”Resultatet blev en så kallad cradle to gate-studie ihop med IVL.”

Något IVL:s

Det svenska teknikföretaget Mips utvecklar säkerhetssystem som byggs in i sport-, MC- och säkerhetshjälmar. Det är ett slags lågfriktionsskikt som läggs in i hjälmar och som är designat att omdirigera de farliga rotationsrörelser som kan uppstå vid stötar och fall. För drygt ett år sedan bestämde sig Mips för att utföra livscykelanalyser (LCA) på några utvalda produkter.

– Det här är ett säkerhetsföretag som grundats i vetenskap och teknik med målet att skydda hjärnan. Säkerhet är därför alltid nummer ett men hållbarhet är tätt därefter, säger Jakob Wikner, som driver hållbarhetsfrågor inom produktutveckling på Mips. När man drog igång arbetet fanns inga hållbarhetsdata om råvaror och material i bolagets komponenter. Något företaget behövde för att ha något att förhålla sig till. Jakob Wikner föreslog därför att man skulle ta fram livscykelberäkningar på några av de mest sålda produkterna. Resultatet blev ett projekt ihop med IVL Svenska Miljöinstitutet.

– Att få fram jämförande data var helt nödvändigt för oss. För att kunna förbättra produkterna. Det handlade också om att kunna redovisa våra klimatrelaterade utsläpp för att kunna adressera dessa och även rapportera dem i Mips offentliga hållbarhetsrapport. Det var i det här läget vi vände oss till IVL, säger Jakob Wikner.

IVL har tillgång till en LCA-programvara med ett flertal databaser med data för utsläpp från till exempel transporter, produktionsprocesser och råvaruframställning. I uppdrag liknande detta samlar man in data och tar hjälp av databaserna för att beräkna varors klimatpåverkan (uttryckt i kg CO2ekvivalenter). Det varierar från fall till fall hur mycket data man får in från kunderna, säger Marie Gottfridsson, LCA-expert på IVL.

– Det är inte så många komponenter i en hjälm, det är en hyfsat enkel beräkningsmodell. Det fanns en del osäkerheter i underlaget från Mips underleverantörer, så att få till riktiga data var viktigt. Företaget kompletterade sina uppgifter efter hand, så vi fick chans att förbättra uträkningen, säger Marie Gottfridsson.

Den lilla arbetsgruppen med företrädare från IVL och Mips hade regelbundna möten där man uppdaterade informationen och kontrollerade uppgifterna från produktionen, t ex hur de stämde överens med data från leverantörer i andra tillverkningsländer. Det var en process som pågick några månader där underlag och siffror bearbetades och gick fram och tillbaka mellan Mips och IVL.

– Vi grävde djupare i datan och funderade på rimligheten i vissa siffror ”Kan uppgifterna stämma? Ser data vettigt ut?”

Det gjorde vi tillsammans. Här var det lite speciellt med de kinesiska leverantörerna, det fanns till en början inte så mycket data att gå på från deras sida, säger Marie Gottfridsson

Det var i det här läget viktigt att få fram korrekta uppgifter om den plast, tyg och gummi som ingår i komponenterna för att kunna räkna på de samlade utsläppen. I vissa fall var materialet unikt och då var man tvungen att vända sig till de kinesiska tillverkarna. Här hjälpte de anställda på Mips kinesiska dotterbolag till.

– Vi gick igenom IVL:s inrapporteringsmallar och fyllde på med information så gott det gick. Så det första problemet att lösa var hur vi skulle få fram resten av uppgifterna. Mallarna skickades vidare till leverantörerna via vårt kontor i Kina som hanterar produktionsledet, säger Jakob Wikner.

Den här granskningen tog ganska lång tid i och med att företaget inte gjort något liknande förut. Bland annat behövdes flera översättningar från kinesiska till engelska. Kraven fick inte sättas för högt och göra projektet omöjligt, säger Jakob Wikner, ibland fick man välja ut den information som representerade produkten eller materialet bäst, till exempel vad gäller plast av olika kvaliteter.

– Det man får ha med sig är att det blir relativt grova penseldrag för att få fram information. Man kan lägga ned hur mycket tid som helst för att få fram exakta data, men i slutändan får man lägga sig på en nivå som är good enough och träffar någorlunda rätt. För vår del för att kunna planera produktionen räcker det ändå väl, säger Jakob Wikner.

Vid årsskiftet 2021/22 fanns alla siffror framme. IVL räknade och sammanställde resultaten. Här framgick att lejonparten av utsläppen var knutna till råvaror och energiförbrukning. Studien visade också till exempel att företaget kan nå en sänkning av klimatavtrycket med 35% på en viss produkt genom att gå över till industriåtervunnen plast.

IVL-studien är en pusselbit i Mips växande hållbarhetsarbete Mips håller på att gå över till industriåtervunnen plast i produktionen av de produkter där det är praktiskt möjligt, ett arbete som pågått parallellt med miljögranskningen. Det är egentligen industrispill som återanvänds i ny plast och som samtidigt drar ned på utsläppen. IVL-studien bekräftade enligt Jakob Wikner hur stor effekt det här skulle ge, utan beräkningar hade det varit omöjligt.

– Nu ser jag vilken potential det finns om vi inför detta i alla säkerhetssystem och produkter som använder den gamla plasten: Men vi vet ännu inte hur långt man kan ta det. Vi har verifierat produkt för produkt, man kan i vissa fall få kvalitetsskillnad i plasten, den återvunna plasten vi fokuserat mest på är ändå förvånansvärt bra.

Det var skönt att se att återvunnen plast kan göra så stor skillnad ur klimatsynpunkt. Det var en god nyhet för oss. Nu fick vi det svart på vitt. Innan var det svårt att riktigt veta hur det såg ut.

IVL-studien i fjol är en pusselbit i Mips växande hållbarhetsarbete. Under arbetet fungerade IVL som expertstöd. Det här projektet omfattade produkter som står för mer än hälften av Mips sortiment och bedömningen täckte endast en del av produkternas miljöpåverkan enligt en s k ”Cradle to gate” modellmen Jakob Wikner ser det som ett steg på väg till ytterligare förbättringar.

– Vi är mycket nöjda med hur det här föll ut. Vi gör nu uppföljningar och går in mera i detalj, till exempel genom att titta på förslag vi vill genomföra och stämma av med IVL om de är bättre eller sämre ur miljösynpunkt, säger Jakob Wikner.

Det skulle till exempel kunna handla om att byta ut delar i produkterna, att tillverka någon komponent på ett nytt sätt, eller att kombinera material på annat sätt för att nå fram till en likvärdig slutprodukt. Till exempel att skapa annan färg än tidigare, och färga in plasten istället för att lägga på ytbehandling. – Det är ett kontinuerligt förbättringsarbete. För vår del är det mycket viktigt att minska våra utsläpp men även att kunna kommunicera och vara transparenta kring vårt hållbarhetsarbete gentemot våra kunder, de stora hjälmtillverkarna, och andra intressenter. Även om intresset skiljer sig åt är trenden att fler och fler också efterfrågar detta, säger Jakob Wikner.

Vill du veta mer? Kontakta:

Marie Gottfridsson +46 (0) 107886731 marie.gottfridsson@ivl.se

Wallenstam behövde inventera klimatavtrycket från sin nyproduktion. Dels för att utveckla sitt eget klimatarbete men också för att en ny lag är på gång. IVL Svenska Miljöinstitutets experter satte igång ett arbete och inledde en läroprocess så att Wallenstam kan fortsätta på egen hand.

– Själva beräkningarna kunde kanske andra också ha gjort. Men vi var lika intresserade av processen efteråt, av analyserna, av att kunna ta det vidare. Vi ville veta var vi snabbast kan sätta in åtgärder för att minska koldioxidavtrycket. Där har IVL varit till stor hjälp med att ge oss verktyg.

Jonathan Rodestedt är byggsakkunnig hos Wallenstam, ett fastighetsbolag som sedan flera år har satt upp egna interna klimatmål när det gäller förvaltningen. Men när det handlar om vilket klimatavtryck deras nyproduktion åstadkommer, där behövde de bygga upp mer kunskap.

– Vi har hittills inte jobbat lika aktivt med att sänka utsläppen av koldioxid i vår nyproduktion som när det gäller drift och förvaltning. Det tänker vi ändra på och vi ville veta vad som krävs av oss. Vi såg att IVL:s arbete ligger nära forskningen. De har övergripande kunskap och har dessutom utvecklat de verktyg som var aktuella att använda.

I bakgrunden ligger ett lagkrav som träder i kraft 2022 och som säger att fastighetsbolag och byggherrar måste redovisa klimatavtryck i nya projekt. Det vill Wallenstam förbereda sig för.

– Men vi har också interna klimatmål som vi vill möta. Här behöver vi kunskap. Hur kartlägger vi våra byggprojekt ända ner till skruv- och mutternivå?

Ett första steg är att göra en så kallad baselinemätning som beskriver hur läget ser ut idag. Det var här IVL Svenska

Miljöinstitutets experter anlitades och projektet de skulle analysera ligger i ett område som kallas Mölnlycke Fabriker.

Kvarteret Skogsvaktaren är två punkthus i det gamla fabriksområdet Mölnlycke med historiska anor, ur vilket en ny stadsdel växer fram med närhet till grönska och park. Husen ska ha betongstomme och byggas i enlighet med Wallenstams gängse teknik.

IVL Svenska Miljöinstitutets experter Åsa Thrysin och Frida Görman kopplades in och efter några inledande möten satte arbetet igång.

– Wallenstam vill förstå hur de kan minska sin klimatpåverkan. Då behöver de först veta var de ligger idag. Var ska insatserna göras för att vara effektiva. Är det stommen, taket eller någon annanstans, säger Åsa Thrysin.

IVL Svenska Miljöinstitutet har tillsammans med branschen utvecklat det verktyg som kom att användas, Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg, BM. Det är ett verktyg som alla har tillgång till, men det faktum att det är IVL Svenska Miljöinstitutet som står bakom och även underhåller BM bidrog till Wallenstams val av samarbetspartner, enligt Jonathan Rodestedt.

I Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg matades uppgifter in om byggresurser, vikt och mängder. När det gäller transport- utsläpp och spill på byggplatsen utgick man från förutbestämda scenarier. Allt kokades sedan ner i måttenheten kilogram koldioxidekvivalenter (CO2e) per kvadratmeter.

Åsa Thrysin berättar:

– Wallenstam skickade underlag om deras material och mängder för de olika byggdelarna som vi bearbetade. Om det fattades viss information, vilket det nästan alltid gör, upprättade vi en dialog. Därefter la vi in informationen i BM som vi sedan granskade och utvärderade om det var ett rimligt resultat.

Vad som var rimligt, ja, här tog Åsa Thrysin och hennes kollega stöd i den forskning som finns och som de är inlästa på. De lutade sig också mot IVL Svenska Miljöinstitutets samlade erfarenhet på området i form av tidigare projekt.

Det svåra i arbetet var att få fram så exakt underlag som möjligt, berättar Åsa Thrysin. En yttervägg kan skilja sig från de andra. Det kan vara en extra stomvägg i ett garage. Allt detta påverkar koldioxidutsläppen. Det som inte gick att räkna exakt gjordes skattningar på. Det hela ledde till flera samtal med Wallenstams byggsakkunnige Jonathan Rodestedt för att göra så rimliga antaganden som möjligt.

– Vi hade en bra dialog, säger han. IVL har varit tydliga och öppna och hjälpt oss hitta den data som behövts. Den dialogen blev också ett lärande för oss. Bland annat såg vi att det inte alltid är så komplicerat som kan kanske tror att få fram konkreta siffror.

Projektet startade i juni och efter sommaren presenterade Åsa Thrysin och Frida Görman en rapport för en grupp inom Wallenstam, med bland annat företagets hållbarhetschef. Det blev startskottet för bolagets eget arbete.

– De kanske satte igång det här projektet för att förbereda sig för lagkravet. Men när vi väl presenterade resultatet så blev reaktionen: Oj, här kan vi förbättra, säger Åsa Thrysin.

Rapporten och presentationen fick närmast omedelbar effekt. Det dröjde inte längre än någon månad innan Wallenstam hörde av sig till Åsa Thrysin om att de hittat sätt att minska mängden betong i stommen och därmed sänka utsläppen av koldioxid i kvarteret Skogsvaktaren. Stommar i betong är ofta det mest klimatbelastande i ett husbygge.

– De bad oss göra en komplementberäkning för hur stor den besparingen skulle bli, säger Åsa Thrysin. Wallenstam hade tagit fram två olika alternativ. Det ena alternativet gav besparingar på 9 kilogram koldioxidekvivalenter per kvadratmeter. Det andra alternativet var ännu mer klimateffektivt. Där sparades 22 tagit så stora steg i vårt klimatarbete. Och vi är också väl förberedda inför den nya lagen.”

Jonathan Rodestedt. byggsakkunnig Wallenstam kilogram koldioxidekvivalenter per kvadratmeter.

– Vi hjälpte också Wallenstams hållbarhetschef att tolka indata och underlag för en översyn av stommar i alla Wallenstams projekt, säger Åsa Thrysin.

Wallenstam är etablerade i Göteborg samt även i Stockholm och Uppsala. Och de bygger på lite olika sätt i de olika regionerna. Så sent som i januari hörde Wallenstam i Stockholm av sig om att sig om att göra samma jobb, fast i Stockholm.

– För oss ledde samarbetet med IVL till att vi kunde göra Skogsvaktaren till ett mindre klimatbelastande projekt. Det har också lett till en översyn av flera av Wallenstams projekt, säger Jonathan Rodestedt.

Wallenstam fortsätter nu att implementera resultatet av samarbetet och tar fram handlingsplanerna där IVL:s beräkningar ingår som en central del.

Och i mars tas första spadtaget för kvarteret Skogsvaktaren i Mölnlycke fabriksområde. Med stommar som är mindre klimatbelastande.

– Våra aktieägare gillar att vi tagit så stora steg i vårt klimatarbete. I slutändan är det sånt som våra finansiärer tittar på. Och vi är också väl förberedda inför den nya lagen, säger Jonathan Rodestedt.

§Ny lag om klimatdeklarationer

2022 trädde en ny lag om klimatdeklaration av nya byggnader i kraft. Lagen omfattar alla som söker bygglov efter detta datum. Det innebär att utsläpp av växthusgaser från byggskedet av byggnaden ska deklareras som byggnadens klimatpåverkan. Byggskedet omfattar uttag av råvaror, tillverkning av byggprodukter, arbete på byggarbetsplatsen och transporter. Till grund för en klimatdeklaration ligger en livscykelanalys (LCA).

Källa: Boverket.

Vill du veta mer? Kontakta:

Åsa Thrysin

Tel. 010 7886887

E-post: asa.thrysin@ivl.se

Frida Görman

Tel. 010 7886544

E-post: frida.gorman@ivl.se

Kooperativet OK Värmland ville göra en storsatsning på biogas till vägfordon men hade svårt att komma igång. De anlitade en av landets främsta experter på biogas, som de fann hos IVL Svenska Miljöinstitutet. Han hjälpte dem med allt från att hitta leverantörer och upphandla tankstationerna till att söka investeringsstöd.

– Anders Hjort på IVL hjälpte oss söka bidrag genom Klimatklivet. Vi hade gjort många försök tidigare men aldrig fått ihop affären. Det är uppenbart att Anders kunde något man måste kunna och veta. Vi fick 100 procent av det vi sökte vilket är väldigt ovanligt, säger Stefan Särnehed, vd för kooperativet OK Värmland ekonomiska förening.

Kooperativet driver OK/Q8-stationer över hela Värmland och som ett led i att bränslemarknaden förändras ville de utöka utbudet av biogas. Det är enligt Stefan Särnehed ett underskattat fossilfritt bränsle.

– Man kör bil på hushållskompost och gammalt avloppsslam. Det borde likställas med el och ha samma samhällsstöd så att gemene man kan göra ett val, säger han.

För de flesta är elbilen för dyr idag, medan det är relativt överkomligt att bygga om bensin- och dieseldrivna fordon till att gå på biogas. Och själva råvaran, slam och avfall, råder det än så länge ingen brist på, enligt Stefan Särnehed.

– Vi är oförstående till att man inte satsar ner på biogas. Vi har försökt få till fler stationer i Värmland i ganska många år.

Tidigare fanns det bara en i Karlstad men vi ville ha en spridning, säger Stefan Särnehed.

IVL Svenska Miljöinstitutet har under se senaste fem sex åren byggt upp sin kompetens inom biogas. Det har skett genom att köpa strategiskt valda bolag och rekrytera nyckelpersoner. En sådan nyckelperson är Anders Hjort, expert med 15 års erfarenhet av biogas och som tog med sig flera påbörjade projekt till IVL.

– Ett av de projekten handlade om att jag hjälpt en grupp lantbrukare i Värmland att söka medel för att etablera en biogasanläggning. Då kom jag även i kontakt med OK Värmland. De såg att de skulle kunna köpa lokalproducerad biogas om det bara fanns tankstationer, säger Anders Hjort.

Det kostar en del att bygga en biogasstation. Det är ungefär två till fyra gånger så dyrt som en vanlig tankstation och därmed svårt att räkna hem affärsmässigt. För OK Värmland har det heller inte bara handlat om affärsnytta, i vart fall inte i det korta perspektivet. OK Värmland är ett kooperativ och en av deras sju vägledande principer handlar om ”samhällshänsyn”.

– Ser man det bara affärsmässigt så är det alldeles för dyrt att investera i biogas men här gäller det att vara proaktiv och att ta ett ansvar, säger Stefan Särnehed.

Dock är det en konkurrensfördel att kunna erbjuda en mångfald av drivmedel på tankstationerna och med Naturvårdsverkets investeringsstöd Klimatklivet skulle det fungera. Något alltså Anders Hjort såg till att få fram. Han hjälpte också till med att rigga en funktionsupphandling av tankstationerna och fungerade som beställarstöd under byggnationen. Och när biogasstationerna var klara så ordnade Anders Hjort extern kontroll av stationerna.

Stefan Särnehed, vd för kooperativet OK Värmland ekonomiska förening

Anders Hjort, IVL Svenska Miljöinstitutet, expert med 15 års erfarenhet av biogas.

– Jag var med under hela resan som konsult, säger han Det blev tre biogastankstationer, i Arvika, Torsby och Säffle. Helt lätt var det inte. Till exempel visade det sig att en av de befintliga tomterna inte fungerade för biogas och därför blev de tvungna att anlägga på helt ny mark. Det fördyrade projektet något. Det var också så att OK Värmland behövde hålla i plånboken vid bygget av stationerna och därför utvärderades anbuden baserat på priset för entreprenaden. Det ledde till viss fördröjning.

Enligt OK Värmlands vd Stefan Särnehed har det mesta dock fungerat som tåget.

– Det finns egentligen ingen punkt där vi inte har nått ända fram. Anders är väldigt noggrann och ambitiös och har gjort ett bra jobb, säger han.

– Vi försöker prata om biogas på alla möjliga sätt och så fort vi får tillfälle. Det är häftigt att köra omkring på svenskt bränsle som är 100 procent fossilfritt, säger Stefan Särnehed.

Vill du veta mer? Kontakta:

Anders Hjort

Tel: 010 7886775

E-post: anders.hjort@ivl.se

Allmännyttiga Eksta Bostads AB i Kungsbacka driver frågor om hållbarhet och alternativa energikällor.

Nu ville man tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet undersöka möjligheten till fjärde generationen fjärrvärme.

Sverige anses ligga i framkant i att ta tillvara restvärme från fjärrvärme. Men när det kommer till att utnyttja värme från källor med lägre temperatur, från exempelvis gamla gruvschakt, kollektivtrafik eller lågtempererade processer i industrier, så har Sverige inte varit först på bollen.

Det hindrar inte att en av Europas främsta experter på området är svensk. Hon heter Kristina Lygnerud och arbetar på IVL Svenska Miljöinstitutet.

– Sverige har slagit sig till ro efter att ha varit tidig ute med de första generationerna av fjärrvärme. Men nu när steget ska tas från den tredje generationen till den fjärde så går det lite trögt. Min vision är att städer och bostadsområden ska värma upp sig själva, säger hon.

Kristina Lygnerud, som delar sin tid mellan IVL och Högskolan i Halmstad, fick kontakt med Eksta bostäders vd Christer Kilersjö under ett seminarium som landshövdingen i Halland hade kallat till. Kristina Lygnerud var en av föredragshållarna.

– Landshövdingen tyckte att Halland behövde en bättre energistrategi. Vi försökte hitta konkreta projekt där vi kunde räkna på hur den nya tekniken skulle fungera, säger hon.

Christer Kilersjö:

– Vi har samarbetat med IVL flera gånger tidigare och har väldigt goda erfarenheter av det. Här såg vi en chans att testa ny teknik i mindre skala.

Projektet skulle genom simulering undersöka möjligheten att införa fjärde generationen fjärrvärme i nybyggnationer i bostadsområdet Särö i Kungsbacka. Särö har en historia som semesterort för välbärgade göteborgare och där byggs nu radhus och flerbostadshus av en privat fastighetsägare och bostadsrättsföreningen där Eksta är fjärrvärmeleverantör.

Frågan har inte undersökts på detta sätt tidigare och det ansågs ha så pass stort samhällsintresse att staten via Stiftelsen IVL gick in och stod för halva projektsumman, vilket gjorde det till ett samfinansprojekt.

Eksta strävar efter att maximera andelen förnyelsebar energi i sina bostäder och som ett led i detta har företaget gjort stora investeringar i solvärme. Just solvärme anses särskilt lämpligt i system med lågtempererad fjärrvärme.

– Vi tänkte att det skulle vara ypperligt att nyttja solvärme för att värma upp bostäderna. Det finns en stor potential att utnyttja fjärde generationens teknik med solvärme, säger Christer Kilersjö. Förutom Kristina Lygnerud från IVL, som ledde och koordinerade projektet, medverkade också forskare vid högskolan i Halmstad. Även företaget BG Dahlman fanns med, de har lång erfarenhet av att tekniska lösningar i fjärrvärmesystemet.

För Eksta Bostad innebar det en chans att jobba nära kvalificerade forskare.

– Vi lärde oss konkreta saker men vi lärde oss också mer generellt hur man jobbar med utveckling och innovation.

Det öppnar för ett synsätt att pröva nya saker. Att tröskeln för att pröva något nytt blir lägre. Det gör oss till en mer attraktiv arbetsgivare,.

Med 4GHD försvinner behovet av varmvattencirkulation i huset, vilket kan ge stora besparingar. Varmvattencirkulation används för att varmvattnet i rören inte ska svalna alltför mycket, det ska hållas varmt så att den som vill ha varmvatten i kranen inte behöver spola i flera minuter. Det medför oundvikligt stora energiförluster. Med 4GHD installeras istället värmeväxlare i varje lägenhet vilket innebär energibesparingar. Dessa lägenhets- växlare eliminerar också risken helt för legionellabakterier vilket annars setts som ett problem.

Resultaten visade att 4GDH ökar energieffektiviteten i byggnader och är kostnadseffektiv, framförallt i fastigheter med 10-15 lägenheter. Om det är fråga om större fastigheter blir besparingen mindre eller uteblir helt, eftersom det då kostar mer att installera växlare i varje lägenhet än att ha en gemensam växlare i husets bottenplan.

Så det tycks alltså inte vara tekniken som är det största hindret för ett bostadsföretag att våga ta steget från den tredje till den fjärde generationen fjärrvärme. Istället handlar stötestenarna om lagar, avtal mellan parterna och tillit.

Kristina Lygnerud som är ekonom förklarar:

– De stora fjärrvärmeföretagen får inte längre full rådighet över affären. Istället för att förbränna skogsspill och annat bränsle i sina egna ugnar innebär det nya att engagera sig i relationer med många små värmeleverantörer. Man får en djup kundrelation som varar väldigt länge. Eksta visade sig vara öppna för en sådan och var nyfikna på att förstå detta, säger Kristina Lygnerud.

Att ändra på något som fortfarande fungerar kan vara jobbigt. Men 2050 ska det inte finnas fossila källor, biomassan kommer inte att räcka till och mängderna avfall kommer att vara mindre, framhåller Kristina Lygnerud. Då finns inte så mycket val om man vill hålla på med fjärrvärme säger hon.

En omställning underlättas av att byggherren också är fastighetsägare som Eksta Bostäder. Men företaget stötte ändå på patrull eftersom värmen levereras in i lägenheten.

– Vi kommer längre in i lägenheten rent avtalsmässigt. Vem ska hantera om det läcker i huset? Och hur ska vi ta betalt för detta? Där hamnade vi i problem, säger Christer Kilersjö.

Projektet var en undersökning och inte ett implementeringsprojekt. Det blev inte fjärde generationens fjärrvärme på Särö. Först måste Eksta hitta avtalsmässiga svar på de frågor som uppstått.

– Vi har inte kommit så långt än. Här ville vi undersöka om det är möjligt och det är det.. Men det finns med i tankarna och vi har lärt oss massor om fjärrvärme under projektet som vi har nytta av, säger Christer Kilersjö.

Samfinansprojektet leddes av Kristina Lygnerud på

IVL Svenska Miljöinstitutet

Vill du veta mer? Kontakta:

Kristina Lygnerud

Tel. 0107886927

E-post: kristina.lygnerud@ivl.se