Några nyheter från året

Varje månad publicerar vi ett antal nyheter om aktuella projekt, rapporter och forskningsresultat. Här är några av årets nyheter i kortfattat format.

Stor satsning

på marin forskning

Chalmers, Göteborgs universitet, IVL Svenska Miljöinstitutet, KTH och RISE går samman för att satsa på och driva den marina forskningsstationen Kristineberg under namnet Kristineberg Center för marin forskning och innovation. Målet är att Kristineberg Center ska bli en av Europas ledande marina forsknings- och innovationsmiljöer.

På Kristineberg bedrivs många olika typer av projekt inom en rad marina områden. Några av dem innefattar att utveckla nya material och livsmedel från havet. Andra berör klimatets påverkan på det marina livet och omfattar både undervattensrobotar och digital teknik.

Klokare klimatbeslut tidigt i byggprojekt

Hur kan formen av en byggnad påverka klimatavtrycket?

I dagsläget är det svårt att avgöra eftersom det saknas etablerade metoder och verktyg för att beräkna klimatpåverkan och jämföra olika alternativ i de tidiga gestaltningsskedena.

Tillsammans med arkitekter, konstruktörer och ytterligare forskningsaktörer ska IVL ta fram ett verktyg som ska göra det lättare för byggbranschens aktörer att utvärdera vilken klimatmässig effekt olika lösningar får, och integrera det i nuvarande arbetssätt tidigt i byggprocessen. Det ska öka bygg- och fastighetsbranschens möjligheter att fatta kloka klimatbeslut.

Projektet genomförs tillsammans med arkitektbyråerna FOJAB och Warm in the Winter, samt med Rise, Tyréns och Chalmers som särskild referenspartner.

Guide gör det lättare att bygga med återbrukat

Bristande kunskap är ett skäl till att återanvändning av byggmaterial fortfarande är ovanligt. För att ändra på det lanserar Avfall Sverige och IVL Svenska Miljöinstitutet en guide som riktar sig till privatpersoner som vill använda begagnade byggvaror eller veta om fönster, dörrar eller annat som de har i sina bostäder är lämpliga för återbruk.

Byggåterbruksguiden omfattar ett 70-tal produkter – från fundament till taknock –och ger tips på hur man känner igen farliga material och hur man sorterar avfallet.

Ny vd för Basta

Pehr Hård blir ny vd för IVL:s dotterbolag Basta. Han efterträder Sussi Wetterlin som efter sju år som vd övergår i egen verksamhet. Pehr Hård är kemist och har en bakgrund både i certifieringsfrågor för branschen och inom digitalisering samt hållbarhetsfrågor. Han har tidigare arbetat bland annat på Sweden Green Building Council och Svanen.

Basta driver en av samhällsbyggnadsbranschens största digitala databaser med byggprodukter som klarar högt ställda krav på kemiskt innehåll. Idag är närmare 500 svenska och internationella tillverkare anslutna till systemet och i databasen finns över 170 000 bygg- och anläggningsprodukter som klarar Bastas högt ställda miljökrav.

Efter dieselgate: Utsläppen av kväveoxider från lätta dieselfordon minskar

I takt med att EU under senare år har skärpt avgaskraven för kväveoxider från lätta dieselfordon har också utsläppen minskat. Det visar omfattande mätningar av utsläpp i verklig trafik som IVL har utfört. Fortfarande släpper dock dieselbilarna ut fem gånger mer kväveoxider än de bensindrivna bilarna i Sverige. Framförallt är det utsläpp från äldre dieselbilar som gör att kväveoxidproblemet dröjer kvar. De äldsta Euro 6-dieselbilarna, med årsmodell mellan 2015–2017, svarar för hela 25 procent av personbilsparkens totala kväveoxidutsläpp, och dessa kommer att rulla på de svenska vägarna i många år till.

Kväve och kopplingen till kolbindning i de nordiska skogarna

I ett projekt för Nordiska ministerrådet har forskare vid IVL, norska NIVA, finska SYKE och danska Aarhus universitet beräknat flöden av kväve i skogliga ekosystem i Sverige, Norge, Finland och i Danmark. Arbetet är ett steg på vägen att räkna fram en total nationell kvävebudget där alla flöden av reaktivt kväve över nationella gränser kvantifieras.

Att upprätta nationella kvävebudgetar är ett bra sätt för att identifiera var man har de stora utsläppen av reaktivt kväve till miljön i ett land. Genom att undersöka storleken och förändringstakten för kvävebeståndet kan man också göra prognoser om framtida negativa effekter av kväveföroreningar på miljön och sätta in åtgärder där de bäst behövs.

IPCC:

St Rre N Tidigare Uppskattats

Klimatriskerna

Det är mycket brådskande att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser och samtidigt anpassa våra samhällen efter ett varmare, blötare och stormigare klimat. Det slår FN:s klimatpanel IPCC fast i delrapporten – Effekter, klimatanpassning och sårbarhet.

Enligt IPCC:s rapport håller nuvarande anpassningstakt inte jämna steg med klimatförändringarna. De viktigaste åtgärderna utgörs framförallt av bevarande och återskapande av ekosystem, infrastrukturåtgärder samt jordbruksåtgärder.

Det är positivt att rapporten fokuserar starkt på kopplingen mellan klimatet, ekosystem och biodiversitet och människan och de samhällen vi bor och verkar i, menar IVL:s klimatanpassningsexperter. Att IPCC lyfter de ömsesidiga beroendena mellan våra olika system visar att vi inte kan jobba i stuprör med de här frågorna.

Mars

Så kan den lokala omställningen stärkas

Mycket av dagens hållbarhetsarbete i regioner och kommuner sker i stuprör snarare än ur ett större helhetsperspektiv. Det är också vanligt att man förbiser målkonflikter. För att stärka den lokala omställningen har forskare på IVL och KTH, med stöd från Formas, tagit fram ett antal verktyg och metoder.

På webbplatsen ”Få hållbar omställning att hända” har projektet samlat forskningsbaserad vetenskap om hållbar omställning på lokal och regional nivå. Bland annat finns scenariobaserade verktyg och arbetsmetoder som kan användas rent praktiskt och som utmanar tankar om vad som är möjligt, vilka förändringar som kan och bör genomföras och vilka beslut som behöver tas.

Framtidens hållbara kläder

Hur ser framtidens hållbara värdekedjor för kläder ut? Det ska IVL ta reda på i ett forskningsprojekt som startas upp tillsammans med Högskolan i Borås och Profu.

Klädindustrin står inför stora hållbarhetsutmaningar, både vad gäller miljö och social hållbarhet. Projektet Framtidens hållbara kläder omfattar flera aspekter av hållbarhet inom klädindustrin. Bland annat ska konsumenters beteende kopplat till nya affärsmodeller kartläggas, nya tekniker för produktion och återvinning undersökas och politiska åtgärder utvärderas. Effekten av e-handel, hemleverans och returer kommer att uppmärksammas extra eftersom det kan öka transporterna.

Förnybara drivmedel kan minska klimatutsläppen från sjöfart och flyg

Alternativa sjöfarts- och flygbränslen kan spela en nyckelroll för att minska klimatutsläppen från transportsektorn. Det visar en studie där forskare från IVL och Chalmers undersökt framtida bränsleval och vilka som mest effektivt kan minska klimatutsläppen. Analysen visar att det är möjligt att drastiskt reducera klimatutsläppen inom sjöfart och flyg till 2050, men det krävs att introduktionen av alternativa bränslen accelererar.

En kombination av bränsleval kommer att behövas, med delvis olika alternativ för olika segment. För kustnära sjöfart med korta sträckor är batteri-elektrisk framdrift effektivt. Men om de färjorna behöver gå väldigt snabbt kan vätgas eller metanol behövas. Vid långväga sjöfart eller flyg blir det problematiskt med enbart eldrift. Där är flytande bränslen som biodrivmedel och elektrobränslen, vätgas eller kanske ammoniak mer intressant. Resultaten har tagits fram i ett projekt med finansiering av Energimyndigheten och f3 – Svenskt kunskapscentrum för förnybara drivmedel.

April

Livscykelperspektiv hjälper detaljhandeln att styra mot hållbarhet

I samarbete med Apotek Hjärtat, Perrigo och IDUN Minerals har IVL tittat på hur livscykelanalys kan användas inom detaljhandeln för att minska klimatpåverkan. Studien visar att LCA-data har en viktig roll att spela, framförallt om kunskapen kommer in tidigt i processerna så att den används för att styra beslut om produktutveckling och inköp. Med hjälp av livscykelanalys, LCA, kan företagen få en helhetsbild av hur stor den totala miljöpåverkan är under en produkts livscykel, från råvaruutvinning via tillverkningsprocesser och användning till avfallshanteringen. Det kan användas för att se var åtgärder behöver sättas in och hur miljöprestandan kan förbättras.

Stora skillnader i företagens arbete med biologisk mångfald

På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL kartlagt hur näringslivet arbetar och följer upp sitt arbete med biologisk mångfald. Resultatet visar att det är stora skillnader mellan företag av olika storlekar och mellan företag som har direkt eller indirekt påverkan på den biologiska mångfalden.

Framförallt är det företag som har direkt påverkan på biologisk mångfald, till exempel genom markanvändning som skogs- och jordbruket, som har ett etablerat arbete kring de här frågorna. Kartläggningen visar också på tydliga skillnader mellan företag av olika storlekar. Hos större företag finns det mer resurser för att mäta, rapportera och följa upp påverkan på biologisk mångfald medan mindre företag behöver mer stöd och kunskap.

Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har tillsammans med SLU har tagit fram en konceptuell metod som kan användas för att bedöma en skogsägares påverkan på biologisk mångfald utifrån det skogsbruk som bedrivs. Metoden gör det möjligt att jämföra skogsägare i olika delar av landet samt skogsbrukets påverkan i relation till olika målvärden.

Över en miljon ton livsmedel slängs i Sverige

I Sverige kastar vi över en miljon ton livsmedelsavfall varje år, vilket motsvarar 106 kg per person. Det visar beräkningar som IVL Svenska Miljöinstitutet, SLU och SCB har gjort på uppdrag av Naturvårdsverket. Hushållen står för de allra största mängderna.

Maj Juni

Det nationella målet om att 40 procent av matavfallet ska gå till rötning nås precis, dock inte målet om 50 procent insamling till rötning eller kompostering. Att nå målet 75 procents rötning till 2023 kommer att kräva nya åtgärder.

Siffrorna kommer från den senaste rapporten Livsmedelsavfall i Sverige som är framtagen IVL, SLU och SCB genom konsortiet SMED, Svenska Miljöemissionsdata, på uppdrag av Naturvårdsverket.

Sverige står värd för

FN-mötet Stockholm +50

I juni samlas världens ledare för klimatmötet ”Stockholm+50”. Det är då 50 år sedan FN:s första miljökonferens ägde rum, Stockholmskonferensen 1972.

Konferensen som hölls 1972 resulterade i den så kallade Stockholmsdeklarationen, som innehöll flera principer som är viktiga för miljöförvaltningen än idag. Konferensen var också betydelsefull för IVL, som bildades redan 1966, och den verksamhet som utvecklades åren efteråt, bland annat på luftområdet. I flera av de miljöfrågor som var stora på 70-talet som försurning, ozonlagret och kvicksilver har miljöarbetet varit framgångsrikt. Samtidigt står vi idag inför stora globala utmaningar som klimatförändringen, vattenbrist och vår ständigt växande konsumtion.

Stockholm +50 arrangeras under namnet ”A healthy planet for all – our responsibility, our opportunity" med syftet att samla det internationella samfundet bakom stärkt samarbete och handling i omställningen till en mer hållbar framtid.

Metoden kopplar till det övergripande arbetet som IVL gör inom forskningsprogrammet Mistra Digital Forest där IVL också utvecklar hållbarhetsindikatorer för klimatpåverkan men också för sociala och ekonomiska aspekter Tillsammans kan metoden och indikatorerna ge en mer heltäckande och integrerad bedömning av olika hållbarhetsaspekter för svenskt skogsbruk.

Alf Engqvist – ny ordförande för IVL:s styrelse

Alf Engqvist blir ny ordförande för IVL Svenska Miljöinstitutets styrelse. Han efterträder Annika Helker Lundström som efter tolv år valt att sluta som ordförande. Alf Engqvist har många års erfarenhet inom energibranschen, bland annat som vd och koncernchef för Göteborg Energi, vd för Infratek och dotterbolag inom Vattenfall. Han har också under många år haft flera styrelseuppdrag och sitter som ledamot i Gomero Group och 4Public Sverige Handelsbolag.

Stor EU-satsning ska accelerera omställningen till säkra och hållbart designade material

EU satsar drygt 3,5 miljoner euro på projektet IRISS som ska accelerera övergången till säkra och hållbart designade material, produkter och processer. Konsortiet som leds av IVL ska bilda ett globalt nätverk av experter och aktörer.

Grundläggande för hela satsningen är konceptet Safe-andSustainable-by-Design, SSbD, som innebär att man tidigt i varukedjan fokuserar på att tillhandahålla produkter som ingår i cirkulära modeller samtidigt som man undviker egenskaper som kan vara skadliga för människors hälsa eller miljön. I det integreras cirkularitet, klimatneutralitet, funktionalitet och säkerhet hos material, produkter och processer under hela livscykeln. Från Sverige deltar även Innovations- och kemiindustrierna, IKEM, och SusChem Sweden.

Samarbete för minskat matsvinn

Ungefär en tredjedel av all mat som produceras slängs i stället för att ätas upp. För att motverka det finns Samarbete för minskat matsvinn, som är en frivillig överenskommelse mellan aktörerna i livsmedelsbranschen och staten. Intresset för att vara med ökar stadigt visar årsrapporten.

En viktig del av arbetet är att identifiera var matsvinnet uppstår och vad grundorsaken är. På så sätt kan problemen åtgärdas och lösningarna spridas till fler. Stort fokus ligger på standardisering av datarapportering, eftersom mätning av matsvinn är grunden för att kunna prioritera åtgärder och se vilken effekt de har.

Sedimentundersökning längs Norrlandskusten

Under några intensiva veckor i juli gör IVL provtagningar från forskningsfartyget R/V Sunbeam vid en rad stora industrianläggningar utmed Norrlandskusten. Förutom smältverket vid Rönnskär ingår flera pappers- och massaindustrier.

Utsläppen av miljöfarliga ämnen från den svenska processindustrin har minskat kraftigt i takt med vidtagna miljöskyddsåtgärder. I bottensedimenten utanför en del anläggningar förekommer emellertid alltjämt förhöjda halter av olika föroreningar med ursprung i historiska utsläpp. De nya mätningarna innebär möjligheter att följa utvecklingen och återhämtningsförloppet över tid i vattenmiljön utanför stora svenska basindustrier.

Stora förhoppningar på kostnadseffektiv kväverening i Sundsvall

En pilotanläggning för forskning om kväverening tas under sommaren i drift vid Fillan avloppsreningsverk i Sundsvall. Projektet ska ta reda på det effektivaste sättet att rena bort kväve ur avloppsvatten i ett klimat som är kallt stora delar av året.

Kväve bidrar till övergödning i våra sjöar och hav med bland annat algblomning som resultat. I det aktuella

Nytt EPD-avtal samlar Norden kring klimatdokumentation

Att utveckla och använda miljövarudeklarationer, så kallade EPD:er, har hittills i många fall varit svårt, tidskrävande och kostsamt. Ett nytt avtal som tecknas mellan de ansvariga för EPD-programmen i Sverige, Danmark och Norge skapar nya möjligheter att använda miljödata över gränserna. Avtalet innebär att tillverkningsföretag som har fått en EPD publicerad av en av de tre nordiska aktörerna nu kan få den publicerad av de två andra aktörerna utan att behöva verifiera den på nytt.

Efterfrågan på miljövarudeklarationer har ökat snabbt de senaste åren, särskilt inom byggbranschen. Den svenska EPD-databasen innehåller nu över 3 400 registrerade EPD:er. Även i Norge har man sett en explosionsartad ökning av EPD:er de senaste åren.

projektet undersöks hur den teknik som kallas MBBR –Moving Bed Biofilm Reactor – en variant av det biologiska steget i reningsverket, bäst utformas för att ge en kostnadseffektiv kväverening utifrån ett antal parametrar som temperatur, uppvärmning, tidsåtgång, bassängernas storlek och processens olika steg.

Åtgärder för att minska bly i dricksvatten – ny rapport från WHO

Under Världsvattenveckan i Stockholm lanserar WHO en rapport med åtgärder för att minska bly i dricksvatten. Det är IVL:s vattenexpert Johan Strandberg som arbetat för världshälsoorganisationen med att ta fram konkreta råd för nationella myndigheter och dricksvattenproducenter.

Bly finns fortfarande i många vattensystem runt om i världen, och att åtgärda det är ofta dyrt och tar lång tid. För att det inte ska bli ett för stort hinder föreslår rapporten ett arbetssätt som dels gör att man kan prioritera var åtgärder behövs mest, dels att dessa kan utföras etappvis. I flera länder finns redan vägledningar kring bly i dricksvatten. WHO:s rekommendationer kommer göra störst nytta i de länder där man ännu inte har det.

September

Stor klimatvinst om mer byggavfall återvinns

På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL undersökt metallhalter i mossprover från hela landet. Resultaten visar att halterna av bly och koppar i mossa har blivit lägre i Sverige som helhet sedan 2015. Däremot har halterna av arsenik, järn, krom, kvicksilver, nickel, vanadin, zink, aluminium och kobolt i mossa ökat. Vad det beror på vet man inte och det behövs uppföljande undersökningar för att se om resultatet håller i sig. Nedfallet av både metaller och kväve över Sverige uppvisar en tydlig gradient från söder till norr, vilket återspeglar intransporten av utsläpp från kontinenten. På vissa platser bryts dock mönstret med förhöjda metallhalter som går att koppla till lokala och regionala utsläppskällor. Exempel på detta är förhöjda halter av koppar och krom utmed Norrlandskusten samt för-höjda halter av järn i malmfälten i Norrbottens län.

Energiexpert utsedd till professor vid Lunds universitet

IVL:s energiexpert Kristina Lygnerud utses till adjungerad professor vid institutionen för energivetenskaper på Lunds Tekniska Högskola vid Lunds universitet. Tjänsten är med inriktning på fjärrvärme och fjärrkyla och ska resultera i ökad utväxling mellan teknisk och ekonomisk fjärrvärmeforskning.

Kristina Lygnerud har varit verksam vid IVL sedan 2015, både som energiexpert och affärsutvecklare. Mycket av hennes arbete har handlat om nya tekniker för att återvinna restvärme från städer. Hon är också ordförande i styrelsen för det internationella fjärrvärmenätverket Euroheat and Powers.

Styrmedel krävs för att möjliggöra en cirkulär ekonomi

Minimikrav för andelen återvunnet material i nya produkter, tydliga mål för konsumtionsbaserade utsläpp samt ökade cirkulära krav inom offentlig upphandling. Det är exempel på policyåtgärder som behöver införas för att den cirkulära ekonomin ska bli verklighet enligt en rapport som IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram på upp-

Oktober

drag av företagsforumet Circular Sweden. Rapporten beskriver både hinder och möjligheter för att minska genereringen av avfall och restprodukter genom att satsa på längre livslängd och cirkulära flöden, samt ger förslag på viktiga områden för politiken att fokusera på.

Forskningsanläggning för vatten flyttar till Loudden

Forskningsanläggningen Hammarby Sjöstadsverk som IVL och KTH driver tillsammans flyttar till stadsdelen Loudden strax öster om Frihamnen i Stockholm. Ett nytt avtal tecknas med Stockholm Vatten och Avfall. Området som man flyttar till på Loudden har tidigare använts som kommunalt avloppsreningsverk samt test- och visningsanläggning, vilket ger bra förutsättningar för den fortsatta verksamheten.

Satsningar på rent vatten i Mumbai

IVL:s arbete med fokus på det globala målet Rent vatten och sanitet, SDG6, fortsätter i Indien. I flera projekt som rör vattenrening i mångmiljonstaden Mumbai har IVL anlitats som miljökonsult. Mumbai som har över 24 miljoner invånare är en av många städer i Indien som inte haft någon fungerande avloppsrening. För att hantera vattenfrågorna har den indiska regeringen tagit initiativ till flera större satsningar. En av ambitionerna är att bygga reningsverk i alla större städer.

I oktober besökte IVL:s vd Marie Fossum Strannegård och andra representanter från IVL Mumbai, bland annat reningsverket vid floden Mithi som nu står redo att börja användas. På IVL:s kontor i Mumbai arbetar nu 42 heltidsanställda och ett tiotal konsulter med fokus på de vattenreningsprojekt som pågår i staden.

I den unika pilot- och demonstrationsanläggningen Hammarby Sjöstadsverk testas och utvecklas nya lösningar för en cirkulär vattenhantering och resursutvinning. På anläggningen arbetar experter inom miljöteknik året runt med forskningsprojekt, utbildning och teknikutveckling, både i nationella och internationella forskningsprojekt.

Nya Kiruna kan värmas bättre med spillvärme

I Kiruna flyttar en hel stad. Det skapar utmaningar – men också möjligheter för nya och klimatsmartare lösningar. IVL leder projektet Spillvärme i Kiruna visar hur LKAB:s spillvärme kan användas i det kommunala fjärrvärmenätet. Tankarna är inte nya – sedan 90-talet har spillvärme från LKAB ingått i fjärrvärmenätets värmekällor i Kiruna. Men för att nå större effekt gäller att kunna utnyttja spillvärmen under hela året.

IVL:s forskare har genom databaserade modelleringssystem visat hur säsongsenergilagring skapar mer resurseffektiva system: Om sommarens spillvärme från LKAB, som inte behövs under den varma årstiden, kan lagras och användas vintertid hjälper det att värma Kiruna under årets kalla månader. Energilagring är viktigt för att möta tillgång och efterfrågan – och energisystemmodelleringen visar att det finns stora sådana möjligheter.

November

Stora miljövinster med att återvinna mer kväve från avloppsvatten

Stigande gödselpriser senaste året kan bli ett hot mot den svenska matproduktionen och har lett till att Jordbruksverket nu snabbutreder Sveriges och EU:s förmåga att producera inhemsk gödsel. Med ny teknik kan en del av gödselbehovet täckas av återvunnen näring från avloppsvatten visar en forskningsstudie från IVL Svenska Miljöinstitutet, RISE och Mälardalens universitet.

Genom att återvinna kväve från högkoncentrerade strömmar på reningsverken skulle mellan 10–25 procent av det kväve som finns i avloppsvatten kunna återföras till jordbruksmark. Förutom att minska beroendet av fossilgas för produktion av kvävegödsel så minskar också utsläppen av klimatpåverkande lustgas från reningsverken när kväve återvinns, visar studien.

I samarbete med forskare från SLU, Uppsala universitet samt flera VA-aktörer och Svenskt Vatten Utveckling har IVL tagit fram en kunskapssammanställning och vägledning om PFAS för svenska avloppsreningsverk.

Perfluorerade ämnen, PFAS, är mycket svåra att bryta ner och kan därför anrikas i miljön med stor risk för negativa hälsooch miljöeffekter. Även om bara en mindre del av PFAS i miljön sprids via avloppsvatten finns det skäl för avloppsreningsverken att lära sig mer om PFAS-utmaningen menar rapportförfattarna. Rapporten beskriver hur avloppsreningsverken kan prioritera sina insatser beroende på storlek, anslutna industrier, om en tillståndsansökan är på gång eller om verket har fått ett åläggande att minska sina utsläpp av PFAS.

December

Tillsammans med Sveriges Allmännytta och Kommuninvest har IVL tagit fram en vägledning för hur fastighetsägare och byggentreprenörer kan minska klimatpåverkan vid renovering och ombyggnation. Åtta fastighetsägare har tillsammans med byggentreprenörer och konsulter deltagit som testpiloter i projektet. Deras erfarenheter har sammanställts och bidragit till vägledningen. Förhoppningen är att det ska höja kunskapen i branschen och att fler börjar ställa krav på klimatberäkningar vid renovering och ombyggnation.

Centrum för cirkulärt byggande, CCBuild, blir nytt dotterbolag till IVL Svenska Miljöinstitutet. Samverkansarenan som startade 2015 som ett projekt inom Vinnovas program Utmaningsdriven Innovation har vuxit kraftigt under åren och kommer nu fortsätta att utvecklas och drivas vidare i IVL:s regi.

CCBuilds främsta uppgift är att stötta bygg- och fastighetsbranschens omställning till mer cirkulärt byggande och ökat återbruk. I verksamheten ryms nätverksforum, kunskapsstöd och digitala tjänster som gör det enkelt att inventera och skapa överblick över vilka byggvaror, möbler och andra produkter som finns tillgängliga för återbruk – både internt inom företagen och mellan olika organisationer och företag via en marknadsplats. Runt hundra partner är anslutna till plattformen, både små företag och stora bolagskoncerner.