Fria Företagare #5 2022

4-5

Hållbar modell för elprissättning ett måste till våren.

Tuff tid väntar men kampen fortsätter

Att vara småföretagare är i dessa tider minsann utmanande! Det är kriser som avlöser varandra. Den senaste skrämmer många inför vintern – elpriserna. Det har glädjande nog utlovats ett stöd till de som drabbats värst i elområde tre och fyra. Detta är det andra stödet för att kompensera höga elpriser. Det första lämnades i början av året, men enbart till hushållen. Det var ojämlikt att utelämna de minsta företagen, samtidigt som stora elslukare under många år givits rabatt på energiskatten. På sätt och vis kom de minsta företagen till att finansiera storföretagens låga priser och hushållens energistöd.

Företagarförbundet har under året påtalat detta för politiker och drivit på för ett nytt stöd som kunde omfatta även företagen. Det har nu utlovats även om det i skrivande stund är osäkert när det kan komma att betalas ut.

Men höga elpriser kommer med stor sannolikhet att fortsätta om vi inte får till en förändring i elprissättningen. Därför har Företagarförbundet tillsammans med elkraftsingenjörer tagit fram en modell som vi kallar ”tvåprismodellen” som går ut på att ett pris lämnas till inhemska kunder och ett annat pris ges till de europeiska kunder som vi exporterar el till. Det innebär inte att dessa får ett högre pris jämfört med idag, utan de får samma pris som idag som bygger på den el vi tvingas importera för att klara av att exportera. Samtidigt får de svenska kunderna ett pris som bygger på kostnaden för den el som vi producerar i Sverige.

Detta är en lösning som kan bli verklighet om politikerna är villiga att lyssna och förstår att vi måste ha en snabb lösning i väntan på att den europeiska kapaciteten byggs ut, något som kan ta ett decennium eller mer.

En tvåprislösning har trippeleffekt för de små företagen då den lindrar hushållens kostnader och skapar köpkraft, samtidigt som företagens elkostnader minskar och likaså deras leverantörers. Detta innebär att produkter och tjänster för företagen hålls på en rimligare nivå.

Vår nya näringsminister, Ebba Busch ska också vara energiminister i en tuff tid. Då hade hon definitivt haft nytta av en småföretagarminister vid sin sida. Men det blev vi trots hårt arbete utan även denna gång.

Men … Kampen fortsätter!

att tjäna 20

• Rådgivare hjälp när det krisar 21

• Elektroniska godstransporter förväntas öka 26 44-45

Roger Karlsson

öppnade eget i glödhet bransch.

Visste du att...

... Vi på Företagarförbundet har en enda uppgift: att förbättra villkoren för de svenska småföretagen. Vi jobbar hårt med att skapa kvalificerade medlemstjänster och att skapa ett stort utbud av förmåner till mycket gynnsamma storkundsrabatter. Medlemmar som använder förmåner från våra partners sparar i genomsnitt 6 100 kronor per år på medlemskapet. Läs mer på www.ff.se/medlemsformaner

KONTAKTINFO

Fria Företagare är organ för Företagarförbundet Box 1132, 262 22 Ängelholm www.ff.se, e-post: info@ff.se Telefon: 020-760 761

BLI MEDLEM? Tel: 020-760 761 (anknytning 1)

REDAKTIONSRÅD

Mats Assarsson, Bo Furevi

Dennis Oscarsson, Petri Savolainen

SÄLJANSVARIG

Mellansvenska Telemarketingtjänsten AB

ANNONSBOKNING

bo.furevi@ff.se

WEBBEN

Facebook: FöretagarFörbundet www.ff.se

ANSVARIG UTGIVARE

Mats Assarsson

OMSLAGSFOTO

Peter Fredriksson

www.ff.se info@ff.se

REDAKTÖR

Dennis Oscarsson redaktion@ff.se

TIPS

Skickas till redaktion@ff.se. Märk med Fria Företagare.

LAYOUT/ORIGINAL

New Copywriting

ÖVRIGT

Åsikter uttryckta i denna publikation är antingen skribenternas egna eller de intervjuades och

speglar nödvändigtvis inte den ansvarige utgivarens eller Företagarförbundets åsikter. Det är fritt att citera Fria Företagare, källan ska dock alltid uppges.

TRYCKERI Aller

Mats Assarsson, förbundsordförande

Hållbarhet i fokus när Stora Turismpriset ska delas ut

n Årets nomineringar till Stora Turismpriset (29:e i ordningen) är klara och temat som är återkommande är hållbar turism. – Årets nominerade har glädjande nog stort fokus på att utveckla en hållbar turism. Verksamheterna har innovativa lösningar på utmaningar kring hållbarhet både vad det gäller att minska klimatavtrycket och att ta hand om och behålla sina anställda. De är alla förebilder i att utveckla besöksnäringen, säger Lars Christensen, ordförande för Stiftelsen för kunskapsfrämjande inom turism.

Bland de nominerade finns bland annat en klimatpositiv gård och matbutik med vinylskivor. Priset delas ut den 30 november.

De nominerade från varje län är: Arctic Bath, Norrbotten, The Wood Hotel i Sara Kulturhus, Västerbotten, Hotell Höga Kusten, Västernorrland, Trangia, Jämtland Härjedalen, Destination Järvsö, Gävleborg, Carl Larsson-gården, Dalarna, Mattila natur- & kulturförening, Värmland, OpenArt, Örebro län, Hälsodestinationen Svartådalen, Västmanland, Näsets Gröna, Uppsala län, Live Nation Sweden, Stockholms län, Pater Noster, Västra Götaland, Lindeborgs eco retreat, Södermanland, Naturlogi, Östergötland, Stora Coop Visby, Gotland, Cykla i filmlandskapet Småland, Jönköpings län, Knystaforsen, Halland, RentBike, Kronoberg, Hotell Borgholm, Kalmar län, Pensionat Järnavik, Blekinge och Gunnarshögs Gård, Skåne.

Norrbotten årets exportregion

n Konkurrensen var tuff mellan Skåne, Uppsala och Norrbotten men till slut var det sistnämnda region som tog hem priset Årets exportregion 2022.

– Trots att Norrbotten är en stor region med långa avstånd och relativt liten befolkning så har regionen lyckats exceptionellt bra med sitt exportfrämjande. En sann förebild för andra, säger utrikeshandelsminister Anna Hallberg.

Priset delas ut för att uppmärksamma regioner och företag som gjort särskilt förtjänstfulla insatser för svensk export under det gångna året.

Företaget Nordic Biomarker vann Årets exportsuccé.

”

Andelen egna varumärken har alltså vuxit med nästan 19 procentenheter sedan 2004, vilket i det här fallet motsvarar en ökning med 221 procent.

Daniel Wester, statistiker på SCB om sammanställningen som visar att egna varumärken spelar en allt viktigare roll i dagligvaruhandeln.

Företag ser över IT-utrustning

n En ny undersökning från SCB visar att tre av tio företag ser över energiförbrukningen från sin it-utrustning. Fördelat på storleksklass uppgår andelen för små och medelstora företag till 29 respektive 39 procent medan andelen uppgår till 64 procent för stora företag.

n Allt fler tekniker och vardagsföremål kan anslutas till internet, visar ny statistik från SCB. Nästan sju av tio använder till exempel en internetansluten teve och en av åtta en bil med trådlöst internet.

3 av 10

Av de 1,3 miljoner personer som fått kvarskatt i år är cirka 400 000 över 65 år. ”Det är viktigt framför allt för nya pensionärer att se över sin skatt, så att kvarskatten inte blir en negativ överraskning”, säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket.

Källa: Skatteverket

n Utvecklingen av elfordon rullar på. Teslas eldrivna lastbil Semi ska ha kört 80 mil med nästintill maxlast, enligt vd:n Elon Musk i ett Twitterinlägg.

Lastbilen, som är en helt elektrisk batteridriven tung trailerdragare, börjar levereras den 1 december. Prislappen börjar på runt 1,9 miljoner kronor för modellen med 800 kilometers räckvidd och Tesla utlovar en bränslebesparing på över 2 miljoner kronor över fordonets livslängd.

www.ff.se info@ff.se

Ny ellastbil körde 80 mil med full last

”Sakernas internet” växer sig större

Stora Coop Visby är en av de nominerade. FOTO: CREATIVE COMMONS

Tesla Semi. FOTO: TESLA

Hållbar modell för elprissättning ett måste till våren

Företagarförbundet har tillsammans med elkraftsingenjörer med 30–40 års erfarenhet inom kraftbranschen, ABB, Vattenfall och Sydkraft/EON tagit fram en hållbar modell för prissättning av el. Det utlovade stödet på omkring 55 miljarder till hushåll och företag är förvisso en god hjälp och välkommet på alla sätt. Men det avser redan förbrukad el sedan ett drygt år tillbaka. När vinterkylan kommer ska nya elräkningar betalas och stödet kan rimligen inte förnyas gång på gång, särskilt inte som det har avslöjats att stora företag som köper mycket el till låga avtalade priser får hundratals miljoner i stöd trots att

de inte haft ett högt elpris. Att bygga ny sol-, vind- eller kärnkraft är inte heller det lösningen på kort sikt eftersom det tar upp emot tio år eller mer innan kapaciteten är utbyggd så att det finns ett överskott på el igen. Det måste skapas en modell som är hållbar redan till våren.

Tvåprismodellen är en lösning som sätter två elpriser varje dag istället för som idag – ett. För att förstå hur detta hänger ihop måste vi backa bandet och förstå hur priset på el sätts idag. Varje dag bjuder elproducenterna in sina priser på morgondagens elproduktion. Kostnaderna för de svenska producenternas el va-

rierar men är i relation med gasproducerad el låg, ofta under 1 krona, ibland under 50 öre och i extrema situationer med hög vind kraftsproduktion till och med nära noll kronor. Men Sverige har i samarbete med Europa förbundit sig att exportera och leverera el till andra delar av Europa. För att klara detta

krävs det ibland att vi importerar el för att kunna exportera. I de fall som den dagliga ”elauktionen” kräver att vi importerar el så drivs ofta priskrysset upp då denna import är dyr. Då dras priset upp trots att den svenska

produktionen kostar väsentligt mindre. Man kan förenklat säga att om de sista 10 procenten av en dags elbehov kostar 2 kronor så kommer det gälla för all den svenska el som producerats för under 1 krona.

Företagarförbundet föreslår därför två priskryss. Det första sätts för den inhemska svenska marknaden och det andra sätts för den el som ska expor-

teras. Den el som vi exporterar kommer inte att påverkas volym- eller prismässigt utan vara lika dyr som idag, men den inhemska elen kan prissättas till mer rimliga nivåer som vi är vana vid i Sverige.

Vem förlorar på detta?

Är det solidariskt mot andra EU-länder att skilja på priset på detta sätt? Det innebär inte att det blir dyrare för andra länder att köpa el från Sverige

än idag och både Spanien och Portugal har exkluderat gaskostnader från att ingå i deras elprissättning för att undvika skyhöga elpriser, Polen har föreslagit att den el som transmitteras genom landet inte ska påverka det inhemska priset för att på samma sätt undvika att deras elpris drabbas av gaspriset. Elhandlare som under ett drygt år kunnat förflytta enorma förmögenheter från hushållen och företagen till sina konton blir på ett sätt förlorare när denna förmögenhetsförflyttning stoppas med en tvåprismodell. De har på inget vis varit skuld till detta utan enbart dragit fördel av den marknadssituation som uppstått. Plus att staten tappar momsintäkter på avsevärda belopp och att så kallade flaskhalsintäkter till Svenska kraftnät (ägt av staten) minskar re-

jält. Hur snabbt kan en tvåprismodell införas?

Det beror helt på politisk vilja. Ett förslag ska läggas fram för riksdag och därefter ska det sannolikt godkännas i EU även om det kan göras i efterhand. Politiken har visat under pandemin att den kan vara rejält snabbfotad när den vill för att lösa kriser. Om den kan vara det även i denna kris så borde en modell kunna vara på plats under våren 2023.

www.ff.se info@ff.se

Text: Dennis O Krook

Illustration: Adobe Stock

Personligt

Namn: Karin Klerfelt.

Yrke: Egenföretagare, föreläsare, kursledare, författare och inspiratör.

Företag: Astarcan.

Bor: Stockholm och Marbella.

Mer info:karinklerfelt.se

När allt blir dyrare är det logiskt att se över företagets kostnader. Men fundera också över intäkterna och om du säljer dig för billigt. Karin Klerfelt, som har skrivit en hel bok om att ”jacka upp priset”, vill gärna se att fler företagare tar betalt för det värde de levererar.

Dyrare tider

–

dags att jacka upp priset

Karin Klerfelt är civilekonomen som blev säljare och säljchef på IBM. Men en dag tröttnade hon på att resa runt och sälja datorer.

– Jag tänkte att det måste finnas roligare saker att göra, säger hon. Så jag startade eget i utbildningsbranschen och har nu varit småföretagare i 32 år. Eftersom jag är säljare av födsel och ohejdad vana har det hela tiden handlat om att lära ut sälj, argumentation, förhandling och att ta betalt. Det är ändå det som företagandet går ut på, att tjäna ihop sina pengar.

Karin arbetar i huvudsak med kurser, utbildningar och föreläsningar för näringslivet. Kunderna består av både små och större företag.

– Många småföretagare har svårt att ta betalt och orsakerna till det varierar. En del tycker att det är obehagligt att prata pengar med sina kunder. Andra har inte funderat så mycket över vilket värde den egna produkten eller tjänsten bidrar med. Några är oroliga för att förlora sina kunder om de skulle öka priset. Ett av mina favorituttryck är ”Det är mina barns gröt”. Det betyder att

jag behöver ta rätt betalt för att uppfylla grundkraven i livet, till exempel att ge barnen mat.

För ett antal år sedan sammanfattade Karin mycket av sina kunskaper och erfarenheter i boken ”Jacka upp priset – Sluta fega: paketera och sälj”. Här får läsaren handfasta råd och tips på hur man kan möta sin kund och paketera sitt erbjudande så att det går att ta mer betalt.

– Men, säger Karin, som jag skriver i boken så handlar det inte bara om att ta ut ett högre pris, det viktiga är att man sätter rätt pris. För att göra det behöver man på något sätt kunna mäta eller uppskatta kundvärdet i pengar. Vad tjänar kunden på att anlita dig? Även om kunden inte sparar pengar finns det en vinst någonstans. Det kan till exempel vara en tidsvinst, där kunden sparar en halvtimme om dagen som kan användas till att hämta barnen tidigare på förskolan. Hos frisören eller nagelskulptrisen tjänar man varken tid eller pengar, men där kan vinsten vara att kunden känner sig fin och blir på bättre humör. Det är inte heller att förakta, för den som mår bra presterar också bättre.

I sin bok ger Karin många exempel på hur företagare i skilda branscher har hittat olika sätt att höja priset. Det bästa tycker hon är om det går att höja kontinuerligt.

– I många avtal finns en skrivning om att priset ska justeras mot konsumentprisindex en gång om året. Det är ett jättebra sätt att lära kunden att ditt pris justeras precis som alla andra priser. Väntar man i fem eller tio år med prishöjningen är det inte konstigt om kunden reagerar.

Ett annat sätt att höja priset är att gå igenom sitt erbjudande och se om det finns något där som man inte tar betalt för idag. Det kan till exempel handla om restid, reseersättning eller kost och logi.

– Många bjuder på en hel del förberedelser och material, säger Karin. Men att återanvända sin kunskap och ta betalt för den varje gång är ett bra sätt att öka lönsamheten. All tänkbar specialanpassning för en kund ska debiteras.

Karin vill också slå ett slag för att ta betalt i större sjok.

– Den här entimmesdebiteringen som många fastnar i är svår att få lönsam. Titta istället på vad kunden gör före, under

www.ff.se info@ff.se

och efter det att produkten eller tjänsten används. Kanske kan du lösa behov eller problem som finns innan användningen, paketera om ditt erbjudande och öka priset. När jag ska hålla en kurs tar jag exempelvis reda på vad kunden behöver innan vi håller själva kursen. Sedan löser jag det också och tar betalt för det.

Under den senaste tiden när kostnaderna har rusat på många håll samtidigt, har Karin funderat mycket. Hon tycker att det var enklare för några år sedan att säga att någon tog för lite betalt.

– I dessa tider av inflation, krympflation och pricing power känns det som att många passar på att höja priset bara för att allt annat har blivit dyrare. Att på det viset enbart utnyttja situationen och sko sig på andra tycker jag är omoraliskt. Är man däremot i en situation där företaget behöver höja priserna för att kunna överleva är det en annan sak. Men man måste se till att göra det med kundnyttan i fokus.

Text: Stefan Hedner Foto: Press

En av Företagarförbundets hörnstenar är tryggare företagande. Trygghet kan innebära mycket, allt från en tryggare ekonomi i företaget och ett tryggare socialt skyddsnät i samhället i de fall man blir sjuk eller råkar ut för en olycka på jobbet till att företaget är skyddat mot kriminalitet, både fysiskt såsom inbrott och skadegörelse eller cyberbrottslighet med allt vad det innebär idag.

Pensionstrygghet för småföretagare

– specialerbjudande för nya medlemmar

Att kunna ha en trygg tillvaro efter sitt liv som företagare är också en del av förbundets strävan för att medlemmar ska vara tryggare. Därför har förbundet tillsammans med Max Mathiessen tagit fram en anpassad tjänstepensionslösning för småföretagare.

I en undersökning gjord av Företagarförbundet i januari 2022 visade det sig att tre av tio småföretagare inte alls sparade till tjänstepension. Eftersom medborgarnas framtida pension bygger till cirka hälften på den

pensionen och andra hälften på tjänstepension som man får genom sin anställning på ett företag så riskerar således över 100 000 småföretagare att få en rejält svår pensionstid när det är dags.

– Rapporten visade att över 100 000 småföretagare går en väldigt otrygg framtid till mötes när det är pensionsdags, det var vi bara tvungna att försöka göra något åt, säger Mats Assarsson, ordförande för Företagarförbundet.

Företagarförbundet startade ett arbete för att råda bot på den otrygghet som många småföretagare går till mötes med sin pension. Siktet ställdes in på en enkel och begriplig tjänstepension som man kan börja spara i utan för mycket krångel och oändliga mängder möten och papper.

Ett möte med en pensionsrådgivare räcker för att starta en tjänstepension och därmed gå mot ett tryggare

liv som pensionär när det blir dags. Företagare har väldigt olika förutsättningar och möjligheter att lägga undan pengar varje månad till pension och det har våra rådgivare respekt för. Det viktigaste är att man startar på något sätt och i någon form för att undvika att bli fattigpensionär i framtiden.

Max Matthiessens anpassade tjänstepensionslösning för småföretagare är enkel att förstå och kan tecknas tryggt. Max Matthiessen arbetar med att kontakta alla Företagarförbundets medlemmar för att ge råd om hur de kan trygga sin framtida försörjning både vid sjukdom och vid pensionering. Om du ännu inte blivit kontaktad kan du scanna QR-koden och fylla i dina uppgifter snabbt så blir du kontaktad och får fri rådgivning om hur du bäst kan lägga upp din egen tjänstepension.

Text: Dennis O Krook

Foto: Adobe Stock

”Vår lösning ska ses som ett första steg mot en trygg pension och efterhand kan man bygga på den med sparande för att till slut kunna sätta guldkant på tillvaron när man blir pensionär”

Frågor får svar!

Medlemmar i Företagarförbundet har kostnadsfri rådgivning från våra experter i Rådgivningspanelen. I varje nummer av Fria Företagare samlar vi några av de frågor som panelen har stött på eller frågor som är intressanta att dela med sig av till alla medlemmar. Har du någon fråga? Kontakta kansliet. Rådgivningen är begränsad till max tre gånger 15 minuter per år och medlem.

Lasse Gärdlund Advokataktiebolaget Gärdlund AB Norrtälje

Thorbjörn Hilleskog Advokat Thorbjörn Hilleskog Malmö

Lars Andersson Advokataktiebolaget Janson & Partners, Helsingborg

Vad gäller egentligen med de nya LAS-reglerna?

FRÅGA Vad gäller egentligen gällande de nya reglerna i LAS om visstidsanställning?

SVAR Nya LAS (LAS 2022) började tillämpas den 1 oktober 2022. Av 5 § LAS framgår i vilka fall en arbetsgivare kan anställa en arbetstagare med visstidsanställning. Sedan den 1 oktober 2022 kan en arbetsgivare anställa, förutom med vikariat och säsongsanställning, även med särskild visstidsanställning.

Maria Lidström Advokatbyrån Kaiding, Skellefteå

Rebecca

Johan

Särskild visstidsanställning är en nyhet och ersätter den tidigare anställningsformen allmän visstidsanställning. Ändring i lagen är ganska omfattande och den kommer säkerligen att få stor betydelse för många arbetsgivare som vill anställa med visstidsanställning. Till skillnad från allmän visstidsanställning, som konverterades till en tillsvidareanställning (fast anställning) efter två års sammanlagd anställningstid, konverteras den särskilda visstidsanställningens sammanlagda anställningstid under en period av fem år.

Magnus

Konvertering kan alternativt ske efter tolv månaders sammanlagd anställningstid i särskild visstidsanställning när arbetstagaren har haft särskild visstidsanställning, vikariat eller säsongsarbete och anställningarna har följt på varandra (här gäller inte begränsningsperioden på fem år). Konverteringen sker automatiskt. Det har också införts en regel som säger att om arbetstagaren med särskild visstids-

anställning har tre eller fler anställningar under en och samma kalendermånad ska även tiden mellan anställningarna räknas som anställningstid. Det kommer att betyda att en sådan arbetstagare kommer att komma upp till tolv månaders anställningstid snabbare än vad som gällde innan LAS 2022.

För arbetsgivaren som inte vill ”sitta fast” med en arbetstagare som inte fungerar tillräckligt bra räcker det inte med att hålla koll på tolvmånadersregeln. Redan efter nio månaders anställning har arbetstagare med särskild visstidsanställning företrädesrätt till återanställning till särskild visstidsanställning. Förenklat betyder det att om arbetsgivaren tänkt sig att ersätta arbets-

tagaren efter nio månaders anställning med någon annan med särskild visstidsanställning torde arbetstagaren kunna kräva återanställning. Förutsättningarna för att använda visstidsanställning har alltså försämrats ordentligt genom LAS 2022.

Ett sätt att försöka lösa denna situation är genom att hyra in personal från ett bemanningsföretag i stället för att återanställa. Något som i och för sig kan vara dyrare än att anställa. Dessutom har regelverket även vad det gäller inhyrning försämrats för beställaren och bemanningsföretaget.

Göran Smedberg Advokatfirman Göran Smedberg AB

www.ff.se info@ff.se

Göran Smedberg Astra Advokater

Edman Säkra Stenstaden AB Stockholm

Engborg Astra Advokater Stockholm

Hedenberg Advokatfirman

Hedenberg & Partner KB, Göteborg

Per Larsson Per Larsson AB, Sundsvall

Christoffer Söderlund C IT Consulting AB

Skicka in din fråga till kansliet! info@ff.se

För arbetsgivaren som inte vill ”sitta fast” med en arbetstagare som inte fungerar tillräckligt bra räcker det inte med att hålla koll på tolvmånadersregeln.

FOTO: ADOBE STOCK

Vilka ändringar är till det bättre för oss arbetsgivare?

FRÅGA Jag har hört att de flesta ändringarna i nya LAS är till det sämre för arbetsgivare. Finns det några ändringar som är till det bättre?

SVAR Vissa regler i LAS 2022 är till det sämre för arbetsgivare och vissa är faktiskt till det bättre. Exempel på regler som är till det bättre för arbetsgivare är att det så kallade två-undantaget som gäller turordningsreglerna vid arbetsbristuppsägning har ändrats till ett tre-undantag.

Dessutom gäller regeln för ar-

betsgivare utan någon begränsning i antalet arbetstagare som är anställda. De undantagna ska ha särskild betydelse för verksamheten, men det är arbetsgivaren som avgör detta.

Undantagen kan i princip inte sättas i fråga och överprövas av domstol. De arbetstagare som undantagits kommer inte upp på turordningslistan. Dock får man inte tillämpa undantaget så att man bryter mot diskrimineringslagen. Detta är en positiv förändring som kan underlätta för arbetsgivaren

att få behålla så bra kompetens som möjligt vid en driftsinskränkning.

En annan regeländring som är till det bättre är när en arbetstagare ogiltigförklarar en uppsägning eller ett avskedande vid domstol. I en sådan situation ska inte anställningen bestå så länge tvisten pågår. Tidigare har anställningen, vid en uppsägning, som huvudregel bestått efter det att uppsägningstiden passerats. Det har lett till situationer som inneburit större kostnader för arbetsgivaren. Efter lagändring-

www.ff.se info@ff.se

en avslutas anställningen trots ogiltigförklaringen, men anställningen återupplivas om arbetstagaren vinner i domstol och domstolen ogiltigförklarar uppsägningen eller avskedandet. Då hamnar parterna i en situation som om uppsägningen inte har skett.

För mer arbetsrättslig information kan du lyssna på poddarna Arbetsutskottet och Sweden HR Group där jag reder ut arbetsrättsliga problem.

Göran Smedberg Advokatfirman Göran Smedberg AB

Hållbarhetsresa för alla

Motiven för hållbart arbete

n Fler och fler företag arbetar med hållbarhet för att det är affärsmässigt. Det kan handla om att kunder ställer krav, inte minst offentliga verksamheter i samband med upphandlingar.

För många visar det sig också att hållbara lösningar är mer lönsamma genom att man tar vara på spill och återbrukar detta i någon form. Att fokusera på en hållbarare energiförsörjning i dessa tider har verkligen varit en fullträff för många företag. Investeringar i till exempel solenergi som skulle betalat sig på 10–20 år visar sig betala sig på mindre än 3–5 år med de priser som drabbat oss det senaste året.

Andra företagare drivs av en önskan att lämna ett så litet klimatavtryck som möjligt för att det känns moraliskt rätt. Många företagare vittnar om

att det är deras barn eller barnbarn som ”ställer krav” genom att fråga sina föräldrar vad de gör för att vara ett hållbart företag.

Oavsett vilka motiv man kan ha som företag och vilka resurser man har eller vill ställa till förfogande för ett hållbarhetsarbete så ska man kunna starta sin hållbarhetsresa med Företagarförbundets modell. Hållbarhetsresan ska locka och ge möjlighet att ta de första små stegen, för att därefter i sin egen takt kunna ta fler steg eller till och med kanske stora kliv. Företagarförbundets hållbarhetsresa vill göra det enkelt och okrångligt att starta sitt hållbarhetsarbete. Många mindre företagare skräms bort av komplexa protokoll för ambitiösa certifieringar som tar hundratals timmar att genomföra.

”Hållbarhetsresan ska påminna om märkestagning i

simskolan. Man börjar inte med att kasta i barnen och be dem simma 200 meter för ett simborgarmärke, utan man börjar med att doppa huvudet och ”koka kaffe” för att få baddaren, därefter fortsätter de flesta med märke för märke för att sedan ta både simborgarmärken och magistermärken med stöd från redan simkunniga experter”, säger Andreas Pragsten, ansvarig för hållbarhet på Företagarförbundet.

Samarbete med RISE

n Företagarförbundet arbetar just nu med RISE (fd. Statens provningsanstalt) för att säkerställa att de åtgärder företagen genomför bidrar till en hållbarare värld och inte enbart blir en form av ”greenwashing”. Målet är att utveckla en enkel standard för ”certifiering” av hållbarhetsresan som kan användas för med-

www.ff.se info@ff.se

lemmarna för att visa att insatserna gör skillnad.

Lansering efter nyår

n Processen är enkel för företagen. Man anmäler sig till förbundet och bockar för ett antal punkter på en lista över förslag på hållbara insatser. Därefter skickas listan till förbundet för verifiering och därmed har man tagit sig till ”hållplats ett” på resan. Därefter uppmuntrar förbundet till fler insatser och efter varje steg så flyttar man sitt företag en hållplats framåt. På resan finns möjlighet att ta hjälp av experter och konsulter inom hållbarhet när man kommer till större insatser som man känner att man har behov av hjälp med.

I starten kommer det att finnas tre–fem hållplatser men resan kan byggas på i det oändliga.

Välkommen att följa med!

Företagarförbundet har tagit fram ett hållbarhetsarbete för medlemmarna som vi valt att kalla hållbarhetsresan. Det är en resa mot ett hållbarare företagande, som startar vid olika tidpunkter eller platser för olika företag. Företagen har helt enkelt olika förutsättningar och olika motiv till att arbeta för ett hållbarare företagande.

väx i lagom takt”

Att unga företag oftare går i konkurs än äldre är kanske inte så förvånande. Även om det mesta fungerar fint i goda tider, har sannolikt det unga företaget inte hunnit bygga upp någon större buffert att använda som krockkudde när konjunkturen viker, pandemin stänger ner samhället eller när elpriserna ställer alla kalkyler på ända.

– Även under högkonjunktur finns det risker för unga företag, säger Katarina Duvemyr, kontorschef på företagsrådgivaren Ludvig & Co i Malmö. Det som präglar många unga företag är visionerna. I sin iver att lyckas med företagsbygget växer de ofta väldigt snabbt. Tillväxt kräver kapital vilket gör att det växande företaget nästan alltid har ont om pengar.

Katarina Duvemyrs råd är att ha koll både på hur företaget går och på vilka likvida medel som finns tillgängliga.

– Ta hjälp av en ekonomikonsult med att göra både resultatbudget och likviditetsbudget och följ sedan upp dessa löpande. Det som ofta stjälper ett företag är att det sinar på kontot. Man kan fortfarande ha bra orderingång, men utan likvida medel kommer man inte vidare. Därför är det viktigt att växa i den takt man mäktar med, säger Katarina Duvemyr.

Text: Stefan Hedner Illustration: Adobe Stock

Fem svar om elpriserna

– Det beror på en kombination av faktorer. Gaskrisen i Europa påverkar Sverige mest just nu, eftersom vi har en integrerad elmarknad. Södra Sverige är integrerat med kontinentala Europa, som generellt alltid har högre priser, och därför är priserna högst i Sydsverige. Överföringskapaciteten spelar också roll. Sverige har störst elproduktion i norr, vilket gör att el behöver transporteras till södra Sverige. Kapaciteten i elnätet räcker inte till för att föra ner all el som behövs för att hålla nere priserna. Det stämmer annars att Sverige totalt är en nettoexportör av el, men det finns timmar under vintermånaderna då förbrukningen är så hög i södra Sverige att vi är beroende av import. Rysslandskrisen påverkar också,

liksom att viss kärnkraft har blivit försenad eller inte är igång. Till exempel i Frankrike, men även i Sverige där vi har lagt ner viss produktion och där även revisionen av Ringhals 4 har dröjt. Betydelse har även historiskt låga vattenreservoarer i Norge, vars elproduktion till 99 procent kommer från vattenkraft.

Varför är vårt elsystem sammankopplat med det europeiska?

– Dels gynnar det systemsäkerheten i elsystemet och dels behöver vi som sagt importera el under vissa vintertimmar. Det är också så att Sverige har gynnats av kopplingen till Europa genom att svenska producenter har kunnat exportera mycket el. Den situation vi har nu är speciell. Det var inte så här det var tänkt att bli.

Varför varierar priserna så mycket från dag till dag?

– Det är framför allt vädret och den elkonsumtion som följer av vädret som spelar roll. Om det är kallt använder vi mer el och med hög efterfrågan blir priserna högre. Om det blåser mycket producerar vindkraften mer. Då ökar utbudet och elen blir billigare.

Vad är syftet med elprisområdena?

– Tanken är att skapa prisskillnader mellan områdena. Skillnaderna ska fungera som signaler och stimulera utbyggnaden av elproduktion i södra Sverige. Samtidigt ska elintensiva industrier kunna placera sig i norra Sverige där elen är billigare. Prissignalen finns och fungerar, men nu är prisskillnaderna extre-

www.ff.se info@ff.se

ma. Dem behöver man hitta en annan lösning på.

Vad krävs för att priserna ska etablera sig på en lägre nivå?

– På lång sikt är det viktigt med utbyggnad av både produktion och elnät. För det krävs sannolikt både incitament och politiska beslut. På kort sikt handlar det framför allt om att reducera förbrukningen. Det är det snabbaste sättet att få ner priserna. Det bästa är naturligtvis en mild och blåsig vinter, annars finns risk för ett ansträngt läge. Bland annat har Svenska kraftnät förvarnat om att det kan bli aktuellt med förbrukningsfrånkoppling i södra Sverige under korta stunder i vinter.

Text: Stefan Hedner

Foto: Adobe Stock

Varför har elpriserna stigit så mycket?

Välgörande vattenhål på stark frammarsch

Rakel Gustafsson är sjuksköterskan som först bytte karriär och drev en egen leksaks- och presentgrossist i 20 år (importerade och levererade till över 1 000 butiker i hela Sverige) –innan hon 2010 kastade sig in i en helt ny bransch igen.

– När jag kan en sak vill jag gärna hitta nya utmaningar och att driva ett spa var något jag funderat över under många år. Jämför man med vården finns ju en likhet att det handlar om att ta hand om människorna som kommer hit. Den stora skillnaden är att inom vården är det ofta under jobbiga omständigheter, medan de som kommer hit gör det för att koppla av och ha det trevligt, berättar Rakel.

Hon är född i Örnsköldsvik och flyttade som sjuåring med familjen till USA och Los Angeles tack vare pappans jobb.

Där bodde de i 3,5 år – och Rakel återvände till Kalifornien som 18-åring, där hon drev en egen städfirma i ett år.

– Det var i USA jag fick upp ögonen för spakulturen. Många villaträdgårdar där har någon form av pool – swimmingpool

och/eller bubbelpool. Själv har jag alltid tyckt om att relaxa och ha det skönt och det har ju blivit allt vanligare med pooler på tomten även i Sverige.

2010 tog hon hjälp av maken Lars-Görans dåvarande byggföretag att utöka sitt grossistföretags lokal hemma i Himmelsby (utanför östgötska Mantorp) från först 400 till 800 kvadratmeter, sedan till 1 200 kvadratmeter och vidare. Efter den senaste tillbyggnaden är den uppe i totalt 7 500 kvadratmeter.

– Det var en bransch på stark uppgång och jag trodde verkligen på idén. Drömmen redan från början var faktiskt att det skulle växa sig så här stort, men satsningen har skett steg för steg. Faktum är att företaget har ökat sin vinst varje år ända sedan starten.

Till och med under pandemiåren.

– Vanligtvis har vi ungefär hälften vardera av företagsoch privatkunder. När alla konferenser plötsligt upphörde ställde vi snabbt om till att enbart fokusera på privata besökare. Trots smittspridningen fungerade det bra med tanke på att vi har så pass stora ytor.

Rakel är van att tänka utanför boxen och att inte göra som alla andra. De stora framgångarna bekräftas ytterligare av att antalet besökare ökat ända till 45 000 per år och att man 2022 för första gången blev ett Gasellföretag. Detta efter att bland annat ha dubblat sin omsättning de fyra senaste åren.

– Hela vårt upplägg är lite annorlunda, bland annat sättet vi både paketerar och marknadsför oss på. Sedan har vi ett väldigt stort utbud och fokuserar på en tajt relation med våra kunder. Har bland annat 23 000 följare på Facebook. Något vi lägger mycket fokus på är också maten, som håller väldigt hög klass. På senare år har vi byggt en padelhall med två banor, både inomhus- och utomhusgym, samt öppnat en salong med två frisörer.

n Vilka behandlingar är populärast?

– Vattenmassage och där har vi numera sex vattensängar. Sedan går fiskpedikyr och Hamam alltid bra också.

n Du är gift och har fyra barn – är övriga familjen också involverad i verksamheten?

– Ja, både min man Lars-Gö-

ran och sonen Isak arbetar med fastighetsdriften och äldsta dottern Maria, som bor i Polen, jobbar med sociala medier åt företaget. Dessutom arbetar två respektive till barnen här.

En så pass stor anläggning gör förstås åt med en hel del energi – närmare bestämt runt en miljon kilowatt per år. Med tanke på de skenande elpriserna investerade företaget i somras fem miljoner kronor i solceller.

– Dessa producerar årligen 500 000 kilowatt och därför blir vi till hälften självförsörjande. Just vid den siffran går den statliga gränsen för att inte räknas som elproducent och tvingas betala extra skatt. Något vi tycker är fel – man borde ju i alla fall få producera sin egen el. Där skulle de behöva tänka om. Men även om vi måste köpa in hälften av vår elförbrukning kommer det inte påverka kunderna i form av högre avgifter.

n Hur ser du på framtiden – väntar fler utbyggnader?

– Vi ska bygga 20 nya dubbelrum och ett nytt kök under 2023, men sedan är jag nöjd.

Text: Joakim Löwing

Under 2010 startade Rakel Gustafsson ett eget gårdshotell med konferens, spa och boende precis intill familjens hus på den östgötska landsbygden. Genom hårt slit och att våga gå sin egen väg har hon lett Himmelsby Spa & Konferens till en stor anläggning på 7 500 kvadratmeter, 45 000 besökare per år och en omsättning på 45 miljoner kronor.

RakelGustafsson

Himmelsby Spa & Konferens

n Öppnade: 2010.

n Läge: I Himmelsby, utanför Mantorp. 20 minuters bilresa från Linköping.

n Erbjuder: Spa, konferens, hotell (26 rum med plats för 88 gäster), restaurang, bar, padel (två banor), gym både inomhus och utomhus, två frisörer.

n Spautbud: Fem varma källor, inomhus- och utomhuspooler, två traditionella bastur, två infrabastur, ett turkiskt bad, kallbad, saltrum, relaxrum – samt nio behandlingsrum med alla typer av massage, ansiktsbehandlingar, fiskpedikyr och Hamam (turkiskt bad i bubbelvatten).

n Anställda: 40 fast anställda och 20 extrapersonal. n Antal besökare per år: Cirka 45 000.

n Omsättning: 45 miljoner kronor.

Foto:

Himmelsby

Spa & Konferens

Om du minskar elförbrukningen blir ditt företag mer lönsamt. Använd en app som visar elförbrukningen timme för timme.

Se till att strömmen bryts. Enkelt fixat med en grenkontakt med brytare.

Släck på kontoret

–

pengar att spara

Kostnaderna för att driva kontorets datorer, skärmar, servrar och belysning har aldrig varit högre, men det finns stora möjligheter att spara pengar utan att det går ut över verksamheten.

Enligt Elmarknadsbyrån kan så mycket som tio procent av elnotan kapas genom att alla apparater stängs av på rätt sätt, det vill säga att strömmen bryts helt så att utrustningen inte står i standbyläge.

I ett genomsnittligt hushåll sparar detta 400 kilowattimmar per år, men den siffran är betydligt högre för kontorsarbetsplatser där det finns fler och mer elslukande prylar än hemma.

Med tanke på att de hittills högsta svenska noteringarna för elpriserna ligger runt 10 kronor per kilowattimme kan det röra sig om åtskilliga tusenlappar varje år. Finns det energislukande servrar på företaget går det att även sänka elförbrukningen ytterligare genom att använda sig

www.ff.se info@ff.se

av molntjänster. Men det är inte bara elen som kostar pengar.

Värme och ventilation står för den största andelen av den totala energiförbrukningen. Ett genomsnittligt kontor beräknas förbruka drygt 19 000 kilowattimmar per år.

Elbolaget Fortum rekommenderar sina kunder att installera reglersystem med timer och termostat som drar ner på värmen när kontoret står tomt, vilket kan ge besparingar på upp till 80 procent.

Illustration:

Text: Peter Fredriksson

Adobe Stock

2022

Det gör att det kan finnas extra anledning att träffa sin ekonomikonsult eller affärsrådgivare i vinter. – Det är alltid bra att göra en avstämning mot slutet av året, säger Katarina Duvemyr, kontorschef på Sveriges största rådgivningsföretag Ludvig & Co i Malmö. Genom att göra ett provbokslut kan man ta fram en prognos för vinsten, analysera skattesituationen, bestämma optimalt löneuttag och se vad det finns för utrymme för eventuella investeringar.

Boka träff med rådgivaren när hela havet stormar

”Fundera på hur nuvarande förändringar påverkar nästa år”

I år, när kostnaderna har skenat för många småföretag, menar Katarina Duvemyr att det finns extra skäl att analysera läget.

– Det är få som är opåverkade av de stora kostnadsökningarna, säger hon. Dessutom tror jag att det är stor risk att nästa år blir ett sämre år för många företag, eftersom kostnaderna i år har ökat successivt. Därför bör alla fundera över hur de nuvarande förändringarna påverkar nästa år. Man får göra en budget och en prognos, titta på vilka som är de stora kostnadsposterna för företaget och hur man tror att dessa utvecklas nästa år. Sedan får man räkna baklänges och se vad det går att göra på intäktssidan. Går det över huvud taget att höja priserna? Eller är det lättare att kapa kostnader, till exempel genom att effektivisera inom något område?

Med tanke på den stora osäkerhet som råder kring räntan,

energipriserna och andra kostnader, rekommenderar Katarina även att man gör en så kallad känslighetsanalys.

– Om exempelvis räntan är en stor kostnadspost ska man fundera över vad som händer om den blir ännu högre än man räknar med. Hur kommer ytterligare en procentenhet att slå? Har företaget buffertar för att klara det? Alla de här resonemangen kan man få hjälp med hos en ekonomikonsult eller affärsrådgivare.

Företag som står inför en investering har ytterligare skäl att träffa sin ekonomikonsult eller affärsrådgivare.

– Om man kan visa banken att man har tänkt igenom beslutet och har en bra dokumentation, till exempel i form av en känslighetsanalys, så ökar möjligheterna att få låna det kapital som behövs.

Foto: Adobe Stock

Fyra råd i det osäkra läget

Gör ett provbokslut för 2022.

Försök ta kontroll över 2023, till exempel med en känslighetsanalys.

Höj priserna i tid, om det går.

Försök att effektivisera där du har dina stora kostnadsposter.

www.ff.se info@ff.se

Text: Stefan Hedner

har varit ett speciellt år med ökade kostnader inom många områden.

Intresset för solenergi är högre än någonsin och solenergibranschen arbetar just nu för högtryck. Det höga intresset till trots står solenergin fortfarande för en försvinnande liten andel av den svenska energimixen. Att öka andelen solenergi är i högsta grad relevant och brådskande, inte minst för småföretagen. Branschföreningen Svensk Solenergi efterlyser kraftfulla åtgärder och en nationell solenergistrategi som visar vägen.

Strålande möjligheter för utbygge av solkraft

– Svenska företag behöver snabbt en ökad tillgång till ren och billig energi, för att klara klimatomställningen. Samtidigt ligger Sverige efter flera andra europeiska länder vad gäller nyttjandet av solenergins potential. Vår slutsats är att solenergi kan och bör ta betydligt större utrymme i Sveriges samlade energimix med draghjälp av politiska åtgärder, säger Anna Werner, vd på Svensk Solenergi.

Svensk Solenergi vill undanröja hinder och öppna upp för en expansion, bland annat genom att slopa energiskatten på egenanvänd el, eliminera onödig skatteadministration och ställa krav på solceller vid omfattande nybyggnation och re-

noveringsprojekt. Det kan i sin tur bana väg för fler takanläggningar med solpaneler.

– Solelen kan byggas ut snabbare än något annat kraftslag. Vår vision är att 15 procent av Sveriges totala elmix ska komma från solkraft. Den kanske allra viktigaste förutsättningen för att kunna nå dit är att vi får en nationell solelsenergi och ett nationellt mål för solel, säger Anna Werner, vd för Svensk Solenergi.

Hon betonar att det inte krävs några omfattande statliga stöd eftersom investeringsviljan generellt sett redan är mycket god i hela samhället, inte minst i dessa tider med rekordhöga elpriser. En tydlig övergripande färdriktning i

form av en transparent och kraftfull solenergipolitik som underlättar den gröna omställningen är dock en förutsättning för att nå målet att solenergi på sikt ska stå för 15 procent av den svenska energimixen.

– Utveckling och användning av innovativ teknik bör främjas genom offentliga initiativ, undanröjda hinder och ett nytt FoU-program för innovativ solenergiteknik. Sverige, med sin långa historia av innovation och internationellt företagande, borde kunna bli världsledande inom solteknik även för export, säger Anna Werner.

Text: Annika Wihlborg

Foto: Jann Lipka

”

Solenergi kan och bör ta betydligt större utrymme i Sveriges samlade energimix med draghjälp av politiska åtgärder.

tips som minskar 7

Sandra Otterdahl är utbildad fastighetsingenjör med många års erfarenhet i branschen – och driver i dag det egna företaget Paeonia tillsammans med sin man Mats, som är elektronikingenjör.

– Vi erbjuder tjänster inom energioptimering, där jag analyserar och utvärderar vad som behöver göras – och ger ibland Mats uppdrag att ta fram elektroniska produkter som saknas på marknaden, berättar Sandra.

Att behovet och intresset för att minska sin energianvändning bara ökat på senare tid – oavsett om det gäller stora eller små företag, kommunala verksamheter eller annat –är inte precis någon nyhet.

Med alltmer skenande elpriser som i vinter kan komma att slå nya rekord blir det allt viktigare att se över sin förbrukning. Allt handlar i grunden enbart om att ändra ett beteende.

– Elpriserna har varit närmast ofattbart låga i Sverige i många år, men dit kommer vi inte tillbaka. Det vi kan påverka är att tänka oss för både för miljöns och vår ekonomiska skull. Om vi får ner förbrukningen blir inte efterfrågan längre lika stor och då kommer elbolagen att sänka priserna, säger Sandra Otterdahl.

Sandra ger tips hur du som företagare kan gå till väga:

1

– Samla de anställda och gå igenom lokalerna tillsammans, så att alla får inblick i förståelse för vad som gäller. Hur nyttjas elen i rum för rum? Gör en gemensam prioriteringslista och plocka bort elprodukter som inte tillför något i verksamheten.

– Jag har mött företag som köpt på sig en massa glödlampor när de sålts ut, men lovar att alla sparar i längden på att skaffa LED-lampor. Dessutom är de mycket bättre ur klimatsynpunkt.

Ladda inte batterier längre än nödvändigt.

– Både datorer, iPads och mobiler med litiumjonbatterier ska enbart laddas upp till 80 procents kapacitet för att inte tappa livslängd. Dra ut sladdar och stäng av dockstationer när detta är klart för att inte förbruka onödig el.

Bästa grundläggande tipset för att lyckas minska elförbrukningen på företaget? Det är att tillsammans göra en inventering av energianvändningen i hela lokalen. – Samla ihop alla anställda och gör en prioriteringslista vad som är viktigt och mindre viktigt, säger energioptimeraren Sandra Otterdahl.

Byt ut alla glödlampor och halogenlampor till LED-belysning.

Inled med att göra en inventering av hela verksamheten och bokför allting som drar el av något slag.

elförbrukningen

Stäng av tv-apparater och kaffeautomater.

– Att ha tv-apparater i standby-läge är slöseri av el helt i onödan. Leta upp var avstängningsknappen sitter på teven och stäng av den när du inte ska titta mer. Och kaffeautomater med en massa displayer på kan ni i alla fall ha avstängda efter arbetstid. Koppla in grenkontakter med en strömbrytare – för att göra det lättillgängligt och enkelt.

Besök arbetsplatsen på nattetid.

– Ett företag hade installerat rörelsestyrd belysning, som vid ett besök utanför arbetstid inte visade sig fungera. Alla lampor var nämligen tända. Det är bättre att satsa på vanlig belysning, där personalen får ta ansvar för att släcka efter sig.

Sänk temperaturen i lokalerna.

– Bara en grads sänkning, från exempelvis 22 till 21 grader, innebär en minskad energiåtgång med fem procent. Där finns en hel del pengar att spara in.

Text: Joakim Löwing Foto: Adobe Stock

Kör alltid eco-programmet på diskmaskinen.

– Det tar oftast längre tid, men drar inte lika mycket energi. Fyll alltid upp maskinen och diska bara för hand i nödfall, eftersom det slukar mer el.

har varit närmast ofattbart låga i Sverige i många år.

av ellastbilar

Elektriska lätta lastbilar kan redan idag vara ett konkurrenskraftigt alternativ för många företag. I dagsläget rullar drygt 10 400 laddbara lätta lastbilar på de svenska vägarna. Vad gäller de tunga transporterna finns redan i dagsläget elektriska tunga lastbilar för regionala transporter. Samtidigt pågår flera

projekt där tunga eldrivna lastbilar för längre transporter testas.

– Utbyggnadstakten av laddinfrastruktur har dessvärre inte hållit jämna steg med utvecklingen av laddbara fordon. Förkortade ledtider för installation av laddpunkter skulle därför vara en viktig åtgärd, säger Hampus Thures-

son, projektledare på Power Circle.

Många funderar på om elektrifiering fortfarande är lönsamt i ljuset av de rådande elpriserna. Visst kan det vara lönsamt, men behovet att ladda flexibelt har ökat. Det handlar om att anpassa laddningen efter rådande elpris vid exempelvis olika tider på dyg-

net och att nyttja elnätskapaciteten på bästa sätt. Enligt Power Circle är det viktigt att incitamenten för smart laddning stärks samt att olika laddningslösningar testas i praktiken, för att därefter kunna nå ut till användarna.

Text: Annika Wihlborg Illustration: Adobe Stock

”Södra Sverige har ett underskott av elproduktion och därför måste framförallt planerbar elproduktion nyetableras”, säger Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör på Svenska kraftnät.

Vad händer med elen egentligen?

Samtidigt menar Lotta Medelius-Bredhe att det finns en betydande samhällsnytta för länder att samarbeta kring både produktion och överföring av el över nationsgränserna.

– EU-regelverken inom elmarknadsområdet syftar också till detta. Om exportrestriktioner infördes skulle det ha en stor negativ effekt på både den nordiska och den europeiska elmarknaden. Då skulle vi inte heller vara säkra på att kunna importera när vi har behov, säger hon.

En stor utmaning är det svenska transmissionsnätet, det vill

säga de kraftledningar som ska se till att elen kommer fram till slutkunderna.

– Det svenska transmissionsnätet består av runt 17 000 kilometer kraftledningar, drygt 200 transformatoroch kopplingsstationer samt utlandsförbindelser med både växel- och likström. Sverige var tidigt ute med att investera i transmissionsnät och stora delar av anläggningarna börjar uppnå sina tekniska livslängder. Vi har stora investeringar framför oss för att förnya dem.

När kommer transmissionsnätet att vara utbyggt och bättre kunna tillfredsställa efterfrågan och behoven i södra Sverige?

– Svenska kraftnät har för åren 2022–2031 planerat för reinvesteringar på cirka 46 miljarder kronor för att hantera ett nät som är i behov av förnyelse, samtidigt som vi genomför anslutningsprojekt, systemförstärkningar och mark-

nadsintegration för drygt 49 miljarder kronor för att täcka identifierade behov. Totalt kommer Svenska kraftnät de kommande tio åren göra investeringar på närmare 100 miljarder kronor i det svenska stamnätet, säger Lotta Medelius-Bredhe.

I samband med dessa reinvesteringar byggs ledningar och stationer för att klara mer effekt än tidigare. På många ställen ersätts äldre 220 kV-nät med 400 kV-nät och då räknar Svenska kraftnät med att kunna förnya på ett sätt som kraftigt ökar kapaciteten i det nya nätet.

Text: Peter Fredriksson Illustration: Adobe Stock

Svenska kraftnät har för åren 2022–2031 planerat för reinvesteringar på cirka 46 miljarder kronor för att hantera ett nät som är i behov av förnyelse.

Lotta Medelius-Bredhe.

Foto: KristoferSamuelsson

Inflationen slår hårt mot småföretagen

Det vikande konjunkturläget med snabbt stigande priser på råvaror, komponenter, el och drivmedel är idag det största bekymret i näringslivet. För en tredjedel av de drabbade företagen i Skåne med uppemot 50 medarbetare handlar det om

kostnadsökningar på över 20 procent under de senaste tolv månaderna.

För ytterligare en tredjedel ligger de samlade ökningarna i spannet 11 till 20 procent medan det för den sista tredjedelen

handlar om kostnadsökningar på upp till 10 procent.

– Sektorer som bygg, transport och livsmedel är speciellt pressade av det som sker. Undersökningen visar också att prioriteringarna ute i företagen börjat ändras, säger Alexandra

www.ff.se info@ff.se

Nästan sex av tio småföretag uppger att senaste årets kostnadsökningar fått tydliga negativa konsekvenser för verksamheten. Totalt upplever 44 procent av småföretagen i Skåne att de ekonomiska marginalerna försämrats under det senaste året. En femtedel anger att likviditeten blivit sämre och 12 procent har tvingats skjuta upp planerade investeringar, främst avseende for-

Bagger, företagsrådgivare på Sparbanken Skåne.

”

don, maskiner och produktionsutrustning. Vart femte företag upplever också brist på någon typ av insatsvaror.

75 procent av småföretagen i Skåne flaggar för att genomföra förändringar för att möta den tuffa situationen. Sex av tio uppger att de höjer priserna gentemot sina egna kunder. Många andra fokuserar istället på att minska de egna kostnaderna. Sammantaget upplever hela 82 procent av företagen någon typ av svårigheter i sin

verksamhet just nu.

– På kort tid har vi gått från en överskottsekonomi till en bristekonomi, nå got som inte minst syns på energimarknaden där kriget i Ukraina medfört extrema störningar. De stigande prisnivåerna har dragit med sig både marknadsräntor och styrräntor, en utveckling som även på-

verkar företagens finansieringskostnader och kalkylräntor, säger Alexandra Bagger.

Tipset som ger andrum

Att sätta av en del av företagets vinst till en periodiseringsfond kan både vara ett sätt att bygga buffert inför sämre år samt ett sätt att skjuta upp en del av beskattningen.

Reglerna och möjligheterna med periodiseringsfonder skiljer sig åt beroende på vilken företagsform som används. Rätt utnyttjade ger periodiseringsfonderna möjlighet att jämna ut resultatet mellan olika år genom att skjuta upp skatten. Det sker genom att man under ett bra år gör en avsättning till en periodiseringsfond, vilket minskar skatten.

När avsättningen sedan återförs under ett sämre år ökar resultatet och därmed också skatten det året. Har man haft förlust under ett år kan man genom återföring av tidigare avsättning kvitta en gammal vinst mot en aktuell förlust och alltså inte betala någon skatt alls på återföringen. Enskilda näringsidkare får sätta av högst 30 procent av vinsten varje år och aktiebolag högst 25 procent. Belopp som satts av ska återföras senast sex år efter avsättningen, vilket gör det möjligt att ha sex fonder igång samtidigt.

Några andra fördelar med avsättningar och återföringar – förutsatt att de görs vid rätt tillfällen och under rätt förutsättningar – är att de kan användas för att undvika statlig skatt, för att minska egenavgifter samt för att utnyttja jobbskatteavdraget eller rotoch rutavdraget. En företagsägare som närmar sig pensionering kan också bibehålla sin lön trots nedtrappning av verksamheten.

Text: Stefan Hedner

www.ff.se info@ff.se

Text: Annika Wihlborg Foto: Adobe Stock

Sektorer som bygg, transport och livsmedel är speciellt pressade av det som sker. Undersökningen visar också att prioriteringarna ute i företagen börjat ändras.

Alexandra Bagger, företagsrådgivare Sparbanken Skåne.

Ovanligt stor hyreshöjning för många företag

KPI mäts varje månad och beräknas i princip med samma data och på samma sätt som inflationen. I skrivande stund är ännu inte KPI-siffran för oktober fastställd, men mycket talar för att den kommer att bli över tio procent.

– Det är viktigt att man tittar i sitt eget hyresavtal och ser vad det står där, säger Johan Kleveland. Även om man omfattas av den här indexklausulen är det inte alltid som hela hyran ska indexregleras. Det be ror på hur avtalet är skrivet.

Modellen att använda ett konsumentprisindex för att värdesäkra och inflationssäkra hyran är gammal och har enligt Johan Kleveland funnits i åtminstone 100 år.

– Modellen utreddes senast vid millennieskiftet. Då bedömde man att det är en modell som fungerar väl i långa loppet, eftersom den driver mot längre hyrestider, något som normalt anses bra för hyresgästerna. En modell som inte använder KPI-uppräkning skulle leda till kortare avtal med fler omförhandlingar. Då skulle hyran oftare behöva uppdateras till marknadshyra, samtidigt som de tätare omförhandlingarna skulle ge högre transaktionskostnader.

Johan Kleveland betonar att kostnaderna har ökat även för fastighetsägare.

– Under perioden 2016 till och med 2021 ökade KPI med totalt 8,9 procent. Samtidigt steg fastighetsägarnas kapitalkostnader, energikostnader och materialkostnader med 18,5 procent.

Företag som känner att det är omöjligt att klara en större hyreshöjning nästa år bör söka dialog med sin hyresvärd, tycker Johan Kleveland.

– Det är svårt att ge generella råd, men känner man att hyran blir så hög att man inte kan betala den är det naturligt med en dialog. Inga hyresvärdar vill att det ska gå dåligt för hyresgästerna, utan det är viktigt att hyresgästerna kan vara kvar och verka i lokalerna.

Senast under pandemin såg vi exempel på hur hyresvärdar försökte hitta olika lösningar som fungerade för hyresgästerna.

www.ff.se info@ff.se

Text: Stefan Hedner

Foto: Adobe Stock

Tips: Sök dialog och alternativ lösning

Ett hyresavtal för en lokal tecknas oftast för en bestämd tid. Under den tiden är avtalet bindande och varken hyresvärd eller hyresgäst har normalt någon skyldighet att omförhandla hyra eller andra villkor.

Den som inser att en hyreshöjning med omkring tio procent inte går att klara – och som heller inte kan effektivisera, kapa kostnader eller höja de egna priserna så att det kompenserar för den högre hyran – bör ändå kontakta sin hyresvärd för en dialog och en alternativ lösning, som till exempel:

n Kan fastighetsägaren gå med på en mindre höjning om situationen förklaras i detalj?

n Kan hyreshöjningen bli mer blygsam om man skriver ett nytt avtal på längre tid?

n Kan det bli lättare att betala hyran varje månad istället för varje kvartal? n Är lokalen sådan att det kan gå att minska lokalytan och därmed hyran?

n Hur ser avtalet ut? Ofta är det tilllåtet att hyra ut en del av lokalen utan hyresvärdens tillstånd – under vissa förutsättningar.

Text: Stefan Hedner

Den som har ett avtal där hyran räknas upp med konsumentprisindex varje år får en höjning på omkring tio procent.

”Inga hyresvärdar vill att det ska gå dåligt för hyresgästerna”

Långa betalningstider vid affärer med storföretag är en verklighet och ett problem för många småföretag. Sedan den 1 mars 2022 är företag med fler än 250 medarbetare skyldiga att rapportera sina betalningstider till Bolagsverket. Syftet är att motverka att större företag i praktiken använder mindre företag som finansiärer med mycket långa betalningsvillkor och försenade betalningstider.

Ny lag ska korta betalningstiderna

Rapporteringsskyldighet för större företag

En obalans i förhandlingsstyrkan mellan mindre leverantörer och stora köpare kan leda till att småföretag accepterar längre betalningstider än vad som kan hanteras likviditetsmässigt. För de mindre företagen som drabbas av detta leder det inte sällan till allvarliga likviditetsproblem som kan hindra både tillväxt och nya arbetstillfällen.

Att införa en rapporteringsskyldighet kan motverka förekomsten av påtvingade långa betalningstider och i längden stärka de små och medelstora företagens konkurrenskraft.

Den nya lagen, som alltså gäller sedan den 1 mars, ställer krav på rapportering av betaltider, både avtalade och faktiska, från företag med minst 250 anställda. All inrapporterad data ska sedan göras tillgänglig för allmänheten genom en publik databas. Om det nya rapporteringskravet har haft någon effekt på betalningstiderna är ännu för tidigt att säga eftersom kravet är relativt nytt.

Fintechbolaget Invoier har tagit fram ett betaltidsindex som löpande kartlägger större svenska företags betalningsförmåga gentemot småföretagen. Statistiken baseras på mer än 45 000 företag och över 1,5 miljoner fakturor mellan svenska företag. Via Betaltidsindex kan man månad för månad följa utvecklingen vad gäller storföretagens sent betalade fakturor gentemot småföretagen.

– Vi har tagit fram Betaltidsindex just för att kunna stärka småföretagaren i dialogen med större kunder som gärna vill ha långa betalningsvillkor. Här kan man se vilka typer av företag och branscher som är bra eller mindre bra på att betala i tid och det har man möjlighet att ta höjd för redan i förhandlingen, säger Fredrik Mistander, vd och medgrundare till Invoier.

Text:Annika Wihlborg

Passa på

Det nya omställningsstudiestödet är en del i LAS-överenskommelsen.

Stödet riktar sig till alla som jobbat eller drivit företag minst åtta år under de senaste 14 åren, varav 12 månader de senaste 24 månaderna.

Till skillnad från tidigare riktade utbildningsinsatser är stödet ovanligt generöst.

Staten bjuder nämligen på ett belopp som inte ska betalas tillbaka och som motsvarar 80 procent av lönen upp till 26 625 kronor i månaden, det vill

Detta kan du plugga

n Antingen ämnen som rör den bransch du arbetar inom. Eller ämnen som gör att du enklare kan byta bransch. Till exempel kan en taxichaufför läsa en vårdutbildning för att kunna arbeta som undersköterska. Det går däremot inte att läsa kurser av ren hobbykaraktär.

få betalt för att plugga

säga 21 300 kronor före skatt i månaden. Det går även att toppa upp med ett återbetalningspliktigt lån.

För de som är anställda på företag med kollektivavtal och som är anslutna till en trygghetsorganisation finns även ett kompletterande studiestöd. Detta kan ge ytterligare ersättning utöver stödet och då med 80 procent av lönen upp till 32 542 kronor i månaden, och 65 procent av lönen upp till 66 800 kronor i mån-

aden. Vissa remissinstanser har riktat kritik mot att ensamföretagare med fåmansbolag som tecknat hängavtal inte omfattas av det kompletterande studiestödet.

Dessutom får man som egenföretagare i dagsläget heller ingen hjälp med sin ansökan, som bland annat ska innehålla ett yttrande från en tredje part och som ska lämnas till CSN.

Enligt LAS-överenskommelsen ska Kammarkollegiet hjälpa egenföretagare med yttran-

www.ff.se info@ff.se

det, men när Fria Företagare kontaktar dem uppger de att de i dagsläget inte har möjlighet att göra det.

Därför får man själv skriva ett yttrande om sin egen ansökan, och där ange på vilket sätt utbildningen stärker ens ställning på arbetsmarknaden samt om utbildningen svarar mot arbetsmarknadens behov.

Veta mer? www.csn.se

Text: Peter Fredriksson

Foto: Adobe Stock

Solpaneler

– en lönsam investering

Bostadsföretag klär in höghus

De skenande elpriserna gör att solpaneler snabbt blir en lönsam investering. Bostadsföretaget Karlskronahem räknar med att spara hundratusentals kronor genom att klä in både ytterväggarna och taket på ett äldre höghus med paneler.

– Just nu har byggnaden fasadplåt som är från 1970-talet. Syftet är att göra huset helt självförsörjande på el, säger Linn Siwe som konstaterar att det är ett stort projekt som kommer att vara klart först 2025.

Då ska byggnaden som rymmer 64 lägenheter vara täckt av skimrande solpaneler i tre väderstreck, och dessutom täcks taket av solpaneler som är riktade mot söder.

– Panelerna kommer att producera cirka 80 000 kilowattimmar per år, och det motsvarar ungefär det som fyra villor förbrukar under samma period.

I dagsläget håller man på att ta in offerter, och några kostnader för projektet vill inte Karlskronahems vd Rasmus Rasmussen ange.

– Vi räknar det här projektet som löpande fastighetsunderhåll och inte som standardhöjande åtgärd, säger han men tillägger att de erfarenheter man drar av installationen kommer man att ta med sig inför liknande satsningar i framtiden.

& foto: Peter Fredriksson

Text

”Byggnaden ska bli helt självförsörjande på el”, säger Linn Siwe och Rasmus Rasmussen på Karlskronahem.

De skimrande solpanelerna ska vara installerade och driftsatta till 2025.

Hetaste affärsidén

Roger Karlsson öppnade eget som vedhandlare och är nu i den hetaste av alla branscher. Villaägarna står i kö för att bunkra upp med ved inför vintern, och priserna har stigit till nästan osannolika nivåer. Idag kan en kubikmeter kosta från drygt en tusenlapp till betyd-

ligt mer än så. I storstadsområdena är det inte ovanligt att kunder betalar mer än 3 000 kronor. De rusande priserna beror dels på att villaägarna är oroliga över att elen kommer att stängas av vissa perioder.

Men sedan vill många minska utgifterna för eluppvärmning genom att stödelda med ved.

”Det ringer till och med kunder från Tyskland som vill köpa”

i vinter – ved

Roger Karlsson sålde tidigare ved som en hobbyverksamhet vid sidan om sitt vanliga jobb. Sakta men säkert ökade omsättningen, men det var inte förrän vid covidutbrottet 2020 som försäljningen kom igång på allvar.

– Då var folk hemma på dagarna i sina villor och ville myselda, säger han och tillägger att om han

tyckte att det var mycket att göra då är det inget emot hur det är denna hösten.

– Nu jobbar jag heltid med att klyva och torka ved, och arbetsdagarna är mellan 07 och 22. Det ringer till och med kunder från Tyskland som vill köpa, säger han när han tar en kort paus från arbetet med att såga och klyva ved.

Text & foto: Peter Fredriksson

NÄSUM BETONGHÅLTAGNING AB LINNAVÅNGSVÄGEN 28 295 74 NÄSUM

GRÖDBYGÅRDEN AB GRÖDBYVÄGEN 263 295 91 BROMÖLLA

ÅHMANS I ÅHUS AB SANDVAKTAREGATAN 26 296 35 ÅHUS

NICKLAS REIJOSSONS ÅKERI SAXAMÖLLEVÄGEN 12 297 32 DEGEBERGA

WIDTSKÖFLE AB VITTSKÖVLEVÄGEN 100 297 91 VITTSKÖVLE

GUNNARS GRANAR AB NORRLIAVÄGEN 35 297 95 DEGEBERGA

916 SVENSK SPÅRSÄKERHET AB HALLONGATAN 27 298 33 TOLLARP

HOVGÅRDS MASKIN & LANTBRUKS AB SÖNDRUM HOVGÅRD 302 41 HALMSTAD

OTTOSSON & WOLRATH BYGGKONSULT AB BREDGATAN 1 302 45 HALMSTAD

KORVPOJKARNA AB VERKSTADSGATAN 8 302 60 HALMSTAD

ELIAEXPRESS I HALMSTAD AB RYTTAREVÄGEN 6 302 62 HALMSTAD

OLANDERS RECYCLING TOOLS AB MARGARETAGATAN 19 302 67 HALMSTAD

AJ’S GALLRINGSTJÄNST AB BJEREVÄGEN 1 A 305 64 GULLBRANDSTORP

SOUNDSEAL AB EKEBERGSVÄGEN 18 305 75 GETINGE

JONNY JOHANSSON ENTREPRENAD AB FOLKASTAD BONNASGÅRD 124 305 77 GETINGE

BULK & TANK HALMSTAD AB BJÖRKÅS GÅRD 310 305 94 HALMSTAD

GOLVLYFTARNA I SVERIGE AB SENAPSVÄGEN 14 305 96 ELDSBERGA

HK BYGGKONSULT AB TREKANTSGATAN 5 305 97 ELDSBERGA

LILLUNS ÄGG AB PERSTORP 394 305 97 ELDSBERGA

AKTFAST FÖRVALTNINGS AB ÅGATAN 11 A 311 30 FALKENBERG

FSM FALKENBERGS SILO & MASKINMONTERING AB HYACINTVÄGEN 1 311 33 FALKENBERG

MASKINGRUPPEN I ÄNGELHOLM AKTIEBOLAG RÖNNHAGSVÄGEN 1 311 44 FALKENBERG

DAGLIGVARUHALLEN I VESSIGE AKTIEBOLAG STATIONSGATAN 2 311 64 VESSIGEBRO

Håll koll på och planera dina sociala medier på ett ett och samma ställe. Planera och publicera i dina kanaler som exempelvis Facebook, Instagram och Twitter. Du kan enkelt schemalägga kommande inlägg och därmed underlätta din planering.

BOPP SCANDINAVIA AB INDUSTRIGATAN 42 312 34 LAHOLM

VEINGE TRYCKERI AB LAHOLMSVÄGEN 312 45 VEINGE

KOMMANDITBOLAGET FORTIA HAVSVÄGEN 2 312 61 MELLBYSTRAND

RC TAXI I LAHOLM TREKANTEN 2 312 94 LAHOLM

CHRISTER JÖNSSON TAKSERVICE STRÖMSBORG 101 314 96 TORUP

KRONQVIST MEK AB SKAFTARPS KVARN 330 15 BOR

PINEWOOD AB BOX 405 331 24 VÄRNAMO

ACCENT ARKITEKTER I VÄRNAMO AB SKOLGATAN 2 D 331 31 VÄRNAMO

MATS MARIN & MASKIN GRANHULT 333 76 REFTELE

FORMTEKNIK VERKTYG ANDERSTORP AB VÄSTRA GÖTGATAN 5 334 32 ANDERSTORP

EXMO AB VÄSTRA GÖTGATAN 4 334 32 ANDERSTORP

GÅRÖ PLÅTPRODUKTER BOX 134 335 23 GNOSJÖ

IMA-NORSCAN AB SJÖBOVÄGEN 1 335 32 GNOSJÖ

HILLERSTORPS SCHAKT AB NYGÅRDSVÄGEN 6 335 73 HILLERSTORP

INCA PLAST AB STORGATAN 44 335 73 HILLERSTORP

MIFORM VERKTYGS AB TYNGEL 335 74 HILLERSTORP

VISLANDA MEKANISKA AB HÄSTHAGEN 342 52 VISLANDA

J. SCHILL BRÄNSLE & SERVICE AB SANDVIKSVÄGEN 2 352 41 VÄXJÖ

ICA KVANTUM NORREMARK NORREMARKSVÄGEN 3 352 45 VÄXJÖ

BF BALKONGBRANSCHENS SERVICE AB GRUSÅSVÄGEN 10 352 45 VÄXJÖ

GMF SERVICE TINGSRYD AB LOKGATAN 5 362 31 TINGSRYD

AKTIEBOLAGET DELIKATESS GRABBARNA KYRKHULTSVÄGEN 1 362 57 RYD

P NYBERG:S GRÄV POSTVÄGEN 3 363 30 ROTTNE

SCHUNK CARBON TECHNOLOGY AB BOX 34 364 03 LENHOVDA

PROFILGRUPPEN EXTRUSIONS AB BOX 36 364 21 ÅSEDA

BYGGARNA.NU KARLSKRONA AB KALIUMVÄGEN 3 371 50 KARLSKRONA

TRYCKCENTRUM I BLEKINGE AB TENNVÄGEN 11 B 371 50 KARLSKRONA

LINDAHLS MÖBLER AB JÄRAVÄGEN 7 371 50 KARLSKRONA

BÄCKEBO SÅGVERK J ARL FRANZÉN AB BÄCKEBOVÄGEN 36 382 74 ALSTERBRO

ALVINSSONS AB BOX 15 383 21 MÖNSTERÅS

SD-HUS ENTREPRENAD AB EKESVÄGEN 2 B 385 50 SÖDERÅKRA

BÖRJE JOHANSSONS ENTREPRENAD GETTNABO 105 385 93 TORSÅS

EKSTRÖMS FÄRGHUS AB SMEDJEGATAN 24 352 46 VÄXJÖ

VÄXJÖ PORTTEKNIK AB MEJSELGATAN 2H 352 46 VÄXJÖ

KS ANLÄGGNING & MARK AB

GREPPERED 205 311 65 VESSIGEBRO

MATS JOSEFSSON SJÖNEVAD ÅGÅRD 102 311 65 VESSIGEBRO

FLAKTRANSPORTER FALKENBERG KILAVÄGEN 40 311 76 FALKENBERG

24-7-52 WORLDWIDE AB BACCHUS VÄG 8 LGH 1603 311 77 FALKENBERG

MORUPS ÅKERI AB MORUP 503 311 90 MORUP

MELLBY PAC AB BOX 20 312 21 LAHOLM

INFÄSTNINGAR DIREKT SVERIGE AB BOX 127 312 22 LAHOLM

SVENSK HYTT-COMFORT I LAHOLM AB KULLSGÅRDSVÄGEN 21 312 34 LAHOLM

QUADPAK AB MARGRETELUNSVÄGEN 7 331 34 VÄRNAMO

NIJA AB KRÖGARVÄGEN 11 331 53 VÄRNAMO

FRANSSON BYGG AB NEDERBY 2 331 93 VÄRNAMO

JBA INNEKLIMAT I GISLAVED AB FURULIDEN 2 332 31 GISLAVED

M-M SECURITY AB PLOGGATAN 14 332 37 GISLAVED

KJELLS MÅLERI HORSHAGA LÖNNHAGA 332 91 GISLAVED

SÅGCENTER I SMÅLANDSSTENAR AB DALSGATAN 18 333 30 SMÅLANDSSTENAR

BREDARYDS BUD OCH GODSTRAFIK AB BOX 15 333 74 BREDARYD

JOMA AB MÅLSKOG 335 91 GNOSJÖ

XL-BYGG NORDBÄCKS TRÄ AB NORDBÄCK 335 91 GNOSJÖ

B J DISTRIBUTION AB BOX 800 341 18 LJUNGBY SYSMEC AB KUNGSGATAN 44 A 341 31 LJUNGBY

LASTBILSSTOPP I LJUNGBY AB KUNGSGATAN 70 341 32 LJUNGBY

WALLINS MÅLERI RÖNNÄSVÄGEN 11 341 33 LJUNGBY

PORT & INDUSTRISERVICE LJUNGBY AB MOSSGATAN 7 341 39 LJUNGBY

SÄLLEBRÅTENS GRUPPBOSTAD AB SÄLLEBRÅTEN GRUPPBOSTAD 341 72 LIDHULT

EXWOOD AB LIDHULT LOMÖ 3 341 72 LIDHULT

GERTH:S ELINSTALLATIONER VÄXJÖ AB HAMMARGATAN 3 352 46 VÄXJÖ

SYDISOLERING AB JARLENS VÄG 7 352 55 VÄXJÖ

GBJ BYGG AB GAMLA TELEBORGSVÄGEN 2 352 55 VÄXJÖ

SYDISOLERING AB JARLENS VÄG 7 352 55 VÄXJÖ

FINAGOLV I KRONOBERG AB LUGNETSVÄG 27 352 63 VÄXJÖ

ANDERS SÖDERBERG ENTREPRENAD KALVSVIK LOCKAGÅRD 355 96 KALVSVIK

GRANSÅS SKOGS- OCH LANTBRUKS AB GRANSÅS 2 360 23 ÄLMEBODA

KLAFRESTRÖMS STÅLGJUTERI AB BOX 24 360 72 KLAVRESTRÖM

ICA NÄRA LENHOVDA STORGATAN 51 360 73 LENHOVDA

STEN JOHANSSON I ÅSEDA AB HAMMARVÄGEN 1 A 364 31 ÅSEDA

M W SKOGSTJÄNST LENHOVDA AB KÖPMANGATAN 22 364 42 LENHOVDA

E. LINDGREN & SÖNER ÅKERI AB BOTILLABO SÖDRAGÅRDEN 6 364 93 ALSTERMO

DIREKT LOGISTIK & TRANSPORT SVERIGE AB ORRVÄGEN 10 365 42 HOVMANTORP

IKETT PERSONALPARTNER AB ROMBVÄGEN 7 371 65 LYCKEBY

BLEKINGE HYRBIL AB OMLOPPSVÄGEN 11 372 52 KALLINGE

RYLANDERS PERSIENN OCH MARKIS AB JOHANNISHUSVÄGEN 4 372 74 LISTERBY

ANDERS PETERSSON BOAHAGAVÄGEN 48 372 95 JOHANNISHUS

SKÄRSJÖHULTS SÅG SKÄRSJÖKVARN 372 98 ERLINGSBODA

STURKÖHALLEN, EKONOMISK FÖRENING STURKÖVÄGEN 81 373 61 STURKÖ

ENERGIOPTIMERING SKANDINAVIEN AB OXBÄRSVÄGEN 7 373 66 HASSLÖ

HAPE METALWORKS TRANKVILL 120 385 95 TORSÅS

PETER LARSSONS ÅKERI ASPVÄGEN 12 386 31 FÄRJESTADEN

TELY FÖRSÄLJNING & KONSULT AB HAMMARSKJÖLDSGATAN 4 386 34 FÄRJESTADEN

ARONTORPS KROPPKAKOR & MAT AB ALGUTSRUM 182 386 90 FÄRJESTADEN

AFFES PLÅTSLAGERI VÄSTRA MALMEN 19 386 94 FÄRJESTADEN

RICHARD TEERN LIVS AB STORGATAN 56 387 34 BORGHOLM

FEFFES VVS AB HÄLLSTIGEN 10 387 50 KÖPINGSVIK

SKRUFS GLASBRUK AB KAJVÄGEN 4 365 94 SKRUV

ÖLJEHULTS MURNING AB GÄRAVÄGEN 7 370 12 HALLABRO

STURKÖ CYKELVERKSTAD AKTIEBOLAG STURKENVÄGEN 50 370 43 STURKÖ

ESTEJ AB RONNEBYGATAN 38 371 33 KARLSKRONA

PP LACK AB GULLBERNAVÄGEN 20 371 47 KARLSKRONA

KARLSKRONA METALLPLÄTERING AB GULLBERNAVÄGEN 20 371 47 KARLSKRONA

MATS NILSSON TRANSPORT AB GRÖNA VÄGEN 10 374 32 KARLSHAMN

CHESTERTON SWEDEN AB TUBBA TORG 1 374 32 KARLSHAMN

ÖSTERLENS LICENSSVETS AB MÖLLERSVÄG 2 374 92 ASSARUM

HÖGABÖKE TRÄDGÅRD AB ÖJAMÅLAVÄGEN 11 376 92 SVÄNGSTA

NYBRO MOTORS ÖSTERGATAN 4 B 382 41 NYBRO

RM KEDJESERVICE AB SÅGAREGATAN 8 382 45 NYBRO

BYGGFIRMA NICKE GOTLÄNNING GRÖNDALSVÄGEN 16 387 50 KÖPINGSVIK

CARLSSON, BÖRJE ERLING MIKAEL TROSNÄSGATAN 50 387 70 LÖTTORP

KVADRATENS PLATTSÄTTNING AB VÄSTRA BLÄSINGEVÄGEN 11 387 71 LÖTTORP

KÄLLA FORDONSERVICE AB WIJ 10 387 71 LÖTTORP

ÅKERBO EL OCH MÅLERI AB LÖTTORPSVÄGEN 39 387 72 LÖTTORP

ICES GRÄV & SCHAKT AB ÖSTERBOGATAN 41 387 91 BORGHOLM

Du tjänar tusenlappar varje år som medlem

Med ordentliga rabatter på frakter och paket inom Sverige, Europa och Världen! Jämför snabbt fraktbolag och alternativ i portalen - priser, tider och bokning direkt på mindre än 1 minut

www.ff.se info@ff.se

Sveriges enkaste fraktbokning?

Det är varmt i glashyttan som är inrymd i det gamla vattentornet i Nättraby. Malin Mena tar en kort paus från dagens uppgift, att producera saltkar som är specialbeställda. Hennes företag har tre ben att stå på och rullar på för fullt.

– Jag tillverkar bruksglas som säljs via återförsäljare samt i min egen butik. Till det kommer offentliga utsmyckningar för till exempel kommuner och företag. Det tredje benet består i olika kurser och event där deltagarna till exempel kan få prova att blåsa sitt eget glas, säger hon och tillägger att hon i likhet med de flesta andra företagare i södra Sverige drab -

bats oerhört hårt av de höga elpriserna. Den stora ugnen som är 1 130 grader varm drar cirka 100 000 kilowattimmar de åtta månader om året den är igång, och det innebär att elnotan för närvarande slutar på 40 000 kronor. Varje månad!

– Det är nästan 30 000 kronor mer än vad jag tidigare betalade för elen.

För att lindra effekterna har hon valt att tidvis släcka ugnen, men eftersom den är själva grunden i verksamheten slår det på produktionen.

– Så det är ingen hållbar lösning för min del, säger hon och tillägger att hon ändå ser ljust på framtiden eftersom intresset för vackra och lokalt producerade glasföremål är stort.

Text & foto: Peter Fredriksson

Energikrisen – en gammal historia

Energikrisen på 1970-talet inträffade när västvärlden stod inför en stor petroleumbrist och ökade priser.

Värst var oljekriserna 1973 och 1979 då Jom Kippur-kriget (Oktoberkriget) och den iranska revolutionen utlöste avbrott i oljeexporten från Mellanöstern.

Oljekrisen 1973 var en period då priserna på olja gick upp drastiskt på grund av Jom Kippurkriget/Oktoberkriget. Det startade när ett antal arabiska länder under ledning av Egypten och Syrien anföll Israel den 6 oktober, mitt under den judiska högtiden jom kippur.

OPEC-länderna vägrade att exportera olja till stater som hade hjälpt Israel i kriget. Energin skulle sparas och man började debattera om alternativa energikällor. Den ekonomiska påföljden blev att den mer eller mindre permanenta högkonjunktur som hade pågått i västvärlden se-

dan andra världskrigets slut dalade ner i en lågkonjunktur.

Kring årsskiftet 1973–74 skedde omfattande höjningar av oljepriserna på den internationella marknaden – från cirka tre till cirka elva dollar per fat.

Konsekvenserna för den svenska ekonomin var genomgripande. Lågkonjunkturen som redan hade inletts fick en extra skjuts. Den svenska industrins konkurrenskraft försämrades raskt och Sveriges andel av världshandeln minskade som en följd av detta snabbare än för övriga industriländer.

För den svenska konsumenten fick oljeprishöjningarna påtagliga följder. Bensinpriset steg exempelvis i löpande priser från cirka 90 öre i början av 70-talet ända till 7,70 kronor 1979.

Höjda priser på bensin och brännolja smittade av sig på hela energisektorn med ste-

grade priser som följd. Detta spädde på den allmänna inflation som redan i början av 70-talet började märkas i den svenska ekonomin. Konsumentpriserna hade före 1974 ökat med cirka sex-sju procent per år, men parkerade under åren 1974–81 – med undantag för 1979 – runt tio procent per år.

Kring årsskiftet 1973/74 utfärdade den svenska regeringen bestämmelser om att statliga myndigheter skulle spara energi och gentemot allmänheten sattes i gång kampanjer för att minska elkonsumtionen.

I januari 1974 infördes ransoneringar av drivmedel, bränsle, värme från fjärrvärmeverk samt ransonering av varmvatten. Ransoneringarna var de tredje och sista i Sverige under 1900-talet. Men de blev kortvariga och de flesta avskaffades under det första kvartalet 1974.

Text: Joakim Löwing

Foto: Adobe Stock

Alltid ren tjänstebil!

Med vårt smidiga företagskort kan du tvätta din tjänstebil upp till 8 gånger i månaden för bara 239:-/mån (exkl. moms), utan bindningstid.

Du registrerar bara ditt företagskort till vårt tvättabonnemang i appen OKQ8, sen är det bara att tuta och tvätta.