FACKFÖRBUNDETS ABC

DIFF är den enda svenskspråkiga intressebevakaren för ingenjörer i Finland. DIFF är aktiv i samhället för att bevaka sina medlemmars intressen. Med vad är ett fackförbund egentligen? Det här behöver du veta.

Text: Viktor Kock

Den finländska systemet med förhandlingar på arbetsmarknaden grundar sig på den internationella arbetsmarknadsorganisationen ILO:s principer. ILO:s huvudprincip är att arbetsmarknaden skall utvecklas genom trepartssamarbete. I Finland har man redan under många decennier utgått från trepartsprincipen när man förberett lagstiftning inom arbetsmarknaden. Parterna är landets regering, arbetsgivarorganisationer och fackföreningar. Därtill förhandlar arbetsmarknadsparterna om kollektivavtal som preciserar lagstiftningen samt definierar villkor för olika branscher och personalgrupper.

Arbetsmarknadsorganisationernas struktur. Löntagare i Finland delas upp i tre kategorier: arbetstagare, tjänstemän och högre tjänstemän. För de olika personalgrupperna finns 80 fackförbund som är indelade enligt bransch eller utbildning. Till dessa kan man ansluta sig som personmedlem. De flesta fackförbund är i sin tur medlemmar i ett av tre centralförbund; Finlands fackförbunds centralorganisation (FFC), Tjänstemannacentralorganisationen (STTK) eller Centralorganisationen för högutbildade i Finland (Akava). Arbetsgivarna har på samma sätt branschvisa förbund som de kan ansluta sig till. Dessa förbund är i sin tur organiserade i centralorganisationen Finlands näringsliv (EK). Kommunarbetsgivarna (KT), Statens arbetsmarknadsverk (SAMV) och Kyrkans arbetsmarknadsverk (KyA) är också centralorganisationer för arbetsgivarsidan.

Inkomstpolitiska helhetslösningar Även om arbetsmarknadsparterna förhandlar om kollektivavtal utan statlig inblandning har vi i Finland haft en lång tradition av inkomstpolitiska helhetslösningar. Genom avtal om ekonomiska och socialpolitiska åtgärder samt inkomstfördelningsåtgärder mellan regeringen och arbetsmarknadsparterna underlättade man under åren 1969-2007 på detta sätt kollektivavtalsförhandlingarna. Många förmåner kom till i dessa helhetslösningar, bland annat vintersemester och semesterpenning. I praktiken gjorde man samma sak 2011 men EK gick då inte längre med på att kalla det inkomstpolitiska helhetslösningar. 2015 ändrade EK sina stadgar så att de inte längre är en förhandlingspart och därmed kan centrala avtal längre ingås. Kollektivavtal Kollektivavtal förhandlas inom privata sektorn fram branschvis mellan fackförbunden och arbetsgivarförbunden (inom EK). Förbund som hör till FFC förhandlar om arbetstagarnas kollektivavtal, förbund inom STTK förhandlar om tjänstemännens avtal och förbund inom Akava förhandlar om avtal för högre tjänstemän. På motsvarande sätt förs förhandlingar inom offentliga sektorn och kyrkan med förbunden men här görs endast tjänstekollektivavtal och kollektivavtal. Akavaförbunden förhandlar på privata sidan gemensamt via De högre tjänstemännen (YTN) och inom det offentliga via Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade (FOSU).

DET FINNS INGEN KLAR GRÄNS FÖR NÄR ETT AVTAL KAN ANSES REPRESENTATIVT, MEN EN HÖG ANSLUTNINGSGRAD I FÖRBUNDEN ÄR DET ENDA SOM TRYGGAR AVTALENS ALLMÄNBINDANDE VERKAN.

Vilket branschavtal som följs på en arbetsplats bestäms av var arbetsgivaren har organiserat sig. Löntagare följer avtalet för den personalgrupp som hen enligt arbetsavtalet tillhör. Att man är medlem i ett Akava-förbund betyder alltså inte per automatik att man följer högre tjänstemännens avtal. Tvärtemot är det relativt vanligt att man följer tjänstemännens avtal, speciellt på mindre arbetsplatser.

Vad reglerar arbetsvillkoren? Arbetstidslagen, Arbetsavtalslagen, Lagen om samarbete inom företag och Arbetarskyddslagen är några av de lagar som reglerar villkoren på arbetsmarknaden. Liksom i övriga nordiska länder regleras ändå relativt lite av villkoren på arbetsmarknaden via lagstiftning. Regleringen sker istället via branschernas kollektivavtal som förhandlats mellan parterna. Exempelvis finns ingen minimilön inskriven i den finländska lagstiftningen utan den stipuleras branschvis genom kollektivavtal.

De branschvisa kollektivavtalen måste följas av alla organiserade arbetsgivare inom branschen. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan kan därtill fastställa att ett kollektivavtal eller delar av det är allmänt bindande. Ett allmänbindande kollektivavtal måste följas av alla arbetsgivare inom branschen, även oorganiserade arbetsgivare. För att ett avtal skall bli allmänt bindande skall det anses representativt för branschen. Det finns ingen klar gräns för när ett avtal kan anses representativt men en hög anslutningsgrad i förbunden är det enda som tryggar avtalens allmänbindande verkan. Foto: istock

I organiserade företag där det finns förtroendemän kan man genom lokala avtal frångå vissa av kollektivavtalens bestämmelser. Tanken bakom detta är att få en större flexibilitet där man kan ta de lokala förhållandena i beaktande. Oorganiserade företag har inte denna möjlighet eftersom det måste finnas två någorlunda jämlika parter för att ingå balanserade avtal.

Det personliga arbetsavtalet preciseerar villkoren för en anställd. I arbetsavtalet skall även framgå vilket kollektivavtal som tillämpas på anställningen. Arbetsavtalsvillkor som inte följer lagstiftning eller kollektivavtal som arbetsgivaren är skyldiga att följa är ogiltiga.

Var finns DIFF på organisationskartan? Diff är ett av Akavas 36 medlemsförbund dit man anslöt sig 1976. Från att tidigare främst ha varit en förening för nätverkande bland finlandssvenska ingenjörer har intressebevakningen fått en allt viktigare roll i verksamheten. DIFF är det enda svenskspråkiga medlemsförbundet i Akava och har representationsrätt i alla beslutande organ.

DIFF förhandlar om kollektivavtal inom den privata sektorn via YTN där DIFF liksom i Akava har representationsrätt i de beslutande organen. YTN har slutit över 30 nationella och företagsspecifika kollektivavtal för högre tjänstemän. Sett till antal medlemmar som följer avtalen är kollektivavtalen för teknologibranschen, kemiindustrin samt planerings- och konsultbranschen störst för DIFFs del. Inom den offentliga sektorn förhandlar DIFF om kollektivavtal via Juko. Vem sköter intressebevakningen för DIFFs medlemmar? Intressebevakningen på företagen sköts gemensamt av YTNs medlemsförbund. En förtroendeman för högre tjänstemän fungerar alltså som DIFFs förtroendeman även om hen tillhör ett annat förbund. För tillfället har DIFF 14 egna förtroendemän och ungefär lika många till i övrig personalrepresentation, exempelvis arbetarskyddsfullmäktige och EWC-representanter. Vid frågor gällande arbetsplatsen är det bäst att först kontakta förtroendemannen. Ifall hen inte kan svara på dina frågor eller förtroendeman saknas på företaget, kontakta DIFFs kansli. På kansliet kan vi svara på frågor och vid behov även kontakta arbetsgivaren. Vid oklarheter låter vi jurister se över ärenden.

Foto:

iStock