FACKFÖRBUNDETS ABC DIFF är den enda svenskspråkiga intressebevakaren för ingenjörer i Finland. DIFF är aktiv i samhället för att bevaka sina medlemmars intressen. Med vad är ett fackförbund egentligen? Det här behöver du veta. Text: Viktor Kock
D
en
finländska
med
förhandlingar
systemet på
Arbetsgivarna har på samma sätt
Kollektivavtal
ar-
branschvisa förbund som de kan
Kollektivavtal förhandlas inom pri-
betsmarknaden grundar sig på
ansluta sig till. Dessa förbund är i sin
vata sektorn fram branschvis mellan
den internationella arbetsmarknads-
tur organiserade i centralorganisa-
fackförbunden
organisationen ILO:s principer. ILO:s
tionen Finlands näringsliv (EK). Kom-
bunden (inom EK). Förbund som hör
huvudprincip är att arbetsmarknaden
munarbetsgivarna (KT), Statens ar-
till FFC förhandlar om arbetstagarnas
skall utvecklas genom trepartssamar-
betsmarknadsverk (SAMV) och Kyrkans
kollektivavtal,
bete. I Finland har man redan under
arbetsmarknadsverk (KyA) är också
förhandlar om tjänstemännens avtal
många decennier utgått från treparts-
centralorganisationer för arbetsgivar-
och förbund inom Akava förhandlar
principen när man förberett lagstift-
sidan.
om avtal för högre tjänstemän. På
ning inom arbetsmarknaden. Parterna
och
arbetsgivarför-
förbund
inom
STTK
motsvarande sätt förs förhandlingar
är landets regering, arbetsgivarorgani-
Inkomstpolitiska helhetslösningar
inom offentliga sektorn och kyrkan
sationer och fackföreningar. Därtill
Även
arbetsmarknadsparterna
med förbunden men här görs endast
om
förhandlar
arbetsmarknadsparterna
om
utan
tjänstekollektivavtal och kollektivavtal.
om kollektivavtal som preciserar lag-
statlig inblandning har vi i Finland
förhandlar
kollektivavtal
Akavaförbunden förhandlar på privata
stiftningen samt definierar villkor för
haft en lång tradition av inkomstpo-
sidan gemensamt via De högre tjäns-
olika branscher och personalgrupper.
litiska helhetslösningar. Genom avtal
temännen (YTN) och inom det offentli-
om ekonomiska och socialpolitiska
ga via Förhandlingsorganisationen för
Arbetsmarknadsorganisationer-
åtgärder samt inkomstfördelningsåt-
offentliga sektorns utbildade (FOSU).
nas struktur.
gärder
Löntagare i Finland delas upp i tre ka-
betsmarknadsparterna
tegorier: arbetstagare, tjänstemän och
man under åren 1969-2007 på detta
högre tjänstemän. För de olika perso-
sätt
nalgrupperna finns 80 fackförbund
Många förmåner kom till i dessa hel-
som är indelade enligt bransch eller ut-
hetslösningar, bland annat vinterse-
bildning. Till dessa kan man ansluta sig
mester och semesterpenning. I prak-
som personmedlem. De flesta fackför-
tiken gjorde man samma sak 2011 men
bund är i sin tur medlemmar i ett av tre
EK gick då inte längre med på att kalla
centralförbund; Finlands fackförbunds
det inkomstpolitiska helhetslösningar.
centralorganisation (FFC), Tjänsteman-
2015 ändrade EK sina stadgar så att de
nacentralorganisationen (STTK) eller
inte längre är en förhandlingspart och
Centralorganisationen för högutbild-
därmed kan centrala avtal längre ingås.
ade i Finland (Akava).
6
DIFFERENS
mellan
regeringen
och
ar-
underlättade
kollektivavtalsförhandlingarna.
DET FINNS INGEN KLAR GRÄNS FÖR NÄR ETT AVTAL KAN ANSES REPRESENTATIVT, MEN EN HÖG ANSLUTNINGSGRAD I FÖRBUNDEN ÄR DET ENDA SOM TRYGGAR AVTALENS ALLMÄNBINDANDE VERKAN.
