru Astrid Löfgren, Nacka Fröken Elin Malm, Kågeröd Malmö Hantverksförening, Malmö Malmöhus läns landstings yrkesskola,

Lund Malmöhus läns landsting, Lund Fru Gerda Melanders sterbhus, Lund Fru Marie Mikkelsen, Bara Munksgaard AS, Köpenhamn Fru Ann-Sophie Murray, Höör

Tandläkare Eva och Erik Möller,

Eslöv Direktör J. 0. Naucler, Perstorp Överlärare Alvar Neander, Lund Fru Dagmar Neuman, Lund Fru Cecilia Nilsson, Lund Fru Hilma Nilsson, Vollsjö Rektor Johan Nilssons dödsbo, Eksjö Kamrer Per-Olof Nilsson, Malmö Fil. lie. Christina Nordin, Höör Fil. dr Bengt Nyström, Stockholm Skriftställare Anders Ohlsson,

Trelleborg Fröken Ellen Ohlsson, Lund Fröken Elsa Ohlssons sterbhus, Lund Fröken Betty Olsson, Lund Stadsbibliotekarie Kerstin Osborne,

Lund Fru Ewy Palme, Katrineholm Kronoassistent Kjell Paulsson, Lund Lantbrukare Ernst Pehrsson, Rydsgård Kontraktsprost Sven Pernerup,

Gualöv Slöjdlärare Agnes Persson, Svalöv Möbelsnickare Gunnar Persson, Lund Trädgårdsmästare Albin Pettersson,

Helsingborg AB Plåtmanufaktur, Malmö Konstnär Wladimir Puhony, Lund Fröken Augusta Pålsson, Lund Akademiräntmästare Malte och fru

Carmen Ragnarsson, Lund Direktör Gad Rausing, Lund öve"rste Ake Rehnberg, Lund Riksutställningar, Stockholm Herr Paul Rix, Akarp Fröken Ada Roos, Lund Toffelmakare Sven Rosengren, Lund Ingenjör Jan Rydholm, Malmö Fru Kirsten Riitzou, Köpenhamn Muzeul Satului, Bukarest Herr Helmuth Schledermann,

Abenrå Ekon. mag. Jacob Seela, Abo Fru Lisa Severinsson, Sävsjö Rektor Sigfrid Sjöberg, Lund Fil. dr och fru Gunnar Sjögren, Lund Bokhandlare Seved Sjöholm, Leksand Herr Sten Sjöstedt, Stockholm Fröken Marta Sjövalls sterbhus, Lund Fru Inga Skottsberg, Skövde Skövdeortens Hembygds- och Fornminnesförening, Skövde Herr Marco och fru Anica Srsic,

Bizovac Statens livsmedelstekniska laboratorium, Alnarp Professor Axel Steensberg,

Köpenhamn Socialdirektör C. G. Stenkula, Lund Doktorinnan Aina Stenram, Malmö Friherrinnan Signe Stiernblad, Lund Svenska Sockerfabriks AB, Malmö Svenska Tobaks AB, Stockholm Bankdirektör Alexis och fru Stanny

Söderberg, Malmö Herr Torsten Söderman, Ängelholm AB Södra Sandby Fabriker,

Södra Sandby Fru Astrid Sörensson, Lund Tekniska högskolan, Lund Fru Elisabeth Tham, Stockholm Direktör Henning Throne-Holst,

Djursholm Torna härads hembygdsförening Trelleborgs lokalavdelning av A. B. F.,

Trelleborg Fru Valborg Tryggve-Hansen, Lund Herr Jan Tullsten, Vaxholm Professorskan Benedicte Turesson,

Lund Firma Tusen ting, Eslöv Herr Erik W allin, Södra Sandby Fru Viola Wegander, Lund Professorskan Lisa Weibulls sterbhus,

Lund Fru Charlotte Weibull, Akarp Arkivarie Sten Bertil Vide, Dalby Herr Thorbjörn Widmark, Lund Fru Maj Wilner, Stockholm Direktör Gustaf Winqvist,

Stockholm Fru Ann-Sofi Akerberg, Lund Fru Greta Akerlund, Lund AB Akerlund & Rausing, Lund och

Stockholm Fru Barbro Astrand, Bjärred

191