Stafettkarnevalen

STAFETTKARNEVALEN - ETT KONCEPT SOM STÅR SIG

TEXT & FOTO: ANNA BERTILLS

Ända sedan 1961 har Stafettkarnevalen varit ett älskat och efterlängtat inslag i Svenskfinland. Carl-Olaf Homén blickar tillbaka på sitt framgångsrika skötebarn.

Att Stafettkarnevalen även är ett uppskattat event i hela landet blev tydligt när undervisnings- och kulturministeriet tilldelade Stafettkarnevalen Spiksko-priset för sin insats för jämställdheten inom idrotten. Även den finskspråkiga idrottsgalan “Urheilugaala” hyllade Stafettkarnevalen med en egen utmärkelse, Årets idrottsevenemang, för ett par år sedan. I dag har Stafettkarnevalen fler än 12000 starter. Beräkningen för tiden mellan varje heat är 4 minuter. I ett normalt stafettlopp krävs 8-10 minuter mellan heaten. Men Stafettkarnevalen är som känt inte vilken tävling som helst!

Hur kommer det sig att karnevalen lyckats hålla sin stabila status genom alla dessa år? Hur lyckas arrangörerna får deltagarantalet att öka medan andra idrottsevent kämpar med dalande siffror? – Vår förebild har ju varit världens äldsta och största stafettlöpningstävling Penn Relays I Philadelphia med anor från 1895. Jag var själv där 1960 som utbytesstuderande och fick löpa i mitt universitetslag University of Delaware. Jag blev så oerhört imponerad av de perfekta arrangemangen, berättar Stafettkarnevalens grundare Carl-Olaf “Homi” Homén. – Det är mycket glädjande att Stafettkarnevalen har levt vidare - och att den har vuxit hela tiden! Året efter att jag deltog i Philadelphia arrangerade vi den första Stafettkarnevalen med 606 löpare på Djurgårdens sportplan i Helsingfors.

Som krigsbarn väcktes kärleken till idrotten

Idrotten har alltid legat Homén nära hjärtat. Som liten var han krigsbarn i Sverige och det var då som han lärde sig simma och även bekantade sig med Norrköping IFK. – När bomberna föll över Helsingfors 1944 bodde jag och mina föräldrar i stan vid Skatudden. Vårt hus bombades och 21 människor dog i bombskyddet. Vi klarade oss, men mina föräldrar som var rädda för vad som skulle hända, skickade mig till Sverige till en svensk familj. Mina svenska bröder har jag fortfarande kontakt med. När jag kom hem sökte jag mig till HIFK. Det var handboll och fotboll och sen kom friidrotten in i mitt liv.

Vid sidan av karriären som jurist, minister och VD har idrotten alltid funnits i hjärtat. Det har lett till många betydelsefulla poster, både i Finland och utomlands. Homén har bland annat varit styrelseordförande för CIF, generalsekreterare och ordförande för Finlands Olympiska kommitté, ordförande för Finlands Friidrottsförbund, ordförande för Finlands Idrott och Finlands Svenska Idrott.

På de internationella arenorna har Homén även varit ordförande för Europas Friidrottsförbund och styrelsemedlem i Internationella Friidrottsförbundet och är numera hedersordförande i Europas Friidrottsförbund.

Värderingar bakom framgången

En av orsakerna till att Stafettkarnevalen står sig tror Homén beror på de värderingar som hela eventet bottnar i. – Det är sällan vi ser idrottsevent med lika stark bas, där man på riktigt lever upp till värderingarna fullt ut. Många är de löpare i Svenskfinland som fått uppleva gemenskapen och tjusningen i att få löpa på en stor arena. Karnevaldeltagandet går definitivt i arv! Det här har även noterats på finskt håll och frierierna har varit många. Det har funnits önskemål om en större karneval som skulle omringa båda språkgrupperna, men Homén menar att en större karneval i praktiken vore omöjligt. Karnevalkonceptet har dock spridits vidare på finskt håll till Vasa, Lahtis och Tammerfors. – Stafettkarnevalen har två målsättningar. Den ena är den idrottsliga, den andra är den finlandssvenska betydelsen. Just nu lever vi i en tid med en rätt bra inställning till det svenska men det har inte alltid varit så, ej heller vet vi vad framtiden bär med sig. När det kommer till den idrottsliga målsättningen så är det glädjen i idrotten, lagandan och kamratskap det viktigaste. – Visst har Stafettkarnevalen långt varit den samma, men vi har också förnyat innehållet genom åren. När vi lanserade mix-stafetter för flickor och pojkar för 50 år sedan var det inte tillåtet enligt de internationella reglerna att ha löpare av båda könen i samma lag – egentligen skedde det internationella genombrottet först vid VM i Doha 2019, där 4x400 m löptes med två herrar och två damer i lagen. Så man kan med gott mod säga att vi varit före vår tid.

I ett samhälle som blir allt mera professionaliserat har ett evenemang som Stafettkarnevalen en stor betydelse för barn och unga. – Medan tidningsrubrikerna ofta domineras av lagsporter och av idrottsgrenar där professionaliseringen är starkt framträdande, så andas karnevalen något annat. Den blir ett andningshål. Där finns ingen business - bara upplevelser! Nu är det viktigare än någonsin att betona värderingar, menar Homén.

De perfekta arrangemangen - finns de?

Stafettkarnevalen handlar om entusiastiska barn, men också lika mycket om entusiastiska vuxna, som troligen också har tävlat på samma banor en gång i tiden. – Många lärare och skolor är väldigt engagerade och funktionärerna är i dag över 200 stycken och de kommer från olika organisationer och av olika orsaker. De är alla guld värda. Utan dem skulle aldrig de här perfekta arrangemangen kunna hållas. Homén berättar att det också finns en laganda bland funktionärerna. Här krävs stor disciplin och effektivitet i organisationen. Ingenting får fallera. Det är med exakthet och precision som tävlingarna genomförs. – Alla lärare och föräldrar som ställer upp är oerhört viktiga! Det är så glädjande att se hur många som kommer år efter år. Extra roligt är det att det går i arv från generation till generation. Bakom varje saftkanna, upprop och tidtabell står en funktionär som också är beredd på att offra en helg i maj och hjälpa till. 12000 startare innebär trots allt cirka 8000 deltagare.

Om Stafettkarnevalen

• I den första Stafettkarnevalen deltog 606 löpare och blev då redan den största skolidrottstävlingen genom tiderna på svenska i Finland.

Följande år steg deltagarantalet till över 1.000 och tredje året över 1.500. • 1964 drog Stafettkarnevalen in på

Olympiastadion • Deltagarantalet har kontinuerligt stigit, och med sina över 12.000 starter de senaste åren är Stafettkarnevalen Europas största årliga skolidrottstävling. Idén har glädjande nog spritt sig även på finskspråkigt håll med karnevaler i

Helsingfors, Lahtis och Tammerfors med deltagarantal om 2.000 - 3.000. på finskspråkigt håll med karnevaler i Helsingfors, Vasa, Tammerfors och Lahtis med deltagarantal om 2.000-3.000. • Sedan några år tillbaka har man även i Sverige (Göteborg) arrangerat en stafettkarneval efter vår förebild, men deltagarantalet har tills vidare varit mera anspråkslöst. • Utöver löparna deltar över 2.000 registrerade deltagare i hejarklackstävlingen. Många av dessa inleder sin träning och övning redan i januari. • Från mediahåll är cirka 100 involverade i direktsändning och rapportering. • Det behövs 40 000 säkerhetsnålar för alla tävlingsnumror. • Via Stafettkarnevalen rekryteras många unga till ideella föreningar - här upptäcker man friidrotten kanske för första gången. • Hemligheten i det exakta tidsschemat ligger i en topporganisering på samtliga ställen. Som mest trängs ungefär 1000 löpare vid uppropet. • Världens snabbaste dam 1973 Mona-Lisa

Pursiainen (född Strandvall) deltog sju gånger i

Stafettkarnevalen.

SKOLAN DÄR INGEN SITTER STILL

I Övermark skola är det lovligt att ha myror i brallan. Ändå verkar det som om fokus är på topp då stunden så kräver. Här i skolan är rörelse en naturlig del av dagen. Det ger fokus, arbetsro men framförallt vänskap.

TEXT & FOTO: ANNE TEIR-SILTANEN

Det är glatt och livligt ute på skolgården även om vädret är mer vått än torrt. “Välkommen till vår skola” hälsar några elever. Snart ska det ringa in och sexorna i Övermark skola ska få berätta vad de tycker om sin skola, som fick utmärkelsen “Årets skola i rörelse” första gången priset delades ut år 2017.

I sexan går nio elever. Genom åren har de blivit ett sammansvetsat gäng som har lätt att prata inför varandra. När de får frågan om vad som är bäst med en skola där man fokuserar på rörelse vill alla svara. I tur och ordning ställer de sig upp och berättar. – Vi har blivit bättre vänner, säger Johan Kaars. – Vi använder rörelse för att komma ihåg olika saker, det kan vara mitt under lektionen. Då kommer man bättre ihåg, berättar Victoria Mustonen. – Jag har hitta nya idrottsgrenar, säger Erik Ylsöbäck. Vänskap och relationer finns som en röd tråd i svaren. Alla pratar med alla. Alla är vänner. Det är roligt tillsammans. Alla leker med alla. – Vi är en helhet och inte små grupper, säger Amanda Hägglund.

Steppa in multiplikationstabellen

Victoria Rajasalo är sexornas lärare. Hon har jobbat länge med att få in rörelse i undervisningen. – Kontakten eleverna emellan är djupare och de vet själva vad som är rätt och fel, säger Rajasalo då hon beskriver vad verksamheten medfört.

Skola i rörelse är precis som namnet säger en skola i rörelse. Varje vecka presenteras veckans rörelse, lektionerna innehåller rörelse, ut på rast går alla i ur och skur och på torsdag ordnas “scenen är din” när eleverna uppträder inför varandra. I trappan upp till andra våningen är multiplikationstabellen fasttejpad på varenda trappsteg.

Inne i sexornas långsmala klassrum hänger teckningar på väggen. Figurer med Finlands flagga. Det är Kalevalas tid i läroplanen. På finskan blir det högläsning. I tur och ordning får eleverna ställa sig upp och läsa en mening. – Hän on yksinäinen mies, läser Nova Rönnberg och sätter sig när hon läst klart.

Rusning efter ord

Under en vanlig lektion smyger rörelsen sig in på olika sätt. Den som vet det rätta svaret i frågesporten ställer sig upp. Rörelsen kan också vara en lapp som dras ur en burk eller snurras fram på ett lyckohjul. Eller en glad dans inspirerad av en video på Youtube. På finskan jobbar eleverna i par. Uppgiften går ut på att skapa meningar. För att lyckas med det ska de springa efter ord i rummet bredvid klassrummet. Det går snabbt och det blir både varmt och högljutt, men det är inget tvivel om att de har roligt. – Det är ingen på nedre våningen som undrar

Multiplikationstabellen rabblas i trappan, kan man inte får man tjuvkika.

var det är som händer, alla är vana vid att det låter, säger Rajasalo och skrattar.

Efter mera fartfyllda aktiviteter är det dags att varva ner genom lugn musik och kompismassage. En katt som går på ryggen, händer som rör sig systematiskt. Tid för omtanke och avslappning.

Läxan skrivs upp och eleverna tar rast. Nästa timme är det prov. – Är det prov eller förhör går vi runt på rasterna, då kan vi koncentrera oss bättre, berättar Selma Evwaraye.

“Ingen trend. Det här är vi.”

Det är ingen slump att stämningen bland sexorna är god. Redan i förskolan är rörelse, vänskap och gemenskap i fokus i form av rörelser och ramsor. Alla lärare och klasser jobbar för en skola i rörelse och allt vad det innebär. – Vi lever i ett individualiserat samhälle, så det här är ett sätt att få in förmågan att samarbeta, säger rektor Desirée Valsberg-Småros. Utmärkelsen “Årets skola i rörelse” var för skolans del en bekräftelse på ett arbetssätt man haft under en lång tid. Det ändrade inte på skolans upplägg, men det gjorde dem starkare, menar Rajasalo. – För lärare gäller det att hålla motivationen, vara ihärdiga och tänka långsiktigt, säger ValsbergSmåros.

Förutom samhörighet, vänskap och acceptans blir inlärningen lättare i en aktiv skola. Eleverna lär sig att fokusera och får en god studieteknik. – Det här är inte en trend. Det här är vi, säger Valsberg-Småros.

Bilden längst ner till höger: Britt-Marie Enlund, Evonne Rönnlöv, Maria Rönnholm, Victoria Rajasalo och Desirée Valsberg-Småros jobbar alla för mera rörelse och ökad trivsel under skoldagen.

Vi lever i ett individualiserat samhälle, så det här är ett sätt att få in förmågan att samarbeta

Det här är Skolan i rörelse

• Ett nationellt projekt som startade 2010. • Deltagandet är frivilligt, men alla skolor uppmanas delta av Undervisnings- och kulturministeriet. • Även småbarnspedagogiken och skolor på andra stadiet deltar i Skolan i rörelse. • Tanken är att alla elever ska röra på sig 1-2 timmar per skoldag. • Målet är att ändra på verksamheten så att rörelse blir en naturlig del av skoldagen. • Fysisk aktivitet är en del av alla lektioner alla dagar. • Skolan i rörelse omfattar alla i hela skolan. • Fysisk aktivitet är bra för inlärningen, det ger arbetsro och ökar förmågan att komma ihåg saker. • Från och med 2016 koordinerar Finlands

Svenska Idrott verksamheten för de finlandssvenska skolorna. • Finlands Svenska Idrott utbildar och ordnar seminarier för att lära ut konceptet med Skola i rörelse. • Skolorna får själva utforma innehållet i sin vardag. • Årets Skolan i rörelse-pris har delats ut tre gånger på den finlandssvenska

Idrottsgalan. 2017: Övermark skola, 2018: Tegengrenskolan