Tillsammans i tro och vardagsliv

Kommuniteten Oikos i Hammarkullen är en blandning av kloster och smågrupp. De bor inte ihop – men delar ändå livet. De vill leva nära, umgås ofta och stötta varandra i vandringen med Gud. Här står den delade vardagen i centrum.

Det är sommarkväll och i en mysig lägenhet i Hammarkullen sitter medlemmarna i Oikos och ber tidebön. Oikos betyder hushåll. De beskriver sig som ett mellanting mellan kloster och smågrupp.

– Men man överlåter sig och det gör inte en smågrupp, säger Jonas Franzén.

Överlåtelsen ger en tydlighet mot gruppen vad man längtar efter, men det ska inte kännas kravfyllt att vara med.

– Det har byggts in en nåd i systemet, för att man vet att livet händer, säger Joel Wanemark.

Oikos består nu av fem hushåll som vill leva nära varandra i vardagen.

Några i gruppen står varandra närmare, men Oikos är inget kompisgäng. Det man kliver in i är den gemensamma visionen och bönerytmen. Alla som är med bor på olika håll i Hammarkullen. Vardagsgemenskap är en av grunderna och då behöver man bo nära varandra.

När Oikos startade för 16 år sedan var det relativt enkelt att få lägenhet i Hammarkullen och det fanns därmed en god möjlighet för fler att flytta dit och testa på kommunitetsliv. Under samma period var det flera kommuniteter som drog igång. Många inspirerades av Shane Claibornes bok ”Den oemotståndliga revolutionen” – så även Hanna Edvardsson som var med och startade Oikos. – Jag läste den och fick en längtan. Det jag fastnade för var att det var en grupp som bodde på samma ställe och var engagerade i sitt närområde. De hade fokus på sin tro. Det slog an något i mig, säger hon. Människor från olika håll i Sverige sammanstrålade i Hammarkullen och Oikos föddes som en nyplantering inom EFS.

En av framgångsfaktorerna, som gjort att Oikos finns kvar, är att de inte är ett kollektiv som bor tillsammans. En annan är att rytmen har anpassats efter dem som är med, till exempel när många fick barn och livssituationen förändrades.

– Den sortens följsamhet har varit nyckeln. Samma längtan har alltid funnits där, men den har tagit sig olika uttryck, säger Joel Wanemark.

Nu är det fler barn än vuxna i kommuniteten och det påverkar helheten.

– Det blir den bön det blir utifrån de förutsättningar som finns, säger Helena Norberg.

Oikos fokuserar på en enkel livsstil och många arbetar deltid. De har samtalat mycket om vad de längtar efter i livet.

– Det finns ingen i den här gruppen som pratar om Thailandsresor, och man påverkas av människorna omkring sig. Det är inte semestern som är det rikaste i livet, utan vår vardag. Vårt fokus handlar om vår vardag och vad vi vill fylla den med, säger Hanna Edvardsson.

I vår flyktiga tid har ni valt att överlåta er. Vad tänker ni om det?

– I vårt samhälle vill man hålla dörrarna öppna, men här väljer vi någonting och håller fast vid det. Det man väljer är något rikt. Det ger mer än det man känner för att göra just idag, säger Hanna Edvardsson.

Kommuniteten blir också ett skyddsnät.

– Någon kom med vätskeersättning när vi hade magsjuka, och har hämtat på förskolan när det kört ihop sig. Det är en väldig trygghet, säger Julia Franzén.

Oikos har en regel som ställer ramarna för kommuniteten.

Vad kan man göra om man längtar efter gemenskap?

– Man måste våga öppna sig och vara lite sårbar. Har man en mur runt sig blir det svårt med gemenskap, säger Helena Norberg.

Hon tycker om att komma hem till folk, men en del känner att det måste vara så städat och fint.

– Då blir tröskeln så hög. Kanske kan man ta en glass på torget istället, fortsätter hon.

– Jag tror att man aktivt måste skapa gemenskapen, säger Jonas Franzén.

För att möta ytterligare en person i Oikos träffar jag Johanna Hadin under hennes lunchrast på jobbet. Hon kom med i kommuniteten efter två år. Hennes man Tobias Hadin anställdes inom EFS för att jobba med Oikos som en nyplantering.

– Vi längtade efter att hjälpa varandra att vara kristna i vardagen, ännu mer uttalat än i en vanlig församling.

– Vi som kommunitet är inget annat än vad kyrkan är. Vi är inte en församling, men vi är en förtätning av det kyrkan är.

Johanna Hadin uppskattar gemenskapen och att den är ett stöd för henne i bönelivet.

Gemenskapen är central. Medlemmarna ses ofta, springer över, hjälps åt och lånar saker av varandra. Johanna upplever att det underlättar mycket att man bor nära varandra.

– Jag tror stenhårt på det lokala. Hitta dem som bor i närheten, det gör allt så mycket enklare, fortsätter Johanna Hadin.

Hon tror att många idag längtar efter att få vara lite självklar för en annan person.

– Att ha någon nära i sitt liv. Att dela både det djupa om hur jag mår och vad jag brottas med. Men också de här smågrejerna, som att det hände en tokig grej på jobbet. Det tror jag att många längtar efter.

Text och bild: Maria Lokrantz

Tips för mer gemenskap

• Vänd på perspektivet. Kan jag finnas för någon annan som behöver gemenskap?

• Sitt med nya människor vid kyrkfikat.

• När Julia Franzén började i en ny församling bjöd hon hem sig själv till olika damer. Väldigt uppskattat!

• Bestäm träff med en annan familj en gång i veckan och turas om att laga mat.

• Se lekparken som en social plats där man kan småprata.

• Bjud in till trappuppgångsfika. I Hammarkullen är det vanligt när man är nyinflyttad att man lägger lappar i alla brevlådor att man bjuder på fika en viss dag. Vips så har hela trappuppgången/alla på gatan träffats.

• Tips för kyrkan: Ge människor möjlighet att skriva upp sig på en lista om man vill bjuda hem någon eller bli bjuden. Sammanställ det till en bra helhet.

Oikos är en kommunitet i Hammarkullen. Här är vardagsgemenskapen det centrala och man vill stötta varandra i bönelivet.

Kristen kommunitet

En form av gemenskap där man samlas kring gemensamma intressen

Om Oikos

• Startade 2009 och är en EFS-grupp.

• Ledord: Gästfrihet, ickevåld och delande.

• I rytmen ingår en daglig överlåtelse till Jesus, två tideböner i veckan, mässa varje vecka och retreat en gång om året.

• Just nu fem hushåll – åtta vuxna och tolv barn.

• Har en regel, likt ett kloster. (En samling riktlinjer för livet tillsammans.)

• De håller sin veckomässa i Mariakyrkan – en kyrka där Equmeniakyrkan och Svenska kyrkan samverkar.

Från Oikos vision: Vi är en kommunitet i Hammarkullen som tillsammans vill lära oss att älska och följa Jesus och inbjuda andra att göra detsamma. Vi är överlåtna till en gemensam rytm för bön och mässa, egen tid med Gud och gemenskap.