Finlands Svenska Idrott som intressebevakare
TEXT & FOTO: ANNA BERTILLS
En strategisk intressebevakning möjliggör en stark idrottsrörelse De föds in i föreningar, de lär sig glädjen i att röra på sig och de fastnar för en viss typ av idrott. Kanske blir de också motionärer på heltid. Eller så blir de elitidrottare. Nästan 100 000 m edlemmar idrottar på svenska i föreningar i Finland i dag.
De senaste fyra åren har Håkan Nystrand varit ordförande för takorganisationen som i dag samlar nästan 100 000 medlemmar. Finlands Svenska Idrotts uppgift är att vara en proaktiv intressebevakare. Både i vardagen och i visionen. Finlands Svenska Idrott huserar sedan en tid tillbaka i samma byggnad som de övriga idrottsförbunden och i korridoren hörs glada hejanden och den naturliga och vardagliga kontaktytan finns numera rakt utanför det egna rummet. Flytten till Sportens Hus har gett mer samarbete över gränserna. – Det bästa med Finlands Svenska Idrott? Kanske det att vi är glada på riktigt? Idrottsrörelsen är ju i grunden en positiv rörelse och personligen njuter jag av just det, skrattar ordförande Håkan Nystrand. Generalsekreterare Christel Björkstrand har några år bakom sig som ledande tjänsteman vid Finlands Svenska Idrott. Hennes arbete handlar mycket om att leda och påverka. – Vi kan påverka människors vardag - tänk vad fantastiskt! Våra framgångsfaktorer ligger i att vi hela tiden testar nytt och försöker minimera det byråkratiska. Jag är speciellt stolt över vår aktiva barn- och ungdomsverksamhet såväl inom idrotten som motion och rörelse liksom också över all grenöverskridande verksamhet, säger Björkstrand. Nystrand tillägger att Finlands Svenska Idrott under alla år varit en aktör som tagit sikte på internationella sammanhang och strategiskt vänt sig utåt. Norden är viktig och har alltid varit ett fönster utåt. Det konkreta samarbetet med idrottsaktörer i Norden är betydelsefullt. – Jag är själv intresserad av internationella sammanhang och Finlands Svenska Idrott har på många sätt försprång - speciellt i nordiska s ammanhang! Vi finlandssvenskar har ett visst mod att ta oss fram och har varit bra på att ta in det internationella. Det gäller att alltid ha ögonen öppna och möta omvärlden, säger Nystrand.
4
Vad gör en intressebevakare egentligen? Idrottsrörelsen är i grunden stark. Det vidhåller både Nystrand och Björkstrand. Men för utveckling och arbete behövs också finansiering - och en organiserad sådan. Finlands Svenska Idrott intressebevakar i dag sex grenförbund, tre distrikt, en föreningsallians och i långa loppet hela det finlandssvenska idrottsfältet. I det arbetet behövs framför allt nätverk - och positioner där man kan påverka. – Själv har jag tidigare jobbat som intressebevakare för skogsexperter. Där upplevde jag att det var fråga om mycket hård intressebevakning. När jag kom till Finlands Svenska Idrott insåg jag att minst lika hård intressebevakning pågår här. Hela tiden. Varje dag måste något ske, berättar Nystrand. Statsunderstödet på 940 000 euro är grunden för all verksamhet. Det täcker ungefär 40 % av kostnaderna, medan resten jobbas ihop på annat håll. Tack vare finlandssvenska fonder som bland annat Svenska Kulturfonden för utbildning och kultur, SFV, Tre Smeder och Brita-Maria Renlunds stiftelse upprätthåller Finlands Svenska Idrott sin verksamhet. Av statsbidraget allokeras en större till grenförbundens verksamhet, medan resterande landar hos Finlands Svenska Idrott som också är arbetsgivare för personalen.
Minskade resurser till idrotten oroar – Med tanke på framtiden finns ett litet orosmoln angående resurserna. Det verkar som om alla idrottsorganisationer står inför en situation med sjunkande statsbidrag. Det betyder i förlängningen knappare resurser, säger Björkstrand. Samtidigt ökar också kraven på högre effektivitet och samordning. Som påverkare har Finlands Svenska Idrott en del att bita i. – Vi borde få upp den statliga sidan av finansieringen istället.
