H ÅLL BAR OMSTÄLLNI N G
KLIMATANPASSNING
”Samhället behöver bli bättre rustat för att hantera klimatförändringarna” Extrema regnoväder, värmeböljor och torka kommer att bli allt vanligare i takt med klimatförändringarna. Det innebär stora påfrestningar för samhället. Hur stora effekterna blir beror på omfattningen av det förändrade klimatet men också på vår förmåga att anpassa samhället till dessa förändringar. I det arbetet har kommunerna en central roll, menar Hanna Matschke Ekholm på IVL Svenska Miljöinstitutet. – Det svenska samhället behöver bli bättre rustat för att hantera extremväder och klimatförändringar. Alla kommuner behöver analysera hur de kommer att påverkas av ett förändrat klimat och genomföra åtgärder för att minska sin sårbarhet. Sommaren 2021 drabbades både Sverige och många andra länder av såväl extrema regnoväder som värmebölja och torka. Den typen av extremväder kommer bli allt vanligare i framtiden på grund av klimatförändringarna. Redan inom några årtionden väntas vädret i Europa förändras betydligt enligt FN:s klimatpanel IPCC. I stora delar av Sverige väntas dagar med extremt mycket regn att bli både fler och intensivare. I delar av södra och östra Sverige kommer vattenbrist bli ett allt större problem. – Utsläppen behöver minska snabbt och radikalt, men samtidigt måste vi anpassa samhället till de klimatförändringar som redan är här och till de som kommer. Hur stora skadorna – och kostnaderna – blir av klimatförändringarna avgörs till stor del av vår förmåga att anpassa samhället. I det arbetet har kommunerna en mycket viktig roll eftersom de ansvarar för att genomföra konkreta åtgärder, säger Hanna Matschke Ekholm på IVL. Hon har kartlagt kommunernas arbete med klimatanpassning på uppdrag av branschorganisationen Svensk Försäkring. Kartläggningen som görs vartannat år visar vilka behov och utmaningar som finns och syftar till att få fler kommuner att arbeta systematiskt med klimatanpassning.
38
I den senaste kartläggningen, som presenterades i juni 2021, anger nästan alla kommuner som deltar i undersökningen att de har påverkats av klimatförändringar och extrema väderhändelser, men färre än hälften har avsatt resurser för klimatanpassningsåtgärder. Bara sex av tio kommuner har analyserat hur tidigare extrema väderhändelser har påverkat dem. Det är också stor skillnad mellan olika kommuner. Mindre städer och kommuner på landsbygden har generellt inte kommit lika långt i klimatanpassningsarbetet som större kommuner. Många kommuner uttrycker att de har behov av mer stöd och ökade resurser. KOM M U N E R NA SOM KOM M IT L Ä NGST
Gemensamt för kommunerna som placerar sig i topp i rankningen är att de har fattat politiska beslut om att arbeta med klimatanpassning. De har också integrerat klimatanpassning i sin ordinarie verksamhet och avsatt resurser för att samordna arbetet. Hanna Matschke Ekholm menar att fler kommuner behöver arbeta på det här sättet. – Att få mandat, att klimatanpassning prioriteras och att någon samordnar arbetet, såväl som att kommunen avsätter resurser är viktiga nycklar – det ger förutsättningar för att kunna bedriva ett långsiktigt och systematiskt klimatanpassningsarbete, säger hon.
IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET
