Gemenskap i Bibeln –att vara välsignad

Korsväg har sedan lång tid erbjudit ett bibelstudium i varje nummer. Syftet är att sätta in numrets tema i ett bibliskt perspektiv genom att göra några nedslag i Bibelns texter tillsammans med samtalsfrågor. Frågorna är tänkta att kunna användas för fördjupat bibelstudium enskilt eller tillsammans med andra. Detta nummer har temat gemenskap.

Hela Bibeln är berättelsen om Guds gemenskap med människan. Den ger grunden för tolkningen av Bibelns texter. Därför går frågor som vad Bibeln säger om olika ämnen, så som just gemenskap eller ensamhet, krig, barn, kvinnor eller pengar inte alltid att hitta svar på så som vi vill. Ställer vi frågan till AI om vad Bibeln säger om gemenskap frågar AI tillbaka om vi ”kanske vill ha en liten tabell över ord, betydelse och bibelställen?”. Men slår vi upp vad Bibeln säger om gemenskap för att kunna följa det och göra rätt, hittar vi det inte.

Jesus är mittpunkten för vad Bibeln säger oss om gemenskap. Barnet som Maria bär och föder är Gud förenad med människan. Han får namnet Jesus, Iesous (Matteus 1:21) och att namnet betyder Gud räddar säger något om vad det är Gud gör genom att bli människan Jesus. Redan profeten Jesaja (7:14) hade talat om att Guds kärlek till människan skulle komma att visa sig som ett barn buret och fött av en kvinna. Immanuel var det namn som Jesaja sagt att barnet skulle få: Gud med oss. De berättelser som Jesus fick höra om Guds närhet till människan var den hebreiska Bibelns berättelser och texter om Guds gemenskap med allt levande genom tiden.

Ett exempel på att läsa Bibelns texter och berättelser med Jesus som mittpunkt är barnbibeln Barnens Bästa Bibel Bokens hela upplägg är gjort sådant att den börjar i berättelsen om Maria och går sedan vidare till de berättelser Jesus får berättat för sig.

Det spelar alltså roll på vilken plats i Bibeln vi ställer oss för att ta reda på vad den säger om något. I Gamla testamentet framställs gemenskap främst genom berättelser och texter om relationer mellan Gud och allt levande, Gud och människa och mellan människor. Det finns flera hebreiska ord för de relationerna, med vissa nyansskillnader och beroende på sammanhang. Men nyckelbegreppet för gemenskap är förbund (berit). Gud sluter förbund med allt levande (1 Mos 8:21–22). Gud sluter förbund med Noa (1 Mos 9:8–17), Abraham (1 Mos 15:18–21, 17:1–8), Mose och hela Israels folk (2 Mos 34:27–28). Gud är med och lovar trohet och närvaro genom att fortsätta gå med (2 Mos 4:12) och genom att bo bland sitt folk (2 Mos 25:8).

Relationen med Gud är för människan helt grundläggande och livsavgörande. Att ha namnet människa innebär att vara välsignad av Gud, att bli utesluten eller hamna utanför gudsrelationen innebär att inte finnas mer (1 Mos 5:24).

Gemenskapen tar sig också uttryck i texterna genom att vara direkta böner och tillbedjan till Gud men också indirekt genom att bönen eller sången i sig sker i gemenskap där ett vi vänder sig till den enda guden (Psaltaren 46 och 65).

Uppmaningar, regler och förhållningssätt finns beskrivna på olika sätt i Bibeln men är alltid till för gemenskapens skull. De kan handla om allmänna behov av rättvisa, solidaritet och gästfrihet, eller om social omsorg för den som annars hamnar utanför givna sociala gemenskaper av familj eller folk, så som en faderlös eller en änka i den specifika kontexten (5 Mos 10:18–19).

I Nya testamentet är ordet för gemenskap κοινωνία (koinonia). Gemenskapen innebär även här främst att vara indragen i gudsrelationen. Både genom att dela Kristi lidande och död (Fil 3:10) men också vara delaktig i Kristi kropp, både dess död och uppståndelse, genom bröd och vin (1 Kor 10:16–17).

Uppmaningarna i breven till gemenskap kan handla om att dela med sig (Heb 13:16) men också genom att gå samman för en god sak (Rom 15:26). Författaren till Apostlagärningarna var mån om att visa de första kristnas gemenskap, och 2:41–47 är därför närmast en ideal gemenskap, medan berättelsen om Ananias och Sapfeira (Apg. 4:36–5:11) istället – som René Kieffer påpekar i sin bok Nytestamentlig teologi – visar en mer komplicerad bild Den tidiga kyrkans organisation blir dock inte huvudärendet för Bibelns texter om gemenskap när tolkningsramen är Guds gemenskap med människan genom Jesu liv, död och uppståndelse.

Texter i evangelierna som visar att redan namnet människa innebär att finnas i en välsignad relation med Gud, finns det många exempel på. Några är liknelsen om bröllopsfesten, Guds rikes fest, dit alla är bjudna (Matteus 22:1–10) och berättelsen om hur Jesus inte ger upp om lärjungarna oavsett om de fick fisk i näten eller ej (Lukas 5:1–11). Eller den text som ibland kallas Lilla Bibeln (Johannes 3:16–17) om att människans räddning är Guds gemenskap med världen.

Titta närmare på

Att själv och tillsammans med andra fundera över vilka associationer temat gemenskap ger innan du/ni läser bibelställena kan öppna nya horisonter och ge en god grund för det fortsatta upptäckandet och utforskandet av temat. Låt ditt/ert sammanhang avgöra hur du/ni arbetar vidare med texterna.

Läs någon av följande bibeltexter, eller alla tre:

• 1 Mos 18:1–19

• Apostlagärningarna 5:1–11

• Johannesevangeliet 3:16–17

Utgå från texten och läs den tyst för dig själv. Är ni flera kan ni med fördel läsa den högt tillsammans. Använd gärna noter och uppslagsbok i Bibel 2000 till hjälp.

Försök att besvara frågan: Vad handlar texterna om? Försök att med några egna ord återberätta berättelsen/texten.

Frågor för fördjupning

1. Vad rymmer den större berättelsen om Abraham? Vad vill den säga om Gud? Vilka är de tre personerna i den här berättelsen?

Vad vill de? Varför är de tre?

Vilket är berättelsens ärende?

Vilken person i texten identifierar du dig/ni er med i texten?

Finns det något som stör dig/er?

En bibeltext blir till evangelium när den säger oss något som räddar oss, befriar oss och ger mod. Vad är evangelium för dig/er i den här bibeltexten?

2. Vilka är de två huvudpersonerna i texten?

Hur förhåller de sig till varandra? Varför gör de som de gör? Vad betyder det att de dör? Vad säger det om Gud? Varför finns texten med i Apostlagärningarna?

3. Vad betyder ordet tro i texten? Vad betyder ordet dom? Kan man se de två orden på olika sätt och leder det i så fall till olika poänger med texten?

Om du/ni läser berättelsen om Maria och barnet med namnet Jesus först, i anslutning till denna text, ändrar sig textens innehåll för dig/er?

Johannes 3.16 kallas ibland Lilla Bibeln. På vilket sätt sammanfattar versarna hela Bibeln?

Anna Cöster, stiftsadjunkt för gudstjänst och teologi Göteborgs stift

Anna Cöster

Foto: Johanna Frostensson, Göteborgs stift