IVL Årsredovisning 2022

ÅRSREDOVISNING

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

Analysera den biologiska mångfalden med miljö-DNA

Sedimentundersökning längs Norrlandskusten

PFAS – en utmaning för reningsverken Lär av naturen för grön och hållbar kemi

Vätgas – klimathajp eller klimathopp?

Biogas – mer än bara energi

IVL Svenska Miljöinstitutet Årsredovisning 2022

Omslagsbilden: Mats Töpel, IVL. Foto: Anna Edlund

Ansvarig utgivare: Marie Fossum Strannegård

Grafisk form och produktion: Mia-Maria Hedberg och IVL Svenska Miljöinstitutet

Christin

Andreas

Anna

Foto:

Philipson,

Offesson,

Edlund, Jonas Tobin, Joakim Hållén, Anette Andersson Fahlkvist, Emmy Jonsson, Jonas Westling m fl.

Goda resutat ger nya forskningsmöjligheter

Det känns roligt och spännande att titta igenom IVL Svenska Miljöinstitutets årsredovisning 2022. Den visar vilken bredd vår verksamhet har och miljönyttan vi levererar tillsammans med våra kunder. Vårt fina ekonomiska resultat kommer att leda till nya forskningsmöjligheter.

Under året har vi gjort 100 pressmeddelanden och synts i 2 140 pressklipp. Vill du uppdatera dig om hur IVL synts i media under året så finner du ett axplock av vår press på sidorna 8-13. Visste du att alla organismer lämnar DNA efter sig? Den biologiska mångfalden i världen är hotad och åtgärder för att bevara eller återskapa ekosystem med hög artrikedom står högt på den globala agendan. Då tar vi hjälp av miljö-DNA som ett viktigt verktyg för att mäta biologisk mångfald. Läs mer om det på sidorna 16-19.

Utsläppen av miljöfarliga ämnen från den svenska process industrin har minskat kraftigt i takt med vidtagna miljöskyddsåtgärder. Under några intensiva veckor i juli gjorde IVL sedimentsprovtagningar från forskningsfartyget R/V Sunbeam vid en rad stora industrianläggningar utmed Norrlandskusten. På sidorna 22-23 kan du läsa mer om resultaten av undersökningen. Vill du veta hur djurliv och miljön påverkas av det undervattenbuller som fartyg och farledsarbeten skapar läser du artikeln på sidorna 24-25.

Arbetsmiljö är ett av våra områden vi forskar inom och vill du veta hur den återvinning som följer av den ökade elektronikkonsumtionen påverkar arbetsmiljön läser du på sidan 30. I många yrken kommer personalen i kontakt med

hälsofarliga kemikalier och löper risk att utveckla allergi och handeksem. I ett projekt finansierat av AFA Försäkring utvecklar våra forskare en metod för att mäta hudexponering för hälsofarliga ämnen och om det läser du på sidan 31.

Svensk avloppsrening står inför en stor utmaning på grund av PFAS och om det handlar artikeln på sidorna 32-33. Alla pratar om vätgas och vill du veta vad forskarna säger läser du mer på sidorna 40-43. I Kiruna flyttar en hel stad och det skapar både utmaningar och möjligheter. På sidorna 44-45 kan du läsa om hur IVL visar hur spillvärme från LKAB kan värma det nya Kiruna.

Energifrågan är en viktig pusselbit när allt fler bygg- och fastighetsbolag vill bli klimatneutrala. På sidorna 46-49 läser du om IVL:s projekt där vi jämfört olika energisystemlösningars klimatpåverkan med hjälp av verktyget

Klimatfrågan brådskar och några av de viktigaste aktörerna i omställningen finns inom basindustrin. Men för att indu strin ska ställa om snabbt måste efter frågan på klimatsmarta produkter öka, om det kan du läsa mer på sidorna 50-53. Missa inte att läsa om våra spännande projekt med våra kunder och vad de tycker om vårt arbete på sidorna 63-71.

Önskar dig en trevlig läsning!

IVL:s styrka är att vi står för hela miljöperspektivet

IVL Svenska Miljöinstitutet står starkt trots ett år med globala kriser som kriget i Ukraina och Covid-19. I en tid av ekonomisk kris, politisk förändring och osäkerhet om framtiden är det viktigt att fortsätta hålla fokus på klimatet och miljön.

IPCC:s rapporter vittnar om att de globala klimatutsläppen fortsätter öka. Och kriget skapar långtidseffekter med miljökonsekvenser som hela världen måste ta ansvar för. Därför måste vår kamp för en hållbar värld fortsätta. IVL:s arbete har aldrig varit viktigare.

IVL har under året fortsatt sitt miljöarbete och arbetar i nära samverkan med näringslivet för att stötta dess omställningsarbete. Vi är fortsatt mycket efterfrågade. IVL:s styrka att vi står för hela miljöperspektivet och att allt vi gör baseras på den senaste forskningen.

Debatten handlar ofta om koldioxidutsläpp – det är alltför smalt. Vår styrka är att vi arbetar med alla aspekter av miljöfrågan. Vi arbetar med renat vatten, mångfald i naturen, nya reningstekniker, vätgas – bara för att nämna några. Den bredden gör oss till en stark och viktig partner. Dessutom står vi på en stabil akademisk grund där allt vi säger och gör utgår från forskning. Dagens målkonflikter ställer höga krav på att kunna förhålla sig till en upp- och en nedsida. Vårt arbetssätt ger en möjlighet att komma förbi svårigheterna och göra framtidssäkrade val.

Som tidigare kund till IVL vet jag att våra kunder ser oss som ett bolag att lita på och att vi tar in hela miljöperspektivet på ett trovärdighet sätt. Det ger våra kunder en bra och trygg grund att fatta olika beslut på.

Vi behöver öka vår närvaro i miljödebatten och våra forskare och specialister behöver ta ännu större plats i media. Det vore ett bra sätt att säkra att miljöperspektivet blir allsidigt och

korrekt beskrivet. Omvärlden behöver vår kunskap och expertis för att kunna ta ett större ansvar för miljön. Vi behöver bli mer synliga internationellt för att vårt arbete ska ge ännu mer effekt och bidra till en hållbar omställning.

När geopolitiska konflikter är ett faktum bör Sverige gå först och exportera smarta hållbara lösningar. Det är en ekonomisk möjlighet, men också ett självklart ansvar vi måste ta för en hållbar framtid. När omvärlden skakar har näringslivet tagit en ledande roll i omställningen. Men det är viktigt att ha alla miljöaspekter med sig. Här är IVL en trygg samarbetspart med en lång historik av miljömätningar och arbete med tillståndsprocesser, men också med kunskap om hur man genomför en hållbar omställning med alla miljöaspekter i åtanke.

Det är viktigt att IVL är ett lönsamt och friskt företag och det är extra viktigt att vi står stadigt när omvärlden svajar. Genom att vara lönsamma kan vi fortsätta hålla vårt fokus på miljön och en hållbar värld. Vår vinst återinvesterar vi i bolagets och medarbetarnas utveckling som leder till framtidens miljöforskning.

Jag vill framföra ett stort tack till alla kollegor på IVL för en fantastisk insats 2022.

2022 har präglats av anpassning till globala kriser. Kriget har gjort att IVL Svenska Miljöinstitutet har fått nya utländska kollegor men också att vi stoppat projekt där vi samverkade med Ryssland. Genom ett stort engagemang från våra medarbetare har vi stöttat våra medmänniskor i Ukraina. Dessutom har vi under året arbetat hårt med både flytten av Hammarby Sjöstadsverk och vår nya etablering i norra Sverige.

Det är svårt att bedöma krigets långtidseffekter. Om växter eller djur utrotas kan det leda till rubbningar i ekosystemen, vars konsekvenser är nästan omöjliga att förutse. När vi har bättre kunskap om krigets miljöeffekter är våra medarbetare beredda att rycka ut och hjälpa till med den sanering och det miljöarbete som krävs.

En effekt av covid-19 är att vi alla fått anpassa oss till hemoch hybridarbete. För nya anställda har distansarbetet varit mer utmanande då tillhörighet är nödvändigt för att skapa trivsel. Här har IVL med sin positiva företagskultur verkat för att ta hand om alla trots distans. Våra engagerade personalföreningar har bidragit genom att erbjuda en stor variation av aktiviteter, allt från swimrun till akvarellkurs. Det är en av sakerna som gör mig så stolt för det bolag vi är och hur vi är som kollegor.

Hur bra vi än blivit på att arbeta digitalt kan det aldrig ersätta kraften i att träffas personligen. Jag är tacksam för att vi äntligen kan möta medarbetare, samarbetsparter och kunder igen. Under våren samlade vi all personal på en efterlängtad kick-off i Stockholm. Äntligen kunde vi diskutera och följa upp vår strategi inför 2025 när alla satt i samma rum. Det betydde mycket, men framför allt var de mer informella mötena mycket uppskattade av både mig och övriga medarbetare.

IVL:s styrelseordförande Annika Helker Lundström valde att efter tolv år lämna det uppdraget. Ledamoten Alf Engqvist, tidigare vd och koncernchef för Göteborg Energi, tog under våren över rollen som ordförande. Med sin mångåriga

erfarenhet inom näringslivet och energibranschen är Alf ett stort stöd och en värdefull resurs för IVL.

Under året har vi fortsatt vår satsning i norra Sverige där vi under 2021 etablerade ett kontor i Skellefteå. Vi har fortsatt växa med ny personal och nya kunder. Västerbottens och Norrbottens tillväxt samt allt omvandlings- och omställningsarbete som pågår där gör det viktigt att delta med vår forskning och kompetens. Tillsammans med våra kunder driver vi fram stora satsningar på ny teknik med förnybara energilösningar.

Forskningsanläggningen Sjöstadsverket som drivs av IVL och KTH påbörjade under året sin flytt till Loudden nära Frihamnen i Stockholm. I den unika pilot- och demonstrationsanläggningen testas och utvecklas nya lösningar för cirkulär vattenhantering och resursutvinning. De nya lokalerna har förberetts för vår verksamhet och vi beräknar att vara igång där under första halvåret 2023.

Vår kompetens inom vattenrening har vi tagit på export. IVL arbetar som miljökonsult i flera projekt för att minska föroreningarna i floden Mithi som rinner genom mångmiljonstaden Mumbai. Det är positivt att vi kan bidra med vår kunskap i Indien. En fungerande avloppsvattenrening kommer att bidra till bättre hälsa och levnadsstandard för många människor i Mumbai.

Våra duktiga medarbetare fortsätter göra miljönytta och arbeta för en hållbar värld, oavsett en skakande omvärld. Det gör mig stolt och tacksam.

En skakande omvärld hindrar inte vårt arbete för hållbarhet

MARIE FOSSUM STRANNEGÅRD, VD

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET I KORTHET

Vårt syfte är att arbeta med tillämpad forskning och uppdrag för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar tillväxt inom näringslivet och övriga samhället.

VÅRA TEMAOMRÅDEN

Våra tre temaområdena tar sig an utmaningar med olika perspektiv och inriktning: Hållbar miljö, Hållbar omställning samt Hållbart samhälle. I samtliga temaområden drivs och utvecklas verksamheten med övergripande ledord som

nyttjande av digitaliseringens möjligheter, förändringsarbete med ett livscykel- och systemperspektiv samt styrning för att nå hållbara lösningar.

• God kännedom om tillståndet i miljön

• God biologisk mångfald

• Hållbara areella näringar och ekosystemtjänster

• Tillgång till rena hav och rent vatten

• Hållbar blå ekonomi

• Hållbar markanvändning

• God luftkvalitet

• God bullerstatus

• Giftfri miljö

• Klimatneutralitet

• Klimatanpassning

• Socialt hållbar omställning

• Hållbar samhällsplanering

• Hållbart byggande, förvaltning och renovering

• Hållbart energisystem och energibärare

• Hållbara transport- och mobilitetslösningar

• Hållbara finanser och investeringar

VÅRA KONTOR

På våra kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Fiskebäckskil, Skellefteå, Beijing, Tianjin och Bombay arbetar drygt 400 personer.

• Resurseffektiva och hållbara värdekedjor

• Resurseffektiva industriella processer

• Cirkulära vattenlösningar, effektiv rening och återanvändning av vatten

• Effektiva resursflöden och avfall

• Hållbar upphandling och konsumtion

• Hållbar kemikaliehantering

• Hållbart arbetsliv

• Hållbar digitalisering

VÅR ÄGARE SIVL

Stiftelsen Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (SIVL) skapar tillsammans med näringslivet och statens myndigheter samarbete kring viktiga frågor inom området miljö och hållbar utveckling.

SIVL är ensam ägare till IVL Svenska Miljöinstitutet AB och finansierar forskning och innovation med särskild inriktning på tillämpade frågeställningar med ett tvärvetenskapligt och systemorienterat angreppsätt.

VÅR KOMPETENS

Si ror till diagram (läggs antingen i framvagnen förvaltningsberättelsen)

Vi har en gedigen naturvetenskaplig kompetens med ingenjörer och miljövetare, samt beteendevetare, ekonomer och samhällsvetare.

Anställningstid 2020 (inkl Kina)

Genomsnittlig anställningstid

7,5 år (2019: 8,3 år) (exkl visstidsanställningar)

<2år 21%

2-10 år 66%

>10 år 13%

Åldersfördelning 2020 (inkl Kina) Under 30 år 9,6% 30-49 år 58,6 % 50 år och uppåt 31,8%33 %

anställda som slutat i förhållande till medelanställda exklusive pensionärer visstidsanställningar (2019).

Andelen anställda som slutat i förhållande till medelanställda exklusive pensionärer och visstidsanställningar (2019).

2019: 7,5%

2018: 11,4%

VÅRA DOTTERBOLAG

EPD INTERNATIONAL

Driver EPD-systemet som är ett system för verifiering och registrering av miljövarudeklarationer.

EBVD I NORDEN

Ska underlätta arbetet med att digitalisera bygg processen och bidra till ett mer miljöanpassat byggande.

BASTA ONLINE

Arbetar för utfasningen av särskilt farliga ämnen ur byggvaror genom det så kallade Basta-systemet.

MÖBELFAKTA

Ett referens- och märkningssystem för möbler.

VÅRA KÄRNVÄRDEN

TROVÄRDIGHET, FRAMSYNTHET OCH HELHETSSYN

IVL ENVIRONMENTAL TECHNOLOGIES (BEIJING) COMPANY LTD

Erbjuder miljöforskning och konsulttjänster samt tekniköverföringstjänster från svenska miljöteknikföretag till den kinesiska marknaden.

SINO-SWEDISH ENVIRONMENTAL TECHNOLOGY DEVELOPMENT CENTER LTD (SEC)

Via SEC har ett stort antal svenska miljöteknikföretag hjälpts in på den kinesiska marknaden.

IVL INDIA ENVIRONMENTAL R&D PRIVATE LTD

Arbetar med projekt inom rening av avloppsvatten på den indiska marknaden.

Några nyheter från året

Varje månad publicerar vi ett antal nyheter om aktuella projekt, rapporter och forskningsresultat. Här är några av årets nyheter i kortfattat format.

Stor satsning

på marin forskning

Chalmers, Göteborgs universitet, IVL Svenska Miljöinstitutet, KTH och RISE går samman för att satsa på och driva den marina forskningsstationen Kristineberg under namnet Kristineberg Center för marin forskning och innovation. Målet är att Kristineberg Center ska bli en av Europas ledande marina forsknings- och innovationsmiljöer.

På Kristineberg bedrivs många olika typer av projekt inom en rad marina områden. Några av dem innefattar att utveckla nya material och livsmedel från havet. Andra berör klimatets påverkan på det marina livet och omfattar både undervattensrobotar och digital teknik.

Klokare klimatbeslut tidigt i byggprojekt

Hur kan formen av en byggnad påverka klimatavtrycket?

I dagsläget är det svårt att avgöra eftersom det saknas etablerade metoder och verktyg för att beräkna klimatpåverkan och jämföra olika alternativ i de tidiga gestaltningsskedena.

Tillsammans med arkitekter, konstruktörer och ytterligare forskningsaktörer ska IVL ta fram ett verktyg som ska göra det lättare för byggbranschens aktörer att utvärdera vilken klimatmässig effekt olika lösningar får, och integrera det i nuvarande arbetssätt tidigt i byggprocessen. Det ska öka bygg- och fastighetsbranschens möjligheter att fatta kloka klimatbeslut.

Projektet genomförs tillsammans med arkitektbyråerna FOJAB och Warm in the Winter, samt med Rise, Tyréns och Chalmers som särskild referenspartner.

Guide gör det lättare att bygga med återbrukat

Bristande kunskap är ett skäl till att återanvändning av byggmaterial fortfarande är ovanligt. För att ändra på det lanserar Avfall Sverige och IVL Svenska Miljöinstitutet en guide som riktar sig till privatpersoner som vill använda begagnade byggvaror eller veta om fönster, dörrar eller annat som de har i sina bostäder är lämpliga för återbruk.

Byggåterbruksguiden omfattar ett 70-tal produkter – från fundament till taknock –och ger tips på hur man känner igen farliga material och hur man sorterar avfallet.

Ny vd för Basta

Pehr Hård blir ny vd för IVL:s dotterbolag Basta. Han efterträder Sussi Wetterlin som efter sju år som vd övergår i egen verksamhet. Pehr Hård är kemist och har en bakgrund både i certifieringsfrågor för branschen och inom digitalisering samt hållbarhetsfrågor. Han har tidigare arbetat bland annat på Sweden Green Building Council och Svanen.

Basta driver en av samhällsbyggnadsbranschens största digitala databaser med byggprodukter som klarar högt ställda krav på kemiskt innehåll. Idag är närmare 500 svenska och internationella tillverkare anslutna till systemet och i databasen finns över 170 000 bygg- och anläggningsprodukter som klarar Bastas högt ställda miljökrav.

Efter dieselgate: Utsläppen av kväveoxider från lätta dieselfordon minskar

I takt med att EU under senare år har skärpt avgaskraven för kväveoxider från lätta dieselfordon har också utsläppen minskat. Det visar omfattande mätningar av utsläpp i verklig trafik som IVL har utfört. Fortfarande släpper dock dieselbilarna ut fem gånger mer kväveoxider än de bensindrivna bilarna i Sverige. Framförallt är det utsläpp från äldre dieselbilar som gör att kväveoxidproblemet dröjer kvar. De äldsta Euro 6-dieselbilarna, med årsmodell mellan 2015–2017, svarar för hela 25 procent av personbilsparkens totala kväveoxidutsläpp, och dessa kommer att rulla på de svenska vägarna i många år till.

Kväve och kopplingen till kolbindning i de nordiska skogarna

I ett projekt för Nordiska ministerrådet har forskare vid IVL, norska NIVA, finska SYKE och danska Aarhus universitet beräknat flöden av kväve i skogliga ekosystem i Sverige, Norge, Finland och i Danmark. Arbetet är ett steg på vägen att räkna fram en total nationell kvävebudget där alla flöden av reaktivt kväve över nationella gränser kvantifieras.

Att upprätta nationella kvävebudgetar är ett bra sätt för att identifiera var man har de stora utsläppen av reaktivt kväve till miljön i ett land. Genom att undersöka storleken och förändringstakten för kvävebeståndet kan man också göra prognoser om framtida negativa effekter av kväveföroreningar på miljön och sätta in åtgärder där de bäst behövs.

IPCC:

större än tidigare uppskattats

Klimatriskerna

Det är mycket brådskande att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser och samtidigt anpassa våra samhällen efter ett varmare, blötare och stormigare klimat. Det slår FN:s klimatpanel IPCC fast i delrapporten – Effekter, klimatanpassning och sårbarhet.

Enligt IPCC:s rapport håller nuvarande anpassningstakt inte jämna steg med klimatförändringarna. De viktigaste åtgärderna utgörs framförallt av bevarande och återskapande av ekosystem, infrastrukturåtgärder samt jordbruksåtgärder.

Det är positivt att rapporten fokuserar starkt på kopplingen mellan klimatet, ekosystem och biodiversitet och människan och de samhällen vi bor och verkar i, menar IVL:s klimatanpassningsexperter. Att IPCC lyfter de ömsesidiga beroendena mellan våra olika system visar att vi inte kan jobba i stuprör med de här frågorna.

Mars

Så kan den lokala omställningen stärkas

Mycket av dagens hållbarhetsarbete i regioner och kommuner sker i stuprör snarare än ur ett större helhetsperspektiv. Det är också vanligt att man förbiser målkonflikter. För att stärka den lokala omställningen har forskare på IVL och KTH, med stöd från Formas, tagit fram ett antal verktyg och metoder.

På webbplatsen ”Få hållbar omställning att hända” har projektet samlat forskningsbaserad vetenskap om hållbar omställning på lokal och regional nivå. Bland annat finns scenariobaserade verktyg och arbetsmetoder som kan användas rent praktiskt och som utmanar tankar om vad som är möjligt, vilka förändringar som kan och bör genomföras och vilka beslut som behöver tas.

Framtidens hållbara kläder

Hur ser framtidens hållbara värdekedjor för kläder ut? Det ska IVL ta reda på i ett forskningsprojekt som startas upp tillsammans med Högskolan i Borås och Profu.

Klädindustrin står inför stora hållbarhetsutmaningar, både vad gäller miljö och social hållbarhet. Projektet Framtidens hållbara kläder omfattar flera aspekter av hållbarhet inom klädindustrin. Bland annat ska konsumenters beteende kopplat till nya affärsmodeller kartläggas, nya tekniker för produktion och återvinning undersökas och politiska åtgärder utvärderas. Effekten av e-handel, hemleverans och returer kommer att uppmärksammas extra eftersom det kan öka transporterna.

Förnybara drivmedel kan minska klimatutsläppen från sjöfart och flyg

Alternativa sjöfarts- och flygbränslen kan spela en nyckelroll för att minska klimatutsläppen från transportsektorn. Det visar en studie där forskare från IVL och Chalmers undersökt framtida bränsleval och vilka som mest effektivt kan minska klimatutsläppen. Analysen visar att det är möjligt att drastiskt reducera klimatutsläppen inom sjöfart och flyg till 2050, men det krävs att introduktionen av alternativa bränslen accelererar.

En kombination av bränsleval kommer att behövas, med delvis olika alternativ för olika segment. För kustnära sjöfart med korta sträckor är batteri-elektrisk framdrift effektivt. Men om de färjorna behöver gå väldigt snabbt kan vätgas eller metanol behövas. Vid långväga sjöfart eller flyg blir det problematiskt med enbart eldrift. Där är flytande bränslen som biodrivmedel och elektrobränslen, vätgas eller kanske ammoniak mer intressant. Resultaten har tagits fram i ett projekt med finansiering av Energimyndigheten och f3 – Svenskt kunskapscentrum för förnybara drivmedel.

April

Livscykelperspektiv hjälper detaljhandeln att styra mot hållbarhet

I samarbete med Apotek Hjärtat, Perrigo och IDUN Minerals har IVL tittat på hur livscykelanalys kan användas inom detaljhandeln för att minska klimatpåverkan. Studien visar att LCA-data har en viktig roll att spela, framförallt om kunskapen kommer in tidigt i processerna så att den används för att styra beslut om produktutveckling och inköp. Med hjälp av livscykelanalys, LCA, kan företagen få en helhetsbild av hur stor den totala miljöpåverkan är under en produkts livscykel, från råvaruutvinning via tillverkningsprocesser och användning till avfallshanteringen. Det kan användas för att se var åtgärder behöver sättas in och hur miljöprestandan kan förbättras.

Stora skillnader i företagens arbete med biologisk mångfald

På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL kartlagt hur näringslivet arbetar och följer upp sitt arbete med biologisk mångfald. Resultatet visar att det är stora skillnader mellan företag av olika storlekar och mellan företag som har direkt eller indirekt påverkan på den biologiska mångfalden.

Framförallt är det företag som har direkt påverkan på biologisk mångfald, till exempel genom markanvändning som skogs- och jordbruket, som har ett etablerat arbete kring de här frågorna. Kartläggningen visar också på tydliga skillnader mellan företag av olika storlekar. Hos större företag finns det mer resurser för att mäta, rapportera och följa upp påverkan på biologisk mångfald medan mindre företag behöver mer stöd och kunskap.

Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har tillsammans med SLU har tagit fram en konceptuell metod som kan användas för att bedöma en skogsägares påverkan på biologisk mångfald utifrån det skogsbruk som bedrivs. Metoden gör det möjligt att jämföra skogsägare i olika delar av landet samt skogsbrukets påverkan i relation till olika målvärden.

Över en miljon ton livsmedel slängs i Sverige

I Sverige kastar vi över en miljon ton livsmedelsavfall varje år, vilket motsvarar 106 kg per person. Det visar beräkningar som IVL Svenska Miljöinstitutet, SLU och SCB har gjort på uppdrag av Naturvårdsverket. Hushållen står för de allra största mängderna.

Maj Juni

Det nationella målet om att 40 procent av matavfallet ska gå till rötning nås precis, dock inte målet om 50 procent insamling till rötning eller kompostering. Att nå målet 75 procents rötning till 2023 kommer att kräva nya åtgärder.

Siffrorna kommer från den senaste rapporten Livsmedelsavfall i Sverige som är framtagen IVL, SLU och SCB genom konsortiet SMED, Svenska Miljöemissionsdata, på uppdrag av Naturvårdsverket.

Sverige står värd för

FN-mötet Stockholm +50

I juni samlas världens ledare för klimatmötet ”Stockholm+50”. Det är då 50 år sedan FN:s första miljökonferens ägde rum, Stockholmskonferensen 1972.

Konferensen som hölls 1972 resulterade i den så kallade Stockholmsdeklarationen, som innehöll flera principer som är viktiga för miljöförvaltningen än idag. Konferensen var också betydelsefull för IVL, som bildades redan 1966, och den verksamhet som utvecklades åren efteråt, bland annat på luftområdet. I flera av de miljöfrågor som var stora på 70-talet som försurning, ozonlagret och kvicksilver har miljöarbetet varit framgångsrikt. Samtidigt står vi idag inför stora globala utmaningar som klimatförändringen, vattenbrist och vår ständigt växande konsumtion.

Stockholm +50 arrangeras under namnet ”A healthy planet for all – our responsibility, our opportunity" med syftet att samla det internationella samfundet bakom stärkt samarbete och handling i omställningen till en mer hållbar framtid.

Metoden kopplar till det övergripande arbetet som IVL gör inom forskningsprogrammet Mistra Digital Forest där IVL också utvecklar hållbarhetsindikatorer för klimatpåverkan men också för sociala och ekonomiska aspekter Tillsammans kan metoden och indikatorerna ge en mer heltäckande och integrerad bedömning av olika hållbarhetsaspekter för svenskt skogsbruk.

Alf Engqvist – ny ordförande för IVL:s styrelse

Alf Engqvist blir ny ordförande för IVL Svenska Miljöinstitutets styrelse. Han efterträder Annika Helker Lundström som efter tolv år valt att sluta som ordförande. Alf Engqvist har många års erfarenhet inom energibranschen, bland annat som vd och koncernchef för Göteborg Energi, vd för Infratek och dotterbolag inom Vattenfall. Han har också under många år haft flera styrelseuppdrag och sitter som ledamot i Gomero Group och 4Public Sverige Handelsbolag.

Stor EU-satsning ska accelerera omställningen till säkra och hållbart designade material

EU satsar drygt 3,5 miljoner euro på projektet IRISS som ska accelerera övergången till säkra och hållbart designade material, produkter och processer. Konsortiet som leds av IVL ska bilda ett globalt nätverk av experter och aktörer.

Grundläggande för hela satsningen är konceptet Safe-andSustainable-by-Design, SSbD, som innebär att man tidigt i varukedjan fokuserar på att tillhandahålla produkter som ingår i cirkulära modeller samtidigt som man undviker egenskaper som kan vara skadliga för människors hälsa eller miljön. I det integreras cirkularitet, klimatneutralitet, funktionalitet och säkerhet hos material, produkter och processer under hela livscykeln. Från Sverige deltar även Innovations- och kemiindustrierna, IKEM, och SusChem Sweden.

Samarbete för minskat matsvinn

Ungefär en tredjedel av all mat som produceras slängs i stället för att ätas upp. För att motverka det finns Samarbete för minskat matsvinn, som är en frivillig överenskommelse mellan aktörerna i livsmedelsbranschen och staten. Intresset för att vara med ökar stadigt visar årsrapporten.

En viktig del av arbetet är att identifiera var matsvinnet uppstår och vad grundorsaken är. På så sätt kan problemen åtgärdas och lösningarna spridas till fler. Stort fokus ligger på standardisering av datarapportering, eftersom mätning av matsvinn är grunden för att kunna prioritera åtgärder och se vilken effekt de har.

Ny metod mäter skogsbrukets påverkan på biologisk mångfald

Sedimentundersökning längs Norrlandskusten

Under några intensiva veckor i juli gör IVL provtagningar från forskningsfartyget R/V Sunbeam vid en rad stora industrianläggningar utmed Norrlandskusten. Förutom smältverket vid Rönnskär ingår flera pappers- och massaindustrier.

Utsläppen av miljöfarliga ämnen från den svenska processindustrin har minskat kraftigt i takt med vidtagna miljöskyddsåtgärder. I bottensedimenten utanför en del anläggningar förekommer emellertid alltjämt förhöjda halter av olika föroreningar med ursprung i historiska utsläpp. De nya mätningarna innebär möjligheter att följa utvecklingen och återhämtningsförloppet över tid i vattenmiljön utanför stora svenska basindustrier.

Stora förhoppningar på kostnadseffektiv kväverening i Sundsvall

En pilotanläggning för forskning om kväverening tas under sommaren i drift vid Fillan avloppsreningsverk i Sundsvall. Projektet ska ta reda på det effektivaste sättet att rena bort kväve ur avloppsvatten i ett klimat som är kallt stora delar av året.

Kväve bidrar till övergödning i våra sjöar och hav med bland annat algblomning som resultat. I det aktuella

Nytt EPD-avtal samlar Norden kring klimatdokumentation

Att utveckla och använda miljövarudeklarationer, så kallade EPD:er, har hittills i många fall varit svårt, tidskrävande och kostsamt. Ett nytt avtal som tecknas mellan de ansvariga för EPD-programmen i Sverige, Danmark och Norge skapar nya möjligheter att använda miljödata över gränserna. Avtalet innebär att tillverkningsföretag som har fått en EPD publicerad av en av de tre nordiska aktörerna nu kan få den publicerad av de två andra aktörerna utan att behöva verifiera den på nytt.

Efterfrågan på miljövarudeklarationer har ökat snabbt de senaste åren, särskilt inom byggbranschen. Den svenska EPD-databasen innehåller nu över 3 400 registrerade EPD:er. Även i Norge har man sett en explosionsartad ökning av EPD:er de senaste åren.

projektet undersöks hur den teknik som kallas MBBR –Moving Bed Biofilm Reactor – en variant av det biologiska steget i reningsverket, bäst utformas för att ge en kostnadseffektiv kväverening utifrån ett antal parametrar som temperatur, uppvärmning, tidsåtgång, bassängernas storlek och processens olika steg.

Åtgärder för att minska bly i dricksvatten – ny rapport från WHO

Under Världsvattenveckan i Stockholm lanserar WHO en rapport med åtgärder för att minska bly i dricksvatten. Det är IVL:s vattenexpert Johan Strandberg som arbetat för världshälsoorganisationen med att ta fram konkreta råd för nationella myndigheter och dricksvattenproducenter.

Bly finns fortfarande i många vattensystem runt om i världen, och att åtgärda det är ofta dyrt och tar lång tid. För att det inte ska bli ett för stort hinder föreslår rapporten ett arbetssätt som dels gör att man kan prioritera var åtgärder behövs mest, dels att dessa kan utföras etappvis. I flera länder finns redan vägledningar kring bly i dricksvatten. WHO:s rekommendationer kommer göra störst nytta i de länder där man ännu inte har det.

September

Stor klimatvinst om mer byggavfall återvinns

På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL undersökt metallhalter i mossprover från hela landet. Resultaten visar att halterna av bly och koppar i mossa har blivit lägre i Sverige som helhet sedan 2015. Däremot har halterna av arsenik, järn, krom, kvicksilver, nickel, vanadin, zink, aluminium och kobolt i mossa ökat. Vad det beror på vet man inte och det behövs uppföljande undersökningar för att se om resultatet håller i sig. Nedfallet av både metaller och kväve över Sverige uppvisar en tydlig gradient från söder till norr, vilket återspeglar intransporten av utsläpp från kontinenten. På vissa platser bryts dock mönstret med förhöjda metallhalter som går att koppla till lokala och regionala utsläppskällor. Exempel på detta är förhöjda halter av koppar och krom utmed Norrlandskusten samt för-höjda halter av järn i malmfälten i Norrbottens län.

Energiexpert utsedd till professor vid Lunds universitet

IVL:s energiexpert Kristina Lygnerud utses till adjungerad professor vid institutionen för energivetenskaper på Lunds Tekniska Högskola vid Lunds universitet. Tjänsten är med inriktning på fjärrvärme och fjärrkyla och ska resultera i ökad utväxling mellan teknisk och ekonomisk fjärrvärmeforskning.

Kristina Lygnerud har varit verksam vid IVL sedan 2015, både som energiexpert och affärsutvecklare. Mycket av hennes arbete har handlat om nya tekniker för att återvinna restvärme från städer. Hon är också ordförande i styrelsen för det internationella fjärrvärmenätverket Euroheat and Powers.

Styrmedel krävs för att möjliggöra en cirkulär ekonomi

Minimikrav för andelen återvunnet material i nya produkter, tydliga mål för konsumtionsbaserade utsläpp samt ökade cirkulära krav inom offentlig upphandling. Det är exempel på policyåtgärder som behöver införas för att den cirkulära ekonomin ska bli verklighet enligt en rapport som IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram på upp-

Oktober

drag av företagsforumet Circular Sweden. Rapporten beskriver både hinder och möjligheter för att minska genereringen av avfall och restprodukter genom att satsa på längre livslängd och cirkulära flöden, samt ger förslag på viktiga områden för politiken att fokusera på.

Forskningsanläggning för vatten flyttar till Loudden

Forskningsanläggningen Hammarby Sjöstadsverk som IVL och KTH driver tillsammans flyttar till stadsdelen Loudden strax öster om Frihamnen i Stockholm. Ett nytt avtal tecknas med Stockholm Vatten och Avfall. Området som man flyttar till på Loudden har tidigare använts som kommunalt avloppsreningsverk samt test- och visningsanläggning, vilket ger bra förutsättningar för den fortsatta verksamheten.

Satsningar på rent vatten i Mumbai

IVL:s arbete med fokus på det globala målet Rent vatten och sanitet, SDG6, fortsätter i Indien. I flera projekt som rör vattenrening i mångmiljonstaden Mumbai har IVL anlitats som miljökonsult. Mumbai som har över 24 miljoner invånare är en av många städer i Indien som inte haft någon fungerande avloppsrening. För att hantera vattenfrågorna har den indiska regeringen tagit initiativ till flera större satsningar. En av ambitionerna är att bygga reningsverk i alla större städer.

I oktober besökte IVL:s vd Marie Fossum Strannegård och andra representanter från IVL Mumbai, bland annat reningsverket vid floden Mithi som nu står redo att börja användas. På IVL:s kontor i Mumbai arbetar nu 42 heltidsanställda och ett tiotal konsulter med fokus på de vattenreningsprojekt som pågår i staden.

I den unika pilot- och demonstrationsanläggningen Hammarby Sjöstadsverk testas och utvecklas nya lösningar för en cirkulär vattenhantering och resursutvinning. På anläggningen arbetar experter inom miljöteknik året runt med forskningsprojekt, utbildning och teknikutveckling, både i nationella och internationella forskningsprojekt.

Nya Kiruna kan värmas bättre med spillvärme

I Kiruna flyttar en hel stad. Det skapar utmaningar – men också möjligheter för nya och klimatsmartare lösningar. IVL leder projektet Spillvärme i Kiruna visar hur LKAB:s spillvärme kan användas i det kommunala fjärrvärmenätet. Tankarna är inte nya – sedan 90-talet har spillvärme från LKAB ingått i fjärrvärmenätets värmekällor i Kiruna. Men för att nå större effekt gäller att kunna utnyttja spillvärmen under hela året.

IVL:s forskare har genom databaserade modelleringssystem visat hur säsongsenergilagring skapar mer resurseffektiva system: Om sommarens spillvärme från LKAB, som inte behövs under den varma årstiden, kan lagras och användas vintertid hjälper det att värma Kiruna under årets kalla månader. Energilagring är viktigt för att möta tillgång och efterfrågan – och energisystemmodelleringen visar att det finns stora sådana möjligheter.

November

Stora miljövinster med att återvinna mer kväve från avloppsvatten

Stigande gödselpriser senaste året kan bli ett hot mot den svenska matproduktionen och har lett till att Jordbruksverket nu snabbutreder Sveriges och EU:s förmåga att producera inhemsk gödsel. Med ny teknik kan en del av gödselbehovet täckas av återvunnen näring från avloppsvatten visar en forskningsstudie från IVL Svenska Miljöinstitutet, RISE och Mälardalens universitet.

Genom att återvinna kväve från högkoncentrerade strömmar på reningsverken skulle mellan 10–25 procent av det kväve som finns i avloppsvatten kunna återföras till jordbruksmark. Förutom att minska beroendet av fossilgas för produktion av kvävegödsel så minskar också utsläppen av klimatpåverkande lustgas från reningsverken när kväve återvinns, visar studien.

I samarbete med forskare från SLU, Uppsala universitet samt flera VA-aktörer och Svenskt Vatten Utveckling har IVL tagit fram en kunskapssammanställning och vägledning om PFAS för svenska avloppsreningsverk.

Perfluorerade ämnen, PFAS, är mycket svåra att bryta ner och kan därför anrikas i miljön med stor risk för negativa hälsooch miljöeffekter. Även om bara en mindre del av PFAS i miljön sprids via avloppsvatten finns det skäl för avloppsreningsverken att lära sig mer om PFAS-utmaningen menar rapportförfattarna. Rapporten beskriver hur avloppsreningsverken kan prioritera sina insatser beroende på storlek, anslutna industrier, om en tillståndsansökan är på gång eller om verket har fått ett åläggande att minska sina utsläpp av PFAS.

December

Tillsammans med Sveriges Allmännytta och Kommuninvest har IVL tagit fram en vägledning för hur fastighetsägare och byggentreprenörer kan minska klimatpåverkan vid renovering och ombyggnation. Åtta fastighetsägare har tillsammans med byggentreprenörer och konsulter deltagit som testpiloter i projektet. Deras erfarenheter har sammanställts och bidragit till vägledningen. Förhoppningen är att det ska höja kunskapen i branschen och att fler börjar ställa krav på klimatberäkningar vid renovering och ombyggnation.

Centrum för cirkulärt byggande, CCBuild, blir nytt dotterbolag till IVL Svenska Miljöinstitutet. Samverkansarenan som startade 2015 som ett projekt inom Vinnovas program Utmaningsdriven Innovation har vuxit kraftigt under åren och kommer nu fortsätta att utvecklas och drivas vidare i IVL:s regi.

CCBuilds främsta uppgift är att stötta bygg- och fastighetsbranschens omställning till mer cirkulärt byggande och ökat återbruk. I verksamheten ryms nätverksforum, kunskapsstöd och digitala tjänster som gör det enkelt att inventera och skapa

överblick över vilka byggvaror, möbler och andra produkter som finns tillgängliga för återbruk – både internt inom företagen och mellan olika organisationer och företag via en marknadsplats. Runt hundra partner är anslutna till plattformen, både små företag och stora bolagskoncerner.

PFAS – så kan svenska avloppsreningsverk möta utmaningen

Centrum för cirkulärt byggande blir dotterbolag till IVL

HÅLLBAR MILJÖ

Miljö-DNA – viktigt verktyg för att mäta biologisk mångfald

Den biologiska mångfalden i världen minskar och åtgärder för att bevara eller återskapa ekosystem med hög artrikedom står högt på den globala agendan. Men hur mäter man biologisk mångfald? Forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet utvecklar möjligheterna inom det nya forskningsfältet miljö-DNA.

– Nu kontaminerar vi ju vattnet, Tage!

Mats Töpel skrattar till och letar upp ett par blå plasthandskar i väskan medan Tage Vowles med bara händer försöker fånga en liten salamander i den lilla groddammen högt upp i Slottsskogen.

Scenen påminner starkt om en brottsplats. Det är plasthandskar, sterila zip-påsar, filter och olika behållare. Två väldigt noggranna utredare som metodiskt utför sin undersökning. Det vi letar efter är visserligen inte spåren av en gärningsman, men väl något sällsynt och svårfångat. Båda våra svenska arter av vattensalamander är fridlysta. Den större vattensalamandern är dessutom upptagen i EU:s art- och habitatdirektiv och har därmed ett högre skydd, som bland annat innebär att dess lekplatser är skyddade.

– Egentligen får man inte störa fridlysta arter, men för mindre vattensalamander finns en specialparagraf i Artskyddsförordningen som säger att enstaka exemplar tillfälligt får fångas in för studie och det får vi väl säga att detta är, säger Tage Vowles - som dock inte får napp denna gång.

Dagens provtagning handlar heller inte så mycket om salamandrar i sig utan går snarare ut på att testa själva provtagningsutrustningen och spela in en instruktionsfilm.

MILJÖ-DNA BILLIGARE, SNABBARE

OCH ALLTMER RELEVANT

– Tekniken bakom miljö-DNA bygger i grunden på samma teknik som tillämpas vid analys av mänskligt DNA. Alla organismer lämnar DNA-spår efter sig. När till exempel en fisk rör sig genom vattnet lämnar den ständigt efter sig delar av sig själv, så som döda hudceller, slem eller avföring. Detta organiska material innehåller DNA-molekyler och kallas för miljö-DNA, säger Mats Töpel.

Biologen Mats Töpel började utforska DNA-molekyler och sekvenser för femton år sedan och har sett hur tekniken blivit billigare, snabbare och alltmer relevant på miljöområdet.

MILJÖ - DNA KAN ANVÄNDAS BLAND ANNAT FÖR ATT:

• Identifiera restaureringspotential för igenvuxna betesmarker

• Skydda och övervaka hotade arter

• Förhindra spridningen av invasiva arter

• Mäta förändringar av biologisk mångfald

– Analys av DNA, och den liknande molekylen RNA, i miljöprover möjliggör helt nya typer av undersökningar. Ett exempel är de mätningar av Covid-19 i avloppsvatten som gjordes under pandemin, eller att man kan titta på så kallad genetisk variation inom arter vilket är svårt, för att inte säga omöjligt med traditionella metoder. Det händer extremt mycket på det här området nu.

Miljö-DNA avslöjar till och med vad olika organismer äter, eller vilka växter en viss typ av pollinatör besöker. Även den dolda biodiversiteten - mikroorganismer, okända arter eller just genetisk variation inom en art – kan fångas upp med miljö-DNA.

En stor fördel jämfört med typiska fältinventeringar är att själva provtagningen kan utföras av en lekman – med rätt instruktioner – som sedan kan skicka provet för analys och tolkning.

Det som framför allt intresserar många verksamheter idag är möjligheten att se trender över tid, exempelvis hur artrikedomen påverkas av olika åtgärder. Hur mycket högre blir den biologiska mångfalden av att betesdjur får gå på igenvuxna marker? Hur mycket minskar den till följd av en viss typ av exploatering?

BETYDER MILJÖ-DNA ATT FÄLTBIOLOGIN HAR SPELAT UT SIN ROLL?

– Nej, inte alls, men man kan se det som ett starkt komplement. Svaren vi får genom ett DNA-prov säger till exempel inte så mycket om hur många individer det finns i en viss miljö, eller hur åldersfördelningen ser ut i populationen. Det finns därför undersökningar som enklast utförs med traditionella inventeringsmetoder. Men, om vi ska kunna tackla de miljöförändringar vi står inför, och hantera de effekterna de har på den

Prover från vatten, luft eller jord samlas in.

Proverna prepareras i IVL:s eget labb.

Data analyseras och omvandlas till information om biologisk mångfald.

Tage Vowles, IVL, tar vattenprover.

biologiska mångfalden, så behöver vi tillgång till nya, billiga, och reproducerbara metoder som inkluderar DNA-sekvensering av miljöprover.

Hur kan man vara säker på att resultaten av en miljöDNA-analys stämmer? Kan det inte bli missvisande?

– Det är väldigt viktigt att utföra provtagningen i rätt ordning med ett relevant antal provpunkter. Här idag tar vi fyra prover och det räcker gott och väl för att kunna påvisa förekomst av salamander. Det är en så pass liten damm. Koncentrationen av DNA är dessutom högre i stillastående vatten än flytande vatten. Det är också mer DNA i vattnet på sommaren när de flesta arter leker eller lägger ägg.

Och om man vill få en bild av biodiversiteten i ett skogsparti?

– Ju större område desto fler prover behövs, men generellt får man en ganska god bild redan vid första provet. Sedan finns det flera olika metoder – man kan söka efter en särskild art eller

sekvensera allt DNA i provet genom så kallad metagenomik.

Medan Mats och Tage filtrerar sina vattenprover flyter en rörhöna förbi genom vassen. Ett antal duvor kommer gång på gång förhoppningsfullt fram. Samt en och annan förbipasserande hundägare som nyfiket undrar vad som står på. Överallt lämnas DNA-spår från både människor, djur och växter.

För att minimera risken att molekylerna bryts ner på vägen till labbet konserveras provet i 99 procentig alkohol. Proverna ska sedan skickas till IVL:s labb i Stockholm och DNAsekvenseras. Att det finns salamander i dammen vet vi ju redan, men kanske hittar vi också spår av andra sällsynta arter?

Vill du veta mer, kontakta: Mats Töpel

mats.topel@ivl.se

tel. 010-788 67 76

• Mäta biologisk mångfald kopplad till olika jordbruksmetoder.

• Ta fram underlag för beslut kring åtgärdsplaner och användning av områden.

• Kartlägga biodiversitet i kustnära ekosystem.

• Övervakning av skyddsvärda eller invasiva arter i olika ekosystem.

• Utvärdera olika typer av skogsbruks påverkan på biologisk mångfald.

2.4 HÅLLBAR LIVSMEDELSPRODUKTION OCH MOTSTÅNDSKRAFTIGA JORDBRUKSMETODER

12.2 HÅLLBAR FÖRVALTNING OCH ANVÄNDNING AV NATURRESURSER

14.2 SKYDDA OCH ÅTERSTÄLL EKOSYSTEM

15.1 BEVARA, RESTAURERA OCH SÄKERSTÄLL HÅLLBART NYTTJANDE AV EKOSYSTEM PÅ LAND OCH

15.2 FRÄMJA HÅLLBART SKOGSBRUK, STOPPA AVSKOGNINGEN OCH ÅTERSTÄLL UTARMADE SKOGAR

IVL BIDRAR TILL DE GLOBALA MÅLEN GENOM ATT:

GLOBALA MÅLEN, DELMÅL

Hur påverkas luftkvaliteten i staden av träd?

Stadsträdens betydelse för luftkvaliteten var rubriken för ett seminarium som hölls i september 2022 av de två forskningsprojekten CityAirSim och Rensa luften med växter.

VILKA TRÄDARTER TAR UPP MEST FÖRORENINGAR?

Jenny Klingberg, Göteborgs universitet, redogjorde för resultat från projektet Rensa luften med växter. Det har undersökt upptaget av så kallade PAH-föroreningar hos elva trädarter –både löv- och barrträd – på olika platser i Göteborg och jämfört träd av olika typer i Botaniska trädgårdens arboretum.

Lövträden mättes i juni och september under 2018. På barrträden togs prover på både ettåriga och treåriga barr. Slutsatsen är att barrträd innehåller ganska stora koncentrationer av gasformiga PAH:er – de har stor volym som kan binda dem. Dessutom sitter barren kvar under vintern och kan rensa luften även då.

När det gäller partikelbundna PAH:er är visade sig lärkträdet vara bra på att ta upp dem.

– Det trädet är känt för att vara känsligt för luftföroreningar och bör undersökas ytterligare, sade Jenny Klingberg.

EN MODELL FÖR ATT STUDERA OLIKA SCENARIER

Malin Gustafsson, IVL Svenska Miljöinstitutet, beskrev hur forskarna i CityAirSim har undersökt stadsdelen Gårda i Göteborg. De har lagt in hus, gator och vegetation i en digital modell av några kvarter och kört scenarier med olika typer av byggnader, utan växtlighet eller med olika täta trädkronor.

– Träd i staden ger i vissa situationer en bättre luftkvalitet, även om de också kan hindra omblandningen av luften på trånga gator. En beräkningsmodell som vi utvecklar inom

projek tet visar hur bladen eller barren tar upp föroreningar, sade Malin Gustafsson.

Beräkningsmodellen har arbetsnamnet VERA, som är en förkortning av Vegetation for removal of air pollution. I den kan man beräkna hur mycket föroreningar som fastnar på bladen och vad som tvättas av.

Det är flera parametrar som modellen måste ta hänsyn till:

• Depositionen, det vill säga hur mycket som fastnar, vilket i sin tur beror exempelvis på om ytan är skrovlig eller är vaxartad

• Avtvättningen, som är en kombination av nederbördsmängd och tid

• Resuspensionen, som gäller vilken kraft som krävs för att en partikel ska lossna från bladets eller barrets yta

Detta vävs sedan samman i en modell där man kan simulera hur luftkvaliteten påverkas av hus och växlighet.

– Eftersom Gårda ligger intill E6:an kan vi konstatera att det vore bra att plantera träd intill den genomfartsleden, konstaterade Malin Gustafsson.

INTERAKTIV VISUALISERING

FÖR ATT LÄRA OM LUFTKVALITET

Daniel Sjölie, Högskolan i Väst, beskrev virtual reality-miljön över stadsdelen Gårda i Göteborg som har utvecklats i CityAirSim för att visualisera luftföroreningar i stadsmiljö. Där kan användarna ”gå in” genom att ta på VR-glasögon,

testa att placera in byggnader och träd och se hur luftkvaliteten påverkas.

Thommy Eriksson, Chalmers, berättade hur totalt 200 gymnasielever har testat VR-miljön. Det gällde dels att utvärdera hur den fungerar, men var också att en del i den pedagogiska delen av CityAirSim som handlar om att undersöka olika sätt att ta till sig kunskap. Även deltagarna på seminariet fick chans att pröva VR-applikationen. Ett av slutresultaten av projektet CityAirSim är att sprida kunskaperna

till stadsplanerare.

CityAirSim leds av Göteborgs universitet i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers. Urban Futures är en av flera samarbetsparter.

Vill du veta mer, kontakta: Malin Gustafsson malin.gustafsson@ivl.se tel. 010-788 67 56

IVL BIDRAR TILL DE GLOBALA MÅLEN GENOM ATT : GLOBALA MÅLEN, DELMÅL

• Öka kunskapen om hur vi skapar hållbara, gröna och täta stadsmiljöer.

• Bidra till ökat upptag av luftföroreningar av växter i urban miljö.

• Utveckla verktyg för digital visualisering av modellresultat.

• Föra ut resultat från forskning till allmänheten, ta fram utbildningsmaterial och verktyg för hållbar stadsplanering.

11.3 INKLUDERANDE OCH HÅLLBAR URBANISERING

11.6 MINSKA STÄDERS MILJÖPÅVERKAN

11.A FRÄMJA NATIONELL OCH REGIONAL UTVECKLINGSPLANERING

13.3 ÖKA KUNSKAP OCH KAPACITET FÖR ATT HANTERA KLIMATFÖRÄNDRINGAR

Malin Gustafsson, IVL, och projektledaren Håkan Pleijel, Göteborgs universitet, är några av de forskare som berättade om stadsträdens betydelse för luftens kvalitet, bland annat utifrån arbetet i projektet CityAirSim.

Sedimentundersökning längs Norrlandskusten

Utsläppen av miljöfarliga ämnen från den svenska processindustrin har minskat kraftigt i takt med vidtagna miljöskyddsåtgärder. I bottensedimenten utanför en del anläggningar förekommer emellertid alltjämt förhöjda halter av olika föroreningar med ursprung i historiska utsläpp. Frågan är hur lång tid det kommer att ta innan miljön helt återhämtat sig? Sommaren 2022 genomförde IVL nya mätningar i Bottniska viken som underlag till prognosmodeller över framtida miljötillstånd i kustzonen.

Under några intensiva veckor i juli 2022 gjorde IVL provtagningar från forskningsfartyget R/V Sunbeam vid en rad stora industrianläggningar utmed Norrlandskusten. Förutom smältverket vid Rönnskär tog man prover utanför flera pappers- och massaindustrier.

– Att det finns föroreningar i sedimenten vet vi genom tidigare undersökningar. Årets mätningar ger oss möjligheter att följa utvecklingen och återhämtningsförloppet över tid i vattenmiljön utanför stora svenska basindustrier, säger Magnus Karlsson, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

Senast det gjordes omfattande sedimentundersökningar i Skelleftebukten med omnejd var 2003. Sedimenten samlas in med hämtare i upp till 80 centimeter långa kärnor som dokumenteras och skiktas upp i olika nivåer representerande olika tidsepoker av sedimenterande material.

Vid IVL:s laboratorium i Göteborg görs sedan ett omfattande arbete med analyser halter av olika metaller och organiska miljöföroreningar i sedimentlagerföljden.

– När de kemiska analyserna är klara kommer vi att sammanställa och utvärdera data. Jämförelser med tidigare undersökningar ger oss möjligheter att utveckla prognosmodeller över framtida miljöförhållanden och hur exempelvis föroreningshalter i fisk kan komma att utvecklas över tid. Resultaten kommer även att kunna utgöra beslutsunderlag i diskussioner om framtida åtgärdsstrategier, säger Magnus Karlsson.

Miljöundersökningarna i Bottniska viken är en del av det arbete som IVL utför i norra Sverige. IVL har i många år arbetat med miljömätningar och tillståndsprocesser men även i flera forsknings- och innovationsprojekt med starka kopplingar till norra Sverige. Under 2023 kommer IVL att fortsätta med undersökningar utanför norrländska industrier. Denna gång med inriktning på fiskars hälsotillstånd och upptag av föroreningar.

Vill du veta mer, kontakta: Joakim Hållén joakim.hallen@ivl.se, tel. 010-788 65 54

IVL BIDRAR TILL DE GLOBALA MÅLEN GENOM ATT:

• Utveckla kontrollprogram och ta fram modeller för riskbedömningar av föreningshalter i fisk.

• Ta fram underlag till åtgärdsstrategier.

• Samarbeta med lokala företag och informera allmänheten om miljösituationen.

• Identifiera områden med åtgärdsbehov.

• Kartlägga föroreningsspridning och upptag i organismer.

GLOBALA MÅLEN, DELMÅL

3.D FÖRBÄTTRA TIDIGA VARNINGSSYSTEM FÖR GLOBALA HÄLSORISKER

6.6 SKYDDA OCH ÅTERSTÄLL VATTENRELATERADE

EKOSYSTEM

6.B STÖD LOKALT ENGAGEMANG I VATTEN- OCH

SANITETSHANTERING

14.1 MINSKA FÖRORENINGARNA I HAVEN

14.2 SKYDDA OCH ÅTERSTÄLL EKOSYSTEM

Joakim Hållén och Magnus Karlsson tar sedimentprover om bord på R/V Sunbeam.

Magnus Karlsson, Hannes Waldetoft och Joakim Hållén tar sedimentprover ombord på forskningsfartyget R/V Sunbeam.

IVL och Sjöfartsverket i samarbete om undervattensbuller

Undervattensbuller från sjöfart och farledsarbeten påverkar djurlivet och miljön negativt. I ett projekt undersöker IVL tillsammans med Sjöfartsverket hur bullret kan hanteras och regleras på nationell nivå. Bland annat studerar man hur utformningen och designen av farlederna påverkar ljudnivån.

– Sjöfarten ökar och med detta även det undervattensbuller som den orsakar. Det finns idag ingen reglering på hur mycket varje enskilt fartyg får bullra, säger Torbjörn Johansson, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Undervattensbuller i haven är ett växande miljöproblem. Buller klassas av FN och EU som en förorening och går att jämställa med till exempel luftföroreningar. Men en viktig skillnad är att om man minskar utsläppen av buller så minskar nivåerna i miljön direkt, säger Torbjörn Johansson.

På IVL mäter man buller under vatten och analyserar vilka effekter det har för djur och natur. Det finns flera kända sätt att minska buller från fartyg, till exempel genom att köra långsammare eller byta till en propeller som låter mindre. Men det saknas i dagsläget incitament för rederierna att göra det ur ett miljöperspektiv.

– Inom några år kommer nya gränsvärden från EU för att reglera hur mycket buller det får vara i haven. Man kommer att sätta ett tak för hur stora delar av olika habitat för marint liv som får vara negativt påverkade av undervattensbuller, säger Torbjörn Johansson.

I det aktuella projektet ska IVL i samverkan med Sjöfartsverket ta fram förslag på hur undervattensbuller kan hanteras och styras på nationell nivå. Projektet samlar aktörer som berörs av undervattensbuller och tar fram förslag för hur målet kan nås med fokus på kontroll, uppföljning samt olika åtgärder.

Visionen är att Sverige ska bli det första landet som inför incitament och åtgärder för att minska undervattensbuller från farleder. En möjlighet som man kommer att titta på är att ta med undervattensbuller i miljömärkningen Clean Shipping

Index för att kunna belöna fartyg som är tystare med lägre hamn- och farledsavgifter.

En viktig del i projektet är också att studera hur utformningen av farlederna påverkar ljudnivån. Under hösten 2022 har forskare från IVL varit ute och mätt bullernivåerna i flera farleder, bland annat i Mälaren. Mätutrustningen som är utplacerad på olika platser spelar in ljudet under vattnet som sedan analyseras med hjälp av signalbehandlingsmetoder.

Carl Andersson på IVL är en av de som arbetar i projektet. – Med mätningarna undersökte vi hur fartyg låter vid olika manövrar och vid färd i vatten med olika djup. Fältmätningar är nödvändiga eftersom de mer generella modeller som annars används idag för att förutse buller inte har tillräckligt hög noggrannhet på enskilda fartyg. Både vi och Sjöfartsverket tycker att detta är ett spännande projekt som vi hoppas ska ge ny kunskap om hur man kan minska ljudnivån under vattnet med hjälp av bland annat nya incitament, säger han.

Projektet avslutas i februari 2023 men parterna planerar en fortsättning, där ett viktigt tema blir att föreslå hur undervattensbuller kan införas i Clean Shipping Index, och att ta fram underlag för hur det ska göras. Ett annat tema blir att ta fram metoder och datainsamlingsverktyg för att kunna möta ökade miljökrav som kommer att ställas i de kommande miljökvalitetsnormerna.

Vill du veta mer , kontakta:

Torbjörn Johansson

torbjorn.johansson@ivl.se

tel. 010-788 67 02

IVL BIDRAR TILL DE GLOBALA MÅLEN GENOM ATT:

• Bidra till att minska utsläppen av undervattensbuller från fartyg och fritidsbåtar.

• Bidra till utveckling av ny teknik för tystare fartyg och båtar.

• Utveckla ny tekning för hållbar produktion av fisk i slutna, landbaserade anläggningar.

• Skapa ökad förståelse för undervattensbuller i haven och hur det påverkar det marina livet, samt bidra till att minska denna påverkan.

GLOBALA MÅLEN, DELMÅL

9.1 SKAPA HÅLLBARA, MOTSTÅNDSKRAFTIGA OCH INKLUDERANDE INFRASTRUKTURER

9.4 UPPGRADERA ALL INDUSTRI OCH INFRASTRUKTUR

FÖR ÖKAD HÅLLBARHET

12.1 IMPLEMENTERA DET TIOÅRIGA RAMVERKET FÖR HÅLLBARA KONSUMTIONS- OCH PRODUKTIONSMÖNSTER

14.1 MINSKA FÖRORENINGARNA I HAVEN

Carl Andersson och Dag Glebe på IVL samlar in mätutrustning placerad utanför Västerås i Mälaren.

Några av våra erbjudanden inom Hållbar

miljö

Vattenanalyser

IVL är expert på vattenföroreningar och försurningsproblematik. Med kunskap från långa mätserier sedan 1980-talet kan vi analysera effekterna och påverkan från skogsskötsel, luftföroreningars påverkan på vattensystem, industriella utsläpp till recipientområden och avloppsvatten. Analyserna och testerna görs i våra laboratorier och skräddarsys för dina behov. Många av våra mät- och analysmetoder är ackrediterade av Swedac enligt SS-EN ISO/ IEC 17025:2005. För övriga metoder arbetar vi utifrån motsvarande kvalitetsrutiner.

VI HJÄLPER DIG MED:

• Kartläggning av utsläpp och spridning av vattenföroreningar i skogsområden

• Näring- och försurningsstatus i skogsområden

• Analyser av effekter och påverkan från skogsskötsel, luftföroreningars påverkan på vattensystem, industriella utsläpp till recipientområden och avloppsvatten

• Bestämning av oorganisk baskemi, grundämnesanalyser, låga halter av kvicksilver, APH, CPB, FPAS, läkemedelsrester, bekämpningsmedel, flamskyddsmedel och mjukgörare i plastmaterial

Luftanalyser

IVL har lång erfarenhet av både gasformiga luftföroreningar och partiklar och erbjuder mätmetoder för kostnadseffektiv luftkvalitetsövervakning. Vår omfattande mätverksamhet inom luftområdet är unik i sitt slag. Vi erbjuder enkla och robusta mätmetoder för kostnadseffektiv övervakning av luftkvaliteten, både för gasformiga luftföroreningar och partiklar som PM10 och PM2.5.

Många av våra mät- och analysmetoder är ackrediterade av Swedac enligt SS-EN ISO/IEC 17025:2018. För övriga metoder arbetar vi utifrån motsvarande kvalitetsrutiner.

VI HJÄLPER DIG MED:

• Mätmetoder för övervakning av luftkvaliteten, bland annat diffusionprovtagare

• Bestämning av kvävedioxid, ozon, VOC och PAH i luft

• Bestämning av metaller på partiklar

• Analyser av kvicksilver i luft, både totalt och partikulärt

• Analysmetoder för sällsynta jordartsmetallerna (REE), till exempel katalysatormetallerna, från PM10 provtagning

Livscykelanalyser

Livscykelanalys ger en helhetsbild av hur stor miljöpåverkan en produkt har i hela sin värdekedja. IVL gör livscykelanalyser på olika produkter och tjänster.

Hur stor miljöpåverkan har ditt företags produkter och tjänster? Genom att ta reda på var i värdekedjan miljöpåverkan är som störst kan du identifiera vilka åtgärder som behöver göras för att minska den.

Det går att göra livscykelanalyser på alla typer av produkter. Till exempel på förpackningar, livsmedel, elektronik, fordon, bränslen, byggnadsmaterial och byggnadsverk – men även på tjänster. I en livscykelanalys beräknar man miljöpåverkan för alla utsläpp och all resursanvändning i kärnprocessen, men även för råvaruutvinning, transporter, användningsfas och avfallshantering.

Vi är experter sedan tidigt 1990-tal på livscykelanalyser. Vi utför dem dagligen i olika forsknings-, och konsultuppdrag, inom alla branscher, till exempel skogs- och processindustrin, fordonsindustrin, material- och byggsektorn och tillverkningsindustrin.

VI HJÄLPER DIG MED ATT:

• Beräkna miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv (som LCA, EPD)

• Göra hållbarhets- eller kostnadsberäkningar (LCC) i ett livscykelperspektiv

• Granska LCA-beräkningar och EPD (Environmental Product Declaration)

• Implementera livscykelperspektiv i er organisation (Life Cycle Management, LCM)

• Kartlägga klimatpåverkan enligt GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol)

• Beräkna effekter av återbruk, återvinning, cirkulär ekonomi eller industriell symbios

• Kravställa med ett livscykelperspektiv i upphandling

Analysera biologisk mångfald med miljö-DNA (eDNA)

Ny teknik som miljö-DNA ger effektiv analys av både synlig och osynlig biologisk mångfald i olika typer av ekosystem. IVL hjälper er med att göra dessa analyser.

Alla organismer bär sin genetiska kod i DNA molekyler, och dessa molekyler sprids naturligt i miljön, t.ex. från döda hudceller eller svett. Eftersom dessa genetiska spår är artspecifika kan de ge en bild av hur den biologiska mångfalden ser ut i en specifik miljö. Dessa miljöer kan både vara naturliga ekosystem som skogar och vattendrag men även konstgjorda system som fabriks- eller processanläggningar.

Analys av biodiversitet med miljö-DNA är ofta mer effektivt och ger högre upplösning än traditionella metoder samt påverkar inte heller den undersökta arten och dess ekosystem. Även osynlig biodiversitet, som mikroorganismer, okända arter eller genetisk variation inom en art kan identifieras med dessa metoder. Genom att analysera det DNA som finns i ett prov kan man därför få en bättre uppskattning av mångfalden i miljön än vid en traditionell fältinventering då många arter kan vara svåra att hitta eller artbestämma.

VI HJÄLPER DIG MED:

• Rådgivning kring hur eDNA kan användas i er verksamhet

• Metabarcoding och DNA-sekvensering

• Analys av enskilda arter med qPCR

• Metagenom-sekvensering av t.ex. bakterier

• Bioinformatisk analys av DNA-data

HÅLLBAR OMSTÄLLNING

undersöker risker vid reparation och återbruk av elektronik

Vår omfattande konsumtion av elektronikprylar ger upphov till stora mängder avfall och skadliga utsläpp. Att öka livslängden och använda saker så länge det går innan elektroniken återvinns är viktigt – men vad innebär det för arbetsmiljön? I ett projekt finansierat av forskningsrådet Forte ska arbetsmiljöforskare vid IVL ta fram en färdplan för att möta de utmaningar som finns vid reparation och återbruk av elektronik.

– Vi kartlägger vilka aktörer som finns på marknaden och hjälper dem att identifiera möjligheter till en säker, trygg och hållbar arbetsmiljö. Målet är att kunna hjälpa företagen så att de kan ta hand om elektronik utan att arbetstagare exponeras för skadliga kemikalier eller utsätts för andra arbetsmiljörisker, säger Anneli Julander, arbetsmiljöforskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Att förhindra att fungerande produkter blir avfall är en viktig åtgärd för en grönare och mer cirkulär ekonomi. Det kan genomföras på alla nivåer i samhället, från konsumenternas dagliga beslut till politisk styrning och regleringar. Elektrisk och elektronisk utrustning (EEE) är produkter som kräver stora resurser när det gäller material och energi vid produktion, vilket gör denna produktkategori särskilt intressant att använda och återbruka så länge som möjligt.

–Den snabba digitaliseringen bidrar till mer EEE-avfall. För närvarande är det politiska trycket och förväntningarna på att utvinna resurser från EEE-avfall större än kapaciteten för detta. Kemiska och tekniska lösningar som möjliggör en kostnadseffektiv och samtidigt fullständig utvinning av till

exempel sällsynta metaller och ädelmetaller i EEE-avfall är ännu inte helt på plats, säger Klara Midander, arbetsmiljöforskare på IVL.

I projektet ska forskarna utveckla en färdplan som gör det möjligt att tackla de arbetsmiljöutmaningar som uppstår när EEE-produkter nu ska repareras och återbrukas i en mycket högre grad. En viktig del blir att mäta och kvantifiera exponeringen för farliga kemikalier vid hantering och reparation av elektronik ute på arbetsplatserna. Man kommer också att intervjua aktörer på marknaden och identifiera hur risker hanteras på organisationsnivå samt hur förebyggande åtgärder genomförs.

– Vi kommer att belysa förutsättningar för en hållbar säkerhetskultur inom organisationen i den här typen av arbetsmiljöer. Målet är att säkerställa en god och säker arbetsmiljö för alla utan att för den sakens skull äventyra möjligheterna till den gröna omställning som behövs i samhället, säger Anneli Julander.

Projektet om arbetsliv och grön omställning finansieras av forskningsrådet Forte. Det pågår fram till 2024.

Arbetsmiljöforskare

Kemikalier på huden – forskare utvecklar ny metod för mäta exponering

I många yrken kommer personalen i kontakt med hälsofarliga kemikalier och löper risk att utveckla allergi och handeksem. I ett projekt finansierat av AFA Försäkring ska forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet utveckla en metod för att mäta hudexponering för hälsofarliga ämnen.

– Genom att utveckla en metod för att mäta hudexponering för flera typer av kemikalier i arbetsmiljöer hoppas vi kunna bidra till bättre bedömning av kemiska hälsorisker och att färre drabbas av hudsjukdomar, säger Klara Midander, arbetsmiljöforskare på IVL.

Idag saknas gränsvärden för skadlig exponering via huden såväl som effektiva provtagnings- och analysmetoder för att mäta detta. Det gör att kunskapen är begränsad om både vad man exponeras för i yrkeslivet och i vilken omfattning.

Den metod som IVL-forskarna Klara Midander, Anneli Julander och Georgios Giovanoulis tar fram i projektet kommer att valideras i laboratorium och testats i sådana arbetsmiljöer där hudexponering för kemikalier och kemiska produkter förekommer, exempelvis i byggbranschen, verkstadsindustrin och inom vård och omsorg.

Resultaten ska bidra till bättre riskbedömning av kemiska hälsorisker på arbetsplatser men också öka förståelsen för vilka halter på huden som orsakar eksem.

– Vi ser stor nytta i att kunna mäta olika typer av kemikalier på huden. Det är ett direkt mått som kan hjälpa oss att identifiera hälsoskadlig exponering tidigt. I förlängningen kan sådan kunskap också göra det möjligt att förstå om kemikalier i arbetsmiljön riskerar att spridas till den yttre miljön, säger Klara Midander.

Projektet finansieras av AFA Försäkring och pågår till december 2023.

Vill du veta mer, kontakta:

Klara Midander, klara.midandet@ivl.se, tel. 010-788 65 09

Anneli Julander, anneli.julander@ivl.se, tel. 010-788 66 63

IVL-forskarna Klara Midander, Anneli Julander och Georgios Giovanoulis.

PFAS – hur kan svenska avloppsreningsverk möta utmaningen?

IVL Svenska Miljöinstitutet har i samarbete med forskare från SLU och Uppsala universitet samt flera

VA-aktörer och Svenskt Vatten Utveckling tagit fram en kunskapssammanställning och vägledning om PFAS för svenska avloppsreningsverk.

– Även om bara en mindre del av PFAS i miljön sprids via avloppsvatten finns det skäl för avloppsreningsverken att lära sig mer om PFAS-utmaningen, avloppsvatten som transportväg för PFAS, samt hur även avloppsreningsverk kan bidra till att minska PFAS-relaterade problem, säger projektledaren Christian Baresel på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Perfluorerade ämnen, PFAS, är en grupp vatten- och smutsavstötande kemikalier som finns i en mängd vardagsprodukter. De är mycket svåra att bryta ner och kan därför anrikas i miljön med stor risk för negativa hälso- och miljöeffekter.

Rapporten går igenom problematiken med PFAS med särskild inriktning på avloppsreningsverkens roll och ansvar. Den sammanställer befintlig kunskap och kunskapsluckor men ger också vägledning och rekommendationer.

Många PFAS har redan förbjudits och åtgärdsgränser har definierats för olika PFAS i till exempel ytvatten, grundvatten och dricksvatten. Strängare regelverk framöver kommer att göra det nödvändigt med en successiv avskiljning från kretsloppet vilket även kan omfatta ett utökat fokus på avloppsvatten.

– Fokus för avskiljning bör ligga på kraftigt förorenade områden som brandövningsplatser samt deponilakvatten, men det kan också behövas åtgärder vid avloppsreningsverk, om man till exempel ser att reningsverkets bidrag är en viktig del av

PFAS-föroreningen till den omkringliggande vattenmiljön, säger Andriy Malovanyy på IVL, en av flera experter som involverats i projektet.

PRIORITERA INSATSER

Projektgruppen bedömer att samtliga Sveriges VA-aktörer behöver ha kunskap om PFAS-problematiken generellt, och specifikt på sina avloppsreningsverk. Rapporten beskriver hur avloppsreningsverken kan prioritera sina insatser beroende på storlek, anslutna industrier, om en tillståndsansökan är på gång eller om verket har fått ett åläggande att minska sina utsläpp av PFAS. Enligt vägledningen bör man sammanställa kunskap om PFAS-belastningen på reningsverket, bedöma miljöpåverkan, kartlägga källorna och bedriva uppströmsarbete.

I dag finns det inga renings- och destruktionstekniker som åstadkommer en långtgående PFAS-reduktion från kommunalt avloppsvatten utan stor resursförbrukning och stora kostnader. Men flera pilottester tyder på att en viss del av PFAS i avloppsvatten kan renas bort som en synergieffekt om rätt teknik väljs när ett reningsverk kompletteras med avancerad rening för reduktion av läkemedelsrester eller för återvinning av avloppsvattnet. Med tanke på kommande krav på avancerad rening för läkemedelsrester kan hänsyn tas till PFAS-rening redan nu vid

val av lämplig teknik. Detta kan ses som en förebyggande åtgärd och ger en flexibilitet mot eventuella framtida krav.

– Dagens reningsprocesser vid svenska avloppsreningsverk avskiljer inte PFAS, men vid några avloppsreningsverk ser man ändå en effektiv avskiljning av vissa PFAS vilket är intressant och bör undersökas vidare, säger Linda Önnby, PFAS-expert i IVL:s grupp som jobbar med avskiljning av mikroföroreningar från avloppsvatten.

IVL BIDRAR TILL DE GLOBALA MÅLEN GENOM ATT TILL EXEMPEL: GLOBALA MÅLEN, DELMÅL

• Öka förutsättningarna för avloppsreningsverk att minska mängden farliga och långlivade kemikalier i utsläpp från avlopp

• Bidra till en hållbar utveckling av städer utan ökad miljöpåverkan där avloppsreningsverk bidrar som avgörande infrastruktur

• Vägleda avloppsreningsverk till metoder och tekniker för ökad rening av PFAS från avloppsvatten

• Identifiera fungerande metoder för ökad rening av PFAS i avloppsvatten

• Kartlägga källor och spridningsvägar av PFAS, sprida kunskap och vägledning kring metoder och därigenom minska mängden skadliga kemikalier i miljön

6.6 SKYDDA OCH ÅTERSTÄLL VATTENRELATERADE EKOSYSTEM

11.3 INKLUDERANDE OCH HÅLLBAR URBANISERING

11.6 MINSKA STÄDERS MILJÖPÅVERKAN

12.4  ANSVARSFULL HANTERING AV KEMIKALIER OCH

AVFALL

14.1 MINSKA FÖRORENINGARNA I HAVEN

Andriy Malovanyy på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Grön och hållbar kemi innebär att lära av naturen

Hur kan vi minska människors och miljöns exponering för farliga ämnen? Den frågan stod i fokus när forskningsprogrammet Mistra SafeChem, som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet, i september 2022 anordnade ett symposium om grön och hållbar kemi.

Grön kemi är ett tänkesätt som innebär att kemiska föreningar och synteser bör designas så att de är så miljövänliga som möjligt. Det innebär bland annat att minimera avfallet och energikonsumtionen, undvika lösningsmedel, använda förnybara råmaterial och bevara så många atomer som möjligt från startmaterialet till den färdiga produkten. Syftet är att ta fram bionedbrytbara produkter med låg toxicitet som kan produceras på ett säkert och resurseffektivt sätt.

Dessa principer är utgångspunkten för arbetet i Mistra SafeChem, som har visionen att främja en säker, hållbar och grön kemisk industri i Sverige.

DEN GRÖNA KEMINS FADER

Professor Paul Anastas, Yale, var med och slog fast principerna för grön kemi på 1990-talet och har därför fått namnet ”Den gröna kemins fader”. Han var huvudtalare vid symposiet, som hölls hos programparten AstraZeneca i Mölndal.

– Jag är stolt över att vara kemist. Men vi måste ändra på hur vi ser på kemi och dess konsekvenser. Exempelvis är koldioxid kemiindustrins största produkt, vilket få kemister vet om. Och hundratals av de kemiska produkter vi har tillverkat ackumuleras oavsiktligt i våra kroppar.

Paul Anastas betonade det faktum att naturen är dynamisk, inte stabil, och kemister bör lära sig arbete med blandade råvaror och dynamiska processer precis som naturen gör.

Att arbetet i Mistra SafeChem har det förhållningssättet blev tydligt när några av programmets forskare presenterade sitt arbete.

– Vi lär oss av naturen. Vi använder det som redan finns och förändrar strukturen så materialen blir återvinningsbara,

sa Per-Olof Syrén, professor vid KTH, som beskrev hur de använder enzymer för att kunna göra bioplast av biomassa.

Genom att undersöka förhistoriska enzymer, som fungerade under mer extrema förhållanden, har de kunnat ta fram nya enzymer som är bättre anpassade till de höga kraven vid kemisk produktion.

ETT STEG MOT ÖKAD ÅTERVINNING AV TEXTIL

Européer konsumerar i genomsnitt 26 kg textilier per person och år. 75 procent av det hamnar på soptippen eller förbränns och släpper därmed ut metan och koldioxid i atmosfären.

Aji Mathew, professor vid Stockholms universitet, leder en studie där de producerar nanokristaller av cellulosa från bomull eller blandad textil.

– Utifrån detta kan vi producera idealiska byggstenar som gör det möjligt att återvinna textilier, förklarade Aji Mathew.

Processen ska optimeras och bli ännu grönare genom fortsatt samarbete inom Mistra SafeChem.

DIGITALA VERKTYG LÄR SIG SJÄLVA

Ian Cotgreave, professor från RISE, berättade om de verktyg för risk- och farobedömning som utvecklas inom Mistra SafeChem. Han betonade nyttan av digitala beräkningsverktyg – de är både billiga och kan snabbt generera nya data som kan förutsäga okända kemiska effekter.

– Artificiell intelligens gör det möjligt för verktygen att lära sig själva om olika risker, som cancerframkallande egenskaper, sa Ian Cotgreave.

Richard Lihammar, IVL Svenska Miljöinstitutet, är programdirektör för Mistra SafeChem:

– Jag är kemist, vilket betyder att jag är en superhjälte med superkrafter! Kemi behövs inom så många områden. Men vi måste se redan i designfasen vad effekten kan bli. Skulle vi exempelvis använda DDT, PFAS eller fossila bränslen om de uppfanns i dag?

Richard Lihammar betonade hur personer i Mistra SafeChem lär av varandra och betydelsen av att hela värdekedjan finns bland partnerna.

– Vi sätter experter från olika fält i samma rum, lägger till en verktygslåda av gröna synteser och bedömningsverktyg och ser väldigt intressanta resultat.

Vill du veta mer, kontakta:

Richard Lihammar

richard.lihammar@ivl.se

tel. 010-788 66 48

IVL BIDRAR TILL DE GLOBALA MÅLEN GENOM ATT:

• Ta fram nya verktyg och modeller för att riskbedöma kemikalier redan då de designas.

• Ta fram nya mer effektiva kemiska tillverkningsprocesser som minskar materialåtgång och avfallsmängd.

• Främja en mer hållbar kemikalieindustri och därmed minska exponeringen för farliga ämnen.

• Samarbeta med representanter från hela värdekedjan för att förbättra möjligheterna att utveckla säkra kemikalier med låg miljöpåverkan genom hela sin livscykel.

Parter: Från industrin deltar 14 parter, allt från tillverkare till användare av kemikalier. IVL leder arbetet. Övriga forskningsparter är Stockholms universitet, RISE, KTH, Danmarks Tekniske Universitet och Chemsec.

Period: Första etappen är från 2019 till 2024. Planering pågår för ytterligare fyra år.

Finansiering: Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, stöttar med 70 miljoner kronor.

Industriparterna bidrar med ytterligare drygt 30 miljoner kronor.

Läs mer: Webbsidan mistrasafechem.se

GLOBALA MÅLEN, DELMÅL

12.4 ANSVARSFULL HANTERING AV KEMIKALIER OCH

AVFALL

12.5 MINSKA MÄNGDEN AVFALL MARKANT

3.9 MINSKA SJUKDOMS- OCH DÖDSFALL TILL FÖLJD AV

SKADLIGA KEMIKALIER OCH FÖRORENINGAR

9.4 UPPGRADERA ALL INDUSTRI OCH INFRASTRUKTUR FÖR ÖKAD HÅLLBARHET

Paul Anastas, som kallas ”Den gröna kemins fader”, var huvudtalare vid symposiet om grön och hållbar kemi. Eftersom han var drabbad av covid-19 fick han delta från sitt bibliotek i Yale, USA. (Bild: Helena Larsson)

OM MISTRA SAFECHEM

Några av våra erbjudanden inom Hållbar omställning

IVL kan utifrån vetenskapligt grundande metoder erbjuda dig hjälp och rådgivning på vägen mot en ökad cirkularitet genom att bedöma farlighet av ämnen i produkter och avfall som ska återbrukas eller återvinnas.

Efterfrågan på återvunnet material ökar när fler företag vill gå mot en mer cirkulär ekonomi. Idag finns en brist på återvunnet material som uppfyller kvalitetskraven. Hinder och utmaningar för att nå en cirkulär ekonomi är bland annat att man inte känner till innehållet av farliga ämnen i det material som ska återvinnas och därför inte kan bedöma risken för påverkan på miljö och människors hälsa.

IVL:s experter kan hjälpa din kommun, ditt företag eller din organisation utifrån era förutsättningar med att få bättre koll på innehållet i produkter och avfall samt ge konkreta råd och tips hur ni kan går mot en mer cirkulär ekonomi.

VI HJÄLPER DIG MED:

• Kartläggning av farliga/oönskade ämnen i produkter och avfall, både baserat på befintlig data men också baserat på analyser i labbet

• Prioritering för substitution av farliga ämnen

• Framtagande av konkreta åtgärder och vägledning för att uppnå ökad cirkularitet genom att bedöma farlighet i ämnen som finns i avfall.

• Framtagande av verktyg för att bedöma lämpligheten för återvinning och återbruk av material och produkter som eventuellt innehåller farliga ämnen. Exempelvis, genom LCA baserad rådgivning för att jämföra olika material eller alternativ.

• Hjälp att ta fram en kemikaliestrategi genom att identifiera, bedöma och prioritera de ämnen som skulle kunna finnas i produkter eller avfall.

• Hjälpa med att kartlägga möjligheter för att gå mot mer slutna kretslopp och öka spårbarheten för material. Här jobbar vi t.ex. med att ta fram cirkulära kretslopp för industriplast och Big Bags.

Cirkulär ekonomi i en giftfri miljö

Klimatanpassning och sårbarhetsanalyser

Klimatförändringarna tvingar oss att redan nu anpassa samhället för att klara extrema väderhändelser som skyfall, skred, värmeböljor och brandrisker.

Hur stor effekterna blir av klimatförändringarna beror på omfattningen av det förändrade klimatet, men också på samhällets förmåga att anpassa sig till dessa förändringar.

Alla kommuner i Sverige behöver arbeta med klimatanpassning, även om vissa kommuner är mer sårbara än andra. Även myndigheter, företag och övriga civilsamhället behöver agera omgående. IVL Svenska Miljöinstitutet erbjuder tjänster som bidrar till ökad klimatanpassning och minskad sårbarhet.

hållbarhetsarbete och hållbarhetsledning

Företag förväntas att ta ansvar för hållbarhets- och miljöpåverkan längs hela värdekedjan. För att driva detta effektivt behövs ett strategiskt och systematiskt hållbarhets- och miljöledningsarbete, som genomsyrar alla delar av verksamheten. IVL hjälper er med det.

Ett strategiskt och systematiskt hållbarhetsarbete kan bidra till att effektivisera och optimera resurser i hela värdekedjan. Det ökar riskmedvetandet och riskminimeringen och stimulerar nya innovationer och affärsmodeller. Samtidigt stärker det varumärket och hjälper till att attrahera och behålla kompetenta medarbetare.

Med vår hjälp kan du utveckla och stärka hållbarhets- och miljöarbetet både på strategisk nivå och i den operativa verksamheten.

VI HJÄLPER DIG MED:

• Översiktliga klimat- och sårbarhetsanalyser

• Förslag till och utvärderingar av anpassningsåtgärder

• Analys av hur privat sektor kan involveras i klimatanpassningsåtgärder

• Studier av hur klimatanpassningsstrategier påverkar hållbar utveckling

• Metodstöd till offentliga och privata aktörer

VI HJÄLPER DIG MED ATT:

• Identifiera hållbarhets och miljöaspekter i hela värdekedjan

• Utveckla strategier och målsättningar för ert hållbarhetsarbete på kort och lång sikt

• Implementera strategier och målsättningar genom

• Följa upp och kommunicera hållbarhetsarbetet internt och externt i företaget

Strategiskt

HÅLLBART SAMHÄLLE

Vätgas – klimathajp eller klimathopp?

Alla pratar om vätgas. Men vad säger forskarna – är vätgas svaret på klimatfrågan? IVL:s vätgasexperter Ali Hedayati, Anders Hjort och Julia Hansson reder ut var forskningen står i dag och hur framtiden kan se ut för vätgas som fossilfri energikälla.

Vilken betydelse har vätgas i omställningen av våra energisystem?

Ali Hedayati: Vätgas utgör ryggraden till den gröna omställningen. Även om det inte finns någon ensam lösning på klimatkrisen så spelar vätgas en avgörande roll i flera av lösningarna. Tillsammans med CCS och bioenergi utgör vätgasteknik en stöttepelare i omställningen av energi- och transportsektorn. Det är inte den enda lösningen men ett absolut måste för att nå klimatmålen.

Anders Hjort: Vätgas och vätgasbaserade alternativ, som olika så kallade elektrobränslen, är absolut ett viktigt alternativ i det framtida energisystemet. Men det är fortfarande oklart hur och var vätgasen ska användas och i vilken utsträckning, liksom inte minst vad det kommer att kosta.

Julia Hansson: Om vi ser på transportsektorn, som jag fokuserar på i min forskning, är det många faktorer som påverkar vilken roll vätgas och andra vätgasbaserade energibärare kommer att ha. Det är bland annat utvecklingen av fossilfri elproduktion, kostnadsutvecklingen för vätgasbaserade lösningar och deras klimat- och miljöprestanda, liksom efterfrågan på vätgas och betalningsviljan. Även utbudet av hållbara biobränslen och utvecklingen av elektriska alternativ för olika transportslag, samt utvecklingen av CCS spelar roll.

I praktiken kommer också olika politiska styrmedel påverka introduktionen av vätgas och vätgasbaserade bränslen.

Eftersom det behövs både förnybar el och rent vatten för att producera grön vätgas finns en risk för missnöje och kritik om dricksvattenförsörjningen och elförsörjningen påverkas Anders Hjort: Vätgasens roll i den framtida energimixen kan också komma att skilja sig åt mellan Sverige och hur det ser ut globalt. Jag tänker framför allt på att industrin kommer att behöva mycket vätgas som kan produceras nationellt, medan transportsektorn kanske får sitt behov av elektrobränslen producerat i ett annat land. Internationella energimyndigheten IEA nämner bland annat ammoniak som en het kandidat till sjöfarten vilket inte behöver produceras i Sverige. Eftersom både policy och ekonomi styr hur energimixen kommer att se ut framöver är min gissning att vätgasutvecklingen kommer se olika ut i olika delar av världen.

Ali Hedayati: Eftersom det behövs både förnybar el och rent vatten för att producera grön vätgas finns också en risk för missnöje och kritik om dricksvattenförsörjningen och elförsörjningen påverkas. Dessutom är vätgas förenat med vissa säkerhetsrisker vilket kräver noggranna säkerhetsrutiner i alla led. En annan utmaning är hur man distribuerar vätgas över längre avstånd. Produktionsanläggningarna kan ligga långt ifrån slutanvändarna och de volymer som kommer behöva transporteras ställer höga krav på infrastrukturen.

Ali Hedayati, IVL.

Vilka områden behöver utforskas mer och vad krävs för att få i gång produktionen?

Anders Hjort: Vi behöver veta mer om vätgasens potentiella klimatpåverkan innan vi startar upp storskalig produktion av vätgas, för att förhindra möjliga negativa effekter av utsläpp av vätgas. Vi behöver undersöka tillgången till rent vatten och ta hänsyn till eventuell vattenbrist. En annan fråga är elnätet och att kapacitetsbrist på elnätet kan sätta käppar i hjulen för vätgassatsningar, samt att elpriset inte får vara för högt.

Julia Hansson: Jag håller med om att det finns många saker kvar att undersöka. Med tanke på alla förväntningar kring vätgas är det lätt att tro att det mest handlar om att snabba på själva introduktionen. Men även de företag som leder utvecklingen säger att många frågor kvarstår, kopplade till såväl produktion, distribution, lagring och användning som till energisystemfrågor och policy-, hållbarhets- och affärsmöjligheter. I policysammanhang beskrivs inte sällan vätgas som ett utsläppsfritt alternativ men inte ens med förnybar el är vätgas i dag helt utan växthusgasutsläpp utifrån ett livscykelperspektiv. På sikt kan förstås utsläppen minska om hela samhället ställer om men det gäller då att redan nu analysera hållbarheten för vätgas och bättre förstå var vätgasen och andra vätgasbaserade bränslen gör mest nytta. Vi har nyligen kartlagt barriärer för vätgasintroduktion inom sjöfartssektorn och då bedöms

framför allt den höga kostnaden vara det största hindret. Men även osäkerheten som präglar energifrågan i dag och därmed risken för att satsa på fel bränslen framstår som central.

Ali Hedayati: Kostnaden för grön vätgas är absolut en av de viktigaste barriärerna. Alla gröna energikällor måste stå sig ekonomiskt för att kunna konkurrera med de fossilbaserade. I takt med att tekniken skalas upp och efterfrågan ökar kommer kostnaderna sjunka, men med den här takten är det svårt att avgöra om vi kommer klara de globala målen för grön vätgasproduktion. För att uppfylla tvågradersmålet måste minst 20 procent av de totala utsläppsminskningarna till 2050 komma från användningen av rent väte i olika sektorer (istället för fossilbaserade resurser), motsvarande 660 Mt, enligt IPCC:s senaste rapport.

Behovet och efterfrågan är betydligt större än utbudet och uppskalningstakten är tyvärr långsammare än förväntat. Därför tror jag det är helt avgörande med starkt politiskt stöd tillsammans med storskalig demonstration av produktion och tillämpning av fossilfri vätgas. Utan det kan vi knappast förvänta oss att investerare eller slutanvändare är villiga att satsa på vätgas, ens om det är hundra procent miljövänligt.

Julia Hansson, Anders Hjort och Ali Hedayati, några av IVL:s vätgasexperter. Foto Emmy Jonsson, Anna Edlund

IVL BIDRAR TILL DE GLOBALA MÅLEN GENOM ATT:

• Bidra till och analysera omställningen av energi och transportsystemen.

• Sprida information och tillgängliggöra forskningsresultat kring vätgas till olika aktörer.

• Samarbeta med berörd industri och andra beslutsfattare inom vätgasområdet och specifikt dela och sprida kunskap med dessa.

• Samarbeta med berörd industri och andra beslutsfattare inom vätgasområdet och specifikt dela och sprida kunskap med dessa.

• Samtliga ovan bidrar till miljömål.

GLOBALA MÅLEN, DELMÅL

7.1 TILLGÅNG TILL MODERN ENERGI FÖR ALLA

7.2 ÖKA ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI

7.A TILLGÄNGLIGGÖR FORSKNING OCH TEKNIK SAMT INVESTERA I REN ENERGI

9.1 SKAPA HÅLLBARA, MOTSTÅNDSKRAFTIGA OCH INKLUDERANDE INFRASTRUKTURER

9.4 UPPGRADERA ALL INDUSTRI OCH INFRASTRUKTUR FÖR ÖKAD HÅLLBARHET

13 BEKÄMPA KLIMATFÖRÄNDRINGARNA

Nya Kiruna kan värmas bättre med spillvärme

I Kiruna flyttar en hel stad. Det skapar utmaningar – men också möjligheter för nya och klimatsmartare lösningar. IVL Svenska Miljöinstitutet visar hur spillvärme från LKAB kan värma det nya Kiruna.

– Det finns en stor potential för Kiruna, liksom för en rad andra orter med industrier som producerar spillvärme.

Energieffektivisering är ju det alla efterfrågar och att arbeta mer med spillvärme är ett viktigt sådant steg, säger Nathalie Fransson, projektledare på IVL.

Sedan nästan 20 år har det stått klart att Kiruna stad –bokstavligen – inte var hållbar längre. 2004 beslutades att Kiruna centrum, omkring 6 000 människor, 3 000 bostäder och många verksamheter, skulle behöva flytta på grund av påverkan från gruvindustrin.

Arbetet pågår som bäst. Ett nytt stadscentrum finns idag cirka tre kilometer österut jämfört med det gamla. Att flytta en stad skapar utmaningar – men också möjligheter att se över gamla lösningar och leta efter nya, smartare. Kiruna har ambitionen att bli klimatneutralt till 2025. En åtgärd är att bättre ta tillvara den spillvärme som ortens huvudindustri, gruv- och mineral-företaget LKAB, skapar.

IVL Svenska Miljöinstitutet leder projektet Spillvärme i Kiruna som startades i slutet av 2020 med stöd av Energi-myndigheten. Syftet är att finna vägar att bättre använda LKAB:s spillvärme i det kommunala fjärrvärmenätet.

– I projektet arbetar vi tillsammans med Tekniska verken i Kiruna, dess fjärrvärmebolag Kiruna Kraft och LKAB, säger Nathalie Fransson.

Tankarna är inte nya – sedan 90-talet har spillvärme från LKAB ingått i fjärrvärmenätets värmekällor i Kiruna. Men för att nå större effekt gäller också att kunna utnyttja spillvärmen under hela året.

IVL:s forskare har genom databaserade modelleringssystem visat hur säsongsenergilagring skapar mer resurseffektiva system: Om sommarens spillvärme från LKAB, som inte behövs under den varma årstiden, kan lagras och användas vintertid hjälper det att värma Kiruna under årets kalla månader.

– Energilagring är viktigt för att möta tillgång och efterfrågan – och vi har genom energisystemmodellering visat att det finns stora sådana möjligheter, säger Nathalie Fransson. En faktor som forskarna tydligt ser påverkar storleken på energilagret är prisutvecklingen på biomassa. Med biomassa avses bland annat rester från skogsbruk, sågverk och jordbruk. Exempel på värmelager som kan finnas i ett system av borrhål eller i bergrum. Men vilken typ av energilager är bäst?

– Det är frågor som vi nu går vidare med i ytterligare beräkningar, tillsammans med projektets övriga parter. Faktorer som påverkar är bland annat behovet av energi, effekt och investeringskostnad, säger Nathalie Fransson.

Vill du veta mer, kontakta: Nathalie Fransson

Att bättre ta tillvara den spillvärme som ortens huvudindustri LKAB skapar, ska hjälpa Kiruna att nå klimatneutralitet.

nathalie.fransson@ivl.se

tel. 010-788 65 31

IVL BIDRAR TILL DE GLOBALA MÅLEN GENOM ATT:

• Öka användningen av befintlig resurs (restvärme).

• Bidra till hållbar stadsutveckling i Kiruna samt generera vetenskaplig artikel vilken sprider information om smart stadsutveckling till en bred grupp av intressenter.

• Bidra till mer resurseffektiva fjärrvärmenät.

• Stödja Kiruna i arbetet att bli klimatneutralt till 2025.

GLOBALA MÅLEN, DELMÅL

7.2 ÖKA ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI I VÄRLDEN

7.3 FÖRDUBBLA ÖKNINGEN AV ENERGIEFFEKTIVITET

7.A TILLGÄNGLIGGÖR FORSKNING OCH TEKNIK SAMT INVESTERA I REN ENERGI

9.4 UPPGRADERA ALL INDUSTRI OCH INFRASTRUKTUR FÖR ÖKAD HÅLLBARHET

11.6 MINSKA STÄDERS MILJÖPÅVERKAN

Biogas är mer än energi

Inne i de tre grönbruna rötkamrarna på avloppsreningsverket Gryaab i Göteborg är det varmt, brunt och bubbligt. Slam från avloppsvatten och fett från restauranger och storkök blandas om och får jäsa i några veckor.

Ut kommer biogas, certifierat gödselmedel och maximerad miljönytta.

På ett år producerar anläggningen 11 miljoner kubikmeter biogas, motsvarande 70GWh. Varje vecka uppstår också 500 ton så certifierat gödselmedel som kan ersätta konstgödsel.

– Det är en enkel teknik som förenar många miljönyttor, ändå nyttjar vi knappt en tredjedel av den fulla potential från avfall och restprodukter som finns i Sverige, för att inte tala om globalt, säger Anders Hjort, biogasexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet.

FRÅN BIPRODUKT TILL ENERGIBÄRARE

Många rötningsanläggningar vid reningsverken byggdes i Sverige på 60- och 70-talet. Då var biogasen bara en biprodukt från själva avloppsreningen. Det är först i början på 90-talet som biogasen har kommit till användning som energibärare när biogasen började uppgraderas till biometan, berättar Anders Hjort.

Sedan dess har intresset gått upp och ner men sedan två, tre år tillbaka har synen på biogas förändrats och nu är det ett viktigt tillskott i energimixen, även på EU-nivå. Så sent som i våras beslutade EU-kommissionen att ytterligare 35 miljarder kubikmeter biometan ska produceras varje år inom ramen för satsningen REPowerEU.

Den mesta biogasproduktionen sker i dag i Europa, Kina och Nordamerika, men intresset ökar, inte minst i kristider. Sedan Rysslands invasion av Ukraina och importstoppet av rysk naturgas har biogasen blivit ännu viktigare.

– Kriget har definitivt ritat om energikartan. Biogas har kommit upp på tapeten varje gång det varit energikris. Den här gången sammanfaller det med både klimatfrågan och säkerhetsläget, säger Anders Hjort.

NYA MARKNADER FÖR FLYTANDE BIOGAS, LBG

Hittills har den största biogasmarknaden i Sverige varit busstrafiken, men när allt fler städer elektrifierar sin kollektivtrafik behöver biogasen gå till andra marknader. Den tunga lastbilstrafiken, långdistansbussar, vissa industriprocesser och

sjöfarten hör till de hetaste kandidaterna.

– Det är viktigt att biogasen går till de marknader där den gör mest nytta, där det är svårt att ersätta fossildrift med till exempel elektrifiering, säger Anders Hjort.

Men för att maximera nyttan med biogas måste den många gånger omvandlas till flytande form, liquid biogas, så kallad LBG. Flytande biogas kan enkelt ersätta eller blandas i flytande naturgas, LNG, vilket har blivit ett allt vanligare drivmedel för fartyg i stället för konventionell bunkerolja, eftersom det minskar utsläppen av koldioxid och svavel.

Inom ett par år väntas 15 procent av allt bunkerbränsle som förbrukas i Sverige och världen vara LNG.

– Om vi i stället kan erbjuda LBG är det ett signifikant tillskott till sjöfartens omställning, säger Karl Jivén, expert inom sjöfartsbränslen.

Det är fullt möjligt att producera de mängder flytande biometan som sjöfarten behöver, men det krävs en kraftfull utbyggnad av antalet biogasanläggningar i Sverige, menar Anders Hjort och Karl Jivén.

HÖG

MILJÖNYTTA PER INVESTERAD KRONA

De främsta hindren för en snabb omställning ligger förstås i ekonomin. LBG är fortfarande många gånger dyrare än olja. Styrmedel och affärsmodeller som minskar kostnaderna brådskar.

Genom åren har inte minst investeringsstödet genom Klimatklivet varit avgörande för den svenska biogasproduktionen. Sedan 2015 har IVL:s biogasexperter hjälpt både små och stora kunder att söka investeringsstöd till ett värde av cirka 500 miljoner kronor. Översatt till klimatnytta har det, lågt räknat, minskat utsläppen med en halv miljon ton koldioxidekvivalenter, uppskattar Anders Hjort.

– Investeringar i biogas har väldigt hög miljönytta per investerad krona. Och dessutom, för att producera fossil naturgas tar det flera miljoner år. Förnybar biogas tar bara tre veckor.

Biogasexpert Anders Hjort och Karl Jivén, expert inom sjöfartsbränslen.

IVL BIDRAR TILL DE GLOBALA MÅLEN GENOM ATT:

• Bidra till energiomställningen, exempelvis i form av förnybara bränslen till sjöfart och utfasning av fossila bränslen.

• Ta fram underlag för beslutsfattare och styrmedel.

GLOBALA MÅLEN, DELMÅL

7.2 ÖKA ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI I VÄRLDEN

13.2 INTEGRERA ÅTGÄRDER MOT KLIMATFÖRÄNDRINGAR

I POLITIK OCH PLANERING

Klimatsmarta energikliv med Tidstegen

Energifrågan är en viktig pusselbit när allt fler bygg- och fastighetsbolag vill bli klimatneutrala. I Råängen i Lund har IVL, i samarbete med White arkitekter och energibolaget Kraftringen, jämfört olika energisystemlösningars klimatpåverkan med hjälp av verktyget Tidstegen

– Klimatvärdering av byggnaders energianvändning i drift är komplex. Utmaningen ligger bland annat i att det som ska utvärderas, energianvändning under byggnadens livslängd, ligger i framtiden, förklarar IVL:s energiexpert Johan Larsson.

Tillsammans med bland annat kollegorna Annamaria Sandgren, Anna Nilsson och Desirée Grahn arbetar han med verktyget Tidstegen som IVL har utvecklat. Med lång erfarenhet inom energilösningar för fastighetsbranschen har Johan Larsson sett hur klimatfrågan fått allt större vikt i val av energilösningar.

– Det är högt tryck från branschen nu och klimatfrågan är högt upp på mångas agenda. Vi vill hjälpa aktörer att välja rätt metod för rätt syfte. Med Tidstegen kan vi höja blicken från byggnadsnivå till systemnivå, säger Johan Larsson.

För samtidigt som klimatberäkningar är en högaktuell fråga för bygg- och fastighetsbranschen saknas det till viss del fortfarande fastslagna metoder för hur beräkningarna ska utföras. För att kunna bedöma hur energiproduktionens utsläpp utvecklas under en byggnads livstid behöver olika scenarier tas fram. Det finns redan metoder för livscykelanalys som besvarar olika frågor, men om en metod används i fel sammanhang eller om analysen feltolkas kan resultatet bli lösningar som har omvänd effekt ur ett klimat- och energisystemperspektiv, förklarar Johan Larsson.

TIDSTEGEN – BÅDE VERKTYG OCH METOD

För att kunna utvärdera och jämföra olika energilösningars klimatpåverkan räcker det inte att utgå från årliga energibehov och emissionsfaktorer.

– Just tidsaspekten och den detaljerade beräkningen per timme är väldigt viktig eftersom utsläppsfaktorerna för produktionen varierar beroende på energislag, efterfrågan och utetemperatur, berättar Johan Larsson.

Det är även önskvärt att ta hänsyn till vilka klimateffekter ett förändrat energibehov har på energisystemet och inte bara på byggnadsnivå, vilket går med Tidstegen.

– Tidstegen gör det möjligt att detaljerat analysera klimatpåverkan vid förändrad energianvändning ur ett så kallat konsekvensperspektiv, säger Johan Larsson.

I verktyget finns data om vilka anläggningar som producerar energi en viss tid beroende på utetemperaturen. Utifrån denna data och data för byggnadens energibehov går det att beräkna skillnaden i klimatpåverkan om en byggnads energianvändning ändras. Tidstegen kan användas både för energival vid nyproduktion och vid förändringar i befintliga energislag.

FJÄRRVÄRME OCH SOLCELLER I RÅÄNGEN

I projektet Råängen i Lund har Tidstegen använts för att analysera olika energilösningar i ett bostadshus som White

arkitekter ritat. Det lokala energibolaget Kraftringens fjärrvärmenät har bidragit med klimatdata för det lokala nätet. – Samarbetet med alla aktörer har fungerat väldigt bra och alla har bidragit med kompletterande kompetenser. Genom att utgå både från den specifika fastigheten och energisystemet kom vi fram till att en kombination av fjärrvärme och solceller var den energilösning med minst klimatpåverkan, säger Johan Larsson.

Tidstegen används redan i samarbeten med flera energibolag, fastighetsägare och konsulter runt om i landet. Förhoppningen är att fler ska få upp ögonen för Tidstegen och att metoden och verktyget kan fortsätta bidra i branschens omställning till klimatneutralitet.

Vill du veta mer, kontakta:

Johan Larsson

johan.larsson@ivl.se, tel. 010-788 67 44.

IVL BIDRAR TILL DE GLOBALA MÅLEN GENOM ATT :

• Tydliggöra effekter på systemnivå vilket leder till inkluderande möjlighet att påverka på rätt nivå.

• Tydliggöra energilösningars klimatpåverkan som underlag till både fastighetsaktörer och energibolag.

• Tydliggöra klimatpåverkan på energisystemnivå vilket utgör underlag till planering för energibolag.

• Bidra med underlag till beslutsfattare.

• Tydliggöra klimatnyttan av förnybar energi i ett visst energisystem.

DET HÄR ÄR TIDSTEGEN

Tidstegen är en metod och ett verktyg som IVL utvecklat för att analysera klimatkonsekvenser av energibeslut i byggnader. Tidstegen använder framåtblickande konsekvensanalys som svarar på frågan: Hur påverkar den planerade energiåtgärden den totala klimatpåverkan? Vilka konsekvenser har ett visst val för både byggnad och energisystem?

Centrala utgångspunkter för metoden är:

• Konsekvensanalys

• Framåtblickande

• Timupplösning

• Livscykelperspektiv

GLOBALA MÅLEN, DELMÅL

11.3 INKLUDERANDE OCH HÅLLBAR URBANISERING

11.6 MINSKA STÄDERS MILJÖPÅVERKAN

11.A FRÄMJA NATIONELL OCH REGIONAL

UTVECKLINGSPLANERING

13.2 INTEGRERA ÅTGÄRDER MOT KLIMATFÖRÄNDRINGAR

I POLITIK OCH PLANERING

7.2 ÖKA ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI I VÄRLDEN

Johan Larsson, IVL, Andreas Eggertsen Teder, White Arktitekter, Annamaria Sandgren IVL och Annika Widmark Sjöstedt, Kraftringen.

Klimatkontrakt och klimatavgifter kan bidra till att ställa om industrin

Klimatfrågan brådskar och några av de viktigaste aktörerna i omställningen finns inom basindustrin. Men för att industrin ska ställa om snabbt måste efterfrågan på klimatsmarta produkter öka och kostnaden för produktionen minska.

– Vi behöver skärpa befintliga styrmedel och skapa tydligare efterfrågan på produkter och material med låga växthusgasutsläpp, allt för att minska den ekonomiska osäkerheten och underlätta för omställning i industrin, säger Kersti Karltorp, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Några svar på hur dessa osäkerheter kan hanteras finns i rapporten Styrmedel för ökad efterfrågan på klimateffektiva produkter. som Kersti Karltorp och Johan Rootzén, också forskare på IVL, har skrivit tillsammans med miljökonsultfirman Anthesis.

Något som är helt centralt för industrins omställning är marknadspriset på utsläppsrätter inom EU:s utsläpps-handelssystem, EU ETS. Priserna för utsläppsrätter har generellt varit låga, men ökat kraftigt sedan 2018 och väntas också fortsätta öka. Hur snabbt de ökar är däremot osäkert, och variationer i priserna ökar just osäkerheten.

– En snabbare åtstramning av utsläppstaket inom EU ETS skulle vara det allra enklaste. Allt annat är egentligen plåster på såren för att hantera handelssystemets tillkortakommanden, säger Johan Rootzén.

Ett sätt att minska osäkerheterna kan vara att introducera så kallade Carbon Contracts for Differences – CCfD – ett instrument som ännu är i sin linda men som har stor potential att sänka tröskeln till omställningen. Ett annat är att införa en konsumtionsavgift på koldioxidintensiva material vilket skulle göra koldioxidsnåla produkter mer attraktiva på marknaden, samtidigt som det skapar intäkter till satsningar på andra områden.

Hur stora förhoppningar kan vi ha på CCfD och klimatavgifter?

Johan: Både CCfD och klimatavgifter har potential och förtjänar att utredas närmare. EU-kommissionen har tidigare uttryckt att man gärna ser initiativ i enskilda medlemsländer där man testar denna typ av instrument. I och med Parisavtalet, den svenska klimatlagen och att industrin på många håll redan gör stora klimatsatsningar har utmaningen blivit tydligare. Nu handlar det om att skapa rätt förutsättningar.

Kersti: Vissa sektorer och länder har förstås svårare att ställa om än andra men det finns ett annat sätt att prata om detta i industrin idag och om utformandet av klimatpolitiska styrmedel som inbegriper affärsmöjligheter och vinningen med klimatomställning.

Johan: Vi ser nu att stålindustrin går starkt framåt med stora företagsallianser som tillsammans går in med mycket kapital för forskning och utveckling och med stora kunder som uttalat en vilja att köpa det fossilfria stålet. Även inom raffinaderiindustrin finns positiva signaler. Preem har exempelvis uttalat mål om att minska sin fossilbaserade produktion och gå över till enbart förnybara eller biodrivmedelbaserade produkter. Till och med cementindustrin, som brottas med sitt kalkbrytningstillstånd på Gotland, har aviserat att fabriken i Slite ska gå från att vara en av Sveriges största utsläppare till att bli en kolsänka senast 2030.

Stålindustrin går starkt framåt med stora företagsallianser som tillsammans går in med mycket kapital för forskning och utveckling.

Även inom raffinaderiindustrin finns positiva signaler.

Cementindustrin har aviserat att fabriken i Slite ska gå från att vara en av Sveriges största utsläppare till att bli en kolsänka senast 2030.

Stålprov. SSAB siktar på att lansera sitt fossilfria stål år 2026.

Kersti: Min uppfattning är att det är mycket lättare för industrin att investera i klimatsmart teknik nu än för bara fem, tio år sedan. Det finns en handfull tekniker med stor potential som kan skalas upp och det finns en vilja.

Johan: Jag håller med, men samtidigt är det många pusselbitar som måste falla på plats för att en omställning ska vara möjlig. Flera av dessa pusselbitar ligger utanför det enskilda företagets kontroll. Det är viktigt att inte glömma bort frågor som till exempel elförsörjning och kompetensförsörjning i det här sammanhanget.

Går industrin före politiken?

Johan: Det finns en stor investeringsvilja idag och mycket privatkapital. Det viktiga nu är att politiken skapar förutsättningar för investering och hittar modeller för hur risker och nyttor ska fördelas. Risken att göra för lite är större än risken för att göra för mycket.

Kersti: Vissa industrier, som till exempel stålindustrin, gör stora investeringar för att ställa om nu och driver på politiken att göra ändringar i policy och regelverk för att detta ska vara möjligt. Samtidigt menar många inom industrin att till exempel tillståndsprövningar tar för lång tid och att det är svårt att förutse hur processen ska falla ut även om lagkraven är kända. Men det är ju så klart viktigt med en robust tillståndsprocess för att undvika att vi löser ett miljöproblem men skapar ett annat.

Kersti: Grundproblemet är att vi i Sverige konsumerar som om vi hade fyra jordklot. Vi måste använda mindre energi och mindre material. Det är ett problem i sig att vi inte inser det fullt ut. En minskad energi- och resursförbrukning

behöver inte ske på bekostnad av ett gott liv.

Johan: Men tuffa klimatbeslut som påverkar människors vardag och ekonomi kräver tuffa politiker. Man kanske inte fattar sådana beslut ett valår. Det som många på forskarsidan missar är att policy faktiskt måste vara politiskt hållbart. raffinaderi

Vad är politiskt hållbar klimatpolicy?

Johan: Jag tror att det är viktigt att hela tiden ha med sig de fördelningspolitiska effekterna av klimatpolitiken och att arbeta smart och pedagogiskt med till exempel klimatpolitisk skatteväxling. Koldioxidskatter och handel med utsläppsrätter ger ju intäkter som man delvis kan använda för att kompensera grupper och regioner som kanske drabbas hårdare än andra av ett styrmedel. Det gäller också att ha respekt för och hitta sätt att hantera den oro som ibland finns inför en snabb omställning. Detta gäller ju inte minst i de orter där basindustrin är en stor arbetsgivare och en viktig del av den lokala samhällsekonomin.

Kersti: De här frågorna kommer bara växa i betydelse. Industrin behöver tydlig vägledning och svenska myndigheter dammsuger efter policyförslag som kan användas som underlag för utformningen av en hållbar och effektiv klimatpolitik. Jag tror att det kan vara ett bra läge nu att vara modiga och tänka nytt. Sverige måste fortsätta vara en progressiv röst i EU.

För mer information, kontakta:

Johan Rootzén, +46 (0) 107886609

Johan.Rootzen@ivl.se

"Grundproblemet är att vi i Sverige konsumerar som om vi hade fyra jordklot."

Johan Rootzén och Kersti Karltorp, IVL

IVL BIDRAR TILL DE GLOBALA MÅLEN GENOM ATT:

• Visa på möjliga vägar framåt för en mer hållbar industri och hur detta stöttas av policy.

• Ta fram underlag för styrmedel för koldioxidneutrala produkter.

• Bidra med kunskap om hur internationell policy driver på klimatomställningen och hur detta påverkar den nationella nivån.

• Bidra med ökad kunskap om hur klimatpåverkande utsläpp från produktion av basmaterial kan minskas.

GLOBALA MÅLEN, DELMÅL

9.4 UPPGRADERA ALL INDUSTRI OCH INFRASTRUKTUR FÖR ÖKAD HÅLLBARHET

11.B IMPLEMENTERA STRATEGIER FÖR INKLUDERING, RESURSEFFEKTIVITET OCH KATASTROFRI

13.2 INTEGRERA ÅTGÄRDER MOT KLIMATFÖRÄNDRINGAR

I POLITIK OCH PLANERING

13.3 ÖKA KUNSKAP OCH KAPACITET FÖR ATT HANTERA KLIMATFÖRÄNDRINGAR

IPCC-rapporten: Enbart omedelbara åtgärder de närmaste åren möjliggör klimatomställningen

Vi har upplevt den största ökningen av växthusgasutsläpp i människans historia och om vi ska ha en chans att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C krävs omedelbara multisektoriella åtgärder. Det sker dock betydande framsteg på många håll och möjligheterna att begränsa klimat-förändringarna och uppnå synergier med andra hållbarhetsmål är stora på både kort och medellång sikt, skriver FN:s klimatpanel IPCC som idag släpper sin tredje delrapport.

En av de största utsläppskällorna globalt utgörs av byggnadssektorn, både genom utsläpp från produktionen av byggmaterial samt själva byggfasen och under byggnaders totala livstid. Under 2019 stod byggnader för 21 procent av de globala växthusgasutsläppen.

– Takten i åtgärder till 2030 är avgörande för att fullt ut fånga byggnaders begränsningspotential, säger Érika Mata, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet och IPCC:s huvudförfattare till kapitel 9 som handlar om byggnader.

Det globala byggnadsbeståndet – befintligt och ännu inte byggt – kan närma sig nettonollutsläpp av växthusgaser år 2050 genom effektiv design, konstruktion och användning, konstruktion med material med låga koldioxidutsläpp, genom att begränsa efterfrågan på energi och material, och genom produktion av förnybar energi. Tillsammans leder åtgärderna till kostnadsminskningar, samtidigt som man optimerar den uppnådda begränsningspotentialen och undviker inlåsningseffekter.

– Politiska åtgärder skulle kunna fånga in den fulla potentialen om krav sätts på alla dessa delar, det vill säga efterfrågan, effektivitet och produktion. Det kan handla om en kombination av byggnadsenergiregler, standard för energieffektivisering och marknadsinstrument. Väl utformade och effektivt implementerade policypaket, inklusive finansiering, som kombinerar begränsnings- och anpassningsåtgärder har en betydande potential för att uppnå globala hållbarhetsmål, bland annat inom folkhälsa, arbetsmarknad och minskad fattigdom, säger Érika Mata.

SAMVERKAN MELLAN SEKTORER

Allt fler städer sätter nettomål för nollutsläpp av växthusgaser och det finns nu exempel på nollenergi- eller nollutsläppsbyggnader i nästan alla regioner. Många städer har också makten att vidta klimatåtgärder på grund av deras mandat över regelverk och policyer relaterade till markanvändning. Begränsningsstrategier för att minska växthusgasutsläppen kommer att variera beroende på en stads markanvändning och rumsliga form och dess urbaniseringstillstånd.

I etablerade städer handlar det om att förbättra eller modernisera byggnader, stödja gångtrafik och cykling, och kollektivtrafik. I snabbväxande städer kan man undvika framtida utsläpp genom att samlokalisera jobb och bostäder, och genom att gå över till lågutsläppstekniker eller helt undvika fossila bränslen. Nya städer kan planera stadsområden utifrån människors behov med energieffektiv infrastruktur och tjänster. I mer informell bebyggelse finns det möjligheter att utnyttja och möjliggöra informella metoder och institutioner i städer relaterade till bostäder, avfall, energi, vatten, och sanitet för att minska resursanvändningen och mildra klimatförändringarna.

KOMMANDE ÅREN KRITISKA

– Med tanke på den regionala och globala räckvidden av urbana försörjningskedjor kan en stad inte uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser genom att bara fokusera på att minska utsläppen inom sina administrativa gränser. På samma sätt är byggnadssektorn tätt sammanbunden med bland annat energi-

sektorn, markanvändning, resursanvändning och avfallshantering. Omställningen av byggnadssektorn kräver därför stark samverkan med många andra sektorer, säger Érika Mata.

Ambitiösa utsläppsminskningar kräver ett gemensamt beslutsfattande från statliga departement och på olika myndighetsnivåer. Det är särskilt effektivt när det byggs på engagemang från det civila samhället, olika ursprungsgrupper, yrkesorganisationer, näringslivet och den finansiella sektorn.

De kommande åren kommer att vara kritiska. De beslut som fattas nu påverkar hur samhällen utvecklas.Ambitiösa klimatmål kräver även ett starkt internationellt samarbete.

IVL BIDRAR TILL DE GLOBALA MÅLEN GENOM ATT:

• Kartlägga kunskap om förnybara energi- och klimatlösningar; identifiera spetskompetenser, forskning och lösningar från aktörer på lokal och nationell nivå samt synliggöra dessa internationellt.

• Delta i IPPC:s rapport (AR6) om synergier mellan att begränsa klimatpåverkan, klimatanpassning och globala hållbarhetsmål, och sprida resultaten till forskare och näringsliv.

• Engagera aktörer från industri och myndigheter med syfte att fånga upp frågor och kunskapsluckor, öka kunskap om och intresset för klimatåtgärder och därigenom öka genomförande och åtgärder.

• Identifiera åtgärder, metoder, tekniker och digitala lösningar för utredning av deras potential att implementeras och signifikant bidra till uppnådd klimatneutralitet.

• Utvärdera skogsbaserade byggmaterial som klimatåtgärd.

Transnationella partnerskap spelar en viktigare roll i takt med att teknik, kunskap och erfarenhet delas. Till exempel leder samverkan mellan stater till ökad ambition och klimatpolitisk utveckling. För att stödja teknisk innovation med låga utsläpp krävs också en ökad teknikpåverkan från politik och investeringar, som vetenskaplig utbildning, forskning och utveckling.

För mer information, kontakta: Érika Mata, erika.mata@ivl.se, tel. 073-620 04 28

GLOBALA MÅLEN, DELMÅL

9.4 UPPGRADERA ALL INDUSTRI OCH INFRASTRUKTUR FÖR ÖKAD HÅLLBARHET

11.B IMPLEMENTERA STRATEGIER FÖR INKLUDERING, RESURSEFFEKTIVITET OCH KATASTROFRI

13.2 INTEGRERA ÅTGÄRDER MOT KLIMATFÖRÄNDRINGAR I POLITIK OCH PLANERING

13.3 ÖKA KUNSKAP OCH KAPACITET FÖR ATT HANTERA KLIMATFÖRÄNDRINGAR

Érika Mata, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet

Satsningar på rent vatten i Mumbai

IVL:s arbete med fokus på det globala målet Rent vatten och sanitet, SDG6, fortsätter i Indien. För närvarande arbetar IVL som miljökonsult i flera projekt som rör vattenrening och för att minska föroreningshalten i floden Mithi som rinner genom mångmiljonstaden Mumbai.

– Det är mycket positivt att vi är på plats i Indien och kan bidra med vår kunskap inom vattenrening. Att få fungerande avloppsvattenrening på plats kommer att bidra till bättre hälsa och levnadsstandard för många människor i Mumbai och vi är glada för att vi är en del av det arbetet, säger Marie Fossum Strannegård, vd på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Indien, som är ett av världens största och folkrikaste länder, har stora problem med förorenat vatten och vattenbrist – något som också förväntas bli värre i framtiden med klimatförändringar och urbanisering.

Mumbai med över 24 miljoner invånare är en av många städer i Indien som inte haft någon fungerande avloppsvattenrening. För att hantera vattenfrågorna har den indiska regeringen tagit initiativ till flera större satsningar. En av ambitionerna är att bygga reningsverk i alla större städer. IVL som sedan 2019 har kontor i Mumbai har anlitats som konsult för att stötta arbetet med de nya reningsverken i staden.

– Övergripande handlar IVL:s roll om att kvalitetssäkra utformningen och planeringen av anläggningarna ur ett miljöperspektiv, ge förslag på förbättringar och tekniska lösningar inom avloppsteknik samt säkerställa att anläggningarna byggs rätt, säger Rupali Deshmukh, affärsutvecklare för IVL i Indien.

I oktober besökte IVL:s vd Marie Fossum Strannegård och andra representanter från IVL de olika vattenreningsprojekten i Mumbai. Ett av dessa är reningsverket vid floden Mithi som nu står klart och har tagits i drift.

– Vi är mycket glada över att kunna leverera det här uppdraget. IVL:s verksamhet i Indien har vuxit snabbt och vi har en spännande tid framför oss med start av två stora projekt –avloppsreningsverken i Bandra och Worli, som drar igång under 2023, säger Rupali Deshmukh.

På IVL:s kontor i Mumbai arbetar nu 42 heltidsanställda och ett tiotal konsulter med fokus på de vattenreningsprojekt som pågår i staden.

IVL BIDRAR TILL DE GLOBALA MÅLEN GENOM ATT:

• Bidra till drastiskt minskad marin förorening av kemikalier och näringsämnen från avloppsvatten.

• Kvalitetssäkra utformning och tekniska lösningar för ett nytt avloppsreningsverk.

• Samarbeta mellan svenska och indiska forskare, konsulter och byggentreprenörer.

• Arbeta med den lokala myndigheter och kommun om tekniska lösningar.

• Stötta utveckling av infrastruktur som kommer komma hela samhället till nytta.

• Bidra till hållbara lösningar och tekniker för rening av avloppsvatten i Indien.

GLOBALA MÅLEN, DELMÅL

14.1 MINSKA FÖRORENINGARNA I HAVEN

6.3 FÖRBÄTTRA VATTENKVALITET OCH AVLOPPSRENING SAMT ÖKA ÅTERANVÄNDNING

6.A UTÖKA DET VATTEN- OCH SANITETSRELATERADE STÖDET TILL UTVECKLINGSLÄNDER

6.B STÖD LOKALT ENGAGEMANG I VATTEN- OCH SANITETSHANTERING

9.1 SKAPA HÅLLBARA, MOTSTÅNDSKRAFTIGA OCH INKLUDERANDE INFRASTRUKTURER

17.7 FRÄMJA HÅLLBAR TEKNOLOGI I UTVECKLINGSLÄNDER

IVL besöker reningsanläggningen vid floden Mithi i Mumbai, Indien.

Utsikt över Mumbais skyline med skyskrapor över slummen i Bandra-förorten,Mumbai.

Mithi-floden rinner ut i Mahim Bay .

IVL i Kina: Arbete för hållbart jordbruk och mindre mikroplast

IVL Svenska Miljöinstitutets verksamhet i Kina har breddats mycket sedan den inleddes 1986. Aktuellt just nu är bland annat arbete för en mer hållbar livsmedelsproduktion, för minskade utsläpp av mikroplast från textiltillverkning samt att hjälpa flera storföretag att analysera deras miljöpåverkan.

Kina producerar cirka 2,2 miljarder ton jordbruksprodukter varje år, men kan ändå inte möta konsumtionens och industrialiseringens snabba utveckling. Odlings- och distributionssystemen är ineffektiva och oreglerade. Det medför matförluster och sämre livsmedelssäkerhet samt stor användning av bekämpnings- och gödningsmedel, vilket påverkar den biologiska mångfalden.

IVL samarbetar med lokala aktörer i Kina i ett treårigt projekt som ska stödja en hållbar jordbruksproduktion. Syftet är att minska matförlusterna och användningen av förpackningar, bekämpningsmedel och konstgödsel.

– Detta projekt ska bidra till att öka resurseffektiviteten i livsmedelskedjan. Det ska också ge riktlinjer för livsmedelssäkerhet och innovativ logistik, och därmed bidra till cirkulär ekonomi och mindre föroreningar och avfall, säger Gao Si, chef för

IVL:s kontor i Kina.

En metod är att använda erfarenheter från Europa för att utbilda återförsäljare och lantbrukare om hur man kan minska användningen av kemikalier och skapa en mer ekoeffektiv jordbruksproduktion. Det inkluderar att introducera returbara plastlådor för frukt och grönsaker samt ge information om riktlinjer och policyförslag.

MINSKA TEXTILINDUSTRINS UTSLÄPP AV MIKROPLAST

Kina har världens största textilproduktion och står för mer än två tredjedelar av den globala konsumtionen av kemiska fibrer. Enligt teoretiska beräkningar bidrar produktionen av syntetiska textilier till ett globalt utsläpp på uppåt en halv miljon ton mikroplast i haven varje år.

IVL:s Kinakontor har fått stöd från den norska detaljhandelns miljöfond för att arbeta med målet att bidra till att minska utsläppen av mikroplast från textilindustrin i Kina. Aktiviteterna innebär bland annat att undersöka hur mycket mikrofibrer som frigörs vid tillverkning av syntetisk textil, hur mycket av det som kan avskiljas i reningsverk samt att testa koagulering och sandfiltrering i textilindustriella reningsverk.

MILJÖVARUDEKLARATION

FÖR VINDKRAFTVERK

Tack vare samarbete med IVL blev det globala företaget Goldwind den första vindkraftstillverkaren i Kina som släppte en miljövarudeklaration, EPD, något som har väckt stor uppmärksamhet. Att använda EPD-systemet signalerar tillverkarens åtagande att mäta och minska miljöpåverkan från sina produkter och tjänster och rapportera dem på ett transparent sätt.

Livscykeldata för två av Goldwinds vindkraftverk visar att företaget har följt principerna om koldioxid- och energisnålhet

IVL BIDRAR TILL DE GLOBALA MÅLEN GENOM ATT:

• Hjälpa vindkraftsföretag att mäta och minska sin klimatpåverkan

• Bidra till mer effektiv och miljövänligare förpackningslogistik

• Ersätta engångsförpackningar med återanvändbara förpackningar och därigenom minska användning av engångsplast

• Bidra till ökad kunskap om minskad klimatpåverkan från energiproduktion.

• förbättra det internationella samarbetet, t.ex. genom utbyte av erfarenheter från forskare och företag.

när det gäller val av råvaror, transport, tillverkning, installation och underhåll.

– Dessa två typer av vindkraftverk har visat sig ha lägre klimateffekt per producerad kilowattimme el än många andra vindkraftverk, säger XU Min, senior forskningsexpert vid IVL.

HJÄLPER SKF ATT ANALYSERA MILJÖPÅVERKAN

Sedan 2021 har IVL ett strategiskt samarbete med SKF i Kina, bland annat forskning för att minska koldioxidutsläppen och finna innovativa metoder vid tillverkning av kullager.

IVL genomför miljökonsekvens- och livscykelanalyser som visar produkternas miljöpåverkan enligt PCR-krav (produktmiljöklassificeringsregler inom det internationella EPDsystemet). Detta har möjliggjort en minskning av koldioxidutsläppen för hela kullagertillverkningens värdekedja.

Vill du veta mer om IVL:s verksamhet i Kina?

Kontakta Gao Si, si.gao@ivl.se

GLOBALA MÅLEN, DELMÅL

7.A TILLGÄNGLIGGÖR FORSKNING OCH TEKNIK SAMT INVESTERA I REN ENERGI

8.4 FÖRBÄTTRA RESURSEFFEKTIVITETEN I KONSUMTION OCH PRODUKTION

12.3 HALVERA MATSVINNET I VÄRLDEN

12.5 MINSKA MÄNGDEN AVFALL MARKANT

13.3 ÖKA KUNSKAP OCH KAPACITET FÖR ATT HANTERA KLIMATFÖRÄNDRINGAR

17.16 SAMARBETA OCH DELA KUNSKAP KRING VETENSKAP, TEKNIK OCH INNOVATION

Några av våra erbjudanden inom

Hållbart samhälle

Verktyg för hållbart byggande – One stop shop

Kraven ökar att bygga hållbart då byggsektorn står för nästan 40 procent av de globala växthusgasutsläppen, och för en femtedel av de svenska utsläppen. Att göra medvetna materialval, genomföra klimatdeklaration vid nybyggnation och renovering, återbruka vid renovering och mycket mer är utmaningar som bygg- och anläggningsbranschen står inför.

VI ERBJUDER DIG DESSA VERKTYG:

• Digital miljöinformation för en cirkulär byggbransch (eBVD)

• Hållbarhetsmärkning för möbler (Möbelfakta)

• Klimatdeklaration av byggnader (BM)

• Komplett loggbok för byggprodukter (BASTA)

• Produktbank och marknadsplats för återbruk av möbler och byggresurser (CCBuild)

Åtgärder och strategier för ökad cirkularitet och resurseffektivitet

IVL kan med sin breda kompetens och erfarenhet erbjuda dig ett skräddarsytt stöd i alla steg på vägen för att nå ökad resurseffektivitet utifrån dina behov och förutsättningar.

För att rädda klimatet och minska överutnyttjandet av jordens resurser behöver vi utveckla mer cirkulära och resurseffektiva lösningar. Det innebär att vi behöver bli bättre på att förlänga livslängden på produkter och använda resurser smartare, i allt från tillverkning och design till användning och återvinning.

Utvecklingen går snabbt och kraven ökar från marknad och kunder på mer hållbara lösningar. Genom att aktivt arbeta med omställningen till en mer cirkulär ekonomi skapas också nya affärsmöjligheter och stärkt konkurrenskraft. IVL hjälper din kommun, din organisation eller ditt företag utifrån era förutsättningar med åtgärder och strategier för ökad cirkularitet och resurseffektivitet inom områden som plast, textil och elektronik.

VI HJÄLPER DIG MED:

• Nulägesbedömning förslag på åtgärder, handlingsplan samt kan agera stöd och bollplank i er omställning

• Kartläggning av flöden för material och avfall

• Beräkning av klimatpåverkan samt bedömning av olika åtgärders klimat- och miljönytta

• Framtagande av mål och åtgärder för att öka resurseffektiviteten och minska mängden avfall

• Framtagande av strategi och handlingsplan för en ökad resurseffektivitet

• Anpassad utbildning för din organisation, dina kunder eller dina samarbetspartners

Klimatmål enligt Science Based Targets

Science Based Targets är en metod för företag att sätta vetenskapligt förankrade klimatmål i linje med Parisavtalet. Företaget behöver inventera utsläppen i hela sin värdekedja och ofta kopplas målet till investeringar där ekonomi, genomförbarhet och övriga effekter noga utreds.

Allt fler företag sätter klimatmål enligt Science Based Targets. Det innebär att man förbinder sig till att vidta nödvändiga åtgärder för att temperaturökningen ska stanna vid 1.5. Det är ett initiativ av CDP, UN Global Compact, WRI och WWF. Det vetenskapliga underlaget är bland annat framtagna av IPCC och IEA.

STEGEN FÖR ATT SÄTTA KLIMATMÅL

Processen börjar med att företaget skickar in en avsiktsförklaring där de förbinder sig att ta fram ett klimatmål inom två år. När klimatmålet skickats in granskas det av organisationen bakom Science Based Targets utifrån de krav som är ställda.

Målet omfattar bland annat direkta utsläpp (scope1) och indirekta utsläpp från inköpt energi (scope2). Utsläpp i övriga värdekedjan (scope3) måste kartläggas noggrant och om de utsläppen är större än 40 procent av de samlade utsläppen ska ett klimatmål också tas fram för dem.

IVL arbetar med denna frågeställning för företag inom olika delar av näringslivet, som fastighetsbranschen och tillverkande industri (fordonsindustrin, skogsindustrin jordbruk med mera).

VI HJÄLPER DIG MED ATT:

• Ta fram klimatmål enligt Science Based Target-metoden för olika områden.

• Förstå de underliggande strukturerna i Science Based Targets och hur det bland annat kan knytas till globala index och utvärdering av bolagens miljö- och hållbarhetsarbete.

• Beräkna utsläpp i hela värdekedjan scope 1, scope 2 och de olika kategorierna i scope 3.

SÅ TYCKER NÅGRA AV VÅRA KUNDER

Vi arbetar tillsammans med företag, kommuner och myndigheter för att utveckla lösningar som bidrar till ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle. Här kan du läsa om några av våra samarbeten och vad våra kunder tycker om oss.

”Resultatet blev en så kallad cradle to gate-studie ihop med IVL.”

Något IVL:s

Det svenska teknikföretaget Mips utvecklar säkerhetssystem som byggs in i sport-, MC- och säkerhetshjälmar. Det är ett slags lågfriktionsskikt som läggs in i hjälmar och som är designat att omdirigera de farliga rotationsrörelser som kan uppstå vid stötar och fall. För drygt ett år sedan bestämde sig Mips för att utföra livscykelanalyser (LCA) på några utvalda produkter.

– Det här är ett säkerhetsföretag som grundats i vetenskap och teknik med målet att skydda hjärnan. Säkerhet är därför alltid nummer ett men hållbarhet är tätt därefter, säger Jakob Wikner, som driver hållbarhetsfrågor inom produktutveckling på Mips. När man drog igång arbetet fanns inga hållbarhetsdata om råvaror och material i bolagets komponenter. Något företaget behövde för att ha något att förhålla sig till. Jakob Wikner föreslog därför att man skulle ta fram livscykelberäkningar på några av de mest sålda produkterna. Resultatet blev ett projekt ihop med IVL Svenska Miljöinstitutet.

– Att få fram jämförande data var helt nödvändigt för oss. För att kunna förbättra produkterna. Det handlade också om att kunna redovisa våra klimatrelaterade utsläpp för att kunna adressera dessa och även rapportera dem i Mips offentliga hållbarhetsrapport. Det var i det här läget vi vände oss till IVL, säger Jakob Wikner.

IVL har tillgång till en LCA-programvara med ett flertal databaser med data för utsläpp från till exempel transporter, produktionsprocesser och råvaruframställning. I uppdrag liknande detta samlar man in data och tar hjälp av databaserna för att beräkna varors klimatpåverkan (uttryckt i kg CO2ekvivalenter). Det varierar från fall till fall hur mycket data man får in från kunderna, säger Marie Gottfridsson, LCA-expert på IVL.

– Det är inte så många komponenter i en hjälm, det är en hyfsat enkel beräkningsmodell. Det fanns en del osäkerheter i underlaget från Mips underleverantörer, så att få till riktiga data var viktigt. Företaget kompletterade sina uppgifter efter hand, så vi fick chans att förbättra uträkningen, säger Marie Gottfridsson.

Den lilla arbetsgruppen med företrädare från IVL och Mips hade regelbundna möten där man uppdaterade informationen och kontrollerade uppgifterna från produktionen, t ex hur de stämde överens med data från leverantörer i andra tillverkningsländer. Det var en process som pågick några månader där underlag och siffror bearbetades och gick fram och tillbaka mellan Mips och IVL.

– Vi grävde djupare i datan och funderade på rimligheten i vissa siffror ”Kan uppgifterna stämma? Ser data vettigt ut?”

Det gjorde vi tillsammans. Här var det lite speciellt med de kinesiska leverantörerna, det fanns till en början inte så mycket data att gå på från deras sida, säger Marie Gottfridsson

Det var i det här läget viktigt att få fram korrekta uppgifter om den plast, tyg och gummi som ingår i komponenterna för att kunna räkna på de samlade utsläppen. I vissa fall var materialet unikt och då var man tvungen att vända sig till de kinesiska tillverkarna. Här hjälpte de anställda på Mips kinesiska dotterbolag till.

– Vi gick igenom IVL:s inrapporteringsmallar och fyllde på med information så gott det gick. Så det första problemet att lösa var hur vi skulle få fram resten av uppgifterna. Mallarna skickades vidare till leverantörerna via vårt kontor i Kina som

När teknikföretaget Mips drog igång sitt hållbarhetsarbete behövde man räkna på produkternas klimatavtryck.

experter hjälpte till med. Några månader senare fanns resultaten framme.

hanterar produktionsledet, säger Jakob Wikner.

Den här granskningen tog ganska lång tid i och med att företaget inte gjort något liknande förut. Bland annat behövdes flera översättningar från kinesiska till engelska. Kraven fick inte sättas för högt och göra projektet omöjligt, säger Jakob Wikner, ibland fick man välja ut den information som representerade produkten eller materialet bäst, till exempel vad gäller plast av olika kvaliteter.

– Det man får ha med sig är att det blir relativt grova penseldrag för att få fram information. Man kan lägga ned hur mycket tid som helst för att få fram exakta data, men i slutändan får man lägga sig på en nivå som är good enough och träffar någorlunda rätt. För vår del för att kunna planera produktionen räcker det ändå väl, säger Jakob Wikner.

Vid årsskiftet 2021/22 fanns alla siffror framme. IVL räknade och sammanställde resultaten. Här framgick att lejonparten av utsläppen var knutna till råvaror och energiförbrukning. Studien visade också till exempel att företaget kan nå en sänkning av klimatavtrycket med 35% på en viss produkt genom att gå över till industriåtervunnen plast.

IVL-studien är en pusselbit i Mips växande hållbarhetsarbete Mips håller på att gå över till industriåtervunnen plast i produktionen av de produkter där det är praktiskt möjligt, ett arbete som pågått parallellt med miljögranskningen. Det är egentligen industrispill som återanvänds i ny plast och som samtidigt drar ned på utsläppen. IVL-studien bekräftade enligt Jakob Wikner hur stor effekt det här skulle ge, utan beräkningar hade det varit omöjligt.

– Nu ser jag vilken potential det finns om vi inför detta i alla säkerhetssystem och produkter som använder den gamla plasten: Men vi vet ännu inte hur långt man kan ta det. Vi har verifierat produkt för produkt, man kan i vissa fall få kvalitetsskillnad i

Det var skönt att se att återvunnen plast kan göra så stor skillnad ur klimatsynpunkt. Det var en god nyhet för oss. Nu fick vi det svart på vitt. Innan var det svårt att riktigt veta hur det såg ut.

plasten, den återvunna plasten vi fokuserat mest på är ändå förvånansvärt bra.

IVL-studien i fjol är en pusselbit i Mips växande hållbarhetsarbete. Under arbetet fungerade IVL som expertstöd. Det här projektet omfattade produkter som står för mer än hälften av Mips sortiment och bedömningen täckte endast en del av produkternas miljöpåverkan enligt en s k ”Cradle to gate” modellmen Jakob Wikner ser det som ett steg på väg till ytterligare förbättringar.

– Vi är mycket nöjda med hur det här föll ut. Vi gör nu uppföljningar och går in mera i detalj, till exempel genom att titta på förslag vi vill genomföra och stämma av med IVL om de är bättre eller sämre ur miljösynpunkt, säger Jakob Wikner.

Det skulle till exempel kunna handla om att byta ut delar i produkterna, att tillverka någon komponent på ett nytt sätt, eller att kombinera material på annat sätt för att nå fram till en likvärdig slutprodukt. Till exempel att skapa annan färg än tidigare, och färga in plasten istället för att lägga på ytbehandling. – Det är ett kontinuerligt förbättringsarbete. För vår del är det mycket viktigt att minska våra utsläpp men även att kunna kommunicera och vara transparenta kring vårt hållbarhetsarbete gentemot våra kunder, de stora hjälmtillverkarna, och andra intressenter. Även om intresset skiljer sig åt är trenden att fler och fler också efterfrågar detta, säger Jakob Wikner.

Vill du veta mer? Kontakta:

Marie Gottfridsson +46 (0) 107886731

marie.gottfridsson@ivl.se

Jakob Wikner produktutvecklare på Mips

Wallenstam behövde inventera klimatavtrycket från sin nyproduktion. Dels för att utveckla sitt eget klimatarbete men också för att en ny lag är på gång. IVL Svenska Miljöinstitutets experter satte igång ett arbete och inledde en läroprocess så att Wallenstam kan fortsätta på egen hand.

– Själva beräkningarna kunde kanske andra också ha gjort. Men vi var lika intresserade av processen efteråt, av analyserna, av att kunna ta det vidare. Vi ville veta var vi snabbast kan sätta in åtgärder för att minska koldioxidavtrycket. Där har IVL varit till stor hjälp med att ge oss verktyg.

Jonathan Rodestedt är byggsakkunnig hos Wallenstam, ett fastighetsbolag som sedan flera år har satt upp egna interna klimatmål när det gäller förvaltningen. Men när det handlar om vilket klimatavtryck deras nyproduktion åstadkommer, där behövde de bygga upp mer kunskap.

– Vi har hittills inte jobbat lika aktivt med att sänka utsläppen av koldioxid i vår nyproduktion som när det gäller drift och förvaltning. Det tänker vi ändra på och vi ville veta vad som krävs av oss. Vi såg att IVL:s arbete ligger nära forskningen. De har övergripande kunskap och har dessutom utvecklat de verktyg som var aktuella att använda.

I bakgrunden ligger ett lagkrav som träder i kraft 2022 och som säger att fastighetsbolag och byggherrar måste redovisa klimatavtryck i nya projekt. Det vill Wallenstam förbereda sig för.

– Men vi har också interna klimatmål som vi vill möta. Här behöver vi kunskap. Hur kartlägger vi våra byggprojekt ända ner till skruv- och mutternivå?

Ett första steg är att göra en så kallad baselinemätning som beskriver hur läget ser ut idag. Det var här IVL Svenska

Miljöinstitutets experter anlitades och projektet de skulle analysera ligger i ett område som kallas Mölnlycke Fabriker.

Kvarteret Skogsvaktaren är två punkthus i det gamla fabriksområdet Mölnlycke med historiska anor, ur vilket en ny stadsdel växer fram med närhet till grönska och park. Husen ska ha betongstomme och byggas i enlighet med Wallenstams gängse teknik.

IVL Svenska Miljöinstitutets experter Åsa Thrysin och Frida Görman kopplades in och efter några inledande möten satte arbetet igång.

– Wallenstam vill förstå hur de kan minska sin klimatpåverkan. Då behöver de först veta var de ligger idag. Var ska insatserna göras för att vara effektiva. Är det stommen, taket eller någon annanstans, säger Åsa Thrysin.

IVL Svenska Miljöinstitutet har tillsammans med branschen utvecklat det verktyg som kom att användas, Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg, BM. Det är ett verktyg som alla har tillgång till, men det faktum att det är IVL Svenska Miljöinstitutet som står bakom och även underhåller BM bidrog till Wallenstams val av samarbetspartner, enligt Jonathan Rodestedt.

I Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg matades uppgifter in om byggresurser, vikt och mängder. När det gäller transport-

”Samarbetet med IVL gör Skogsvaktaren till ett miljövänligare projekt.”

utsläpp och spill på byggplatsen utgick man från förutbestämda scenarier. Allt kokades sedan ner i måttenheten kilogram koldioxidekvivalenter (CO2e) per kvadratmeter.

Åsa Thrysin berättar:

– Wallenstam skickade underlag om deras material och mängder för de olika byggdelarna som vi bearbetade. Om det fattades viss information, vilket det nästan alltid gör, upprättade vi en dialog. Därefter la vi in informationen i BM som vi sedan granskade och utvärderade om det var ett rimligt resultat.

Vad som var rimligt, ja, här tog Åsa Thrysin och hennes kollega stöd i den forskning som finns och som de är inlästa på. De lutade sig också mot IVL Svenska Miljöinstitutets samlade erfarenhet på området i form av tidigare projekt.

Det svåra i arbetet var att få fram så exakt underlag som möjligt, berättar Åsa Thrysin. En yttervägg kan skilja sig från de andra. Det kan vara en extra stomvägg i ett garage. Allt detta påverkar koldioxidutsläppen. Det som inte gick att räkna exakt gjordes skattningar på. Det hela ledde till flera samtal med Wallenstams byggsakkunnige Jonathan Rodestedt för att göra så rimliga antaganden som möjligt.

– Vi hade en bra dialog, säger han. IVL har varit tydliga och öppna och hjälpt oss hitta den data som behövts. Den dialogen blev också ett lärande för oss. Bland annat såg vi att det inte alltid är så komplicerat som kan kanske tror att få fram konkreta siffror.

Projektet startade i juni och efter sommaren presenterade Åsa Thrysin och Frida Görman en rapport för en grupp inom Wallenstam, med bland annat företagets hållbarhetschef. Det blev startskottet för bolagets eget arbete.

– De kanske satte igång det här projektet för att förbereda sig för lagkravet. Men när vi väl presenterade resultatet så blev reaktionen: Oj, här kan vi förbättra, säger Åsa Thrysin.

Rapporten och presentationen fick närmast omedelbar effekt. Det dröjde inte längre än någon månad innan Wallenstam hörde av sig till Åsa Thrysin om att de hittat sätt att minska mängden betong i stommen och därmed sänka utsläppen av koldioxid i kvarteret Skogsvaktaren. Stommar i betong är ofta det mest klimatbelastande i ett husbygge.

– De bad oss göra en komplementberäkning för hur stor den besparingen skulle bli, säger Åsa Thrysin. Wallenstam hade tagit fram två olika alternativ. Det ena alternativet gav besparingar på 9 kilogram koldioxidekvivalenter per kvadratmeter. Det andra alternativet var ännu mer klimateffektivt. Där sparades 22

tagit så stora steg i vårt klimatarbete. Och vi är också väl förberedda inför den nya lagen.”

Jonathan Rodestedt. byggsakkunnig Wallenstam

kilogram koldioxidekvivalenter per kvadratmeter.

– Vi hjälpte också Wallenstams hållbarhetschef att tolka indata och underlag för en översyn av stommar i alla Wallenstams projekt, säger Åsa Thrysin.

Wallenstam är etablerade i Göteborg samt även i Stockholm och Uppsala. Och de bygger på lite olika sätt i de olika regionerna. Så sent som i januari hörde Wallenstam i Stockholm av sig om att sig om att göra samma jobb, fast i Stockholm.

– För oss ledde samarbetet med IVL till att vi kunde göra Skogsvaktaren till ett mindre klimatbelastande projekt. Det har också lett till en översyn av flera av Wallenstams projekt, säger Jonathan Rodestedt.

Wallenstam fortsätter nu att implementera resultatet av samarbetet och tar fram handlingsplanerna där IVL:s beräkningar ingår som en central del.

Och i mars tas första spadtaget för kvarteret Skogsvaktaren i Mölnlycke fabriksområde. Med stommar som är mindre klimatbelastande.

– Våra aktieägare gillar att vi tagit så stora steg i vårt klimatarbete. I slutändan är det sånt som våra finansiärer tittar på. Och vi är också väl förberedda inför den nya lagen, säger Jonathan Rodestedt.

§Ny lag om klimatdeklarationer

2022 trädde en ny lag om klimatdeklaration av nya byggnader i kraft. Lagen omfattar alla som söker bygglov efter detta datum. Det innebär att utsläpp av växthusgaser från byggskedet av byggnaden ska deklareras som byggnadens klimatpåverkan. Byggskedet omfattar uttag av råvaror, tillverkning av byggprodukter, arbete på byggarbetsplatsen och transporter. Till grund för en klimatdeklaration ligger en livscykelanalys (LCA).

Källa: Boverket.

Vill du veta mer? Kontakta:

Åsa Thrysin

Tel. 010 7886887

E-post: asa.thrysin@ivl.se

Frida Görman

Tel. 010 7886544

E-post: frida.gorman@ivl.se

”Våra aktieägare gillar att vi

Kooperativet OK Värmland ville göra en storsatsning på biogas till vägfordon men hade svårt att komma igång. De anlitade en av landets främsta experter på biogas, som de fann hos IVL Svenska Miljöinstitutet. Han hjälpte dem med allt från att hitta leverantörer och upphandla tankstationerna till att söka investeringsstöd.

– Anders Hjort på IVL hjälpte oss söka bidrag genom Klimatklivet. Vi hade gjort många försök tidigare men aldrig fått ihop affären. Det är uppenbart att Anders kunde något man måste kunna och veta. Vi fick 100 procent av det vi sökte vilket är väldigt ovanligt, säger Stefan Särnehed, vd för kooperativet OK Värmland ekonomiska förening.

Kooperativet driver OK/Q8-stationer över hela Värmland och som ett led i att bränslemarknaden förändras ville de utöka utbudet av biogas. Det är enligt Stefan Särnehed ett underskattat fossilfritt bränsle.

– Man kör bil på hushållskompost och gammalt avloppsslam. Det borde likställas med el och ha samma samhällsstöd så att gemene man kan göra ett val, säger han.

För de flesta är elbilen för dyr idag, medan det är relativt överkomligt att bygga om bensin- och dieseldrivna fordon till att gå på biogas. Och själva råvaran, slam och avfall, råder det än så länge ingen brist på, enligt Stefan Särnehed.

– Vi är oförstående till att man inte satsar ner på biogas. Vi har försökt få till fler stationer i Värmland i ganska många år.

Tidigare fanns det bara en i Karlstad men vi ville ha en spridning, säger Stefan Särnehed.

IVL Svenska Miljöinstitutet har under se senaste fem sex åren byggt upp sin kompetens inom biogas. Det har skett genom att köpa strategiskt valda bolag och rekrytera nyckelpersoner. En sådan nyckelperson är Anders Hjort, expert med 15 års erfarenhet av biogas och som tog med sig flera påbörjade projekt till IVL.

– Ett av de projekten handlade om att jag hjälpt en grupp lantbrukare i Värmland att söka medel för att etablera en biogasanläggning. Då kom jag även i kontakt med OK Värmland. De såg att de skulle kunna köpa lokalproducerad biogas om det bara fanns tankstationer, säger Anders Hjort.

Det kostar en del att bygga en biogasstation. Det är ungefär två till fyra gånger så dyrt som en vanlig tankstation och därmed svårt att räkna hem affärsmässigt. För OK Värmland har det heller inte bara handlat om affärsnytta, i vart fall inte i det korta perspektivet. OK Värmland är ett kooperativ och en av deras sju vägledande principer handlar om ”samhällshänsyn”.

”Anders på IVL lyckades med något vi försökt många gånger.”

– Ser man det bara affärsmässigt så är det alldeles för dyrt att investera i biogas men här gäller det att vara proaktiv och att ta ett ansvar, säger Stefan Särnehed.

Dock är det en konkurrensfördel att kunna erbjuda en mångfald av drivmedel på tankstationerna och med Naturvårdsverkets investeringsstöd Klimatklivet skulle det fungera. Något alltså Anders Hjort såg till att få fram. Han hjälpte också till med att rigga en funktionsupphandling av tankstationerna och fungerade som beställarstöd under byggnationen. Och när biogasstationerna var klara så ordnade Anders Hjort extern kontroll av stationerna.

Stefan Särnehed, vd för kooperativet OK Värmland ekonomiska förening

Anders Hjort, IVL Svenska Miljöinstitutet, expert med 15 års erfarenhet av biogas.

– Jag var med under hela resan som konsult, säger han Det blev tre biogastankstationer, i Arvika, Torsby och Säffle. Helt lätt var det inte. Till exempel visade det sig att en av de befintliga tomterna inte fungerade för biogas och därför blev de tvungna att anlägga på helt ny mark. Det fördyrade projektet något. Det var också så att OK Värmland behövde hålla i plånboken vid bygget av stationerna och därför utvärderades anbuden baserat på priset för entreprenaden. Det ledde till viss fördröjning.

Enligt OK Värmlands vd Stefan Särnehed har det mesta dock fungerat som tåget.

– Det finns egentligen ingen punkt där vi inte har nått ända fram. Anders är väldigt noggrann och ambitiös och har gjort ett bra jobb, säger han.

– Vi försöker prata om biogas på alla möjliga sätt och så fort vi får tillfälle. Det är häftigt att köra omkring på svenskt bränsle som är 100 procent fossilfritt, säger Stefan Särnehed.

Vill du veta mer? Kontakta:

Anders Hjort

Tel: 010 7886775

E-post: anders.hjort@ivl.se

” Det är häftigt att köra omkring på svenskt bränsle som är 100 procent fossilfritt.”

Allmännyttiga Eksta Bostads AB i Kungsbacka driver frågor om hållbarhet och alternativa energikällor.

Nu ville man tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet undersöka möjligheten till fjärde generationen fjärrvärme.

Sverige anses ligga i framkant i att ta tillvara restvärme från fjärrvärme. Men när det kommer till att utnyttja värme från källor med lägre temperatur, från exempelvis gamla gruvschakt, kollektivtrafik eller lågtempererade processer i industrier, så har Sverige inte varit först på bollen.

Det hindrar inte att en av Europas främsta experter på området är svensk. Hon heter Kristina Lygnerud och arbetar på IVL Svenska Miljöinstitutet.

– Sverige har slagit sig till ro efter att ha varit tidig ute med de första generationerna av fjärrvärme. Men nu när steget ska tas från den tredje generationen till den fjärde så går det lite trögt. Min vision är att städer och bostadsområden ska värma upp sig själva, säger hon.

Kristina Lygnerud, som delar sin tid mellan IVL och Högskolan i Halmstad, fick kontakt med Eksta bostäders vd Christer Kilersjö under ett seminarium som landshövdingen i Halland hade kallat till. Kristina Lygnerud var en av föredragshållarna.

– Landshövdingen tyckte att Halland behövde en bättre energistrategi. Vi försökte hitta konkreta projekt där vi kunde räkna på hur den nya tekniken skulle fungera, säger hon.

Christer Kilersjö:

– Vi har samarbetat med IVL flera gånger tidigare och har väldigt goda erfarenheter av det. Här såg vi en chans att testa ny teknik i mindre skala.

Projektet skulle genom simulering undersöka möjligheten att införa fjärde generationen fjärrvärme i nybyggnationer i bostadsområdet Särö i Kungsbacka. Särö har en historia som semesterort för välbärgade göteborgare och där byggs nu radhus och flerbostadshus av en privat fastighetsägare och bostadsrättsföreningen där Eksta är fjärrvärmeleverantör.

Frågan har inte undersökts på detta sätt tidigare och det ansågs ha så pass stort samhällsintresse att staten via Stiftelsen IVL gick in och stod för halva projektsumman, vilket gjorde det till ett samfinansprojekt.

Eksta strävar efter att maximera andelen förnyelsebar energi i sina bostäder och som ett led i detta har företaget gjort stora investeringar i solvärme. Just solvärme anses särskilt lämpligt i system med lågtempererad fjärrvärme.

– Vi tänkte att det skulle vara ypperligt att nyttja solvärme för att värma upp bostäderna. Det finns en stor potential att utnyttja

”Vi lärde oss om hur man jobbar med nytänkande och innovation.”

fjärde generationens teknik med solvärme, säger Christer Kilersjö. Förutom Kristina Lygnerud från IVL, som ledde och koordinerade projektet, medverkade också forskare vid högskolan i Halmstad. Även företaget BG Dahlman fanns med, de har lång erfarenhet av att tekniska lösningar i fjärrvärmesystemet.

För Eksta Bostad innebar det en chans att jobba nära kvalificerade forskare.

– Vi lärde oss konkreta saker men vi lärde oss också mer generellt hur man jobbar med utveckling och innovation.

Det öppnar för ett synsätt att pröva nya saker. Att tröskeln för att pröva något nytt blir lägre. Det gör oss till en mer attraktiv arbetsgivare,.

Med 4GHD försvinner behovet av varmvattencirkulation i huset, vilket kan ge stora besparingar. Varmvattencirkulation används för att varmvattnet i rören inte ska svalna alltför mycket, det ska hållas varmt så att den som vill ha varmvatten i kranen inte behöver spola i flera minuter. Det medför oundvikligt stora energiförluster. Med 4GHD installeras istället värmeväxlare i varje lägenhet vilket innebär energibesparingar. Dessa lägenhets-

växlare eliminerar också risken helt för legionellabakterier vilket annars setts som ett problem.

Resultaten visade att 4GDH ökar energieffektiviteten i byggnader och är kostnadseffektiv, framförallt i fastigheter med 10-15 lägenheter. Om det är fråga om större fastigheter blir besparingen mindre eller uteblir helt, eftersom det då kostar mer att installera växlare i varje lägenhet än att ha en gemensam växlare i husets bottenplan.

Så det tycks alltså inte vara tekniken som är det största hindret för ett bostadsföretag att våga ta steget från den tredje till den fjärde generationen fjärrvärme. Istället handlar stötestenarna om lagar, avtal mellan parterna och tillit.

Kristina Lygnerud som är ekonom förklarar:

– De stora fjärrvärmeföretagen får inte längre full rådighet över affären. Istället för att förbränna skogsspill och annat bränsle i sina egna ugnar innebär det nya att engagera sig i relationer med många små värmeleverantörer. Man får en djup kundrelation som varar väldigt länge. Eksta visade sig vara öppna för en sådan och var nyfikna på att förstå detta, säger Kristina Lygnerud.

Att ändra på något som fortfarande fungerar kan vara jobbigt. Men 2050 ska det inte finnas fossila källor, biomassan kommer inte att räcka till och mängderna avfall kommer att vara mindre,

framhåller Kristina Lygnerud. Då finns inte så mycket val om man vill hålla på med fjärrvärme säger hon.

En omställning underlättas av att byggherren också är fastighetsägare som Eksta Bostäder. Men företaget stötte ändå på patrull eftersom värmen levereras in i lägenheten.

– Vi kommer längre in i lägenheten rent avtalsmässigt. Vem ska hantera om det läcker i huset? Och hur ska vi ta betalt för detta? Där hamnade vi i problem, säger Christer Kilersjö.

Projektet var en undersökning och inte ett implementeringsprojekt. Det blev inte fjärde generationens fjärrvärme på Särö. Först måste Eksta hitta avtalsmässiga svar på de frågor som uppstått.

– Vi har inte kommit så långt än. Här ville vi undersöka om det är möjligt och det är det.. Men det finns med i tankarna och vi har lärt oss massor om fjärrvärme under projektet som vi har nytta av, säger Christer Kilersjö.

Samfinansprojektet leddes av Kristina Lygnerud på

IVL Svenska Miljöinstitutet

Vill du veta mer? Kontakta:

Kristina Lygnerud

Tel. 0107886927

E-post: kristina.lygnerud@ivl.se

”Vi lärde oss konkreta saker men vi lärde oss också mer generellt hur man jobbar med utveckling och innovation.”

Christer Kilersjö, vd Eksta bostäder

MEDARBETARE OCH ARBETSMILJÖ

Vår attraktiva arbetsplats

SJÄLVLEDARSKAP OCH STRESSHANTERING

I slutet av 2021 inleddes arbetet med att utveckla självledarskap och stresshantering. Detta har pågått under hela 2022 där vi erbjudit medarbetare möjlighet att utveckla sitt självledarskap och på så sätt sänka sin stress genom strategier för hur man hanterar olika situationer både på arbetet och i sin livssituation privat. Det digitala programmet från Bonzun är forskningsbaserat och uppbyggt i åtta steg som ska göras med 1-2 veckors mellanrum. Till detta har vi även erbjudit coachningstillfällen i grupp kopplat till programmet. Samtliga chefer och ledningsgruppen har genomgått programmet. Vi har även haft föreläsning kring ämnet, Vad är stress och hur påverkar det oss.

Vi tror på vikten av olika aktiviteter för att undvika psykisk ohälsa och detta är en aktivitet som gjorts under 2022.

HÄLSOÅRET

Efter snart två år med pandemi valde IVL att 2022 satsa på ett hälsoår för organisationen. Vi valde detta för att främja välbefinnande, hälsa och glädje. Året delades upp i fyra olika perioder och teman, med övergripande fokus på hälsa och välmående. De områden vi arbetat med var rörelse, arbetsglädje, återhämtning och hälsosam mat. Fysiskt aktivitet har varit en bas och grund för hela hälsoåret. Vi har blandat föreläsningar om t ex Promenad eller intervallträning och Hållbar hjärna i en stressa värd med inspiration kring mindfullness, arbetsglädje och testning av ny blå mat. Till detta har vi arbetat med olika aktiviteter kopplat till temat som varje medarbetare kunnat utföra. Vi hade laddat appen Goozo med

aktiviteter och för varje aktivitet samlades poäng med fina vinster efter varje tema. Under varje tema har vi haft hälsofika med inspiration. Under året har vi även valt att höja friskvårdsbidraget till 3 700 kr per år.

FÖRENINGAR OCH AKTIVITETER

För oss är våra medarbetares engagemang viktigt och på IVL är det engagemanget stort. Vi har därför valt att sponsra våra idrottsföreningar och konst- och kulturföreningar med ansenliga summor varje år. Detta möjliggör diverse olika aktiviteter som våra föreningar genomför. Våra idrottsföreningar erbjuder träning i form av t ex yoga och cirkelträning på luncherna, löpträning och Blodomloppet, testa på olika aktiviteter som sommarskidåkning i Hammarbybacken, bowling, swimrun och mountainbike. Gemensam skidresa till svenska fjällen brukar vara ett återkommande inslag. Våra kulturföreningar anordnar fester, glöggprovningar och besök på konstmuséer. Under hösten 2022 har tolv nybörjare lärt sig måla akvarell under fem tillfällen i Stockholm under ledning av vår kollega och akvarellkonstnär Maria Vigren. Kursen avslutades med vernissage på Stockholmskontoret. I Göteborg har man fått lära sig Bollywooddans. Stora delen av aktiviteterna bygger på alla våra medarbetares kunskap och intresse och viljan att lära ut och dela med sig till sina kollegor. Dessa aktiviteter är mycket uppskattade och många väljer att delta. På kontoren finns även grupper som anordnar afterwork med jämna mellanrum och ibland med inslag av bordtennis eller brädspel.

HYBRIDARBETE

På IVL har majoriteten av våra medarbetare möjlighet till hybridarbete. Hos oss vill vi att man arbetar från kontoren minst 50% av sin arbetstid. Det betyder att du har stor möjlighet att arbeta från hemmakontoret övrig tid.

Många av våra medarbetare har uppskattat möjligheten att arbeta hemifrån under pandemin och därför fortsätter vi att erbjuda den möjligheten. IVL gick tidigt ut med att vi kommer kunna arbeta hemifrån även efter att pandemin tagit slut.

Under andra kvartalet 2022 började våra medarbetare komma tillbaka och arbeta från våra kontor och återgången har skett successivt under året. Allt fler av våra medarbetare uppskattar att arbeta från våra kontor med gemenskap, nätverkande och att ta en spontanfika med en kollega innebär.

IVL tror flexibiliteten gynnar våra medarbetare både arbetsmässigt men också för att få det privata livspusslet att gå ihop. Vi tror också att det gynna oss som bolag med att kunna erbjuda flexibiliteten, det gör det lättare att rekrytera och vi tror att produktiviteten ökar av hybridarbete.

KICK-OFF

Efter drygt två år av pandemi var det dags – att ha kick-off. I maj 2022 samlade IVL våra medarbetare i Sverige och Indien till en kick-off i Stockholm. Tyvärr kunde våra kinesiska kollegor inte närvara pga restriktioner att resa pga covid.

Vi sågs för en hel dags samvaro med aktiviteter, presentationer, stand-up med en fest på kvällen. Eventet var mycket uppskattat av våra medarbetare och känslan att ses alla igen var överväldigande.

ARBETSMARKNADSMÄSSOR

IVL anställer många nyexaminerade civilingenjörer varje år och erbjuder även examensarbete och praktik under studietiden. Vi ser det som oerhört värdefullt att ha högskola och universitet som en rekryteringsbas. Under 2022 utvidgande vi vårt arbete med att nå studenter. Under november 2022 deltog IVL på ARKAD på Lunds tekniska högskola och på ARMADA på Kungliga tekniska högskolan. Intresset av att prata med oss och våra kunniga medarbetare var stort och vi hoppas på många potentiella nya medarbetare och att hitta studenter till våra ex-jobb.

N Y KARRIÄRSIDA

Att rekrytera är viktigt för IVL då vi hela tiden växer med de uppdrag vi får in från våra kunder och uppdragsgivare. För att synas och få spridning på våra rekryteringar så har IVL valt att investera i en ny karriärsida och rekryteringssystem. Detta tror vi ska hjälpa oss att rekrytera ännu fler medarbetare med rätt kompetens. Titta gärna på career.ivl.se.

MENTORPROGRAM

Att få en bra introduktion och stöd när man är i början av karriären tycker vi på IVL är viktigt. IVL har varje år ett Mentorprogram för juniora medarbetare (adepter) som arbetat under ett år på IVL. Varje adept får en senior kollega som mentor som man träffar under flera gånger under året för att utbyta erfarenheter, nätverka och få stöttning som en del i sin kompetensutveckling. Våra mentorer är utbildade i coachning och mentorskap. Intresset är stort och varje år deltar cirka 15 adepter. Vi tror att detta programmet ger en bra grund att stå på i sitt fortsatta arbete på IVL.

och Indien)

Övrig akademisk utbildnning Gymnasial

Civilingenjörsexamen Övrig akademisk utbildnning Gymnasial eller eftergymnasial

Andelen anställda som slutat i förhållande till medelanställda exklusive visstidsanställningar (2019).

Andelen anställda som slutat i förhållande till medelanställda exklusive pensionärer och visstidsanställningar (2019).

2019: 7,5%

2018: 11,4%

Civilingenjörsexamen Övrig akademisk utbildnning Gymnasial eller eftergymnasial

ANSTÄLLNINGSTID

Genomsnittlig anställningstid är 6,5 år (exkl. visstidsanställningar.)

ÅLDERSFÖRDELNING 2022

Kina och Indien)

Andelen anställda som slutat i förhållande till medelanställda exklusive pensionärer och visstidsanställningar: 12.2%

Etik och integritet

För IVL Svenska Miljöinstitutet är vårt oberoende grundläggande för hela verksamheten. Oberoendet garanteras genom vår ägarstruktur, en stiftelse bildad gemensamt av staten och näringslivet. IVL grundades med uppdraget att leverera oberoende och trovärdiga beslutsunderlag som alla parter kunde stå bakom.

Det globala hållbarhetsmålet (Sustainable Development Goals, SDG) som vi främst arbetar med är SDG 16, Fredliga och inkluderande samhällen (delmål 16.5 och 16.6). Som en av de viktigaste delarna i våra kärnvärden har vi trovärdighet, där vi i vår oberoende ställning ska leverera resultat som skapar hållbarhetsnytta för våra kunder.

UPPFÖRANDEKOD

Våra medarbetare är vår viktigaste resurs, och det är viktigt att vi i vårt arbete och våra relationer agerar etiskt och ansvarsfullt.

IVL har som grund för detta sedan många år en uppförandekod som bygger på FN:s Global Compacts tio principer samt på IVL:s värdegrund. Den gäller för alla IVL:s medarbetare och styrelseledamöter och styr IVL:s uppförande i förhållande till medarbetare, kunder, leverantörer, affärspartners och andra intressenter. Introduktionen av nyanställda innehåller en genomgång av vad uppförandekoden innebär och hur den tillämpas.

I anslutning till uppförandekoden har IVL en visselblåsarfunktion, som ger medarbetare en kommunikationsväg för att

lyfta misstankar om eventuella överträdelser av uppförandekoden, såväl internt som externt. Genom detta system ger IVL sina medarbetare möjlighet att göra en anmälan där rätten att vara anonym och inte riskera efterräkningar är garanterad. Under 2022 har ingen anmälan inkommit.

RISKBEDÖMNING

IVL:s ledning genomför kontinuerligt en bedömning av risker kopplade till bolagets verksamhet. Det inkluderar risker som gäller korruption, mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden och miljö. Riskbedömning är också integrerat i IVL:s projektprocess och genomförs i samband med anbud och ansökningar. Syftet är att fånga upp möjliga risker med projekt, identifiera åtgärder samt ta ställning till om IVL kan utföra uppdraget utifrån vår uppförandekod och våra grundprinciper om trovärdighet och oberoende.

Som en av de viktigaste delarna i våra kärnvärden har vi trovärdighet, där vi i vår oberoende ställning ska leverera resultat som skapar hållbarhetsnytta för våra kunder.

Miljöpåverkan från egen verksamhet

Miljöhänsyn genomsyrar allt IVL gör, och vår egen verksamhet ska naturligtvis bedrivas med lägsta möjliga miljöpåverkan. Vårt arbete bidrar främst till dessa globala hållbarhetsmål (Sustainable Development Goals, SDG): SDG 2: Ingen hunger, SDG3: God hälsa och välbefinnande, SDG7: Hållbar energi för alla, SDG8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, SDG12: Hållbar konsumtion och produktion samt SDG13: Bekämpa klimatförändringarna.

Det gör vi genom vårt miljöarbete inom främst följande områden, baserat på vilka miljöaspekter som är mest betydande för vår verksamhet:

• Klimat och energi (delmål 7.2, 13.2 och 13.3)

• Resurseffektivisering och cirkularitet (delmål 2.4, 8.4, 8.7, 12.2, 12.4 och 12.5)

• Hållbar kemikalieanvändning (delmål 3.9 och 12.4) IVL har ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO 14001, som omfattar verksamheten i Sverige. Redovisningen omfattar verksamheten i Stockholm, Göteborg, Malmö och Kristineberg, inklusive Hammarby Sjöstadsverk som är unik forskningsanläggning för vattenrening som ägs gemensamt av IVL och Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).

KLIMAT OCH ENERGI

Utsläpp av växthusgaser från tjänsteresor och energianvändning i IVL:s verksamhet uppgick till totalt 186 (76) ton CO2e, varav 152 (38) ton CO2e kommer från tjänsteresor och 34 (37) ton CO2e från energianvändning. Majoriteten av utsläppen, 82 (50) procent, kommer från tjänsteresor och därav är flyg 73 (31)

procent och bil 8 (19) procent . Klimatintensiteten, kg CO2e/ anställd, det vill säga utsläppen per anställd uppgick till 531 (234) kg CO2e

TJÄNSTERESOR

Under 2022 har tjänsteresorna ökat i jämfört med förra året, ökningen är inte i nivå med 2019 innan pandemin. Antalet personkilometer har ökat med (68 procent) från 2021 års nivå och klimatpåverkan (CO2e) har ökat med 75 procent från 2021 års nivå. IVL:s mål att minska utsläppen från tjänsteresor, bland annat genom att alltid överväga om resande är nödvändigt och att välja tåg framför flygresor, kvarstår. Sannolikt återgår inte resandet till nivåerna innan pandemin tack vare ökad andel digitala möten. En del resor är dock ofrånkomliga för att driva verksamheten och utföra uppdragen.

Flygets del av resandet i personkilometer har ökat till 42 (37) procent och tåg står för 52 (45) procent samt bilresandet har minskat till 6 (18) procent.

ENERGIANVÄNDNING I VERKSAMHETEN

Den totala energianvändningen för IVL:s verksamhet uppgick till totalt 1 838 (2 072) MWh varav 48 (50) procent var el och 41 (43) procent fjärrvärme samt kyla 8 procent. Minskningen är främst relaterad till temperaturvariation mellan åren. Huvuddelen av energiförsörjningen är förnybar energi.

IVL arbetar tillsammans med våra fastighetsförvaltare för att gemensamt identifiera och utföra energibesparingar och åtgärder för att minska energianvändningen. Utvärdering och implementering av åtgärderna pågår löpande.

KLIMAT OCH ENERGI - TJÄNSTERESOR

Sedan 2016 avsätter IVL medel till en klimatfond som används för att kompensera koldioxidutsläpp från tjänsteresor. Klimatkompensationen görs genom trovärdiga standarder, som säkrar verklig och långsiktig utsläppsminskning, och dessutom bidra till andra globala mål i Agenda 2030.

Från och med 2019 beslutade IVL att avsätta ytterligare medel till fonden, motsvarande de externa kostnaderna för utsläppen, samt att fonden också ska inkludera utsläpp från energianvändning. Dessutom beslutades att medlen även ska användas till klimatväxling, för att möjliggöra ytterligare åtgärder för att minska utsläppen från IVL:s verksamhet, medarbetare och samhället i stort.

RESURSEFFEKTIVISERING OCH CIRKULARITET

IVL:s verksamhet ska drivas resurseffektivt, där återbruk och återvinning är en självklar del. Återbruket av IT-utrustning och mobiltelefoner har ökat, även inredning återanvänds så långt det är möjligt. Inredning och utrustning som IVL inte längre har behov av säljs vidare för återbruk och fortsatt användning. För hållbara inköp prioriterar IVL att köpa in miljöanpassade alternativ av förbrukningsmaterial. Catering vid möten, konferenser och andra IVL-arrangemang är vegetarisk, ekologisk och anpassad efter säsong, fairtrade och närproducerad mat väljs när de är tillgängligt, och matsvinnet ska minimeras.

Den totala mängden avfall från IVL:s kontor, mät- och analysverksamhet samt Hammarby Sjöstadsverk uppgick till

från inköpt energi, ton CO2e

41,5 (13,4) ton, varav 37,1 (10,9) ton gick till återvinning, farligt avfall från mät- och analysverksamheten- samt processverksamheten uppgick till 5,6 (3,0) ton varav 1,2 (2,5) återvanns (R-kod) och 4,4 (2,4) bortskaffades (D-kod). Den stora ökningen beror på nedstängning av Hammarby sjöstadsverk och avvecklingen av all utrustning, material och kemikalier, till största del återvanns det mesta

HÅLLBAR KEMIKALIEANVÄNDNING

av inköpt energi - el och fjärrvärme (scope 2)

Kemikalier används främst i IVL:s mät- och analysverksamhet, där valet av kemikalier i hög grad styrs av de analysmetoder och den utrustning som används. Vid utveckling av analysmetoder och inköp av utrustning arbetar IVL därför systematiskt med att i möjligaste mån minska kemikalieanvändningen och byta ut farliga kemikalier till alternativ som har lägre påverkan på miljön och ger säkrare arbetsmiljö. Under 2022 gjordes en stor instrumentinvestering till analysverksamheten i Stockholm, som kommer att minska förbrukningen av lösningsmedel med drygt hälften för de aktuella analyserna.

Kemikalier används även vid vattenrening i forskningsverksamheten i Hammarby Sjöstadsverk. Där utvecklas tekniker för att kunna återanvända och nyttiggöra renat avloppsvatten för att bidra till att fler ska få tillgång till renare vatten, samtidigt som både kemikalie- och resursanvändningen i vattenreningen optimeras.

Lorem ipsum

2018 2019 2020

av inköpt energi - el och fjärrvärme

2018 2019 2020 2021 2022 1 486 658 1 499 952 372 302 211 708 1 006 064 1 330 259 367 133 260 073 120 852 101 614 87 807 103 359 108 Lorem ipsum 500 000 1 000000 1 500 000 2 000000 2 500 000 3 000000 3 500 000 FlygTågBil 0 50 000 100 000 150 000 200 000 2016 2017 2018 2019 2020 9,:2!;2<=, 500 000 1 000 000 1 500 000 2 000 000 2 500 000 3 000 000 3 500 000 0 50 000100 000150 000200 000250 2018 2019 2020 2021 2022 Tjänsteresor Utsläpp av växthusgaser - kg CO2 ekvivalenter FlygTågBil Tjänsteresor Sträcka - personkm 500 1 000 1  500 2 000 2 500 Energiförbrukning per kontor, MWh Göteborg Malmö Hammarby Sjöstadsverk Kristineberg Hammarby kaj Skellefteå 0 10 20 30 40 50 60 2018 2019 2020 2021 2022 Utsläpp av växthusgaser från inköpt energi, ton CO2e Generering av inköpt energi - el och fjärrvärme (scope 2) Produktion av bränslen till inköpt energi (scope 3) 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 avfall mät/analys & processBortskaffning (D-kod) avfall mät/analys & processÅtervinning (R-kod) Avfall - Kontor Återvinning Resurseffektivisering och cirkularitet – avfall (kg) 2022 2021 2020 2019 Klimatintensitet per anställd, kg CO2e/anställd Klimatintensitet per nettoomsättning kg CO2e/KSEK 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 2022 2021 2020 2019 0 200 400 600 800 1 000 1 200 20182019202020212022 Kg CO2e År Klimatintensitet per anställd, kg CO2e/anställd LokalerTjänsteresor 0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 0,60 0,70 0,80 0,90 20182019202020212022 Kg CO2e Klimatintensitet per nettoomsättning LokalerTjänsteresor 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 2022 2021 2020 2019 20182019202020212022 År CO2e/anställd LokalerTjänsteresor 0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 0,60 0,70 0,80 0,90 20182019202020212022 Kg CO2e År Klimatintensitet per nettoomsättning kg CO2e/KSEK LokalerTjänsteresor Resurseffektivisering och cirkularitet – avfall [kg] Klimatintensitet per anställd, kg CO2e/anställd Klimatintensitet per nettoomsättning kg CO2e/KSEK 0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 0,60 0,70 0,80 0,90 20182019202020212022 Kg CO2e År Klimatintensitet per nettoomsättning kg CO2e/KSEK LokalerTjänsteresor

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för IVL Svenska Miljöinstitutet AB

får härmed avge årsredovisning för verksamhetsåret 1 januari 2022– 31 december 2022, bolagets fyrtionde räkenskapsår.

Allmänt om verksamheten

IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) bedriver forskning och konsultverksamhet inom hela miljö- och hållbarhetsområdet. Kundkretsen återfinns inom alla branscher, myndigheter och organisationer. Basen för verksamheten är Sverige och Europa men kunderna finns i hela världen, inte minst i Kina där IVL har haft verksamhet i över 30 år. IVL har kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Beijing, Mumbai och Fiskebäckskil. IVL, som bildades 1966, ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning. Bolagets och stiftelsens styrelser sätts samman av staten och näringslivet.

Verksamheten bedrivs i aktiebolagsform sedan 1982. Koncernen består, förutom av moderbolaget IVL, av de delägda dotterbolagen Bastaonline AB, eBVD i Norden AB, Möbelfakta Sverige AB,och joint venture-bolaget Sino–Swedish Environmental Technology Development Center, SEC, i Kina samt de helägda dottterbolagen EPD International AB, IVL Environmental Technologies (Beijing) Company Ltd samt IVL India Environmental R&D Private Limited i Mumbai. IVL:s verksamhet bedrivs i allt väsentligt inom moderbolaget.

Översikt över resultat och ställning

OMSÄTTNING OCH RESULTAT 2022

Koncernen

Koncernens nettoomsättning under räkenskapsåret ökade med 6,7 (12,6) % och uppgick till 509 558 (476 912) kSEK med ett resultat efter finansiella poster om 43 269 (36 280) kSEK.

Årets resultat efter skatt uppgår till 35 036 (28 159) kSEK varav minoritetens andel är 141 (163) kSEK. Avkastningen på eget kapital blev 19,8 (20,2) % och avkastning på totalt kapital 11,3 (11,8) %.

Koncernens balansomslutning ökade till 432

(336

anslagsfinansieras genom statliga forskningsorgan, forskningsstiftelser, EU och motsvarande. Samfinansierad verksamhet uppgår till 10,9 (11,3) % av under året upparbetade arvoden och utlägg och anslagsfinansierad verksamhet till 34,3 (33,6) %.

UTDELNINGSPOLICY

kSEK och det egna kapitalet ökade till 190 344 (157

kSEK. Kassaflödet blev positivt med 67 913 (39 887) kSEK.

Moderbolaget

IVL:s nettoomsättning under räkenskapsåret ökade med 4 (13) % och uppgick till 477 015 (458 986) kSEK med ett resultat efter finansiella poster på 28 611 (27 297) kSEK. Årets resultat efter skatt uppgick till 14 208 (18 988) kSEK.

Balansomslutningen uppgick till 390 911 (319 007) kSEK och det egna kapitalet till 98 102 (86 582) kSEK.

MEDARBETARE

Antal årsanställda män och kvinnor se detaljerad översikt och definition i Not 7.

FÖRDELNING MELLAN FORSKNING OCH

KONSULTUPPDRAG I VERKSAMHETEN

Under året upparbetade arvoden och utlägg fördelar sig mellan

IVL:s forsknings- och uppdragsverksamheter med 45,2 (44,9) % respektive 54,8 (55,1) %. Med forskningsverksamhet avses i detta sammanhang dels den mellan staten och näringslivet samfinansierade forskningen genom Stiftelsen Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning, dels verksamheter som

IVL drivs i aktiebolagsform och ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning, SIVL. Verksamheten bedrivs i aktiebolagsform sedan 1982. IVL Svenska Miljöinstitutet AB är icke vinstdrivande i den meningen att ingen vinst delas ut till ägarna utan återinvesteras i bolagets FoU-verksamhet. Ägarstiftelsen, SIVL, ansvarar för de medel som staten ställer till förfogande för samfinansierad miljöforskning vid IVL Svenska Miljöinstitutet. SIVL har en partssammansatt styrelse där näringslivet utser hälften av ledamöterna och regeringen hälften. Styrelsens ordförande utses av regeringen.

DOTTERBOLAGEN

BASTAonline AB

BASTAonline AB (org.nr. 556719-5697) ägs till 60 % av IVL Svenska Miljöinstitutet och till 40 % av Byggföretagen (tidigare Sveriges Byggindustrier). BASTA-systemet har varit i drift sedan 2005 och BASTAonline AB som äger och driver systemet bildades i januari 2007. Systemet syftar till att stödja arbetet med substitution av icke önskade ämnen i bygg- och anläggningsprodukter. Tillverkare och leverantörer registrerar de produkter som uppfyller systemets kriterier. Produkterna publiceras i en öppen databas med en publik sökfunktion och öppet API. Registreringarnas kvalitet granskas genom regelbunden revision av anslutna företag. Systemet tillhandahåller även digitala verktyg för byggprojekt genom en digital loggbokstjänst samt utbildningar och webbinarium. Vid starten var

55 leverantörer anslutna till systemet och i slutet på år 2022 var 529 tillverkare och leverantörer anslutna. Antal artiklar i BASTA-systemet var vid årets slut över 180 000. Majoriteten av dessa artiklar är registrerade gentemot betygsnivå BASTA. Under 2022 har systemet utvecklats för att stötta digitala flöden samt att loggbokstjänsten utvecklats. BASTAonline fick även under 2022 en ny VD, Pehr Hård, som tillträdde i mars.

Nettoomsättningen under räkenskapsåret var 7 614 (7 875) kSEK och resultatet efter finansiella poster uppgick till 616 (396) kSEK. Eget kapital uppgår till 4 064 (3 586) kSEK. Bolaget har ingen personal anställd.

Möbelfakta Sverige AB

Möbelfakta Sverige AB (org.nr 559252-0810) är ett bolag och ägs till 51 % av IVL Svenska Miljöinstitutet och 49 % av Trä- och Möbelföretagen (TMF). Möbelfakta är en hållbarhetsmärkning för möbler i offentlig upphandling. Kärnverksamheten består i utveckling av kriterier för märkning av möbler och processer för verifiering av kravuppfyllnad hos möbelproducenter.

Möbelfakta arbetar aktivt för att harmonisera kraven på nordisk och europeisk nivå. Under verksamhetsåret har Möbelfakta ökat i användning som typ 1-miljömärkning i offentlig upphandling i Sverige, Norge och Danmark. Anslutna företag kommer från Sverige, Norge, Finland, Baltikum och Polen.

Nettoomsättningen under räkenskapsåret var 3 137 (3 017) kSEK och resultatet efter finansiella poster uppgick till 115 (93) kSEK. Eget kapital uppgår 219 (151) kSEK. Bolaget har ingen personal anställd.

EPD International AB

EPD International AB (org.nr. 556975-8286) är sedan 1 juli 2014 ett helägt dotterbolag till IVL. Det har sitt säte i Stockholm och verksamheten är förlagd till IVL:s kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Beijing samt genom internationella samarbetspartners. Bolaget driver och förvaltar EPD-systemet (the International EPD® System) som är ett program för tredjepartsgranskade miljövarudeklarationer, EPD:er. En EPD (Environmental Product Declaration) är ett frivilligt verktyg för att kommunicera varor och tjänsters miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv på ett jämförbart och trovärdigt sätt. Informationen används i en rad olika branscher och tillämpningar såsom miljökommunikation mellan företag, grön offentlig upphandling och miljöcertifiering av byggnader.

EPD International kommunicerar globalt om systemet, upprätthåller och utvecklar regelverket, internationella samarbeten, och registrerar och publicerar godkända miljövarudeklarationer. Bolaget verkar globalt och har kunder i alla kontinenter. Totalt har EPD International över 4 000 giltiga EPD:er från över 800 företag i över 45 olika länder publicerade på www.environdec.com; under 2022 registrerades över 1 300 nya EPD:er.

Under 2022 fortsatte företaget implementeringen av sin globala tillväxtstrategi som först introducerades i slutet av 2020.

Delar av företagsstrategin uppdaterades under året och beslutades av styrelsen 2022 och nu har man ett ännu tydligare fokus på digitalisering, harmonisering och internationalisering. Syftet är att göra EPD-tjänster av hög kvalitet så trovärdiga, tillgängliga och prisvärda som möjligt. Under digitaliseringen gjordes märkbara framsteg genom att kontinuerligt förbättra och utöka EPD-portalens funktioner för automatisering och digitalisering. Länkningen av tredjeparts EPD-verktyg och mjukvarulösningar som främjar tillhandahållandet och användningen av digitaliserade EPD:er har återigen bevisat att vara möjliggöraren genom den stora ökningen av registrerade och publicerade EPD:er 2022. Det har varit nödvändigt att förbereda företaget och dess intressenter för nästa fas att successivt skala upp EPD serviceerbjudanden för att hantera den förväntade ökningen av EPD-publikationer. En ökning som utlösts på utvalda marknader av den pågående övergången från marknadsreglering till marknadsefterlevnad som företaget också förväntar sig att dra nytta av i framtiden. För att nämna Europeiska kommissionens långsamt konkretiserade planer för en reglerad grön ekonomi (ESPR/ reviderad CPR). Med ett starkt globalt varumärke och en onlinenärvaro i kombination med fysisk närvaro på utvalda tillväxtmarknader och en konkurrenskraftig prisstrategi gjorde bolaget även goda framsteg inom EPD-publikationer i global bemärkelse. 2022 uppgraderade vi vår kinesiska EPD. Vi har infört kundtjänsttfunktion knuten till EPD Internationals Kina kontor och i år gick North American EPD System med i nätverket av internationella partners. En nackdel var att det pågående kriget i Ukraina tvingar oss att pausa alla våra EPD-aktiviteter på den ryska marknaden via vår licenstagare EPD Russia tills vidare. Framsteg i harmoniseringsarbetet rapporteras a.o. under vårt första år ackrediterats av ANSI/ANAB och undertecknandet av den nordiska MRA mellan EPD Danmark, EPD Norge och vårt program. I detta unika multilaterala erkännandeavtal förbinder sig de tre partnerna att harmonisera mot en ”en PCR”-princip. Under vår hybrid ISC2022 välkomnade vi app. 600 deltagare från konferenslokalen på Knauf Insulation i Slovenien under mottot ”Access to EPD data to all”.

Nettoomsättningen under räkenskapsåret var 16 515 (10 883) kSEK och resultatet efter finansiella poster uppgick till 4 610 (1 968) kSEK. Eget kapital uppgår till 7 037 (4 267) kSEK. Bolaget har inga personer anställda.

eBVD i Norden AB

eBVD i Norden AB (org.nr 559093-5390) är sedan 2017 ett bolag som ägs till 51 procent av IVL Svenska Miljöinstitutet samt 49 % av Byggmaterialindustrierna. Byggsektorn i Sverige har enats om att frivilligt deklarera byggprodukter ur miljösynpunkt enligt den digitala byggvarudeklarationen eBVD. eBVD i Norden AB driver ett digitalt system för den digitala byggvarudeklarationen som syftar till att effektivisera och minska kostnaderna för miljöinformationen. Bolaget hade vid årsskiftet 2022/2023 264 (256) licensanvändare av systemet.

Nettoomsättningen under räkenskapsåret var 1 133 (1 245) kSEK och resultatet efter finansiella poster uppgick till 62 (77) kSEK. Eget kapital uppgår till 429 (393) kSEK. Bolaget har inga anställda.

IVL Environmental Technologies (Beijing) Company Ltd

IVL har edan 2014 ett helägt dotterbolag i Kina. Dotterbolaget erbjuder miljöforskning och konsulttjänster samt tekniköverföringstjänster från svenska miljöteknikföretag till den kinesiska marknaden. Plattformar om SDG-mål byggs för att underlätta hållbar utveckling inom olika områden. Genom år av ansträngningar har dotterbolaget en djup förståelse för kinesiska och västerländska sätt att tänka och utvecklingskoncept, samt behovet av att främja hållbar utveckling och därigenom främja god kommunikation och effektivt samarbete mellan kunder, regeringar och företag.

Räkenskapsårets nettoomsättning uppgick till 3 437 (2 835) kSEK och resultatet efter finansiella poster uppgick till 235 (560) kSek. Eget kapital uppgick till 4 327 (1 736) kSEK. Bolaget har 6 (6) anställda.

Sino-Swedish Environmental Technology Development Center Ltd (SEC)

Tillsammans med TAES (Tianjin Academy of Environmental Sciences) har IVL sedan mer än tjugo år tillbaka det gemensamt ägda företaget SEC (Sino-Swedish Environmental Technology Development Centre Ltd) med säte i Tianjin. Via SEC har ett stort antal svenska miljöteknikföretag hjälpts in på den kinesiska marknaden.

Nettoomsättningen under räkenskapsåret var 1 984 (12 683) kSEK och resultatet efter finansiella poster uppgick till –203 (16) kSEK. Eget kapital uppgår till 1 680 (1 778) kSEK. Bolaget har 12 (12) personer anställda.

IVL India Environmental R&D Private Ltd

IVL har sedan 2019 ett helägt dotterbolag i Indien som huvudsakligen arbetar med projekt inom rening av avloppsvatten på den indiska marknaden. För närvarande tillhandahåller IVL India projektledningskonstant till staden Mumbai för reningsprojekt för avloppsvatten med fokus på återanvändning av renat avloppsvatten.

Arbetet pågår med ett antal mindre projekt inom avloppsreningsinstallationer där IVL har projektledningsansvar för kundens räkning.

Nettoomsättningen under räkenskapsåret 23 175 (1 300) kSEK och resultatet efter finansiella poster uppgick till 6 690 (-3 343) kSEK. Eget kapital uppgår till 3 552 (-971) kSEK. Bolaget har 41 (27) personer anställda.

Förväntad

framtida utveckling

I en turbulent omvärld med krig och ekonomisk kris gäller det att hålla fortsatt fokus på hållbarhet och miljöfrågor. Omställningen är ett faktum och drivs redan av näringslivet och våra kunder behöver vårt stöd för att få med hela miljöperspektivet. Vår strategiska resa inför 2025 en tillväxtstrategi. Klimat och hållbarhetsfrågor är affärskritiska för näringslivet

Risker och riskhantering

IVL-koncernen är genom sin verksamhet utsatt för finansiella risker, det vill säga fluktuationer i resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer och kreditrisker; sammantaget är dock de finansiella riskerna relativt sett små. Dock uppgår valutarisker relaterade till förändringar i förväntade och kontrakterade betalningsflöden i EU-projekt till 3,3 (4,6) MEUR. En förändring av SEK-kursen med 10 öre ger en effekt på resultatet om 0,6 (0,6) MSEK inkluderat matchningen av projekten. Bolaget gör löpande bedömning huruvida flödena ska valutasäkras men valde att även under 2022 inte

och vi arbetar i nära samverkan med omställningsarbetet. Vi har under året uppdaterat vår långsiktiga strategi och arbetar för att nå delmål så vi kan ta en större roll inom forskning och växa vår affär. Delaktigheten i organisationen är en stor del till att vi börjat leverera på delmålen.

valutasäkra. Bolagets kreditrisker utgörs av utestående och icke fakturerade konsultuppdrag. IVL:s 30 största kunder, som står för cirka 75 % av omsättningen, är samtliga stora internationella företag, EU-kommissionen, svenska eller utländska statliga institutioner och ägaren SIVL.

Övrigt om verksamheten

UPPDRAG

IVL har, förutom uppdrag åt näringsliv, kommuner och organisationer, stora uppdrag för Naturvårdsverket och har bland annat ansvar för merparten av den nationella övervakningen av luft och nederbörd samt, tillsammans med övriga parter inom SMED, för insamling och rapportering av Sveriges samlade utsläpp avseende luft och klimat, vatten, avfall och farliga ämnen.

EU-projekt

Under 2022 var IVL framgångsrika i EU-forskningen med 14 beviljade ansökningar för projekt som startades under 2022 eller kommer att startas tidigt 2023. Forskningen är inriktad på aktuella frågor som samhällets klimatomställning, hållbara och resurseffektiva materialflöden samt stöd till näringslivets anpassning till EU:s kemikaliestrategi för hållbarhet och utveckling av en hållbar blå ekonomi.

Övriga aktuella forskningsprogram

IVL har under 2022 beviljats forskningsanslag från nationella finansiärer som Mistra, Vinnova, Formas, ochEnergimyndigheten. Exempel på större forskningsprogram där IVL deltar är Mistra FinBio som ska utveckla finanssektorns förmåga att bidra till att skydda och förbättra den biologiska mångfalden. Från Formas beviljades fyra IVL-ledda projekt från utlysningen Från forskning till tillämpning för ett hållbart samhälle samt ett projekt från utlysningen Nycklarna till cirkulär ekonomi 2022.

Samfinansierad forskning

Stiftelsen Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning, SIVL, är ägare till bolaget och huvudman för IVL:s samfinansierade verksamhet. SIVL erhåller statliga medel för samfinansierad forskning och utveckling på IVL. Samfinansieringen är villkorad och kräver en motsvarande andel från näringslivet och forskningen har under 2022 bedrivits inom tre temaområden: Hållbart Samhälle, Hållbar omställning och Hållbar Miljö. SIVL har under 2022 disponerat sammanlagt 37 (37) MSEK för samfinansierad forskning genom regeringens anslag till Naturvårdsverket 17 (17) MSEK och Formas 20 (20) MSEK. Den statliga finansieringen lägger grunden för en total forskningsbudget på 92 (83) MSEK genom samfinansiering av projekt med 23 (22) MSEK från näringslivet och 32 (22) MSEK från EU. Under 2022 erhölls, via Formas, 10 (10) MSEK till basfinansiering för utveckling av kompetens och forskningsverksamhet, som komplement till den samfinansierade forskningen.

Europeiska nätverk och samarbeten med universitet och högskolor

IVL:s roll är att agera brobyggare och skapa arenor för samverkan och forskning med olika samhällsaktörer. Det är en av anledningarna till att IVL har en aktiv roll i olika typer av nätverk och deltar i ett antal europeiska teknologiplattformar

och nätverk som exempelvis Water Europe (vatten), DHC+ (fjärrvärme/fjärrkyla), ECTP (bygg) och SPIRE. Andra exempel på internationella nätverk är: ENERO – European Network of Environmental Research Organisations och NORMAN –ett nätverk av referenslaboratorier och forskningsorganisationer som arbetar med utveckling av metoder och verktyg för analys och screening av nya miljöstörande kemikalier. IVL driver också tillsammans med IKEM den nationella noden av EU-plattformen SusChem med inriktning på en hållbar kemiindustri.

Inom Sverige samarbetar IVL bland annat inom:

LIGHTHOUSE - centrum för nordisk sjöfartskompetens (bl.a.Chalmers, Handelshögskolan i Göteborg och Sveriges Redarförening),

Kristineberg Center för marin forskning och innovation Under 2021 tecknades ett samverkansavtal för stationen mellan GU, IVL, Chalmers, KTH, RISE, Lysekils Kommun och Innovatum. Avtalet innebär för IVL ett stärkt engagemang i stationens utveckling och ett utökat samarbete med ingående parter för att bidra till nationella och internationella satsningar med koppling till FN:s Årtionde för Havsforskning och till en utveckling av en hållbar Blå Ekonomi.

Samma organisationer bildade under 2022 partnerskapet Viable Seas. För utveckling av marin forskning och innovation med ett nationellt och internationellt perspektiv. Representanter för Viable Seas deltog under 2021 i en rad nationella och internationella dialoger om marin forskning och innovation med koppling till FN:s Årtionde för Havsforskning och till en utveckling av en hållbar Blå Ekonomi samt initierade samverkan kring olika utlysningar och initiativ. Viable Seas erhöll i slutet av 2022 finansiering för etablering och uppbyggnad av organisationen från Västra Götalandsregionen.

IVL har även strategiska samarbetsavtal med KTH och Chalmers för utveckling av forskningssamarbeten och ökat nyttiggörande av forskningen. Som en del av samarbete har fyra forskare utnämnts till Adjungerade Professurer (2 vardera på KTH och Chalmers).

IVL har även sedan 2018 ett samarbetsavtal med Skogforsk, det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, om forskning på framtidens bioekonomi..

Väsentliga händelser under året

• Kriget har påverkat ekonomin till viss då restriktionerna har lett till stopp i vissa projekt med Ryssland.

Verksamhetsbeskrivning

Syftet med IVL:s verksamhet är att genom forskning och uppdrag arbeta för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar tillväxt inom näringslivet och övriga samhället. Verksamheten är organiserad i tre operativa enheter, liksom enheter för forskning, affärsutveckling och internationella affärer, HR, administration och ekonomi som verkar tvärs genom organisationen. Arbetssättet inom IVL präglas av tvärvetenskaplighet och helhetssyn. Företaget verkar brett inom hela hållbarhetsområdet, därför finns, förutom den traditionella miljökompetensen, även kompetens inom beteendevetenskap, ekonomi, kommunikation och samhällsvetetenskap.

Verksamheten spänner över alla branscher och kunderna återfinns i hela svenska samhället; från småföretag till internationellt verksamma storföretag, branschorgan, myndigheter –där Naturvårdsverket är den största enskilda anslags- och uppdragsgivaren – samt kommuner och organisationer.

ÄGARE

IVL är sedan 2004 helägt av Stiftelsen Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (SIVL) med org.nr. 802006-2611 och säte i Stockholm. Stiftelsens ändamål är att främja långsiktiga

• Hyresavtalet för Hammarby Sjöstadsverk är uppsagt. Tidpunkt för flytt blev under året fastställt. Ersättningslokal är klar men förhandling om flyttkostnader har påverkar kostnaderna.

förutsättningar för miljöforskning på IVL och genom ägandet garantera IVL en oberoende ställning. SIVL har en partssammansatt styrelse där regeringen förordnar ordförande och sex ledamöter medan näringslivet utser sju ledamöter. SIVL är ensam ägare till IVL och SIVL föreslår ledamöter i IVL:s styrelse genom att dels inhämta förslag från näringslivets representanter, dels genom att inhämta förslag från regeringen.

ORGANISATION OCH VÅRA OPERATIVA ENHETER IVL:s verksamhet är organiserad i tre operativa enheter som i sin tur är indelade i ett antal grupper med gruppchefer som leder personal och beläggningsplanering. Vidare finns enheter för forskning, affärsutveckling och internationella affärer, HR, ekonomi och administration; de senare verkar tvärs genom hela organisationen. Samtliga enheter samverkar i en matrisorganisation med tre temaområden; dessa är Hållbar miljö, Hållbar omställning samt Hållbart samhälle. Tre verksamhetsråd med externa intressenter är knutna till respektive fokusområde. Deltagare i verksamhetsråden är utsedda av IVL:s ägarstiftelse SIVL.

Samtliga enheter samverkar i en matrisorganisation med tre temaområden; dessa är Hållbar miljö, Hållbar omställning samt Hållbart samhälle.

ORGANISATIONSPLAN

KONCERNLEDNING OCH LEDNINGSGRUPP

IVL:s verkställande ledning utgörs av verkställande direktör, vice verkställande direktör, administrativ chef och forskningschef. I bolagets ledningsgrupp ingår även tre enhetschefer, HR-chef, kommunikationschef, försäljningschef och en senior advisor. Kvalitets- och miljöchefen är adjungerad till ledningsgruppen.

UTLÄNDSKA FILIALER

IVL:s verksamhet i Kina hade vid utgången av 2022 6 anställda vid Beijing kontoret. Verksamheten är huvudsakligen inriktad på forskning och uppdrag, utbildning och kunskapsöverföring, relationsbyggande med kinesiska myndigheter, företag och organisationer samt tekniköverföring.

OMVÄRLDSANALYS

IVL:s genomgripande viktigaste område är hur verksamheten bidrar till miljö- och hållbarhetsnytta hos kund och en hållbar samhällsutveckling vilket är grunden för IVL:s vision. Under 2022 har klimatförändringen varit fortsatt aktuell medan biologisk mångfald har fått en ökad uppmärksamhet. Samspelet mellan biologisk mångfald, fungerande och stabila ekosystem och vår förmåga att åtgärda och anpassa oss till klimatförändringar har också lyfts fram, exempelvis i IPPCs rapporter som publicerats under 2022. IVL:s omvärldsanalys används som underlag för utveckling av strategi och affärsplan. Under 2022 identifierades sex antal megatrender som viktiga för utvecklingen av IVL:s forskning: Global befolkningstillväxt,

migration, urbanisering; Klimatförändringar och miljöförstöring i hela världen; Ökande brist på och konkurrens om naturresurser; Accelererande teknikutveckling och teknisk konvergens; Förändrade maktstrukturer i den globala ekonomin och det geopolitiska landskapet; Diversifierade värderingar, livsstil och politisk styrning. Megatrenderna användes som en grund för att genom analys och dialog identifiera vilka forskningsområden som bör förvaltas och utvecklas under kommande år. Resultaten integrerades i IVL:s affärsplan för 2023 och innefattar planer för forskningssatsningar inom områdena Energi (kritiska råvaror, vätgas/biogas och industrins klimatomställning); Ekosystem, gröna och blå näringar (Hållbara ekosystem och biologisk mångfald, Hållbar blå tillväxt och friska hav, Hållbara värdekedjor livsmedel) samt Hållbar industri (Kemi- och materialindustri; Kemikalisrisker i värdekedjor och arbetsmiljö samt Cirkularitet och industriell symbios).

JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD

För att klara vår vision om ett hållbart samhälle läggs stor vikt på jämställdhets och mångfaldsfrågor.

Av koncernens årsanställda är 53 (55) % kvinnor, och på IVL ser vi till kompetens då vi rekryterar och vi har under året knutit till oss nya medarbetare från olika nationaliteter och bakgrunder. I IVL:s styrelse är 40 (40) % kvinnor och i IVL:s ledningsgrupp där 70 % är kvinnor. Mer information om arbetet med jämställdhet och mångfald på ivl.se.

Finans och servicefunktioner

Thomas Nilsson (IT, service, kvalitet)

VD Marie Fossum Strannegård

M iljötillstånd och åtgärdsstrategier

Karin Sjöberg

H ållbart samhälle

Patrik Isaksson

H ållbar verksamhet och konsumtion

Mona Olsson

Affärsutveckling och internationella affärer

Anna Jarnehammar

Hållbar utveckling

ETT HÅLLBART IVL

IVL redovisar information om företagets hållbarhetsarbete tillsammans med verksamhetens utveckling samt finansiella resultat. IVL rapporterar enligt GRI (Global Reporting Initiatives) senaste riktlinjer GRI Standards och rapporterar på nivå CORE. IVL har genom intressentdialog och väsentlighetsanalys identifierat de områden som är väsentliga för bolaget.

Det vill säga:

• Kund- och miljönytta, dvs hur IVL bidrar till förbättrad miljöprestanda hos kunder och ett hållbart samhälle

• Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet

• Jämställdhet, likabehandling och mångfald

• Kompetens och ledarskapsutveckling

• Etik och integritet

• Klimat och energi

• Kemikaliehantering

• Resurseffektivisering och cirkuläret

Redovisning av princip och GRI-indikatorer presenteras i årsredovisningen under avsnittet GRI index. I styrelsens uppgifter ingår bland annat att identifiera hur hållbarhetsfrågor påverkar bolagets risker och affärsmöjligheter. I enlighet med ÅRL 6 kap 11§ har IVL valt att upprätta den lagstadgade hållbarhetsrapporten som en integrerad del i årsredovisningen. Fullständig hållbarhetsredovisning återfinns i Årsredovisning 2022 som publiceras på ivl.se.

STRATEGISKA MÅL

IVL:s styrelse har antagit följande strategiska mål för 2022:

• Marknad

- Kundnöjdhet

- Balans mellan uppdrag och forskning

• Ekonomi med

- Omsättningsökning

- Marginal

- Nya aktiviteter från innovationsinvesteringar

• Attraktiv arbetsplats

- Personalnöjdhet (eNPS)

- Personalomsättning

• Varumärke

- Varumärkekännedom

• Innovation och forskning

- Nyttiggörande mot SDG-målen

- Vetenskapliga artiklar

MILJÖ- OCH KVALITETSLEDNING

IVL arbetar med hållbarhets, miljö- och kvalitetsfrågor inom ramen för ett integrerat ledningssystem. Systemet och tillämpningen inom IVL är certifierat enligt ISO avseende miljö- respektive kvalitetsledning, SS-EN ISO 14001:2015 respektive SS-EN ISO 9001:2015. Dessa certifikat underhålls årligen och certifieras periodiskt av ackrediterat certifieringsföretag. Större delen av den verksamhet som omfattar provtagning, fältmätningar och analyser är ackrediterad och

granskas regelbundet av SWEDAC, enligt SS-EN ISO/IEC 17025:2018. IVL arbetar också enligt ISO standarden för informationssäkerhet ISO 27 000.

KVALITET

IVL:s kvalitetsarbete har fokus på kundrelationen och det görs återkommande uppföljning för att säkerställa att kunderna är nöjda med företagets arbete. Kunderna representerar näringsliv, kommuner och statliga myndigheter. Nöjd Kund Index (NKI) på en 10-gradig skala blev 8,4 (8,4) för 2022. Analysen av resultatet från intervjuerna används till underlag i utvecklingen av IVL:s verksamhet och kontinuerliga förbättringsarbete. Intervjuerna visar att kunderna har en positiv bild av IVL som professionell och viktig samarbetspart och leverantör.

STYRELSENS ARBETE OCH SAMMANSÄTTNING UNDER ÅRET

Under verksamhetsåret 2022 hade styrelsen fem ordinarie sammanträden, utöver ett konstituerande sammanträde. Styrelsens arbete omfattar främst strategiska frågor, bokslut samt större investeringar och förvärv. Styrelsen får en regelbunden redovisning för utveckling av bolagets verksamhet och ekonomi. I samband med ordinarie möten görs en presentation av någon av bolagets verksamheter. VD är föredragande på styrelsemötena. Styrelsen utser inom sig en ersättningskommitté som lämnar förslag till principer för ersättning och andra anställningsvillkor för verkställande direktören och övriga ledamöter i den verkställande ledningen. Ersättningskommittén ska bestå av minst två ledamöter som utses för en period om två år.

Specifikation eget kapital i koncern och moderbolag

Förslag till vinstdisposition

Beträffande bolagets och koncernens redovisade resultat för räkenskapsåret samt ställning i övrigt per 2022-12-31 hänvisas till efterföljande resultatoch balansräkningar, kassaflödesanalys, bokslutskommentarer och noter.

KONCERNENS OCH MODERBOLAGETS RÄKENSKAPER

Resultaträkningar

KONCERNENS OCH MODERBOLAGETS RÄKENSKAPER

Balansräkningar

Balansräkningar

Kassaflödesanalys

Noter

med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Not 1

REDOVISNINGSPRINCIPER

ÖVERENSSTÄMMELSE MED NORMGIVNING OCH LAG

Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3).

I de fall då vägledning inte har kunnat hämtas i K3-regelverket har vägledning hämtats i Årsredovisningslagen (1995:1554).

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet ”Moderbolagets redovisningsprinciper”. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa K3 i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen samt i vissa fall av skatteskäl.

FÖRUTSÄTTNINGAR VID UPPRÄTTANDE AV MODERBOLAGETS

OCH KONCERNENS FINANSIELLA RAPPORTER

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde.

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med K3 kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden bedöms vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Vanligvis sker dessa uppskattningar och bedömningar vid upprättande av hel - och halvårsbokslut. Ändrade uppskattningar och bedömningar kan bli aktuella vid uppkomna händelser inom företaget eller dess omvärld.

ÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER OCH UPPLYSNINGSKRAV

Koncernen har under 2022 bytt redovisningsprincip gällande värdering av finansiella instrument. Tidigare tillämpades värdering värdering utifrån verkligt värde. Koncernen har bytt redovisningsprincip för värdering av finansiella instrument till K3 kapital 11 avseende värdering av finansiella instrument utifrån anskaffningsvärde.

KLASSIFICERING MM

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

KONSOLIDERINGSPRINCIPER

Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från IVL. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.

Förvärvsmetoden används för redovisning av IVLs förvärv av dotterföretag. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade eget kapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen, oavsett omfattning på eventuellt innehav utan bestämmande inflytande. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som goodwill. Om anskaffningsvärdet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

UTLÄNDSK

VALUTA

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan med den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen.

Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas

till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde, valutakursförändringen redovisas sedan på samma sätt som övrig värdeförändring avseende tillgången eller skulden. Funktionell valuta är valutan i de länder där de i koncernen ingående bolagen bedriver sin verksamhet Moderbolagets funktionella valuta, tillika rapporteringsvaluta, är svenska kronor. Koncernens rapporteringsvaluta är svenska kronor. Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, omräknas till svenska kronor med den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor med en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med omräkning av en utländsk nettoinvestering redovisas i övrigt totalresultat.

INTÄKTER

Vinstavräkning tillämpas på alla de uppdrag där utfallet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Uppdrag som utförs på löpande räkning varvid intäkterna redovisas när arbetet utförs och faktureras normalt kunderna påföljande månad, upparbetade ej fakturerade intäkter redovisas som upplupen intäkt. Tjänsteuppdrag till fast pris redovisas som intäkt när arbetet väsentligen är fullgjort, så kallad färdigställandemetod. Pågående, ej fakturerade tjänsteuppdrag värderas i balansräkningen till direkta nedlagda utgifter med tillägg för indirekta utgifter samt med avdrag för fakturerade dellikvider.

Om det är sannolikt att de totala uppdragsutgifterna kommer att överstiga den totala uppdragsintäkten, redovisas den befarade förlusten omgående som en kostnad i sin helhet. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning eller vidhängande kostnader sker ingen intäktsföring.

I anslagsprojekt där IVL står som avtalspart mot forskningsfinansiären och distribuerar projektmedel mot övriga deltagare i projekten redovisas dessa medel inte som intäkt utan bokförs direkt i balansposten pågående arbeten för annans räkning. Detta medför att faktureringen och kostnader för utlägg minskar motsvarande de medel som erhålls och sedan utbetalas till andra projektparter.

RÖRELSEKOSTNADER OCH FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER

Kostnader i moderbolaget avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas som en del av den totala leasingkostnaden i resultaträkningen. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

Minimileaseavgifterna i finansiella leasingavtal i koncernen fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel, kortfristiga placeringar och fordringar och räntekostnader till leverantörer och övriga kreditgivare.

FORDRINGAR OCH SKULDER

Fordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, det vill säga efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Nedskrivningar av fordringar redovisas i rörelsens kostnader. Övriga fordringar klassificeras som långfristiga fordringar om innehavstiden är längre än ett år och om de är kortare som övriga fordringar. Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut.

Lån samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder, värderas till upplupet anskaffningsvärde. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga skulder har en löptid kortare än ett år

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/ avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/-kostnad.

Leasade tillgångar

Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagare, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing. Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal har redovisats som tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna. Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs linjärt över löptiden.

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Goodwill

Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärv och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.

Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och grupper av

kassagenererande enheter och testas årligen för nedskrivningsbehov. Goodwill värderas således till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar.

Balanserade utgifter för programvaruutveckling

Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar.

Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.

ÖVRIGA TILLGÅNGAR

Övriga tillgångar värderas till anskaffningsvärde om ingen annat anges

NEDSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGSPRÖVNING

De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen.

Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår. IVL tillämpar inte förmånsbestämda pensionsplaner.

En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. För att företaget ska vara förpliktigat att avsluta en anställning krävs bland annat en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningarna för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande.

AVSÄTTNINGAR

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

SKATTER

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade.

Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt, BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) och enligt Årsredovisningslagen (1995:1554)..

Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper:

Andelar i dotter- och intresseföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas erhållna utdelningar. I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing. Leasing i koncernredovisningen redovisas som materiella anläggningstillgångar med kortfristig och långfristig skuld till kreditinstitut. I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital. I koncernen redovisas pågående arbete till fast pris enligt huvudregeln med successiv vinstavräkning. Vinstavräkning beräknas då utifrån upparbetning till kundpris med en viss reservering av försiktighetsskäl. I moderbolaget redovisas pågående arbete enligt färdigställandemetoden. Vinstavräkning sker när projekten är väsentligen färdigställda, vid en färdigställandegrad på 95 %..

Not 2

EKONOMI OCH NYCKELTAL I SAMMANDRAG

År 2017-2019 för koncernen har inte omräknats med den nya principen för koncernkonsolidering.

Vinstmarginal

Resultatet efter finansnetto i förhållande till nettoomsättning.

Avkastning på totalt kapital

Resultat efter finansnetto med återläggning av kostnadsräntor i förhållande till genomsnittlig balansomslutning.

Justerat eget kapital

Eget kapital samt obeskattade reserver med avdrag för 20,6 % schablonskatt.

Debiteringsgrad

Mot kund debiterad tid i förhållande till total närvarotid.

Soliditet

Justerat eget kapital i förhållande till balansomslutningen.

Årsanställda

Antal anställda under året omräknade till helårstjänster. Det verkliga antalet anställda är högre på grund av deltidstjänster samt att vissa anställda arbetar under del av året.

Avkastning på eget kapital

Resultat efter finansnetto och avdrag för 20,6 % schablonskatt i förhållande till genomsnittligt justerat eget kapital.

Balanslikviditet

Omsättningstillgångar genom kortfristiga skulder.

Not 3

NETTOOMSÄTTNING

Not 4

årets nettoomsättning för moderbolaget avser 20,2 % (18,7) % fakturering till andra företag i koncernen, utgörande ersättning för samfinansierad forskning, som bolaget utfört på uppdragsbasis.

Vidare erhålls ersättning från koncernbolag för utförda personaltjänster och utlägg.

Not 5

Not 6

ÖVRIGA EXTERNA KOSTNADER

Leasingkostnader koncern och moderbolag

Leasingavgifter för operationella leasingavtal under året uppgick till 24 735 (25 036) kSEK. I leasingavgifter ingår hyresavtal för fastigheter, datorer samt viss kontorsutrustning. Kostnader för framtida leasingavgifter för dessa avtal fördelas på följande

Not 7

ANTALET ANSTÄLLDA I FÖRETAGETS LEDNINGSGRUPP :

MEDELANTALET

I

Moderbolaget

I enlighet med årsstämmans beslut kostnadsfördes totalt ett styrelsearvode inklusive sociala kostnader om 684 (654) kSEK. Av detta belopp tillföll styrelsens ordförande 125 (125) kSEK exklusive sociala kostnader.

För vd i moderbolaget gäller en uppsägningstid från företagets sida på 12 månader samt ett avgångsvederlag med ett belopp som motsvarar 6 gånger den fasta månadslönen. Pension kostnadsförs enligt ITP 2 plan.

Koncernen

Verkställande direktören i Joint venture-bolaget har ett anställningsförhållande om 1 år räknat från 2020-07-01. Rätt till pension utöver lagstadgad utgår ej.

Not 8

AVSKRIVNINGAR AV IMMATERIELLA OCH MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Koncernen och Moderbolag

Avskrivningar enligt plan av balanserade utgifter för programutveckling sker årligen med 10 till 33,3 % på anskaffningsvärdet från tidpunkten av färdigställandet under året.

Avskrivningar av rörelsegoodwill sker årligen med 20 % på anskaffningsvärdet. Eventuellt nedskrivningsbehov bedöms med hänsyn till nuvärde av framtida överskott.

Avskrivningar enligt plan av inventarier och utrustning sker årligen med 10 till 20 % på anskaffningsvärdet från tidpunkten för anskaffningen under året i moderbolaget.

MEDELANTALET ANSTÄLLDA*

Avskrivningar enligt plan av inventarier och utrustningar sker även med utgångspunkt från tillgångens kvarstående ekonomiska livslängd enligt särskild gjord värdering för utländsk joint venture.

Not 9

RÄNTEINTÄKTER OCH RÄNTEKOSTNADER KONCERNEN OCH MODERBOLAG

I koncernen redovisas ränteintäkter och avkastning kortfristiga placeringar om - 2 432 (2 104), och i moderbolaget - 2 448 (2 104) kSEK.

I koncernen redovisas räntekostnader om 161 (167), och i moderbolaget 159 (135) kSEK, av räntekostnaden i moderbolaget avser 78 (58) kSEK koncernföretag.

Not 11

SKATT PÅ ÅRETS

Not 13

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Not 10

BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH OBESKATTADE RESERVER

Not 12

IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Finansiell leasing

Inventarier som innehas under finansiella leasingavtal ingår i koncernen med ett redovisat värde om 3 520 (2 170) kSEK. Under korta respektive långfristiga skulder i koncernens balansräkning redovisas framtida betalningar avseende skuld förda leasingförpliktelser. Se även not 18 ”Skulder till kreditinstitut”.

Not 14

Not 15

Not 16

AVSÄTTNINGAR

Not 18

SKULDER TILL KREDITINSTITUT

Not 17

UPPLUPNA KOSTNADER

Not 19

STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER, KONCERNEN OCH MODERBOLAG

Not 20

KORTFRISTIGA PLACERINGAR, KONCERNEN OCH MODERBOLAG

Not 21

UPPLYSNINGAR OM AKTIEKAPITAL, MODERBOLAG

Not 22

DISPOSITION AV VINST ELLER FÖRLUST, MODERBOLAG

Not 23

VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG

Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapens utgång.

Stockholm april 2023

A lf Engqvist Styrelsens ordförande

Marie Louise Falkland Peter Nygårds

Måns Nilsson

A nne Vadasz Nilsson Henrik Sundström Pär Larshans

M ikael Malmaeus

Linda Styhre Arbetstagarerepresentant Arbetstagarerepresentant

Marie Fossum Strannegård Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits april 2023

R 3 Revisionsbyrå KB

revisor Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i IVL Svenska Miljöinstitutet AB Org.nr. 556116-2446

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

UTTALANDEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för IVL Svenska Miljöinstitutet AB för år 2022. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 84-109 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2022 och av dessas finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.

GRUND FÖR UTTALANDEN

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet ”Revisorns ansvar”. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

ANNAN INFORMATION ÄN ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen, och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-83, 110-124. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som

identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE

DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

REVISORNS ANSVAR

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som

utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

• identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

• skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

• utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten.

• utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. • inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen i enheterna eller

affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT

LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för IVL Svenska Miljöinstitutet AB för år 2022 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet ”Revisorns ansvar”. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE

DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller

• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Stockholm april 2023

Tomas Nöjd Auktoriserad revisor

Christina Kallin Sharpe Auktoriserad revisor

Hållbarhetsnoter

IVL:s vision, det hållbara samhället, innebär att hållbarhet ska genomsyra alla delar i vår verksamhet, både i relationen till våra kunder och andra intressenter samt i vårt interna arbete.

IVL:s hållbarhetsarbete är uppbyggt kring policys, strategier, ledningssystem, och verksamhetsplaner. Arbetet leds av IVL:s ledningsgrupp, som beslutar strategi, inriktning och mål för hållbarhetsarbetet. Utveckling och implementation av arbetet sker i enheterna. VD rapporterar regelbundet status för arbetet till bolagsstyrelse och stiftelsens styrelse. Bolagsstyrelsen är övergripande ansvarig för IVL:s hållbarhetsstrategi och långsiktiga mål, samt godkänner den årliga hållbarhetsredovisningen. Fokusområden och ansvar

IVL:s hållbarhetsarbete har delats in i fem fokusområden inom vilka olika delar av arbetet utvecklas och drivs. Fokusområdena har definierats baserat på verksamhetens väsentliga områden. De ska säkerställa att hållbarhet är integrerat i alla delar av vår verksamhet. Strukturen och fokusområdena definierades år 2018, som en del i arbetet med att förtydliga och stärka IVL:s hållbarhetsarbete.

För varje fokusområde har fokusområdessansvariga definierats, som ansvarar för att driva utvecklingen av respektive fokusområde, inklusive mål, handlingsplaner och uppföljning, samt för att koordinera implementationen i enheterna. Enheterna ansvarar för implementation samt för utveckling inom ramen för respektive enhets ansvarsområde.

drivas i enlighet med IVL:s uppförandekod och värdegrund. IVL arbetar också aktivt med att identifiera och hantera hållbarhetsrisker för verksamheten.

Miljöpåverkan:

Som Sveriges ledande miljöinstitut är det viktigt att IVL tar ansvar för och minimerar både direkt och indirekt miljöpåverkan från egen verksamhet. Det interna miljöarbetet drivs inom främst tre områden - Klimat och energi, Resurseffektivisering och cirkularitet samt Hållbar kemikalieanvändning,

Sund ekonomi:

För att driva och utveckla vår verksamhet och vara konkurrenskraftiga krävs en sund ekonomi. Den vinst som IVL gör återinvesteras i vår egen forskning och utveckling. Här ingår även att hållbarhetsaspekter integreras i beslutet då IVL finansierar något, t ex vid investeringar i utrustning och vid inköp.

Policys

Grunden för IVL:s hållbarhetsarbete beskrivs i IVL:s uppförandekod, som bygger på FN:s Global Compacts tio principer samt på IVL:s värdegrund. Uppförandekoden gäller alla IVL:s medarbetare och styrelseledamöter, och styr IVL:s uppförande i förhållande till medarbetare, kunder, leverantörer, affärspartners och andra intressenter.

Ledningsgrupp

Förbättrad miljöprestanda hos kunder och ett hållbart samhälle VD & enhetschefer

Enheter

Attraktiv arbetsplats HR-chef Etik och integritet VD Miljöpåverkan Kvalitets- och miljöchef

Sund ekonomi Administrativ chef

De fem fokusområdena är:

Förbättrad miljöprestanda hos kunder och ett hållbart samhälle:

IVL ska genom uppdrag och forskning bidra till att uppfylla både de globala målen för hållbar utveckling (Agenda 2030) och de svenska miljömålen. Kund- och hållbarhetsnytta skapas i uppdrags- och forskningsprojekt tillsammans med kunder och andra samarbetspartners. .

Attraktiv arbetsplats:

Medarbetarna är IVL:s viktigaste resurs för att uppnå IVL:s vision. Därför ska IVL vara en bra och attraktiv arbetsplats, som har en sund arbetsmiljö, och som främjar jämställdhet, likabehandling och mångfald samt där kompetens- och ledarskapsutveckling kontinuerligt sker.

Etik och integritet:

Etik och integritet är centrala komponenter i IVL:s anseende som ett oberoende och trovärdigt institut. Verksamheten ska

IVL:s policyer ses över och revideras regelbundet. IVL har åtta stycken policyer. IVL:s hållbarhets- och miljöpolicy beskriver innehåll och inriktning för hållbarhetsarbetet, och inkluderar jämställdhet och mångfald, arbetsmiljö, kompetensutveckling, miljö och kvalitetsaspekter, samt krav på leverantörer och samarbetspartners. IVL har även en övergripande arbetsmiljöpolicy som mer i detalj beskriver IVL:s ambitionsnivå för IVL som arbetsplats och arbetsförhållanden inom organisationen och inkluderar jämställdhets- och lika-behandling. Utöver detta finns en resepolicy som beskriver principer avseende hänsyn till miljö, säkerhet och etik vid tjänsteresor och representation. Till detta kommer följande policyer, lönepolicy, informationssäkerhetspolicy, mediapolicy samt en kvalitetspolicy.

Ledningssystem och systematiskt arbetssätt

IVL har ett integrerat ledningssystem som ger ett systematiskt och strukturerat arbetssätt för verksamheten och alla delar av hållbarhetsarbetet. Systemet är certifierat i enlighet med standarderna för miljö- och kvalitetsledning, ISO 14001 och 9001. Inom ramen för ledningssystemet arbetar IVL med ständiga förbättringar, där mål sätts och följs upp enligt en fastställd ordning. Arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt en arbetsmiljöplan som innefattar ansvarsfördelning, mål, arbetsmetoder och en handlingsplan för områdena organisatorisk och social arbetsmiljö.

Samtliga leverantörer och samarbetspartners uppmanas att följa IVL:s uppförandekod. Vid utvärdering av nuvarande och framtida leverantörer ska principerna i IVL:s uppförandekod tillämpas.

Styrelse (bolag och stiftelse)

Utveckling av hållbarhetsarbetet Arbetet med att förtydliga och stärka IVL:s hållbarhetsarbete har fortsatt. Inom ramen för detta interna arbete genomförs förbättringsaktiviteter inom prioriterade områden. Under 2022 har förbättringsaktiviteter gällande två fokusområden i IVL:s hållbarhetsarbete samt avseende intressentdialog fortsatt:

• Inom fokusområdet ”Förbättrad miljöprestanda hos kunder och ett hållbart samhälle” har arbete med att vidareutveckla metod för beräkning IVL:s konkreta bidrag till nytta hos kunder genom IVL:s arbete fortsatt.

• Inom fokusområdet ”Miljöpåverkan” har arbetet med att klargöra IVL:s klimatpåverkan inom scope 3 och beräkna kategorierna 3.1 Inköpta varor och tjänster samt 3.4 Transporter genomförts.

•Arbetet med intressentdialog har fortsatt under året med en fördjupad analys av våra uppdrag och de kunder som vi har haft under året.

Utöver de specifika förbättringsaktiviteter som genomförs inom

Kunder Medarbetare

ramen för detta interna arbete genomförs även kontinuerligt förbättringsarbete i de olika fokusområdena i IVL:s hållbarhetsarbete inom ramen för ordinarie linjeverksamhet.

DIALOG OCH SAMVERKAN MED INTRESSENTER

Dialogen med intressenter är en viktig del i IVL:s hållbarhetsarbete och är en central komponent i arbetet med att uppnå IVL:s vision: Ett hållbart samhälle. För medarbetare, kunder, leverantörer, styrelse och ägare förs en nära och löpande dialog under året genom olika forum. Det finns också intressenter såsom finansiärer av forskningsprojekt, politiker, myndigheter och tex allmänheten där IVL informerar om vår verksamhet för att bidra till ett mer hållbart samhälle generellt.

Under 2021 genomfördes en fördjupad analys av våra externa verksamhetsråd som mer fokuserade på IVL:s olika forskningsområden. Under 2022 har istället genomförts en fördjupad analys av våra uppdrag och de kunder som vi har haft under året.

Styrelse och ägare

Finansiärer

Lokalsamhället

Intressenter Kanaler

• Förbättrad miljöprestanda hos kund och ett hållbart samhälle

• Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet

Viktiga aspekter

• Jämställdhet likabehandling och mångfald

• Kompetens och ledarskapsutveckling

• Etik och integritet

• Inforum, intranät

• Enhets-och gruppmöten

• Chefsforum

• AMK, Skyddsombud

• Medarbetarsamtal

• Pulssamtal

• Medarbetarenkät

Leverantörer och partner

• IVL är ett föredöme för sitt interna hållbarhetsarbete

• Kundvärdet bridrar till kundens hållbarhetsprestanda

• Krav på leverantörer

Allmänheten Politiker och myndigheter

• Kundundersökning inklNKI

• Löpande kunddialoger

• Referens-och styrgrupper

• Event, workshops, web, sociala medier

• Verksamhetsråd

• Möten strategiska partners

Fördjupad dialog med verksamhetsråden

IVL:s viktigaste hållbarhetsaspekten är de råd vi ger till våra kunder. Årligen genomförs en kundundersökning av ett urval av IVL:s uppdragsprojekt där en fördjupad intervju av hur samarbetet fungerar med IVL. Årets kundundersökning visar fortsatt stort förtroende för IVL, där alla kunder tänka sig att anlita IVL igen samt rekommendera oss till andra. Fortsatt efterfrågas framför allt analys och konsekvensutredningar för att förstå miljöpåverkan och mindre av strategier för långsiktig hållbarhet, denna trend har nu setts under ett antal år. Vi kan också se att förslag till åtgärder efterfrågas mer och mer men fortsatt från en låg nivå. Om vi tittar lite längre fram så verkar strategiarbete och förslag till åtgärder för förbättrad miljöprestanda få större betydelse för vad vi erbjuder våra kunder. Vi kan också se att det finns en trend av att uppdragskunderna efterfrågar snabbare analyser med rätt ambitionsnivå och mindre av djupa och framtidsinriktade uppdrag

VÄSENTLIGHETSANALYS

Resultaten från dialogen med IVL:s intressenter i företagets olika kanaler används som grund för IVL:s väsentlighetsanalys och rapporteringen enligt GRI Standards. Det styr vilka

• Affärsmässighet och säkrad finansiering

• Ökad omsättning

• Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet

• Jämställdhet, likabehandling och

mångfald

• Förbättrad miljöprestanda hos kund

• VD

• Styrelsemöten

• Verksamhetsråd

• Enkät till alternativt dialog med styrelsen

• Kundvärde och bidra till ett hållbart samhälle

• Kompetens inom miljö-och hållbarhet

• Bidra till omvärldsanalys och input till nya forskningsområden

• Ett hållbart samhälle

• Bidrag till agenda 2030, Parisavtalet, miljömålen Närmiljön till våra testbäddar och kontor.

• VD, Ledning, experter

• Dialog med regeringskansli, departement politiska partier

• Verksamhetsråd

• Extern kommunikation ex media, web, SoMe

• Extern kommunikation ex media, web,SoMe

• Arbetsmarknadsdagar

områden som belyses i hållbarhetsredovisningen, i linje med principen om väsentlighet.

Vid utvärdering av väsentlighetsanalysen, bedömdes de åtta väsentliga områden som definierats tidigare, vara fortsatt relevanta. Dessa väsentliga områden har delats in i fem fokusområden enligt tabell nedan.

IVL:s genomgripande viktigaste område är hur verksamheten bidrar till miljö- och hållbarhetsnytta hos kund och en hållbar samhällsutveckling vilket är grunden för IVL:s vision.

Fokusområde Väsentlig aspekt

Förbättrad miljöprestanda hos kunder och ett hållbart samhälle

Kund- och hållbarhetsnytta

Attraktiv arbetsplats Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet Jämställdhet, likabehandling och mångfald Kompetens- och ledarskapsutveckling

Etik och integritet Etik och integritet

Miljöpåverkan

Klimat och energi

Hållbar kemikalieanvändning

Resurseffektivisering och cirkularitet Sund ekonomi Kund- och hållbarhetsnytta

Arbetssökande

IVL:s intressenter, viktiga aspekter och kanaler.

sidhänvisningar

IVL Svenska Miljöinstitutet redovisar information om företagets hållbarhetsarbete tillsammans med verksamhetens utveckling och finansiella resultat i årsredovisningen.

Hållbarhetsredovisningen, liksom årsredovisningen, avser verksamhetsåret 2022 och omfattar moderbolaget där inget annat anges. Den hållbarhetsrelaterade informationen i årsredovisningen är inte granskad av tredje part. IVL avser att rapportera årligen och avger för verksamhetsåret 2022 sin

sjunde redovisning enligt GRI och sin sjätte redovisning enligt GRI Standards, nivå Core.

IVL:s senaste hållbarhetsredovisning publicerades i maj 2022. Vi redovisar samtliga generella standardupplysningar. Avseende specifika standardupplysningar redovisar vi det som har definierats som väsentligt för verksamheten. Detta GRI-index hänvisar till var i års- och hållbarhetsredovisningen informationen presenteras.

Data för energiförbrukning i lokaler och utsläpp av växthusgaser från inköpt energi har kompletteras med Hammarby sjöstadssverk och Kristineberg

VÄSEN

OMRÅDEN

OCH

från bilar som leasas av verksamheten ingår i redovisning av tjänsteresor

Upplysningsnr. | Upplysning Sida Kommentarer och utelämnanden

Bolagsstyrning

Bolagsstyrningen i IVL Svenska Miljöinstitutet AB utgår från svensk lagstiftning och god praxis med hänsyn tagen till ”Svensk kod för bolagsstyrning”. Att koden inte följs fullt ut beror på att den huvudsakligen är riktad mot börsnoterade bolag och bolag med spritt ägande. I styrelsens uppgifter ingår bland annat att identifiera hur hållbarhetsfrågor påverkar bolagets risker och affärsmöjligheter..

ÄGARE

IVL Svenska Miljöinstitutet är sedan 2004 helägt av Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning (SIVL). När verksamheten i dåvarande Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning överfördes till aktiebolagsform 1982 ställdes det ursprungliga aktiekapitalet till lika delar till SIVL:s förfogande genom avtal mellan staten och näringslivet.

SIVL:s ändamål är att främja långsiktiga förutsättningar för miljöforskning och genom ägandet garantera IVL en oberoende ställning. SIVL ansvarar för de medel som ställs till förfogande för mellan staten och näringslivet samfinansierad miljö- och hållbarhetsrelaterad forskning inom IVL.

STYRELSE

IVL har en partsammansatt styrelse där regeringen förordnar ordförande och sex ledamöter medan näringslivet utser sju ledamöter. Ordförande har utslagsröst.

ÅRSSTÄMMA

Ordinarie bolagsstämma hålls normalt i av maj månad. Kallelse till årsstämman skickas med post till ledamöterna. Ägaren, SIVL, företräds vid bolagsstämman av SIVL:s ordförande.

NOMINERINGSFÖRFARANDE

SIVL är ensam ägare till IVL och SIVL föreslår ledamöter i IVL:s styrelse genom att dels inhämta förslag från näringslivets representanter gällande fyra ordinarie ledamöter och en suppleant i IVL:s styrelse, dels genom att inhämta förslag från regeringen till styrelseordförande samt tre ordinarie statliga ledamöter och en suppleant i IVL:s styrelse.

IVL:s styrelse ska bestå av minst fyra och högst åtta ledamöter samt minst en och högst två suppleanter. Därutöver har de fackliga representanterna rätt att utse två ledamöter och två suppleanter.

Ledamöterna i IVL:s styrelse består av tre kvinnor och fem män och de presenteras på sidan 116-117.

STYRELSEN OCH STYRELSEARBETET UNDER 2022

Styrelsen är inom ramen för aktiebolagslagen och bolagsordningen ansvarig för bolagets organisation och förvaltning. Årligen fastställer styrelsen en arbetsordning. Till den fogas en arbetsinstruktion för verkställande direktören som reglerar arbetsfördelningen mellan styrelse och verkställande direktören. Under 2022 har styrelsen, enligt arbetsordningen, haft fem ordinarie sammanträden, utöver det konstituerande sammanträdet som hölls i maj i samband med bolagsstämman samt ett extra möte i november. De ordinarie styrelsesammanträdena ägde som vanligt rum i anslutning till att helårs- eller delårsbokslut redovisades, det vill säga i mars, maj, september och december.

Vid samtliga ordinarie styrelsesammanträden följs en dagordning som alltid innehåller rapport från vd, ekonomirapporter, strategiska frågor samt risk- och konsekvensanalys. Vid styrelsens sammanträde i mars fastställdes förvaltningsberättelse och förslag till vinstdisposition samt diskuterades en bearbetad omvärldsanalys. Vid sammanträdet i maj fastställdes bland annat arbetsordning för styrelsen, liksom instruktion till verkställande direktören; vidare gavs särskild information om bolagets risker, konsekvensanalys samt åtgärder eller rutiner för riskkontroll. Vid ett förlängt styrelsesammanträde i september diskuterades bolagets långsiktiga strategi. Vid styrelsens sammanträde i december behandlades bland annat bolagets budget för 2022 samt mål och strategidokument.

Ersättningskommitté

Enligt arbetsordningen för styrelsen i IVL Svenska Miljöinstitutet AB ska bolagets styrelse utse en ersättningskommitté för att hantera frågor om anställnings- och lönevillkor. Ersättningskommittén föreslår lön, andra ersättningsformer och övriga anställningsvillkor för verkställande direktören, som sedan fastställs av styrelsen. För övriga ledamöter i den verkställande ledningen i bolaget föreslår verkställande direktören motsvarande, vilka sedan fastställs av ersättningskommittén. Det förekommer inga incitamentsprogram inom bolaget.

Ersättning till styrelsen

Vid bolagsstämman 2021 fastställdes arvode till ordförande och ledamöter i styrelsen. Arvodet till ordförande fastställdes till 125 (125) kSEK i fast ersättning och 50 (50) kSEK i fast ersättning. till ordinarie ledamöter samt 20 kSEK i fast ersättning till suppleanter i enlighet med årsstämmans beslut kostnadsfördes totalt ett styrelsearvode inklusive sociala kostnader om 684 (613) kSEK. Av detta belopp tillföll styrelsens ordförande 125 (125) kSEK exklusive sociala kostnader. Till personalrepresentanterna utgår inget arvode.

EXTERN REVISION

Revisorernas uppdrag är att på ägarens vägnar oberoende granska styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt årsredovisning och bokslut. R3 Revisionsbyrå KB, med Tomas Nöjd och Christina Kallin Sharpe som huvudansvariga, är vald till revisor för perioden fram till årsstämman 2023. Tomas Nöjd och Christina Kallin Sharpe är auktoriserade revisorer och har lett revisionsuppdraget för IVL sedan 2014.

BOLAGSLEDNING

Verkställande direktören ansvarar för bolagets löpande förvaltning enligt de riktlinjer och övriga anvisningar som styrelsen meddelar. Vd:s instruktion fastställdes den 14 maj 2020 i samband med styrelsens konstituerande sammanträde. Bolagets verkställande ledning utgörs av verkställande direktören, vice verkställande direktören, administrative chefen, chefen för enheten forskning, affärsutveckling och internationella affärer, I bolagets ledningsgrupp ingår även tre enhetschefer, kommunikationschefen, forskningschefen, HR-chefen samt försäljningschef, senior advisor och dit är även kvalitets- och miljöchefen adjungerad.

• Marie Fossum Strannegård, född 1973, B.Sc, System Analysis 1995, Karlstad Universitet och MBA Strategic Management 2005, Norwegian School of Economics är verkställande direktör i IVL Svenska Miljöinstitutet sedan 2020. Tidigare hade hon olika ledande befattningar inom Fortum (2008-2014), Ericsson (2014-2017) och EY (2018-2020) bland annat som partner. Sitter som styrelseordförande i PEAK Region och styrelsemedlem STI - Stockholm Institute of Technology.

• Anna Jarnehammar, född 1965, civilingenjör Maskinteknik 1991, Luleå tekniska universitet, är vice vd och chef för affärsutveckling och internationella affärer. Hon är anställd i bolaget sedan 2005, först som enhetschef och sedan 2014 som chef för affärsutveckling och marknad. Anna Jarnehammar är ordförande i dotterbolagen Bastaonline AB och Möbelfakta.

• Thomas Nilsson, född 1969, civilekonom Mittuniversitetet, är administrativ chef sedan 2022.

Till verkställande direktören rapporterar enhetschefer, administrativ chef, forskningschef, affärsutveckling och internationella affärer, HR-chefen och försäljningschef. Kvalitets- och miljöchefen rapporterar till verkställande direktör vad avser funktions-ansvar (”dotted line”).

Ledningen har stabsfunktioner för ekonomi, HR, kommunikation, affärsutveckling samt ledningssystem för kvalitet och miljö till stöd.

INTERN KONTROLL

Basen för den interna kontrollen inom bolaget är IVL:s verksamhets- och ledningssystem. Detta utgör samtidigt bolagets integrerade kvalitets- och miljöledningssystem som är certifierade enligt ISO 9001 respektive ISO 14 001. Ledningssystemet har fokus på kärnverksamheten, det vill säga ”att erbjuda/sälja och genomföra forskning och uppdrag inom miljöområdet” och innehåller styrande dokument, rutiner och verktyg för samtliga processer inom bolaget.

Den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen utgörs av kontrollmiljön med organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar som dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument. Alla styrande dokument, rutiner och verktyg finns tillgängliga på företagets intranät.

Styrelsen fastställer varje år en arbetsordning som reglerar ansvarsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören samt den ekonomiska redovisningen till styrelsen. Vid varje sammanträde får styrelsen ekonomiska rapporter. Dessa omfattar utfall, budget och jämförelse med föregående år samt orderstock, investeringar och ett antal nyckeltal.

UTVÄRDERING AV STYRELSEN

OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN

Styrelsens arbete utvärderas årligen och det gjordes 2016 genom en enkät, genomförd av Styrelseakademien, som redovisades vid decembersammanträdet.

Styrelsen utvärderar fortlöpande vd:s arbete genom att följa verksamhetens utveckling mot uppställda mål. En gång per år, i samband med styrelsesammanträdet i mars, görs en mer formell utvärdering som diskuteras med verkställande direktören.

ANALYS OCH HANTERING AV RISKER

I ledningssystemet ingår även rutiner och en metodik för årliga riskanalyser avseende allt från ekonomiska risker och förhållanden, IT-säkerhet, omvärldsfaktorer och kundrelationer till kompetensförluster och risker förknippade med image och varumärke. Riskanalyserna åtföljs av åtgärdsplaner. Ledningssystemet är föremål för intern revision två gånger per år samt en löpande kontroll av oberoende kvalitets- och miljörevisorer. Även detta arbete redovisas för styrelsen.

Styrelse

ALF ENGQVIST ORDFÖRANDE

PETER NYGÅRDS ORDINARIE LEDAMOT

MÅNS NILSSON ORDINARIE LEDAMOT

ANNE VADASZ NILSSON ORDINARIE LEDAMOT

MARIE LOUISE FALKLAND ORDINARIE LEDAMOT

PÄR LARSHANS ORDINARIE LEDAMOT

HENRIK SUNDSTRÖM ORDINARIE LEDAMOT

MIKAEL MALMAEUS ORDINARIE LEDAMOT ARBETSTAGARREPRESENTANT

LINDA STYHRE ORDINARIE LEDAMOT ARBETSTAGARREPRESENTANT

JOHAN GISTORP SUPPLEANT

SARA GORTON SUPPLEANT

ANDERS BJÖRK SUPPLEANT ARBETSTAGARREPRESENTANT

ANDREAS ENGLUND SUPPLEANT ARBETSTAGARREPRESENTANT

MARIE FOSSUM STRANNEGÅRD VD, FÖREDRAGANDE

ORDFÖRANDE

ALF ENGQVIST

Ledamot sedan 2021

Tidigare vd Göteborg Energi AB

ORDINARIE LEDAMÖTER

PETER NYGÅRDS

Ledamot sedan 2008

Ordförande i Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning

MÅNS NILSSON

Ledamot sedan 2019 Vd, SEI

ANNE VADASZ NILSSON

Ledamot sedan 2021 Egenföretagare

MARIE LOUISE FALKLAND

Ledamot sedan 2017 Senior Technical Manager, Outokumpu

PÄR LARSHANS

Ledamot sedan 2017 Hållbarhetschef Ragn-Sells

HENRIK SUNDSTRÖM

Ledamot sedan 2020 Egenföretagare

MIKAEL MALMAEUS

Arbetstagarrepresentant

LINDA STYHRE

Arbetstagarrepresentant

SUPPLEANTER

JOHAN GISTORP

Ledamot sedan 2020 Avdelningschef, Strålsäkerhetsmyndigheten

SARA GORTON

Ledamot sedan 2022

Hållbarhetschef, Skanska Sverige

ANDERS BJÖRK Arbetstagarrepresentant

ANDREAS ENGLUND Arbetstagarrepresentant

STYRELSELEDAMÖTERNAS VÄSENTLIGA UPPDRAG UTANFÖR IVL:S STYRELSE

ALF ENGQVIST

• Gomero Group AB, Ordinarie ledamot

• Njordr Offshore Wind AB, Ordinarie ledamot

PETER NYGÅRDS

• Ecoclime Group AB, Styrelseordförande

• Almi Invest GreenTech AB, styrelseordförande

• PN Extended Strategies AB, Ordinarie ledamot

• Compita Sweden AB, Ordinarie ledamot

MÅNS NILSSON

• Styrelseledamot Blekinge Tekniska

Högskola

• Styrelseledamot Sveaskog AB

MARIE LOUISE FALKLAND

• Outokumpu Prefab AB, Ordinarie ledamot

• Outokumpu Press Plate AB, Ordinarie ledamot

• Länsstyrelsen Dalarnas insynsråd, ledamot

PÄR LARSHANS

• Styrelsemedlem SIWI

• 2 regeringsförordnanden

- Samverkansgruppen för näringslivets klimatomställning, Näringsdepartementet

- Insynsrådet för Kemikalieinspektionen

• Styrelseledamot Water Europe

HENRIK SUNDSTRÖM

• Ånö Hållbarhet & Hantverk AB, vd

MIKAEL MALMAEUS

• Malmaeus Konsult AB, Suppleant. Rådgivare Global Utmaning

LINDA STYHRE

• Progressor Development Sweden AB, vd

Johan Gistorp

• KR’s Bilplåt Kommanditbolag, Kommanditdelägare

SARA GORTON

• Ordförande Stig och Ragna Gorthons stiftelse

ANDREAS ENGLUND

• Ordförande, Ekoingenjörernas

Riksförbund

• Ordförande, valberedningen

SACO-förbundet Naturvetarna

• Undervisning vid Mittuniversitetet via egen konsultfirma Imago Catena

Ledningsgrupp

PATRIK ISAKSSON Enhetschef, Hållbart samhälle

ANNA JARNEHAMMAR Vice vd, Enhetshef, Affärsutveckling och internationella affärer

ADJUNGERAD

MONA OLSSON ÖBERG Enhetschef, Hållbar verksamhet och konsumtion

ANNA AMGREN HR-chef

LOUISE GAUFFIN Kommunikationschef

JOAKIM TORÉN Kvalitets- och miljöchef

MARIE FOSSUM STRANNEGÅRD Verkställande direktör

THOMAS NILSSON Administrativ chef

KARIN SJÖBERG Enhetschef, Miljötillstånd och åtgärdsstrategier

JOHN MUNTHE Forskningschef

Vetenskapliga artiklar och bokkapitel

Temaområde: Hållbar miljö

Akselsson, C., Kronnäs, V., Abbasi, U. A., Mattsson, E., Nissanka, S. P., & Ali, A. (2022). Biological, structural and functional responses of tropical forests to environmental factors. Biological Conservation, 276, 11. doi:10.1016/j biocon.2022.109792

Ahumada, S., Tagle, M., Vasquez, Y., Donoso, R., Linden, J., Hallgren, F., . . . Oyola, P. (2022). Calibration of SO2 and NO2 Electrochemical Sensors via a Training and Testing Method in an Industrial Coastal Environment. Sensors, 22(19), 20. doi:10.3390/s22197281

Ali, A., Mattsson, E., & Nissanka, S. P. (2022). Big-sized trees and species-functional diversity pathways mediate divergent impacts of environmental factors on individual biomass variability in Sri Lankan tropical forests. Journal of Environmental Management, 315, 10. doi:10.1016/j. jenvman.2022.115177

Braun, S., Ahrends, B., Alonso, R., Augustin, S., GarciaGomez, H., Hunova, I., . . . Thimonier, A. (2022). Nitrogen deposition in forests: Statistical modeling of total deposition from throughfall loads. Frontiers in Forests and Global Change, 5, 9. doi:10.3389/ffgc.2022.1062223

Cole, S., Hasselstrom, L., Jonsson, K. I., Lindblom, E., & Soderqvist, T. (2022). Expert guidance for environmental compensation is consistent with public preferencesEvidence from a choice experiment in Sweden. Land Use Policy, 118, 14. doi:10.1016/j. landusepol.2022.106127

Costa-Pierce, B. A., Thorarensen, H. T., & Strand, A. (2022). Editorial: Ocean/aquatic food systems: Interactions with ecosystems, fisheries, aquaculture, and people. Frontiers in Sustainable Food Systems, 6, 3. doi:10.3389/fsufs.2022.1021801

Dalahmeh, S. S., Thorsen, G., & Jonsson, H. (2022). Open-air storage with and without composting as post-treatment methods to degrade pharmaceutical residues in anaerobically digested and dewatered sewage sludge. Science of the Total Environment, 806, 12. doi:10.1016/j. scitotenv.2021.151271

De Pauw, K., Sanczuk, P., Meeussen, C., Depauw, L., De Lombaerde, E., Govaert, S., . . . De Frenne, P. (2022). Forest understorey communities respond strongly to light in interaction with forest structure, but not to microclimate warming. New Phytologist, 233(1), 219235. doi:10.1111/nph.17803

Gasperini, C., Bollmann, K., Brunet, J., Cousins, S. A. O., Decocq, G., De Pauw, K., . . . De Frenne, P. (2022). Soil seed bank responses to edge effects in temperate European forests. Global Ecology and Biogeography, 31(9), 1877-1893. doi:10.1111/ geb.13568

Hallen, J., Malmaeus, J. M., Johansson, N., & Karlsson, O. M. (2022). Using a dynamic mass balance model to predict fate and transport of PCBs in a polluted boreal lake in Sweden. Science of the Total Environment, 853, 12. doi:10.1016/j. scitotenv.2022.158522

Hassan, S., Sameer, S. H., Topel, M., & Aronsson, H. (2022). MSALigMap-A Tool for Mapping Active-Site Amino Acids in PDB Structures onto Known and Novel Unannotated Homologous Sequences with Similar Function. Life-Basel, 12(12), 12. doi:10.3390/ life12122082

Jonsson, S., Mastromonaco, M. N., Wang, F., Bravo, A. G., Cairns, W. R. L., Chetelat, J., . . . Heimburger-Boavida, L. E. (2022). Arctic methylmercury cycling. Science of the Total Environment, 850, 21. doi:10.1016/j. scitotenv.2022.157445

VETENSKAPLIGA ARTIKLAR

Temaområde: Hållbar miljö (forts.)

Jucker, T., Fischer, F. J., Chave, J., Coomes, D. A., Caspersen, J., Ali, A., . . . Zavala, M. A. (2022). Tallo: A global tree allometry and crown architecture database. Global Change Biology, 28(17), 5254-5268. doi:10.1111/gcb.16302

Karlsson, P. E., Akselsson, C., Hellsten, S., & Karlsson, G. P. (2022). Twenty years of nitrogen deposition to Norway spruce forests in Sweden. Science of the Total Environment, 809, 11. doi:10.1016/j. scitotenv.2021.152192

Kinney, J. C., Assmann, K. M., Maslowski, W., Bjork, G., Jakobsson, M., Jutterstrom, S., . . . Anderson, L. G. (2022). On the circulation, water mass distribution, and nutrient concentrations of the western Chukchi Sea. Ocean Science, 18(1), 29-49. doi:10.5194/os-18-29-2022

Krause, G., Le Vay, L., Buck, B. H., Costa-Pierce, B. A., Dewhurst, T., Heasman, K. G., . . . Strand, A. (2022). Prospects of Low Trophic Marine Aquaculture Contributing to Food Security in a Net ZeroCarbon World. Frontiers in Sustainable Food Systems, 6, 10. doi:10.3389/fsufs.2022.875509

Kureshi, R. R., Mishra, B. K., Thakker, D., John, R., Walker, A., Simpson, S., . . . Wante, A. K. (2022). Data-Driven Techniques for Low-Cost Sensor Selection and Calibration for the Use Case of Air Quality Monitoring. Sensors, 22(3), 23. doi:10.3390/s22031093

Liagkouridis, I., Awad, R., Schellenberger, S., Plassmann, M. M., Cousins, I. T., & Benskin, J. P. (2022). Combined Use of Total Fluorine and Oxidative Fingerprinting for Quantitative Determination of Side-Chain Fluorinated Polymers in Textiles. Environmental Science & Technology Letters, 9(1), 30-36. doi:10.1021/acs.estlett.1c00822

Liptzin, D., Boy, J., Campbell, J. L., Clarke, N., Laclau, J. P., Godoy, R., . . . McDowell, W. H. (2022). Spatial and Temporal Patterns in Atmospheric Deposition of Dissolved Organic Carbon. Global Biogeochemical Cycles, 36(10), 16. doi:10.1029/2022gb007393

Liu, W. H., Huang, W. L., Cao, Z. H., Ji, Y., Liu, D. F., Huang, W. W., . . . Lei, Z. F. (2022). Microalgae simultaneously promote antibiotic removal and antibiotic resistance genes/bacteria attenuation in algal-bacterial granular sludge system. Journal of Hazardous Materials, 438, 10. doi:10.1016/j. jhazmat.2022.129286

MacSween, K., Stupple, G., Aas, W., Kylloenen, K., Pfaffhuber, K. A., Skov, H., . . . Mastromonaco, M. N. (2022). Updated trends for atmospheric mercury in the Arctic: 19952018. Science of the Total Environment, 837, 13. doi:10.1016/j. scitotenv.2022.155802

Malmaeus, J. M., & Lindblom, E. (2022). Quantifying pressures from Swedish industries impacting Sweden’s Environmental Quality Objectives. Impact Assessment and Project Appraisal, 40(1), 46-59. doi:10.10 80/14615517.2021.1984830

Materic, D., Peacock, M., Dean, J., Futter, M., Maximov, T., Moldan, F., . . . Holzinger, R. (2022). Presence of nanoplastics in rural and remote surface waters. Environmental Research Letters, 17(5), 12. doi:10.1088/1748-9326/ac68f7

Mattsson, E., Erlandsson, M., Karlsson, P. E., & Holmstrom, H. (2022). A Conceptual Landscape-Level Approach to Assess the Impacts of Forestry on Biodiversity. Sustainability, 14(7), 15. doi:10.3390/ su14074214

Mattsson, K., Ekstrand, E., Granberg, M., Hassellov, M., & Magnusson, K. (2022). Comparison of pre-treatment methods and heavy density liquids to optimize microplastic extraction from natural marine sediments. Scientific Reports, 12(1), 9. doi:10.1038/ s41598-022-19623-5

McMillan, H. K., Coxon, G., Sikorska-Senoner, A. E., & Westerberg, I. K. (2022). Impacts of observational uncertainty on analysis and modelling of hydrological processes: Preface. Hydrological Processes, 36(2), 10. doi:10.1002/hyp.14481

Monclus, L., Loseth, M. E., Persson, M. J. D., Eulaers, I., Kleven, O., Covaci, A., . . . Nygard, T. (2022). Legacy and emerging organohalogenated compounds in feathers of Eurasian eagle-owls (Bubo bubo) in Norway: Spatiotemporal variations and associations with dietary proxies (delta C-13 and delta N-15). Environmental Research, 204, 9. doi:10.1016/j. envres.2021.112372

Naaf, T., Feigs, J. T., Huang, S. Y., Brunet, J., Cousins, S. A. O., Decocq, G., . . . Kramp, K. (2022). Context matters: the landscape matrix determines the population genetic structure of temperate forest herbs across Europe. Landscape Ecology, 37(5), 1365-1384. doi:10.1007/ s10980-021-01376-7

Peacock, M., Futter, M. N., Jutterstrom, S., Kothawala, D. N., Moldan, F., Stadmark, J., & Evans, C. D. (2022). Three Decades of Changing Nutrient Stoichiometry from Source to Sea on the Swedish West Coast. Ecosystems, 25(8), 1809-1824. doi:10.1007/s10021-022-00798-x

Pleijel, H., Danielsson, H., & Broberg, M. C. (2022). Benefits of the Phytotoxic Ozone Dose (POD) index in dose-response functions for wheat yield loss. Atmospheric Environment, 268, 7. doi:10.1016/j. atmosenv.2021.118797

Plue, J., Kimberley, A., Bullock, J. M., Hellemans, B., Hooftman, D. A. P., Krickl, P., . . . Honnay, O. (2022). Green infrastructure can promote plant functional connectivity in a grassland species around fragmented semi-natural grasslands in NW-Europe. Ecography, 2022(10), 14. doi:10.1111/ ecog.06290

Putz, K. W., Namazkar, S., Plassmann, M., & Benskin, J. P. (2022). Are cosmetics a significant source of PFAS in Europe? product inventories, chemical characterization and emission estimates. Environmental Science-Processes & Impacts, 24(10), 1697-1707. doi:10.1039/ d2em00123c

Regnell, O., Tesson, S. V. M., Oskolkov, N., & Nerentorp, M. (2022). Mercury-Selenium Accumulation Patterns in Muscle Tissue of Two Freshwater Fish Species, Eurasian Perch (Perca fluviatilis) and Vendace (Coregonus albula). Water Air and Soil Pollution, 233(7), 13. doi:10.1007/ s11270-022-05709-3

Schellenberger, S., Liagkouridis, I., Awad, R., Khan, S., Plassmann, M., Peters, G., . . . Cousins, I. T. (2022). An Outdoor Aging Study to Investigate the Release of PerAnd Polyfluoroalkyl Substances (PFAS) from Functional Textiles. Environmental Science & Technology, 56(6), 3471-3479. doi:10.1021/acs.est.1c06812

Selin, E., Wann, M., Svensson, K., Gravenfors, E., Giovanoulis, G., Oskarsson, A., & Lundqvist, J. (2022). Hazardous chemicals in non-polar extracts from paper and cardboard food packaging: an effect-based evaluation. Environmental Sciences Europe, 34(1), 14. doi:10.1186/ s12302-022-00666-4

Sinha, R., Thomas, J. B. E., Strand, A., Soderqvist, T., Stadmark, J., Franzen, F., . . . Hasselstrom, L. (2022). Quantifying nutrient recovery by element flow analysis: Harvest and use of seven marine biomasses to close N and P loops. Resources Conservation and Recycling, 178, 11. doi:10.1016/j. resconrec.2021.106031

Soderqvist, T., Nathaniel, H., Franzen, D., Franzen, F., Hasselstrom, L., Grondahl, F., . . . Thomas, J. B. (2022). Costbenefit analysis of beach-cast harvest: Closing land-marine nutrient loops in the Baltic Sea region. Ambio, 51(5), 1302-1313. doi:10.1007/s13280-021-01641-8

Sokhi, R. S., Moussiopoulos, N., Baklanov, A., Bartzis, J., Coll, I., Finardi, S., . . . Kukkonen, J. (2022). Advances in air quality research - current and emerging challenges. Atmospheric Chemistry and Physics, 22(7), 4615-4703. doi:10.5194/ acp-22-4615-2022

Vijayan, A., Osterlund, H., Magnusson, K., Marsalek, J., & Viklander, M. (2022). Microplastics (MPs) in urban roadside snowbanks: Quantities, size fractions and dynamics of release. Science of the Total Environment, 851, 14. doi:10.1016/j. scitotenv.2022.158306

Westerberg, I. K., SikorskaSenoner, A. E., Viviroli, D., Vis, M., & Seibert, J. (2022). Hydrological model calibration with uncertain discharge data. Hydrological Sciences Journal, 67(16), 2441-2456. doi:10.1080/0 2626667.2020.1735638

Akhtar, N., Bokhari, S. A., Martin, M. A., Saqib, Z., Khan, M. I., Mahmud, A., . . . Amir, S. (2022). Uncovering Barriers for Industrial Symbiosis: Assessing Prospects for EcoIndustrialization through Small and Medium-Sized Enterprises in Developing Regions. Sustainability, 14(11), 21. doi:10.3390/su14116898

Baresel, C., Yang, J. J., Bornold, N., Tjus, K., Kanders, L., & Westling, K. (2022). Direct GHG emissions from a pilot scale MBR-process treating municipal wastewater. Advances in Climate Change Research, 13(1), 138-145. doi:10.1016/j.accre.2021.09.006

Brunskog, J., Glebe, D., GarzaAgudelo, D., & Nilsson, E. (2022). Absorption and scattering by perforated facings with periodic narrow slits. Journal of the Acoustical Society of America, 151(3), 1847-1859. doi:10.1121/10.0009826

Temaområde: Hållbar omställning

Cascone, C., Murphy, K. R., Markensten, H., Kern, J. S., Schleich, C., Keucken, A., & Kohler, S. J. (2022). AbspectroscoPY, a Python toolbox for absorbance-based sensor data in water quality monitoring. Environmental Science-Water Research & Technology, 8(4), 836-848. doi:10.1039/d1ew00416f

Kathare, M., Julander, A., Erfani, B., & Schenk, L. (2022). An Overview of Cleaning Agents’ Health Hazards and Occupational Injuries and Diseases Attributed to Them in Sweden. Annals of Work Exposures and Health, 66(6), 741-753. doi:10.1093/annweh/ wxac006

Martinsson, J., Runefors, M., Frantzich, H., Glebe, D., McNamee, M., & Mogren, O. (2022). A Novel Method for Smart Fire Detection Using Acoustic Measurements and Machine Learning: Proof of Concept. Fire Technology, 58(6), 3385-3403. doi:10.1007/ s10694-022-01307-1

Strandberg, B., Osterman, C., Akdeva, H. K., Moldanova, J., & Langer, S. (2022). The Use of Polyurethane Foam (PUF) Passive Air Samplers in Exposure Studies to PAHs in Swedish Seafarers. Polycyclic Aromatic Compounds, 42(2), 448-459. doi:10.1080/10406638.2 020.1739084

Temaområde: Hållbart samhälle

Camarasa, C., Mata, E., Navarro, J. P. J., Reyna, J., Bezerra, P., Angelkorte, G. B., . . . Yaramenka, K. (2022). A global comparison of building decarbonization scenarios by 2050 towards 1.5-2 degrees C targets. Nature Communications, 13(1), 11. doi:10.1038/ s41467-022-29890-5

Creutzig, F., Niamir, L., Bai, X. M., Callaghan, M., Cullen, J., Diaz-Jose, J., . . . UrgeVorsatz, D. (2022). Demand-side solutions to climate change mitigation consistent with high levels of well-being. Nature Climate Change, 12(1), 36-+. doi:10.1038/ s41558-021-01219-y

Elginoz, N., Owusu-Agyeman, I., Goran, F., Hischier, R., Rydberg, T., & Cetecioglu, Z. (2022). Application and adaptation of a scale-up framework for life cycle assessment to resource recovery from waste systems. Journal of Cleaner Production, 355, 12. doi:10.1016/j.jclepro.2022.131720

Elginoz, N., Papadaskalopoulou, C., & Harris, S. (2022). Using life cycle assessment at an early stage of design and development of zero discharge brine treatment and recovery. Water Resources and Industry, 28, 12. doi:10.1016/j.wri.2022.100184

Ellingsen, L. A. W., Thorne, R. J., Wind, J., Figenbaum, E., Romare, M., & Nordelof, A. (2022). Life cycle assessment of battery electric buses. Transportation Research Part D-Transport and Environment, 112, 13. doi:10.1016/j.trd.2022.103498

Fagerstrom, A., Abdelaziz, O., Poulikidou, S., Lewren, A., Hulteberg, C., Wallberg, O., & Rydberg, T. (2022). Economic and Environmental Potential of Large-Scale Renewable Synthetic Jet Fuel Production through Integration into a Biomass CHP Plant in Sweden. Energies, 15(3), 17. doi:10.3390/en15031114

Friberg, R., & Sanctuary, M. (2022). Matched trade at the firm level and the micro origins of international business-cycle comovement. International Journal of Finance & Economics, 27(3), 2997-3009. doi:10.1002/ ijfe.2309

Hagbert, P., Perjo, L., & Nyblom, A. (2022). Taking the lead or following norms? Examining intersections of power in sustainability transitions in Swedish housing associations. Environmental Sociology, 8(2), 187198. doi:10.1080/23251042.2021.1997386

Hao, L. J., Yin, H., Wang, J. F., Tian, M., Wang, X. H., Ge, Y. S., . . . Sjodin, K. (2022). Research on Analysis Method of Remote Sensing Results of NO Emission from Diesel Vehicles. Atmosphere, 13(7), 16. doi:10.3390/ atmos13071100

Hao, L. J., Zhao, Z. H., Yin, H., Wang, J. F., Li, L. J., Lu, W. H., . . . Sjodin, A. (2022). Study of durability of diesel vehicle emissions performance based on real driving emission measurement. Chemosphere, 297, 7. doi:10.1016/j. chemosphere.2022.134171

Harris, S., Kanders, L., Vassallo, F., Cipollina, A., Ebrahimi, S., & Xevgenos, D. (2022). Challenges in preparing for Environmental Technology Verification in a demonstration project: A case study of three innovative water treatment technologies. Water Resources and Industry, 28, 12. doi:10.1016/j. wri.2022.100176

Harris, S., & Reigeluth, S. (2022). EditorialCircular economy solutions for industrial brines. Water Resources and Industry, 28, 4. doi:10.1016/j.wri.2022.100192

Yu, I. K. M., Rechberger, H., Gutberlet, J., Istrate, I. R., Parizeau, K., McQuillian, H., & de Barcellos, M. D. (2022). Closing the waste gap. One Earth, 5(11), 1181-1184. Retrieved from <Go to ISI>:// WOS:000906387900002

Bauer, F., Nielsen, T. D., Nilsson, L. J., Palm, E., Ericsson, K., Frane, A., & Cullen, J. (2022). Plastics and climate change-Breaking carbon lockins through three mitigation pathways. One Earth, 5(4), 361376. doi:10.1016/j. oneear.2022.03.007

Palm, E., Hasselbalch, J., Holmberg, K., & Nielsen, T. D. (2022). Narrating plastics governance: policy narratives in the European plastics strategy. Environmental Politics, 31(3), 365-385. doi:10.1080/09644016.2 021.1915020

Kanchiralla, F. M., Brynolf, S., Malmgren, E., Hansson, J., & Grahn, M. (2022). Life-Cycle Assessment and Costing of Fuels and Propulsion Systems in Future Fossil-Free Shipping. Environmental Science & Technology, 56(17), 12517-12531. doi:10.1021/ acs.est.2c03016

Lygnerud, K., Klugman, S., Fransson, N., & Nilsson, J. (2022). Risk assessment of industrial excess heat collaborations e Empirical data from new and ongoing installations. Energy, 255, 9. doi:10.1016/j. energy.2022.124452

Lygnerud, K., & Langer, S. (2022). Urban Sustainability: Recovering and Utilizing Urban Excess Heat. Energies, 15(24), 11. doi:10.3390/en15249466

Martin, M., Weidner, T., & Gullstrom, C. (2022). Estimating the Potential of Building Integration and Regional Synergies to Improve the Environmental Performance of Urban Vertical Farming. Frontiers in Sustainable Food Systems, 6, 18. doi:10.3389/ fsufs.2022.849304

Mata, E., Kihila, J. M., Wanemark, J., Cheng, S. H., Harris, S., Sandkvist, F., . . . Yaramenka, K. (2022). Non-technological and behavioral options for decarbonizing buildings - A review of global topics, trends, gaps, and potentials. Sustainable Production and Consumption, 29, 529-545. doi:10.1016/j. spc.2021.10.013

Moldanova, J., Hassellov, I. M., Matthias, V., Fridell, E., Jalkanen, J. P., Ytreberg, E., . . . Eriksson, K. M. (2022). Framework for the environmental impact assessment of operational shipping. Ambio, 51(3), 754-769. doi:10.1007/s13280-021-01597-9

STOCKHOLM

Box 21060

100 31 Stockholm

Tel.: 010-788 65 00

GÖTEBORG

Box 53021 400 14 Göteborg

Tel.: 010-788 65 00

KRISTINEBERG CENTER FÖR

MARIN FORSKNING OCH INNOVATION

Kristineberg 566 451 78

Fiskebäckskil

Tel.: 010-788 65 00

MALMÖ

Nordenskiöldsgatan 24 211 19 Malmö

Tel.: 010-788 65 00

SKELLEFTEÅ

Kanalgatan 59 931 32 Skellefteå

Tel.: 010-788 65 00

BEIJING, KINA

InterChina

Commercial Building No. 33

Dengshikou Dajie

Dongcheng District

Beijing City, China

BOMBAY, INDIEN Environmental R&D Private Limited

A-809, Shelton Sapphire, Sector 15

CBD Belapur Navi

Mumbai – 400614

State of Maharashtra, India