Klimatkontrakt och klimatavgifter kan bidra till att ställa om industrin

Klimatfrågan brådskar och några av de viktigaste aktörerna i omställningen finns inom basindustrin. Men för att industrin ska ställa om snabbt måste efterfrågan på klimatsmarta produkter öka och kostnaden för produktionen minska.

– Vi behöver skärpa befintliga styrmedel och skapa tydligare efterfrågan på produkter och material med låga växthusgasutsläpp, allt för att minska den ekonomiska osäkerheten och underlätta för omställning i industrin, säger Kersti Karltorp, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Några svar på hur dessa osäkerheter kan hanteras finns i rapporten Styrmedel för ökad efterfrågan på klimateffektiva produkter. som Kersti Karltorp och Johan Rootzén, också forskare på IVL, har skrivit tillsammans med miljökonsultfirman Anthesis.

Något som är helt centralt för industrins omställning är marknadspriset på utsläppsrätter inom EU:s utsläpps-handelssystem, EU ETS. Priserna för utsläppsrätter har generellt varit låga, men ökat kraftigt sedan 2018 och väntas också fortsätta öka. Hur snabbt de ökar är däremot osäkert, och variationer i priserna ökar just osäkerheten.

– En snabbare åtstramning av utsläppstaket inom EU ETS skulle vara det allra enklaste. Allt annat är egentligen plåster på såren för att hantera handelssystemets tillkortakommanden, säger Johan Rootzén.

Ett sätt att minska osäkerheterna kan vara att introducera så kallade Carbon Contracts for Differences – CCfD – ett instrument som ännu är i sin linda men som har stor potential att sänka tröskeln till omställningen. Ett annat är att införa en konsumtionsavgift på koldioxidintensiva material vilket skulle göra koldioxidsnåla produkter mer attraktiva på marknaden, samtidigt som det skapar intäkter till satsningar på andra områden.

Hur stora förhoppningar kan vi ha på CCfD och klimatavgifter?

Johan: Både CCfD och klimatavgifter har potential och förtjänar att utredas närmare. EU-kommissionen har tidigare uttryckt att man gärna ser initiativ i enskilda medlemsländer där man testar denna typ av instrument. I och med Parisavtalet, den svenska klimatlagen och att industrin på många håll redan gör stora klimatsatsningar har utmaningen blivit tydligare. Nu handlar det om att skapa rätt förutsättningar.

Kersti: Vissa sektorer och länder har förstås svårare att ställa om än andra men det finns ett annat sätt att prata om detta i industrin idag och om utformandet av klimatpolitiska styrmedel som inbegriper affärsmöjligheter och vinningen med klimatomställning.

Johan: Vi ser nu att stålindustrin går starkt framåt med stora företagsallianser som tillsammans går in med mycket kapital för forskning och utveckling och med stora kunder som uttalat en vilja att köpa det fossilfria stålet. Även inom raffinaderiindustrin finns positiva signaler. Preem har exempelvis uttalat mål om att minska sin fossilbaserade produktion och gå över till enbart förnybara eller biodrivmedelbaserade produkter. Till och med cementindustrin, som brottas med sitt kalkbrytningstillstånd på Gotland, har aviserat att fabriken i Slite ska gå från att vara en av Sveriges största utsläppare till att bli en kolsänka senast 2030.

Stålindustrin går starkt framåt med stora företagsallianser som tillsammans går in med mycket kapital för forskning och utveckling.

Även inom raffinaderiindustrin finns positiva signaler.

Cementindustrin har aviserat att fabriken i Slite ska gå från att vara en av Sveriges största utsläppare till att bli en kolsänka senast 2030.

Kersti: Min uppfattning är att det är mycket lättare för industrin att investera i klimatsmart teknik nu än för bara fem, tio år sedan. Det finns en handfull tekniker med stor potential som kan skalas upp och det finns en vilja.

Johan: Jag håller med, men samtidigt är det många pusselbitar som måste falla på plats för att en omställning ska vara möjlig. Flera av dessa pusselbitar ligger utanför det enskilda företagets kontroll. Det är viktigt att inte glömma bort frågor som till exempel elförsörjning och kompetensförsörjning i det här sammanhanget.

Går industrin före politiken?

Johan: Det finns en stor investeringsvilja idag och mycket privatkapital. Det viktiga nu är att politiken skapar förutsättningar för investering och hittar modeller för hur risker och nyttor ska fördelas. Risken att göra för lite är större än risken för att göra för mycket.

Kersti: Vissa industrier, som till exempel stålindustrin, gör stora investeringar för att ställa om nu och driver på politiken att göra ändringar i policy och regelverk för att detta ska vara möjligt. Samtidigt menar många inom industrin att till exempel tillståndsprövningar tar för lång tid och att det är svårt att förutse hur processen ska falla ut även om lagkraven är kända. Men det är ju så klart viktigt med en robust tillståndsprocess för att undvika att vi löser ett miljöproblem men skapar ett annat.

Kersti: Grundproblemet är att vi i Sverige konsumerar som om vi hade fyra jordklot. Vi måste använda mindre energi och mindre material. Det är ett problem i sig att vi inte inser det fullt ut. En minskad energi- och resursförbrukning behöver inte ske på bekostnad av ett gott liv.

Johan: Men tuffa klimatbeslut som påverkar människors vardag och ekonomi kräver tuffa politiker. Man kanske inte fattar sådana beslut ett valår. Det som många på forskarsidan missar är att policy faktiskt måste vara politiskt hållbart. raffinaderi

Vad är politiskt hållbar klimatpolicy?

Johan: Jag tror att det är viktigt att hela tiden ha med sig de fördelningspolitiska effekterna av klimatpolitiken och att arbeta smart och pedagogiskt med till exempel klimatpolitisk skatteväxling. Koldioxidskatter och handel med utsläppsrätter ger ju intäkter som man delvis kan använda för att kompensera grupper och regioner som kanske drabbas hårdare än andra av ett styrmedel. Det gäller också att ha respekt för och hitta sätt att hantera den oro som ibland finns inför en snabb omställning. Detta gäller ju inte minst i de orter där basindustrin är en stor arbetsgivare och en viktig del av den lokala samhällsekonomin.

Kersti: De här frågorna kommer bara växa i betydelse. Industrin behöver tydlig vägledning och svenska myndigheter dammsuger efter policyförslag som kan användas som underlag för utformningen av en hållbar och effektiv klimatpolitik. Jag tror att det kan vara ett bra läge nu att vara modiga och tänka nytt. Sverige måste fortsätta vara en progressiv röst i EU.

För mer information, kontakta:

Johan Rootzén, +46 (0) 107886609

Johan.Rootzen@ivl.se

Johan Rootzén och Kersti Karltorp, IVL

IVL BIDRAR TILL DE GLOBALA MÅLEN GENOM ATT:

• Visa på möjliga vägar framåt för en mer hållbar industri och hur detta stöttas av policy.

• Ta fram underlag för styrmedel för koldioxidneutrala produkter.

• Bidra med kunskap om hur internationell policy driver på klimatomställningen och hur detta påverkar den nationella nivån.

• Bidra med ökad kunskap om hur klimatpåverkande utsläpp från produktion av basmaterial kan minskas.

GLOBALA MÅLEN, DELMÅL

9.4 UPPGRADERA ALL INDUSTRI OCH INFRASTRUKTUR FÖR ÖKAD HÅLLBARHET

11.B IMPLEMENTERA STRATEGIER FÖR INKLUDERING, RESURSEFFEKTIVITET OCH KATASTROFRI

13.2 INTEGRERA ÅTGÄRDER MOT KLIMATFÖRÄNDRINGAR

I POLITIK OCH PLANERING

13.3 ÖKA KUNSKAP OCH KAPACITET FÖR ATT HANTERA KLIMATFÖRÄNDRINGAR