Produktion av förnybart flygbränsle i Östersund

Genom att fånga in koldioxid från kraftvärmeverk och sedan tillsätta vätgas går det att framställa flygbränsle som har upp till 86 procent mindre koldioxidutsläpp än jämförbara fossila alternativ. Bränslet går dessutom att producera till ett konkurrenskraftigt pris. Det visar ett forskningsprojekt som IVL Svenska Miljöinstitutet genomfört tillsammans med energibolaget Jämtkraft, Chalmers och Lunds universitet.

Projektet har tittat på förutsättningarna för att starta storskalig produktion av förnybart flygbränsle, så kallad biojet, i Sverige. Det har utgått från Jämtkrafts kraftvärmeverk i Lugnvik utanför Östersund. I processen kan koldioxid från skorstenen fångas in och blandas med vätgas producerat från förnybar el för att tillverka elektrobränsle som kan användas i befintlig flygplansflotta. Två syntesvägar har utvärderats och båda visar lovande resultat. – Det är mycket positiva resultat. Det flygbränsle som produceras kan bli ett förnybart alternativ med stor potential att minska flygets utsläpp av växthusgaser, säger Anton Fagerström, projektledare och forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

FÖRNYBAR ENERGI EN FÖRUTSÄTTNING Det flygbränsle som man får fram har låg påverkan på både klimat och miljö. Utsläppen av koldioxid är mellan 9–16 g per MJ bränsle, vilket är upp till 86 procent mindre koldioxidutsläpp än jämförbara fossila alternativ. Cirka 40 procent av produktionen blir flygbränsle, resterande del blir förnybara drivmedel i form av bensin och diesel. – Det är viktigt att poängtera att resultaten gäller för förhållanden här vid kraftvärmeverket i Östersund och resurseffektiviteten och hållbarheten hos bränslet beror på flera faktorer, bland annat att alla råvaror redan finns på platsen, att inkommande strömmar av el och koldioxid är av helt förnybart ursprung, och att vi har en effektiv processintegration, säger Anton Fagerström.

I fullt utbyggd skala skulle anläggningen kunna producera drygt 80 000 ton elektrobränslen varav cirka 27 000 ton färdig biojet vilket motsvarar cirka fem procent av det flygbränsle som tankas årligen i Sverige. Kostnaden för att producera elektrobränslet uppskattas till storleksordningen 15-25 kronor litern. – Resultatet visar att det finns goda förutsättningar för att producera förnybart flygbränsle i Östersund till ett konkurrenskraftigt pris jämfört med andra förnybara flygbränslen. Det beror på att vi kan integrera produktionen med vårt befintliga biobränsleeldade kraftvärmeverk. Vi planerar dessutom att bygga ett nytt kraftvärmeverk som ska invigas 2024. Vi kommer då att ha ännu bättre förutsättningar för att producera förnybart flygbränsle säger Ulf Lindqvist, enhetschef Värme Jämtkraft.

Projektet har avslutats men resultatet används i det fortsatta arbetet. Målet är att ha en anläggning i Östersund klar för produktion av förnybart elektrobränsle inom fem år.

OM PROJEKTET

Projektet har finansierats av Energimyndigheten och genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet, Jämtkraft, Chalmers, Lunds universitet, Nordiska initiativet för hållbar luftfart (NISA) och Fly Green Fund (FGF). AFAB och Power Region har bidragit med information till de olika arbetsgrupperna.

Vill du veta mer, kontakta: Anton Fagerström, anton.fagerstrom@ivl.se, tel. 010-788 68 81

FOTO: JÄMTKRAFT

Du hittar rapporten på ivl.se under publikationer

Namn: Anton Fagerström Ålder: 39 år

Funktion på IVL: Chef för energigruppen, senior projektledare och forskare Bakgrund: Civilingenjör i bioteknik, disputerad i kemi. Tidigare områdesansvarig på Energiforsk och har arbetat som utvecklingsingenjör i tillverkande industri. Har arbetat tre år som projektledare på IVL med fokus på förnybara energibärare, drivmedel och bränslen, industrins omställning, vätgas och hållbar kemi.

IVL BIDRAR TILL DE GLOBALA MÅLEN GENOM ATT:

7.1 Tillgång till modern energi för alla 7.2 Öka andelen förnybar energi i världen 7.3 Fördubbla ökningen av energieffektivitet 7.A Tillgängliggör forskning och teknik samt investera i ren energi 7.B Bygg ut och förbättra infrastrukturen för energi i utvecklingsländerna 9.1 Skapa hållbara, motståndskraftiga och inkluderande infrastrukturer 9.4 Uppgradera all industri och infrastruktur för ökad hållbarhet 9.A Främja utveckling av hållbar infrastruktur i utvecklingsländer 11.2 Tillgängliggör hållbara transportsystem för alla