Hur påverkas luftkvaliteten i staden av träd?

Stadsträdens betydelse för luftkvaliteten var rubriken för ett seminarium som hölls i september 2022 av de två forskningsprojekten CityAirSim och Rensa luften med växter.

VILKA TRÄDARTER TAR UPP MEST FÖRORENINGAR?

Jenny Klingberg, Göteborgs universitet, redogjorde för resultat från projektet Rensa luften med växter. Det har undersökt upptaget av så kallade PAH-föroreningar hos elva trädarter –både löv- och barrträd – på olika platser i Göteborg och jämfört träd av olika typer i Botaniska trädgårdens arboretum.

Lövträden mättes i juni och september under 2018. På barrträden togs prover på både ettåriga och treåriga barr. Slutsatsen är att barrträd innehåller ganska stora koncentrationer av gasformiga PAH:er – de har stor volym som kan binda dem. Dessutom sitter barren kvar under vintern och kan rensa luften även då.

När det gäller partikelbundna PAH:er är visade sig lärkträdet vara bra på att ta upp dem.

– Det trädet är känt för att vara känsligt för luftföroreningar och bör undersökas ytterligare, sade Jenny Klingberg.

En Modell F R Att Studera Olika Scenarier

Malin Gustafsson, IVL Svenska Miljöinstitutet, beskrev hur forskarna i CityAirSim har undersökt stadsdelen Gårda i Göteborg. De har lagt in hus, gator och vegetation i en digital modell av några kvarter och kört scenarier med olika typer av byggnader, utan växtlighet eller med olika täta trädkronor.

– Träd i staden ger i vissa situationer en bättre luftkvalitet, även om de också kan hindra omblandningen av luften på trånga gator. En beräkningsmodell som vi utvecklar inom projek tet visar hur bladen eller barren tar upp föroreningar, sade Malin Gustafsson.

Beräkningsmodellen har arbetsnamnet VERA, som är en förkortning av Vegetation for removal of air pollution. I den kan man beräkna hur mycket föroreningar som fastnar på bladen och vad som tvättas av.

Det är flera parametrar som modellen måste ta hänsyn till:

• Depositionen, det vill säga hur mycket som fastnar, vilket i sin tur beror exempelvis på om ytan är skrovlig eller är vaxartad

• Avtvättningen, som är en kombination av nederbördsmängd och tid

• Resuspensionen, som gäller vilken kraft som krävs för att en partikel ska lossna från bladets eller barrets yta

Detta vävs sedan samman i en modell där man kan simulera hur luftkvaliteten påverkas av hus och växlighet.

– Eftersom Gårda ligger intill E6:an kan vi konstatera att det vore bra att plantera träd intill den genomfartsleden, konstaterade Malin Gustafsson.

INTERAKTIV VISUALISERING

FÖR ATT LÄRA OM LUFTKVALITET

Daniel Sjölie, Högskolan i Väst, beskrev virtual reality-miljön över stadsdelen Gårda i Göteborg som har utvecklats i CityAirSim för att visualisera luftföroreningar i stadsmiljö. Där kan användarna ”gå in” genom att ta på VR-glasögon, testa att placera in byggnader och träd och se hur luftkvaliteten påverkas.

Thommy Eriksson, Chalmers, berättade hur totalt 200 gymnasielever har testat VR-miljön. Det gällde dels att utvärdera hur den fungerar, men var också att en del i den pedagogiska delen av CityAirSim som handlar om att undersöka olika sätt att ta till sig kunskap. Även deltagarna på seminariet fick chans att pröva VR-applikationen. Ett av slutresultaten av projektet CityAirSim är att sprida kunskaperna till stadsplanerare.

CityAirSim leds av Göteborgs universitet i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers. Urban Futures är en av flera samarbetsparter.

Vill du veta mer, kontakta: Malin Gustafsson malin.gustafsson@ivl.se tel. 010-788 67 56

IVL BIDRAR TILL DE GLOBALA MÅLEN GENOM ATT : GLOBALA MÅLEN, DELMÅL

• Öka kunskapen om hur vi skapar hållbara, gröna och täta stadsmiljöer.

• Bidra till ökat upptag av luftföroreningar av växter i urban miljö.

• Utveckla verktyg för digital visualisering av modellresultat.

• Föra ut resultat från forskning till allmänheten, ta fram utbildningsmaterial och verktyg för hållbar stadsplanering.

11.3 INKLUDERANDE OCH HÅLLBAR URBANISERING

11.6 MINSKA STÄDERS MILJÖPÅVERKAN

11.A FRÄMJA NATIONELL OCH REGIONAL UTVECKLINGSPLANERING

13.3 ÖKA KUNSKAP OCH KAPACITET FÖR ATT HANTERA KLIMATFÖRÄNDRINGAR