Hälsoeffekter, växtskador och klimat – luftföroreningar påverkar mer än vad som tidigare varit känt

Luftföroreningar påverkar både vår hälsa och miljön. De gör människor sjuka och bidrar till växtskador, försurning och klimatförändringar. Resultaten från fem svenska forskningsprogram visar att luftföroreningar påverkar mer än vad som tidigare har varit känt.

– Svensk forskning har på flera sätt ökat kunskapen om luftföroreningar och hur de påverkar människa och miljö. Den nya kunskapen har också öppnat ögonen för hur komplex och nära sammanlänkad luftmiljön är med andra miljöfrågor som klimatförändringar, biodiversitet, matproduktion och folkhälsa, säger Stefan Åström, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Rapporterna är framtagna av forskare vid bland annat SMHI, Karolinska Institutet, Stockholms universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet. Forskningen har främst finansierats av Naturvårdsverket och forskningsstiftelsen Mistra.

De svenska studierna visar att exponering för partiklar i dieselavgaser har en direkt påverkan på hjärta och blodkärl. De visar också att det finns ett samband mellan exponering för luftföroreningar och hjärt- och kärlsjukdomar, andningsproblem, effekter på foster och koppling till demens och barnallergier.

Trots att Sverige har bland Europas lägsta halter av luftföroreningar räknar man med att över 7 000 personer dör i förtid varje år på grund av exponering för framförallt partiklar och kvävedioxid.

– Forskningsprogrammen har lett till bättre kunskap om exponering och hur stor påverkan olika källor och föroreningar har. Det har lett till att det numera går att göra bättre bedömningar av hur effektiva olika luftvårdsåtgärder är, säger Camilla Andersson på SMHI.

Luftföroreningar påverkar också våra ekosystem och vår ekonomi. Forskningen visar att kvävenedfallet påverkar biodiversiteten och leder till minskad förekomst av vissa ofta rödlistade växter. Nedfallet samspelar dessutom med hur vi använder marken, i första hand hur vi brukar skogen. Den negativa påverkan på miljö och människor kommer med stora kostnader för samhället, ofta flera gånger större än vad det kostar att minska utsläppen.

NÄRA SAMBAND MED KLIMATFÖRÄNDRINGAR Det finns också ett nära samband mellan klimat och luftföroreningar. Till exempel har man sett att sotpartiklar påskyndar temperaturökningen i Arktis. Minskade utsläpp av sot, bland annat från vedeldning och dieseldrivna motorer, skulle därför ha omedelbara positiva effekter på klimatet.

Den negativa påverkan på miljö och människor kommer med stora kostnader för samhället, ofta flera gånger större än vad det kostar att minska utsläppen

– En viktig del av de svenska forskningsprogrammen har varit att öka samverkan mellan forskare och beslutsfattare. Det har bidragit till en mer effektiv luftvårdspolitik, både i Sverige och internationellt. Kunskapen har använts av myndigheter för såväl miljömålsarbetet som för Sveriges agerande inom EU och FN:s luftvårdskonvention, säger Anna Engleryd från Naturvårdsverket, ordförande för luftvårdskonventionen.

FEM FORSKNINGSPROGRAM Svenska myndigheter, främst Naturvårdsverket och forskningsstiftelsen Mistra, har sedan slutet av 1990-talet stöttat fem forskningsprogram med syfte att öka kunskapen om luftföroreningar och bidra till det nationella och internationella luftvårdsarbetet. Forskningsprogrammen är Swedish National Air Pollution and Health Program (SNAP), International and National Abatement Strategies for Transboundary Air Pollution Program (ASTA), Swedish Clean Air Research Program (SCARP), Climate Change and Environmental Objectives Program (CLEO) och Swedish Clean Air and Climate Research Program (SCAC).

Resultat och slutsatser från forskningsprogrammen är sammanfattade i rapporten: Achievements and experiences from science – policy interaction in the field of air pollution Namn: Stefan Åström Ålder: 44 år

Funktion på IVL: Forskare Bakgrund: Miljöekonom från Göteborgs universitet och doktorsexamen i Energi och Miljö från Chalmers Tekniska Högskola.

Från försurning till hälsoeffekter – flera framsteg i forskningen för renare luft

De svenska forskningsprogrammen har på flera sätt ökat kunskapen om luftföroreningar och hur de påverkar människa och miljö. Här följer några viktiga resultat och slutsatser från forskningen.

Luftföroreningar påverkar vår hälsa mer än vad som tidigare varit känt

Även låga halter kväve skadar ekosystemen

Risken för ozonskador är större i norra Europa

Luftföroreningar och klimatförändringar samverkar

Exponering och påverkan från olika källor

Svenska studier visar att exponering för partiklar i dieselavgaser har en direkt påverkan på hjärta och blodkärl. De visar också att det finns ett samband mellan luftföroreningar och hjärt- och kärlsjukdomar, andningsproblem, effekter på foster och koppling till demens och barnallergier.

Nedfall av kväve påverkar biodiversiteten och leder till minskad förekomst av vissa ofta rödlistade växter. Även relativt låga halter kväve påverkar ekosystemen negativt. Nedfallet samspelar dessutom med hur vi använder marken, i första hand hur vi brukar skogen.

Svensk forskning har varit en viktig drivkraft bakom utvecklingen av ett nytt index för ozonexponering av vegetation. Indexet visar att risken för ozonskador, i förhållande till luftens ozonhalter, är större i norra Europa, jämfört med andra delar av Europa, på grund av de fuktiga förhållandena som främjar ozonupptag.

Det finns ett nära samband mellan luftföroreningar och klimatförändringar. Till exempel påskyndar sotpartiklar temperaturökningen i Arktis. Minskade utsläpp av sot, bland annat från vedeldning och dieseldrivna motorer, skulle därför ha omedelbara positiva effekter på klimatet. Forskarna räknar med att satsningar på att minska utsläppen av sot skulle kunna bromsa Arktis uppvärmning med 0.2 grader till 2050.

Forskning och bättre mätningar har ökat förståelsen för luftföroreningarnas källor, spridning och omvandlingsprocesser i atmosfären, vilket har lett till att modellberäkningar kan utföras med högre upplösning i tid och rum. Befolkningsexponering för partiklar kan numera beräknas uppdelat på bidrag från närmiljö respektive andra källor,och hälsoriskerna kan vidare beskrivas i relation till utsläpp. Det har lett till att det numera går att göra bättre bedömningar av hur effektiva olika luftvårdsåtgärder är.

2 Ingen hunger 3.9 Minska antalet sjukdoms- och dödsfall till följd av skadliga kemikalier och föroreningar 6 Rent vatten och sanitet för alla 7.2 Öka andelen förnybar energi i världen 7.3 Fördubbla ökningen av energieffektivitet 7.A Tillgängliggör forskning och teknik samt investera i ren energi 7.B Bygg ut och förbättra infrastrukturen för energi i utvecklingsländerna 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt 9 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur 11.6 Minska städers miljöpåverkan 12 Hållbar konsumtion och produktion 13 Bekämpa klimatförändringarna 15 Ekosystem och biologisk mångfald

IVL BIDRAR TILL DE GLOBALA MÅLEN GENOM ATT: