Fria Företagare #4 2022

2022 #4 WWW.FF.SE

FRIA FÖRETAGARE HETASTE FRÅGORNA INFÖR VALET!

Viking om het valfråga:

”Drivmedelspriserna ett stort bekymmer” • Drivmedelspriserna slår hårt mot småföretagare • Enklare regler nyckel till mycket • Kompetensbrist stoppar upp strålande bransch • Krögare startade egen utbildning • Våga anställa eller inte – småföretagare om steget • Wow vilket monsterbygge!

• Inför valet – partierna ger sin syn på småföretagarfrågor • UF-företag vann EM

nn INNEHÅLL

4-5

Nyanställningsstöd och enkelhet är två av nycklarna till ett bättre småföretagarklimat.

Tre viktiga frågor – oavsett regering

” V Vi kände i våras en trygghet i att kunna anställa igen.

Våga anställa eller inte? Magnus Hallbeck om tankegångarna inför anställningen av personal. 6-7

i på förbundet pratar ofta med våra medlemmar, politiker och andra i samhället om att insatser för småföretagen är viktiga för Sverige. Det låter kanske förmätet, men det är faktiskt så. Att förbättra villkoren för de närmare en miljon småföretag skulle leda till att det skapas jobb i en omfattning som inte är möjligt någon annanstans i samhället. Om vart femte småföretag anställde en person skulle arbetslösheten vara halverad. De skatteintäkter som detta skulle ge till statskassan skulle kunna finansiera stora satsningar på vård, skola, omsorg, energi, brottsbekämpning med mera. Om dessa satsningar istället ska finansieras med skattehöjningar och dessa arbetslösa ska anställas i kommun kan man föreställa sig en kraftigt höjd marginalskatt med företagsflykt ut ur landet som en av följderna. Därför pratar vi i Företagarförbundet om tre viktiga insatser för jobben och småföretagen.

Tillväxtjobb. En modern lärlingsutbildning för alla företag där du som småföretagare ska kunna

10-11

Bristen på bartendrar fick krögaren Michael Fogelqvist att starta upp en egen utbildning. Vilket lyckades!

12-14

Strålande affärer bromsas in på grund av kompetensbrist.

anställa på deltid och den anställde kan kompetensutveckla sig på resterande tid på plats i företaget. Det ger dig som företagare chansen att ta ett rimligt stort första steg med en anställd och under ett halvår kan både företaget och den anställde växa för att ta nästa steg till högre eller full anställningsgrad.

Mikrolån. En lånemöjlighet för företagen som liknar ett CSN-lån. För företag i startskedet som behöver kapital för att utvecklas med rimligt låg ränta och lång återbetalningstid. På samma sätt som samhället genom CSN investerar i framtiden så behöver samhället investera i framtidens företag, och inte bara de allra största industriföretagen som ges miljardstöd, utan i de många små som behöver ett litet kapital för att orka och våga ta nästa steg.

Nyanställningsstöd (slopad arbetsgivaravgift). Slopad arbetsgivaravgift för nyanställningar hos företagen med mindre än tio anställda. Det skulle minska risken för företagen att anställa och ge den anställde chansen att bidra med värde för att bygga omsättning i företaget som därmed finansierar den anställde och fortsatt utveckling.

Nu är det snart val och vi på Företagarförbundet kräver en småföretagarminister i nästa regering som på allvar kan lägga sin tid på en miljon småföretag och inte bara stirra sig blind på de 1 000 största industriföretagen.

Med en sådan minister kan ovanstående tre viktiga frågor för Sverige omsättas i handling och vi kan på allvar få ner arbetslösheten.

Mats Assarsson, förbundsordförande

•Pensionerna het valfråga 18–19 • Drivmedelspriserna slår hårt 22–23 • Enklare regler efterfrågas 26–27 • Partierna ger svar på tal 28–29 • Flexiblare ROT på önskelistan 30–31

var som gjort för hjort.

KONTAKTINFO

SÄLJANSVARIG

REDAKTÖR

speglar nödvändigtvis inte den

Fria Företagare är organ

Mellansvenska

Dennis Oscarsson

ansvarige utgivarens eller Företa-

för Företagarförbundet

Telemarketingtjänsten AB

redaktion@ff.se

garförbundets åsikter. Det är fritt

Box 1132, 262 22 Ängelholm

ANNONSBOKNING

TIPS

att citera Fria Företagare, källan

www.ff.se, e-post: info@ff.se

bo.furevi@ff.se

Skickas till redaktion@ff.se.

ska dock alltid uppges.

Telefon: 020-760 761

WEBBEN

Märk med Fria Företagare.

TRYCKERI

BLI MEDLEM?

Facebook: FöretagarFörbundet

LAYOUT/ORIGINAL

Aller

Tel: 020-760 761 (anknytning 1)

www.ff.se

New Copywriting

REDAKTIONSRÅD

ANSVARIG UTGIVARE

ÖVRIGT

Mats Assarsson, Bo Furevi

Mats Assarsson

Åsikter uttryckta i denna publi-

Dennis Oscarsson, Petri Savolainen

OMSLAGSFOTO

kation är antingen skribenternas

Peter Fredriksson

egna eller de intervjuades och

N VA

EM ÆRK

Tryksag 5041-0806

2

www.ff.se

info@ff.se

E T

52-53

Hägnet på föräldragården

Visste du att...

... Vi på Företagarförbundet har en enda uppgift: att förbättra villkoren för de svenska småföretagen. Vi jobbar hårt med att skapa kvalificerade medlemstjänster och att skapa ett stort utbud av förmåner till mycket gynnsamma storkundsrabatter. Medlemmar som använder förmåner från våra partners sparar i genomsnitt 6 100 kronor per år på medlemskapet. Läs mer på www.ff.se/medlemsformaner

S

VALSPECIAL

Elpris skjuter i höjden – igen n Början av augusti inleddes med det högsta elspotpriset för en augustimånad hittills i södra Sverige, visar data från elbörsen Nordpool. I södra Götaland gick kostnaden som mest upp till 3:12 kronor per kilowattimme, för att sjunka något till 2:69 kronor något senare. Christian Holtz, elmarknadsanalytiker på konsultbolaget Merlin & Metis, pekar ut två stora orsaker just nu: dåligt med blåst och att industrin har kört igång efter semestern.

– Blickar vi framåt så är det situationen på kontinenten, med exceptionellt höga priser, som påverkar oss. Det kommer att påverka södra Sverige extra mycket medan priserna i norra Sverige kommer att bli markant lägre, säger han.

Södra Sverige får hoppas på kraftiga höstflodar och bra med vind till hösten.

Källa: SVD

Åsa Gabrielsson, verksamhetsutvecklare på Skatteverket, om de ökade kontrollerna av tveksamma företagsregistreringar.

Stor ökning av mopedbilar

FOTO: ADOBE STOCK

n Du vet de där minibilarna med en röd trekant där bak. Om du tycker det har blivit fler sådana på vägarna så är det inte så konstigt. Förra året var antalet registrerade mopedbilar i Sverige drygt fyra gånger fler än 2010 (16 454 stycken 2021). Ovanligast är fordonet i Kalmar län med sina 0,9 mopedbilar per tusen invånare.

– I topp ligger Västernorrlands län, där det finns 3,8 mopedbilar per tusen invånare, säger Johannes Cleris, pressansvarig på SCB.

Fler ungdomar i sysselsättning n 5 333 000 var sysselsatta i juni 2022, en ökning med 188 000 personer jämfört med motsvarande period 2021. I åldern 15–24 år ökade sysselsättningen med 81 000 till 633 000. Antalet arbetslösa (8,6 procent) landade på 504 000 vilket är en minskning med 87 000 personer.

Källa: SCB

FOTO: ADOBE STOCK

Genom att frånta dem deras F-skatt, momsoch arbetsgivarregistrering minskar Skatteverket aktörernas förmåga att upprätthålla en legitim fasad.

FOTO: ADOBE STOCK

FOTO: ADOBE STOCK

”

nn UPPSNAPPAT

Allt fler osäkra inför valet n Riksdagsvalet närmar sig med stormsteg och snart är det dags att ta sig till vallokalen. Men det är långt ifrån alla som har klart för sig hur de ska rösta. Tvärtom. De osäkra väljarna blir allt fler, visar SCB:s nya rapport om den pågående mandatperioden. Varför?

– Det rör sig i kronologisk ordning om regeringsbildningen, pandemin, när regeringen Löfven avgick och tillträdde igen, när Magdalena Andersson blev statsminister och om kriget i Ukraina, säger Jonas Olofsson, som arbetar med demokratistatistik på SCB. – Sverigedemokraternas väljare är mest säkra på sitt partival. I andra änden finns Liberalernas och Centerpartiets väljare. Knappt hälften uppgav att de var säkra på sitt partival i mandatperiodens sista mätning, säger Jonas Olofsson.

8,5 %

I juni steg inflationstakten enligt konsumentprisindex med fast ränta till 8,5 procent. Det är en uppgång från maj då inflationstakten var 7,2 procent. ” Prishöjningar på livsmedel, el och drivmedel var det som påverkade inflationen mest”, säger Sofie Öhman, prisstatistiker på SCB.

www.ff.se

info@ff.se

Källa: SCB

3

nn NÄRINGSPOLITIK

Nycklarna för ett bättre sm Nyanställningsstöd – slopad arbetsgivaravgift år 1 för nyanställningar Företagarförbundet föreslår en reform av arbetsgivaravgiften där den helt enkelt slopas för nyanställningar under det första året. Det för att företagen ska våga ta det första viktiga steget till att anställa.

Samtidigt som en minskad kostnad under år ett minskar risken för företagen och fler kan våga ta beslutet som leder till att arbetslösheten trycks ner och skatteintäkterna direkt ökar utan skattehöjningar. Bra för hela Sverige med andra ord.

En mängd försiktiga försök Det finns idag en hel lista med olika typer av nedsättningar av arbetsgivaravgiften som alla syftar till att locka företagen

4

till att anställa. Dessa insatser är lovvärda men alltför många och av olika karaktär och nivå.

Det förvillar snarare än leder till faktisk anställning. De är helt enkelt för många och för försiktiga. n Nystartsjobb? n Sänkt arbetsgivaravgift för anställda födda 1938–1956 –10,21 procent n Växastöd – 10,21 procent n Sänkt arbetsgivaravgift för födda 1937 eller tidigare – 0 procent n Etableringsjobb? n Sänkt arbetsgivaravgift för födda 1999–2003 med lön upp till 25 000 – 19,73 procent (Gäller till och med 31 mars 2023) n Sänkt arbetsgivaravgift för födda 2004– 2006 eller tidigare – 0 procent n Regionala nedsättningar …

www.ff.se

Enkelhet är nyckeln De flesta småföretagare är vad man skulle kunna kalla ”kopiatörer”. De kopierar en affärsmodell eller ett hantverk som de är intresserade av och duktiga på. De sneglar på andras prissättning och mer eller mindre kopierar denna också.

För att få fart på anställningarna i dessa företag måste modellen med nyanställningsstöd vara så enkel att den kan kopieras utan en massa ansökningar och onödig byråkrati.

Ungefär som hem-PC reformen under slutet av nittiotalet. De flesta företag skaffade hem-PC till sina anställda.

Många visste inte riktigt varför, men alla andra gjorde det så då gjorde de det också. Resultatet var ett fantastiskt datakompetens språng för hela landet som vi fortfarande lever gott på med företag i

info@ff.se

världsklass på IT området. På samma sätt måste nyanställningsstödet vara enkelt att kopiera från ett företag till ett annat. Då kan det skapas en rörelse som leder till att de minsta företagen anställer.

Arbetsgivaravgiften i statens budget Arbetsgivaravgiften är en av statens viktigaste skatteintäkter, för trots namnet är den att betrakta som en skatt, och anges av ekonomistyrningsverket som en ”indirekt skatt” på arbete. Under 2021 bidrog arbetsgivaravgifterna med cirka 600 miljarder till statskassan, de består av drygt hälften av de statliga skatteintäkterna.

Att då slopa arbetsgivaravgifterna låter sig såklart inte göras även om många företagare önskar det. Men att slopa dem på nya anställningar för att få

nn NÄRINGSPOLITIK

Småföretagarminister – jakten fortsätter n Företagarförbundet letade i Almedalen i somras efter en kandidat till småföretagarminister i nästa regering. Efter samtal med företrädare för alla partier konstaterar vi att förståelsen långsamt ökar för vilka möjligheter Sverige skulle ha med en minister som enbart fokuserar på de minsta företagen. Några presenterade efter samtal även förslag på interna kandidater som skulle passa för arbete med jobbskapande i småföretagen. Jakten på en småföretagarminister fortsätter …

måföretagarklimat ner arbetslösheten skulle vara neutralt för arbetsgivaravgiften år ett. Samtidigt som skatteintäkterna till kommunerna från löneskatten skulle öka direkt. År två skulle skatteintäkterna via arbetsgivaravgiften till staten öka.

Stora vinster om 200 000 arbetslösa fick jobb Kostnaden för bortfallet av arbetsgivaravgiften skulle bli 21 miljarder år ett. Men samtidigt så ”tjänar” samhället 340 000 kronor per person som går från arbetslöshet till anställning.

Det innebär förenklat att vinsten för att slopa arbetsgivaravgiften skulle vara 47 miljarder, förutsatt att 200 000 faktiskt skulle komma i arbete. År två skulle vinsten för samhället vara 68 miljarder som kunde göra stor nytta i välfärden. Det största vinster-

na kan dock inte räknas i pengar utan i människovärde, minskat utanförskap, minskad ungdomsbrottslighet, minskad psykisk ohälsa och depression till följd av arbetslöshet med mera.

kopierar succén från 90–talet med hem–PC reformen och skapar en liknande rörelse bland en miljon småföretag med slopad arbetsgivaravgift år ett. Tillsammans kan dessa sätta 200 000 arbetslösa i jobb!

Procent intäkt i statsbudget (2021)

Arbetsgivaravgiften 31,42 % 611 miljarder Består av följande delar: Allmän löneavgift 11,62 % 216 mdr Ålderspensionsavgift 10,21 % 200 mdr Arbetsmarknadsavgift 2,64 % 48 mdr Föräldraförsäkringsavgift 2,6 % 48 mdr Arbetsskadeavgift 0,2 % 3,7 mdr Sjukförsäkringsavgift 3,55 % 66 mdr Efterlevandepensionsavgift 0,6 % 11 mdr

Enbart för de minsta företagen Reformen måste träffa de minsta företagen med 0–10 anställda för att frigöra den potential det innebär med över en miljon småföretag.

Rädslan för att reformera och slopa arbetsgivaravgiften år ett grundar sig hos många politiker i att en sådan nedsättning ”kan komma” att missbrukas av företagen. Vilket innebär att rädslan för att misslyckas är större än önskan att lyckas. Det har alltid varit förlorares sätt att tänka.

Politikerna borde istället se möjligheterna med en slopad arbetsgivaravgift och uppdra berörda myndigheter att täta de kryphål som riskerar att leda till fusk. Jag menar – alla riksdagspolitiker blir inte utan stöd för dubbel bosättning bara för att ett fåtal fuskar då och då. Istället åtgärdas regelverket och missbrukare straffas. Samma inställning måste råda vid en sådan här reform, justera efterhand och se till att missbrukare straffas.

Kopiera succén från 90-talet Det är inte bara småföretagare som är kopiatörer. Även politiker gillar att kopiera reformer som visat sig verkningsfulla i historien eller från andra länder. Därför föreslår Företagarförbundet att en ny regering med en småföretagarminister

www.ff.se

”

Kommentar

info@ff.se

Mathias Rebane, näringspolitisk talesperson Företagarförbundet

5

nn FÖRETAGANDE

Det är med stor eftertanke som de flesta småföretagare anställer sin första medarbetare. Ändå kan det vara självklart att våga ta steget, om valet är att tacka nej till uppdrag på en gynnsam marknad.

Anställa eller inte?

Två småföretagare om anställningen av den första medarbetaren Helsingborgsföretagen Hybricons samt Pauli Inredning och Montage verkar i olika branscher, men har trots att båda är relativt nystartade redan hunnit genomföra sin första anställning.

– Jag startade Hybricons tillsammans med min kollega Patric Svensson under pandemin våren 2020, säger Magnus Hallbeck. Vi är båda erfarna utredande konsulter inom logistik och management och det fungerade bra för oss direkt. Vi fick två uppdrag ganska omgående och jobbade i princip oavbrutet hela första sommaren. I augusti anställde vi en yngre förmåga som vi kände från vår tid på ett större konsultföretag. Vi kunde dock inte behålla honom längre än till december, eftersom pandemin bråkade med oss under hösten. Många företag som vi ville kontakta hade antingen besöksförbud eller projektstopp.

Magnus och Patric fortsatte

som duo igen och fick in flera nya uppdrag under sommaren 2021.

– Sedan dess har det fortsatt att gå bra, säger Magnus. Vi har mycket på gång och kände i våras en trygghet i att kunna anställa igen. Med en person till ökar möjligheterna att skapa tillväxt och jämna ut toppar och dalar i beläggningen.

6

Det finns stor efterfrågan på Andreas Paulisons tjänster. Efter knappt tre års verksamhet har han anställt flera personer.

FOTO: PRIVAT

Magnus och Patric annonserade på Linkedin och fick ett trettiotal sökande. De valde ut tre personer att intervjua, en senior och två juniorer. Valet föll på en av juniorerna.

– Han var fortfarande högskolestudent när vi träffade honom första gången. I april tog vi in honom som timanställd och sedan början av juni är han provanställd på heltid. Att vi valde en ung person hade delvis med ekonomi att göra, men samtidigt brinner vi för att överföra det vi har lärt oss till den yngre generationen.

Något ekonomiskt stöd i sam-

band med anställningen var inte aktuellt.

www.ff.se

– Vi är ett kompetensföretag som inte kan ta in vem som helst bara för att det blir lite billigare, säger Magnus. Vi sökte en person med social kompetens, eftersom arbetet omfattar möten, intervjuer och presentationer, samtidigt som det behövde finnas en grundläggande nyfikenhet, analytisk förmåga och en anknytning till lager eller logistik. Om jag får drömma skulle jag önska någon form av stöd eller hjälp till mindre företag i just den här selekteringsprocessen inför en anställning.

Det tar mycket tid att utvärdera olika kandidater och hitta en profil som fungerar.

info@ff.se

Patric Svensson och Magnus Hallbeck startade Hybricons AB och har anställt en medarbetare för första gången.

FOTO: PRIVAT

En annan småföretagare från

Helsingborg, Andreas Paulison, startade sin verksamhet i slutet av 2019, strax före pandemin. Han är utbildad möbelsnickare, men driver ett företag som verkar brett inom service.

– Framför allt hjälper vi till med sådant som gardinmontage och montering av möbler, både i privata hem samt hos företag och i offentliga miljöer, säger Andreas. Men det kan också handla om att hjälpa äldre som inte bör klättra på

”

nn FÖRETAGANDE

Med en person till ökar möjligheterna att skapa tillväxt och jämna ut toppar och dalar i beläggningen.

– Jag lever nog efter filosofin att själv är bäste dräng, säger han. Jag skulle väl inte tacka nej till stöd, men det är inget jag aktivt letar efter.

Magnus Hallbeck på Hybricons

stegar med att hänga upp tavlor och taklampor.

När pandemin kom efter några

månaders företagande funderade Andreas över vad som väntade.

– Jag märkte snart att det inte fanns någon anledning till oro. Snarare tvärtom. Folk satt hemma och jobbade och såg vad som behövde göras. Redan efter några veckor insåg jag att jag behövde anställda för att klara alla uppdrag.

Dessutom såg jag fördelar med att vara två på uppdragen, till

exempel när man ska bära eller hålla något långt eller tungt. Det är också roligt att ha kollegor.

Att hitta rätt person var inte

alldeles enkelt, men gick med hjälp av ett brett nätverk av kontakter. Även för Andreas var den sociala förmågan viktig.

– Det är avgörande att vi har en känsla för hur man beter sig när man är hemma hos folk.

Att man håller tider och gör rent och snyggt efter sig. Man får självklart inte ha tummen

www.ff.se

mitt i handen heller, men är man bara någorlunda händig så kommer man att lära sig med tiden.

Sedan den första anställningen har det fortsatt att vara efterfrågan på Andreas tjänster, något som lett till fler anställningar. Idag arbetar fyra personer på företaget och en femte kommer efter sommaren. Ungdomar från gymnasiets yrkesutbildningar tas också emot för praktik. Inte heller Andreas har använt sig av något stöd i samband med anställningarna.

info@ff.se

understryker att det finns mer än stöd och arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inverkar på hur en småföretagare kan och vågar tänka kring en anställning.

– Allt påverkar våra möjligheter att anställa, säger han.

Skatterna är höga vilket betyder att vi måste ta bra betalt för att få ut en vettig nettolön.

Då blir det samtidigt svårare att få kunder. Bokföring och redovisning är för komplicerat att göra själv, och ganska kostsamt att lägga ut. Offentliga upphandlingar har vi valt att avstå från. De kräver för mycket administration och avgörs endast på pris. Fanns det ett offentligt upphandlingssystem som gav utrymme för att välja små konsulter framför stora aktörer hade det varit bra. Så idag finns få saker som gynnar småföretagare, men mycket som kostar pengar och tar tid. Det påverkar också våra möjligheter att anställa och växa.

Text: Stefan Hedner

7

nn FÖRETAGANDE

Guld för svenskt UF-företag i EM! Unga svenska innovatörer har skapat årets innovation: en maskin som minskar återvinningscentralens deponi med 50 procent. Trion från Gnosjö, Emil Falk, Selma Hästmark och Lucas Rundén och deras UF-företag Noll Deponi vann Årets innovation på EM i Ung Företagsamhet.

8

www.ff.se

info@ff.se

nn FÖRETAGANDE

På torsdagskvällen avgjordes EM i Ung Företagsamhet i Tallinn och det blev stort blågult jubel när UF-företaget Noll Deponi, som drivs av Emil Falk, Lucas Rundén och Selma Hästmark, prisades för Årets innovation.

Gen-E, som tävlingen heter, är

Europas största arrangemang för unga entreprenörer där omkring 800 deltagare från över 40 länder tävlade i flera olika kategorier. Noll Deponi UF representerade Sverige genom sin seger på SM i Ung Företagsamhet tidigare i maj. Ef-

ter prisutdelningen skrek trion ut sin glädje.

– Jag var mållös när de sa att vi vann. Man sitter så spänd hela kvällen och så när de säger vårt företagsnamn så bara släpper allt. Jag är otroligt glad. Priset betyder jättemycket och det är något jag värderar högt, att vi har gjort något som är bra och som vi är stolta över, säger Emil Falk.

UF-företaget har byggt en ma-

skin som kan minska deponiavfall på återvinningscentraler med 50 procent genom att separera glaset från fönster-

www.ff.se

och dörrkarmar. Under tävlingarna i Tallinn har trions affärsidé, hållbarhetstänk samt mäss- och scenpresentationer imponerat stort på juryn, precis som på SM tidigare i år. Att de fick just Årets innovation gladde trion extra mycket.

– Det känns väldigt kul. Det var det priset vi trodde mest på. Det känns som att all tid vi har lagt ner, de problem vi har

info@ff.se

löst under tiden, gav lite betalt nu, säger Lucas Rundén.

UF-företaget tog även hem yt-

terligare ett guld under kvällen då de vann BNY Mellon Future First Award. Priset går till det företag som skapat en unik företagslösning på en klimateller social utmaning.

Text: Dennis O Krook Pressfoto

9

nn INFÖR XX VALET

Egen utbildning gav

P

andemin har fått många att lämna restaurangbranschen. När Michael Fogelqvist inte hittade rätt kompetens till sina restauranger skapade han en egen bartenderutbildning.

Efter pandemin har företag i flera branscher svårt att hitta

10

erfaren personal till de vakanser som finns. Restaurang- och besöksnäringen har tappat medarbetare till andra branscher, åkerier har svårt att hitta chaufförer och även inom it, teknik och ekonomi är det brist på arbetskraft.

– När restriktionerna lättade för första gången i höstas

www.ff.se

ökade trycket på restaurangerna och vi hade akut brist på framför allt bartendrar, säger Michael Fogelqvist, som äger och driver restaurangerna KOL & Cocktails i Malmö och Helsingborg, Yoko i Helsingborg samt golfrestaurangen på Rya golfklubb.

– Vi satsade då på en egen

info@ff.se

bartenderutbildning, där vi gick ut och sa att vi bjuder på utbildningen om du som vill gå den bjuder på din tid.

10–12 personer gick utbildning-

en, som varvade teori och praktik under några veckor innan kursintygen delades ut.

– Vi valde ut fyra stycken

nn INFÖR VALET

Michael Fogelqvist äger och driver restauranger i Helsingborg och Malmö. Med en egen utbildning löste han företagets akuta brist på bartendrar .

nya bartendrar som fick börja jobba, säger Michael Fogelqvist. Även om restriktionerna sedan kom tillbaka igen, tror jag att ungefär hälften av dem som gick vår utbildning jobbar som bartendrar nu, både hos oss och på andra ställen. Så det var ett positivt utfall, för det fanns verkligen ingen kompe-

tens att få innan vi startade utbildningen.

Nu funderar Michael Fogelqvist

på att göra något liknande och ännu mer genomarbetat för servispersonal tillsammans med Helsingborgs stad. Hans företag är redan engagerat i lokala och regionala restaurang-

www.ff.se

utbildningar tillsammans med andra aktörer för att öka tillgången på kock- och servissidan.

– Grundproblemet är att för få söker de restaurangutbildningar som finns, så om några år är det risk att problemet är mycket större. Erfarenheterna från vår egen bartenderutbild-

info@ff.se

ning är positiv, men annars tror jag att nyckeln är att lyckas behålla personal och göra det genom att vara en bra arbetsgivare med en attraktiv arbetsplats.

Text & foto: Stefan Hedner

11

nn HÅLLBARHET

Stigande elpriser har bidragit till ett kraftigt ökande intresse för solenergi och många solenergibolag arbetar för högtryck för att kunna möta den höga efterfrågan. Samtidigt utmanas branschen av brist på solcellsmontörer och solcellsprojektörer, vilket minskar tillväxttakten och innebär att småföretag tvingas tacka nej till uppdrag.

Solenergibranschens tillväxt bromsas av kompetensbrist

S

olenergibranschen expanderar kraftigt i takt med att intresset för solenergi ökar, bland annat till följd av de höga elpriserna. Många

solenergiföretag har omfattande kompetensförsörjningsutmaningar, Sverige har inte hunnit utbilda elektriker, projektörer och solcellsmontörer i den utsträckning som markna-

den efterfrågar. Det är därför i dagsläget svårt för solenergibolagen att hitta tillräckligt många utbildade medarbetare.

För närvarande råder det brist på såväl projektörer som

montörer och projektledare.

För somliga solenergiföretag kan kompetensbristen utgöra ett betydande hinder för ytterligare tillväxt. Det märks inte minst bland de ofta småskali-

Oförutsägbara elpriser är en ödesfråga för De rekordhöga elpriserna i stora delar av landet är ett hårt slag mot många företagare. Allt fler företag uttrycker en oro för hur verksamheten ska kunna utvecklas om elpriserna fortsätter att öka. En undersökning som Svenskt Näringsliv g jort visar dessutom att 8 av 10 företagare har inget eller mycket litet förtroende för energipolitiken.

12

www.ff.se

Trenden i de undersökningar som genomförts visar att företagares förtroende för den svenska energipolitiken fortsätter att minska. För många företag som förbrukar stora mängder el, exempelvis i till-

info@ff.se

verkningsindustrin, är elpriset en ödesfråga. Många vittnar om att de har pausat investeringarna i sina verksamheter eftersom de inte vet hur elpriset kommer att utvecklas.

Energiförsörjningen är utan

nn HÅLLBARHET Elen produceras i norra Sverige och används i södra Sverige. Det ger extremt höga elpriser i söder. Timpriser på en bra bit över 500 öre/kWh har blivit vardagsmat i södra Sverige.

Elpriserna – vad händer?

Elpriserna har ökat kraftigt och nu gäller det att se över både förbrukningen och elavtalen.

ga montageföretag som de stora solenergibolagen ofta anlitar. Fler utbildningsplatser för solcellsmontörer måste till och det snabbt, efterfrå-

gan på solenergi väntas bli ännu högre framöver och samhällets gröna energiomställning kommer att pågå i många år framöver.

Text: Annika Wihlborg Foto: Adobe Stock

många företagare tvekan en viktig valfråga, men för företagen kan det höga elpriset vara avgörande för dess framtida existens och konkurrenskraft. Elpriset är också i allra högsta grad en

tillväxtfråga. Ett oförutsägbart elpris kan i förlängningen leda till att allt fler företag väljer att flytta sin produktion utomlands framöver. Ett krav som allt fler företa-

gare i södra Sverige ställer nu är att hela Sverige framöver bör betraktas som en elpriszon, vilket innebär att prissättningen kan bli densamma i hela landet.

www.ff.se

info@ff.se

n Elprisanalytikern Johan Sigvardsson på Bixia konstaterar att en osäkerhetsfaktor är hur de politiska styrmedlen utformas, vilket är omöjligt att ta höjd för idag eftersom ingen vet hur det parlamentariska läget blir efter valet i september.

Sedan beror också mycket på hur snabbt det går att bygga upp överföringskapaciteten i näten från norr till söder.

– Det är problematiskt att den mesta produktionen av el sker i norr medan förbrukningen finns i söder, där det i SE4 till exempel förbrukas ungefär tre gånger mer el än vad som produceras. Eftersom elen är betydligt dyrare utomlands och att vi sedan ifjol har större exportkapacitet till kontinenten driver upp priserna på hemmaplan, säger Johan Sigvardsson som menar att i rådande marknadsläge är det vettigt att försöka se över sin egen förbrukning och avtal.

– Har man möjlighet att Johan Sigvardsinstallera solceller är det son, elprisanalysannolikt en av de bästa tiker på Bixia. åtgärderna man kan göra.

Dels minskar det behovet av att köpa el, men sedan gör även de låga installationskostnaderna i kombination med skatteavdrag att investeringen snabbt betalar sig.

På sikt kommer det sannolikt även att bli lönsamt att investera i större batterilösningar, där man kan ladda batterierna under de timmar elen är billig och sedan konsumera när elen är dyr. Men det förutsätter att man skaffar sig timavräkning, vilket få har idag.

Text: Peter Fredriksson Foto: Bixia

13

nn HÅLLBARHET

De ökande elpriserna får allt fler att satsa på solceller och Solortus kan tillsammans med Free2move-koncernen erbjuda plattformen 2Connect som optimerar användningen av solenergin.

– Den billigaste elen är alltid den som du inte köper eller för den delen tillverkar själv, säger vd Jan Ström.

Smart plattform optimerar solceller

Jan Ström, vd Solortus.

ta på ett mycket flexibelt sätt.

– Vi fixar, trimmar och styr för att driftoptimera fastigheten, så att kunderna inte överdimensionerar sin solcellsanläggning. Med en minskad investering vad gäller antalet solpaneler blir det ännu billigare för kunden. Sedan är det ju så att den billigaste elen är den man varken köper eller tillverkar själv – alltså den man inte använder alls.

n I början av 2022 fanns det cirka 92 360 nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige, vilket är en ökning med 26 560 nya solcellsanläggningar sedan föregående år. Detta innebär att den totala effekten av solceller i Sverige ökade med hela 46,2 procent mellan 2020 och 2021. n Den totala effekten från solcellsanläggningar i Sverige uppgår nu till hela 1 593 MW. Den totala årsproduktionen från alla nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige motsvarar cirka 4 procent av elanvändningen som alla privata hushåll förbrukar årligen. n Om du ska installera grön teknik kan du få skattereduktion för kostnaden för arbete och material. Det gäller installationer som påbörjats, betalats och slutförts tidigast 1 januari 2021.

Den första tiden handlade

mycket om att informera och utbilda både företag och privatpersoner – medan solceller idag är en tänkbar energikälla för de flesta.

Solortus planerar, säljer och installerar framtidens energi.

Sedan hösten 2021 ingår företaget i Free2move-koncernen – vilket innebär att de dessutom kan erbjuda plattformen 2Connect i sina solcellslösningar.

Tack vare den har kunderna

möjlighet att optimera användningen av all sin energi samt samla upp relevant data, skicka data och visualisera da-

14

F2M initierar projektet genom

Vad gäller den smarta plattformen riktar sig Solortus framför allt till större kommersiella byggnader som skolor, badhus och verkstäder.

– Varje situation är självklart unik då alla har olika förutsättningar för optimal driftoptimering, men som regel är det realistiskt att du tjänar in 10 till 40 procent av driftkostnaderna genom driftoptimering.

Datainsamlingen genererar inte bara en helhetsbild som påvisar fastighetens allmänna status, utan även hur de driftansvariga sköter den.

Solortus startade i Gamleby 2012 av Martin Rosenblad genom hans stora intresse för solenergi, smarta lösningar och ny teknik.

– Det började för tio år sedan i en liten skala. Sedan dess har enormt mycket hänt och folk i allmänhet har en helt annan medvetenhet, berättar Jan Ström.

www.ff.se

info@ff.se

att göra en analys av aktuell fastighet för att få förståelse för på vilket sätt fastigheten borde digitaliseras.

– När analysen är klar påbörjas installationen av sensorer och annan teknisk utrustning som gör att datainsamling kan ske från de olika systemen, fastighetstekniska som IT. När allt är installerat och klart kan driftoptimeringen påbörjas, säger Jan Ström.

Text: Joakim Löwing Foto: Adobe Stock

nn INSPIRERANDE AFFÄRER

www.ff.se

info@ff.se

15

Tema: Inför

16

www.ff.se

info@ff.se

valet 2022

www.ff.se

info@ff.se

17

nn INFÖR VALET

Medellivslängden ökar, ohälsotalen minskar och pensionssystemet gynnar dem som jobbar många år. Det här gör att allt fler vill jobba eller driva sina företag allt längre upp i åldern. En ökad stress i arbetslivet, tunga arbetsmoment och inte minst en tilltagande åldersdiskriminering är de vanligaste orsakerna till att det inte blir så.

Pensionerna allt hetare valfråga

F

örr gick de flesta i pension vid samma ålder, och det innebar att det fanns en mycket tydlig social norm när man

rerna som gör att man inte anser att man kommer att kunna arbeta till den ordinarie pensionsåldern finns bland annat

förväntades lämna arbetslivet.

I dag erbjuder den flexibla pensionsåldern betydligt fler möjligheter för var och en att bestämma när och hur de vill gå i pension.

fysiskt tungt arbete. När det gäller den psykosociala arbetsmiljön nämns oftast låg kontroll i kombination med höga krav, säger hon och til�lägger att en annan faktor är stress som gör att man drabbas av psykosomatiska problem.

Numera är det snarare själva ar-

betsmiljön som styr hur länge vi vill och orkar jobba, menar Ellinor Ivarsson som i sin magisteruppsats ”Arbetsmiljö och pension” tittade närmare på sambandet med hjälp av Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökningar.

– Bland de vanligaste fakto-

18

som jobbar i så kallade kontaktyrken ofta pekats ut som en grupp som vill gå i tidig pension, men det verkar som att det är något annat än just

de sociala kontakterna som gör att man vill gå i pension tidigare. Det är snarare så att det är de sociala kontakterna som gör att man tycker att jobbet är meningsfullt, säger hon.

Text: Peter Fredriksson Foto: Adobe Stock

Mycket sociala kontakter med

kunder eller klienter är å andra sidan en faktor som gör att man istället förväntar sig att kunna jobba längre.

– I tidigare studier har de

www.ff.se

info@ff.se

nn INFÖR VALET

Osund ungdomsdyrkan i arbetslivet

Äldre personer diskrimineras och ses ofta som en andra klassens arbetskraft.

”

Det menar Hugo Westerlund som är professor vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och har forskat om äldre i arbetslivet.

– Det finns en mängd fördomar om att äldre skulle vara mindre flexibla, prestera sämre och allmänt vara i vägen. Tyvärr är det så att många ser dem som ett problem istället för att ta tillvara deras erfarenheter, sociala kompetens och inte minst det faktum att äldre generellt är mer psykiskt stabila än yngre personer, säger han.

Samtidigt är det svårt att ändra på attityder som förstärks av den allmänna ungdomsfixeringen som inte bara finns på arbetsmarknaden utan i hela samhället.

– Redan idag är det väldigt svårt för 50-plussare att byta jobb, arbetsmarknaden är helt enkelt inte anpassad för sena karriärbyten. Därför är det extra viktigt att sprida kunskap om fördelarna med arbetsplatser där det finns anställda i olika åldrar, det skapar en dynamik som underskattats i alltför många år.

– Den flexibla pensionsåldern har många fördelar, men den kan också skapa en press på många att sluta jobba tidigare än de tänkt sig. Förr gick man vid 65, det var klart och tydligt, alla visste vad som gällde. I dag upplever många att det finns en förväntan om att de så tidigt som möjligt ska lämna plats åt de yngre.

D et finns en mängd fördomar om att äldre skulle vara mindre flexibla, prestera sämre och allmänt vara i vägen.

Text: Peter Fredriksson

Visste du att ... n … när folkpensionen infördes i Sverige 1913 var pensionsåldern 67 år, men samtidigt låg medellivslängden på 55 år. Pensionsreformen blev därför billig för staten eftersom de flesta aldrig blev så gamla att de kunde lyfta sin pension.

www.ff.se

info@ff.se

19

Regeringen utreder förenkling av 3:12

nn TILLVÄXTJOBB

20

www.ff.se

info@ff.se

nn INFÖR VALET

De särskilda reglerna för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag, de så kallade 3:12-reglerna, har blivit alltmer komplexa med tiden. Regeringen tillsatte därför i början av sommaren en kommitté som ska utreda hur reglerna kan förenklas.

Entreprenörsskatten, som 3:12 reglerna också kallas, berör 450 000 svenska företag. Reglerna har genomgått flera förändringar sedan de infördes 2014, vilket har lett till att komplexiteten ökat. Därmed har även risken att göra fel ökat. Många företagare efterlyser ett enklare, tydligare och mer okomplicerat regelverk.

Kommittén ska bland annat överväga om en justerad skattesats på utdelning och kapitalvinst som ska tas upp i inkomstslaget kapital skulle kunna öka utrymmet för förenklingar.

När kommittén föreslår ändringar kommer de att sträva efter att hitta en balans mellan behovet av att stimulera ökat entreprenörskap, skapandet av fler arbetstillfällen och högre tillväxt, dels 3:12–reglernas syfte att förhindra inkomstomvandling. Uppdraget ska redovisas senast 30 november 2023. De nya 3:12 reglerna träder sannolikt i kraft den 1 januari 2025, enligt branschorganisationen FAR.

Text: Annika Wihlborg Illustration: Adobe Stock

www.ff.se

info@ff.se

21

nn INFÖR VALET

”Drivmedelspriserna Sänk skatten på drivmedel, ta bort reduktionsplikten och minska regelbördan för landets alla småföretagare. Jim Viking driver Pelles Åkeri och han menar att nästa regering måste bli betydligt bättre på frågor som rör småföretagare.

Vi befinner oss långt inne i skogen, och för att hitta på de smala och slingrande skogsbilvägarna har vi haft god hjälp av den kartnål som Jim Viking skickat på sms.

I en skogsglänta finner vi till slut ekipagen som håller på med att restaurera en skogsbilväg.

Jim Viking har tagit en kort paus och betraktar borriggen på avstånd, där han ska förbereda för kommande sprängningar.

Tidigare drev han åkeri med många anställda,

men valde att dra ner på omfattningen och idag är han ensam i företaget med undantag för hans pensionerade far som rycker in och hjälper till när det behövs.

– Ett stort bekymmer den senaste tiden är de skenande drivmedelspriserna. Med tanke på att jag förbrukar cirka tio liter diesel i timmen slår det hårt mot ett så pass litet företag som mitt.

Enda sättet att kompensera är att höja timpen-

ningen ut mot kund, och det tas ju inte så väl emot alla gånger. Som tur är har virkespriserna ökat de senaste åren vilket kommit skogsägarna tillgodo, annars hade det blivit svårare att få igenom de prishöjningar som jag måste göra.

Jim Viking är överlag besviken på hur mindre fö-

retag behandlas i Sverige och menar att dels måste skatterna för drivmedel sänkas och reduktionsplikten tas bort. Men sedan måste även regelverket förenklas och göra det enklare och mer lönsamt att anställa.

– Som det är nu tar jag som småföretagare en stor risk så fort jag anställer någon. Blir en anställd till exempel sjuk är det mitt företag som ska stå för sjuklönen de första två veckorna, säger Jim Viking.

Text & foto: Peter Fredriksson

Personligt Företag: Pelles Åkeri, handelsbolag Verksamhet: Anläggning och renovering av skogsbilvägar, entreprenaduppdrag samt försäljning av bergkross Omsättning: 2,5 miljoner Säte: Asarum

22

www.ff.se

info@ff.se

nn INFÖR VALET

ett stort bekymmer”

Den 20 ton tunga CAT 318-grävaren klarar lekande lätt att bygga upp vägbanken till den kommande skogsbilvägen. Pelles Åkeri bildades redan i början av 1900-talet och bestod då av häst, vagn och ett mobilt sågverk.

www.ff.se

info@ff.se

23

nn INFÖR VALET

Inför valrörelsen har a-kassan pekats ut som en viktig fråga, men debatten har främst handlat om ersättningsnivåerna. Småföretagarnas a-kassa, Småa, vill se ett företagarperspektiv i diskussionen.

Småa vill se större trygghet för företagare i a-kassan

24

www.ff.se

info@ff.se

nn INFÖR VALET

Småa:s kommunikationschef Jessica Tjällman vill att företagare ska kunna ta del av trygghetssystemet i samma grad som den som är anställd.

– Den lagstiftning som finns idag är från början skriven för dem som har en anställning, säger Jessica Tjällman, kommunikationschef på Småa. Sedan har man efter hand lagt till företagare i lagen. Vi vill se en grundlig utredning och en ny lagstiftning, som utformas både efter vad som är samhällsekonomiskt rimligt och vad som är tryggt och bra för företagare och deras verklighet.

Under pandemin har ett antal tillfälliga lättnader gällt för företagare som fått ersättning från a-kassan.

– Det vore rimligt att permanenta flera av de tillfälliga reglerna för just företagare i a-kassan, säger Jessica Tjällman. Under pandemin har det blivit tydligt att även lönsamma företag kan få ett totalt stopp i verksamheten. Företagare är med och finansierar trygghetssystemet idag och bör också kunna ta del av det i samma utsträckning som den som är anställd.

De tillfälliga lättnaderna har

bland annat gällt möjligheten att lägga sitt företag vilande för att få ersättning från a-kassan.

Normalt ska det gå minst fem år för att företaget ska kunna läggas vilande igen, men under pandemin har man kunnat lägga företaget vilande flera gånger och därmed växla mellan perioder då man arbetar med sitt

www.ff.se

info@ff.se

företag och perioder då man får ersättning från a-kassan.

– Den absolut viktigaste förändringen har ändå varit möjligheten att marknadsföra sig och ha kund- och leverantörskontakter under tiden som företaget är vilande, säger Jessica Tjällman. Enligt ordinarie regler får man inte det. Det innebär ett slags moment 22, där företagaren måste söka anställning för att få sin ersättning, men samtidigt inte får leta uppdrag till det vilande företaget. Det tycker vi är orimliga förutsättningar.

En utredning om förbättrat

trygghetssystem för företagare som gjordes i slutet av förra året rekommenderar regeringen att permanenta de regler som gällt under pandemin avseende vad ett företag får göra utan att rätten till a-kassa går förlorad.

– Vi vill se en ny lagstiftning som utformas efter företagarnas verklighet, säger Jessica Tjällman. Nuvarande lagstiftning är ett lapptäcke där man bara lagt till nya regler efter hand, men företagandet i Sverige har förändrats mycket de senaste 10–20 åren. Därför behöver vi moderna lagar som tar hänsyn till företagares förutsättningar.

Text: Stefan Hedner Foto: Adobe Stock

25

nn INFÖR VALET

Enklare regler lösning på mycket Regelkrånglets kostnader för företagen mäts till cirka 200 miljarder kronor årligen. Medan samtliga partier och organisationer är eniga om att det behöver minska så ökar istället krånglet med en kostnad om en miljard per år sedan 2013. Pengar som istället för att bekosta krångel skulle kunna finansiera arbetstillfällen.

Förra näringsministern Ibrahim Baylan påbörjade 2019 en förenklingsresa tillsammans med Företagarna och hann besöka Eskilstuna, Umeå, Karlstad och Malmö, totalt fyra platser ute i landet och träffade småföretagare för att höra om deras behov av näringspolitiken för att kunna utvecklas och skapa arbetstillfällen. Alla var överens om att regelkrånglet kostar onödig tid och pengar för företagen och ambitionen var och är att krånglet bör minskas.

Ännu har det inte kommit nå-

gon nämnvärd förenkling ut av Baylans resande. Men nu ligger det ett förslag på regeringens bord. Ett förslag som innehåller tre huvudpunkter.

26

Förslaget har tre huvudspår: 1. Konsekvensanalysen i samband med regeländringar och lagar måste bli bättre avseende konsekvenserna för företagen.

2. Befintliga regler måste vara enklare att korrigera i de fall det visar sig att de blir onödigt kostsamma och krångliga för företagen. Även regler som inte tjänar sitt syfte längre måste kunna tas bort lättare. EU har redan ett sådant system och är ”enkelt” att kopiera och implementera.

3. Obligatorisk utvärdering av regler på bestämd tidpunkt.

Frågor måste löpande ställas: ”tjänar regeln sitt syfte?” och ”är regeln värd priset?”

www.ff.se

Andra länder i EU är mer fram-

gångsrika med regelförenkling och när Sverige står still halkar vi efter och tappar konkurrenskraft. Detta är speciellt olyckligt för de svenska exportföretagen. Det är inte ovanligt att Sverige avviker

info@ff.se

från miniminivån i samband med EU-lagstiftning och överimplementerar. Danmark gör vanligtvis tvärtom och accepterar miniminivån vilket minimerar företagens regelbörda och kostnader.

nn REGELFÖRENKLING

Helsingborgs och Växjös kom-

muner har tillsatt en krångelombudsman dit företagen kan vända sig med förslag på förenkling och kritik i de fall de upplever reglerna för krångliga och besvärliga.

Svenskt näringsliv föreslår i

sin rapport ”Lätta på regelbördan” att en liknande central funktion inrättas dit näringslivet kan vända sig med förslag på förenklingar.

Regelkrångel har stått på före-

tagens agenda i snart tre de-

www.ff.se

cennier. Företagaren Bengt Månsson ledde Simplexgruppen i slutet av 90-talet som hade till uppgift att förenkla för företagen. Han gav upp med kommentaren: ”Jag hade räknat med att stånga pannan blodig men inte att avlida på min

info@ff.se

post”. Låt oss hoppas att politiken kan åstadkomma förändring så att det inte behöver ske.

Text: Dennis O Krook Foto: Adobe Stock

27

Partierna och småf nn INFÖR VALET

Den 11 september är det återigen dags att gå till valurnorna. Inför valet har vi ställt tre frågor om småföretagspolitiken till samtliga riksdagspartier. Här är frågorna och partiernas svar.

1

Vad har ni för ambitioner och visioner med politiken för de fler än 800 000 företag som har 1–10 anställda?

2

Hur kan jobbskapande accelereras i dessa företag?

3

Företagarförbundet driver frågan om en småföretagarminister. Har ni en kandidat som skulle passa på den posten (förutsatt att ni anser att det är en rimlig och god idé)?

Birger Lahti (V), ledamot i riksdagens näringsutskott

Jennie Nilsson (S), ledamot i riksdagens näringsutskott, fd Landsbygdsminister

Vänsterpartiet

Socialdemokraterna

1. Vår vision för småföretag är att de ska omfattas mer av ett skyddsnät i form av åtgärder som gör att de kan ta ut föräldraledighet, vara trygga vid sjukdom samt att staten ska ta sjuklöneansvaret för företag med mindre än 10 anställda.

1 och 2. Det ska vara lätt att starta och driva ett mindre företag. Vi vill underlätta myndighetskontakter och ta bort betungande byråkrati. Statliga myndigheter och kommuner ska vara serviceinriktade och vägledande när företag behöver hjälp. Regelverk ska ta hänsyn till de mindre företagens förutsättningar. Ungas vilja till eget företagande och entreprenörskap ska stimuleras i skolan.

Riktade insatser som växastödet är viktigt och gör det lättare att anställa sin första medarbetare. I budgeten för 2022 hade vi förslag på ytterligare riktade insatser till små och medelstora företag i form av ett digilyft (digitalisering) och ett robotlyft, något den borgerliga oppositionen röstade ner. Vi har också under mandatperioden sett över trygghetssystemen för företagare i syfte att förbättra villkoren.

2. Att regelbördan kan underlättas med hjälp av digitala lösningar. Att finansieringen görs mer rättvis även för företag som inte är aktiva i storstäderna. Samt att även kooperativ och övertagande av företag av de anställda ges lika ranking.

3. Frågan om en småföretagarminister har vi inte diskuterat i partiet.

3. Vi har många företrädare i riksdagen och i kommunerna med intresse, kunskap och egen erfarenhet av små före-

n Läs vad övriga partier svarar på nästa uppslag!

28

www.ff.se

info@ff.se

”

Vi har också under mandatperioden sett över trygghetssystemen för företagare i syfte att förbättra villkoren. tag. Det är statsministern som organiserar arbetet i regeringen och fördelar arbetsuppgifterna mellan statsråden, men oavsett hur det ser ut efter valet anser vi att frågor som rör små företags villkor är viktiga för politiken under de kommande åren.

företagspolitiken

nn NÄRINGSPOLITIK nn INFÖR FALET

Vilken hjälp kan du som småföretagare förvänta dig efter valet?

www.ff.se

info@ff.se

29

nn INFÖR VALET

Amanda Palmstierna (MP), ledamot i riksdagens näringsutskott.

Helena Lindahl (C), ledamot i riksdagens näringsutskott

Lotta Olsson (M), ledamot i riksdagens näringsutskott

Miljöpartiet

Centerpartiet

Moderaterna

Liberalerna

1. Idag är en småföretagare utanför det sociala skyddsnät som en löntagare har tillgång till. Det är inte acceptabelt.

Trygghetssystemen måste förbättras ordentligt. Det ska vara minst lika tryggt att vara egenföretagare som att vara anställd.

1. Centerpartiet driver bland annat förslag om sänkta arbetsgivaravgifter, särskilt för de små företagen, mer förmånliga personaloptioner och ett utvidgat investeraravdrag.

Små och nystartade företag har svårare att klara omfattande byråkrati, är känsligare för godtyckliga regler och har svårare att hävda sig i de offentliga beslutsprocesserna. Centerpartiet verkar därför för att minska den administrativa bördan för små och nystartade företag.

1 och 2. Vi vill öka antal jobb i småföretag genom att:

Liberalerna har inte inkommit med svar på frågorna.

2. Miljöpartiet vill förbättra villkoren för små företag så att de kan anställa fler, till exempel genom slopat sjuklöneansvar. Vi vill se krafttag för regelförenkling. Det måste också bli billigare att anställa, vi vill sänka arbetsgivaravgiften för de minsta företagen. Vi vill också införa ett landsbygdsstöd för att underlätta nu i kristider.

3. Vi har flera kandidater.

Bland andra vårt språkrör Märta Stenevi och Janine Alm-Ericson, som är Mp:s ekonomiskpolitiska talesperson och har en passion för företagarfrågor samt en bakgrund som företagare.

”

Vi har flera kandidater.

Bland annat vårt språkrör Märta Stenevi.

30

2. Idag har Sverige bland världens högsta skatter på anställning. Det tycker vi är fel. Om skatterna på jobb och företag sänks innebär det att företagen får mindre kostnader för löner. På så sätt finns det utrymme för högre löner och fler anställda, vilket gynnar hela samhället. Alla hinder som står i vägen för att anställa måste granskas och så långt som möjligt undanröjas. Särskilt viktigt är att sänka arbetsgivaravgiften, öka kapitaltillgången och ge större möjligheter till personaloptioner för små och växande företag.

3. Vi har många bra kandidater till en sådan roll, som både har politisk erfarenhet och många gånger också egna erfarenheter av att driva små och växande företag.

www.ff.se

• Genomföra regelförenklingar så att det blir lättare att starta och driva företag. Arbetet för regelförenklingar ska även prioriteras på EU-nivå.

• Underlätta generationsväxlingar och ägarskiften genom att bland annat förenkla 3:12-reglerna.

• Reformera reglerna för personaloptioner för att företag ska kunna locka till sig och behålla kompetent personal.

• Företag ska kunna lämna uppgifter till alla myndigheter genom en och samma portal.

En uppgift ska bara behöva lämnas in en gång.

• Inför en bortre tidsgräns för handläggning hos myndigheter.

• Sverige ska vara världsledande i arbetet med att ta tillvara digitaliseringens möjligheter.

• Minska brotten mot småföretag genom en förstärkning av polisens resurser.

3. Jag vet inte om Moderaterna avser arbeta för att tillsätta en småföretagsminister, men idén är god då de flesta nya jobb faktiskt växer fram i småföretag. Skulle gärna åta mig jobbet om jag fick frågan.

info@ff.se

nn INFÖR FALET

Camilla Brodin (KD), ledamot i riksdagens näringsutskott

Kristdemokraterna 1. Vi vill ha färre regler och minskade administrativa kostnader för små och medelstora företag. Dessutom vill vi verka för en god myndighetsutövning och införa ett implementeringsråd, där företagare finns med från början i processen för införande av EU-lagstiftning i svensk lagstiftning.

Idag överimplementeras EU-lagstiftning och ger inte företag förutsättningar för en god konkurrenskraft. Även otryggheten som småföretagare upplever måste brytas.

2. Vi vill satsa på effektiva jobbreformer och skattelättnader, såsom förstärkningar av nystartsjobben. Inför en stötdämpare för energiskatten på el så att den sänks med 10

öre per kWh så länge som elpriserna överstiger snittet för föregående 24 månader.

Några exempel på vad vi vill förändra är: Införa en garanti att företag bara behöver lämna en uppgift en gång till myndigheterna, stärka regelrådet, inrätta ett förenklingsforum, reformera systemet med personalliggare och avskaffa kravet på hotelltillstånd.

Det måste även löna sig att ta ett arbete jämfört med att gå på bidrag. Här har vi flera förslag på riktiga reformer.

3. Mycket god idé. Det har saknats fokus på småföretag under en längre tid. Kanske en förenklingsminister skulle kunna passa in i nästa regering?

Finns mycket att ta tag i för den personen. Vi har många som skulle kunna axla en sådan post då småföretagarfrågor är något som finns med i vår grundideologi.

www.ff.se

Alexander Christiansson (SD), ledamot i riksdagens näringsutskott

Sverigedemokraterna 1. Vi ser småföretagen som den viktigaste förutsättningen för en fungerande välfärd. I den moderna tjänsteekonomin skapas snabbt nya behov och branscher vilket medför att det blir allt vanligare att människor blir sin egen arbetsgivare. Det tycker vi är bra. Inte minst då småföretagen skapar jobben och kommer med nya, innovativa idéer. Idag ser arbetsmarknaden annorlunda ut än på 70-talet och då behöver politiken hänga med. De hinder som idag hämmar de minsta företagen måste bort. Regelkrångel, höga arbetsgivaravgifter, kompetensbrist, brottslighet, sjuklöneansvar med mera kräver en företagarvänlig politik som är handlingskraftig.

info@ff.se

2. Det är tufft att anställa som mikroföretagare i Sverige. De viktigaste åtgärderna är att arbetsgivaravgifterna måste sänkas och sjuklöneansvaret tas bort om fler ska våga anställa. Vi vill utöka växastödet och vårt förslag innebär att arbetsgivaravgiften slopas för de tre första anställda. Arbetsgivaren betalar då endast ålderspensionsavgiften på 10,21 procent.

Vi föreslår även ett slopat sjuklöneansvar för företag med upp till nio anställda.

3. Som talesperson i småföretagarfrågor tycker jag att idén är spännande. Inget annat parti än Sverigedemokraterna har en talesperson i småföretagarfrågor trots att småföretagen bär upp välfärden och är grunden för innovation. Jag delar er uppfattning att frågorna allt för ofta hamnar i skymundan vilket är dåligt för vår ekonomiska utveckling.

31

nn INSPIRERANDE AFFÄRER

32

www.ff.se

info@ff.se

nn INFÖR VALET

En tredjedel av de svenska hantverksföretagarna tror att det kan bli färre uppdrag under andra halvan av 2022 till följd av prisökningar och materialbrist. De minsta företagen är mest oroliga för minskad efterfrågan, fler än hälften tror att uppdragen kommer att bli färre efter sommaren. Lösningen kan vara ett mer flexibelt ROT-avdrag.

Hantverkare tror på färre uppdrag – flexiblare ROT-avdrag kan vara räddningen Beijer Byggmaterial genomför regelbundet Hantverkarbarometern, en undersökning som tar tempen på vad hantverkare tycker och tänker kring byggbranschen. Frågorna berör alltifrån ROT-frågan till orderingång och konjunkturläge. Resultatet från den senaste Hantverkarbarometern, som presenterades i juni, visar att branschen spår tuffare tider och att konjunkturförväntningarna har skruvats ner rejält på bara tio månader. En tredjedel av de tillfrågade

hantverkarna har fått färre uppdrag till följd av prisökningar och materialbrist.

Hantverkare ger uttryck för att

det är svåra tider, för många väntar en tuff höst och konjunkturförväntningarna har minskat rejält. Fler än hälften av de minsta hantverksföretagen tror att uppdragen kommer att bli färre i höst. 40 procent upplever att uppdragen hittills under året har blivit lite eller mycket färre som en följd av materialbrist och pris-

höjningar. Enligt SCB steg byggmaterialkostnaderna med 24,4 procent mellan april 2021 och april 2022. En tredjedel av hantverkarna uppger att de har tvingats avstå från jobb de räknat med på grund av prisökningar.

När omvärldsläget nu ändras

dramatiskt är det rimligt att vi får en diskussion om hur vi kan förbättra branschens förutsättningar. ROT-avdraget behöver utvecklas för att främja hållbara material. Taket för

ROT-avdraget behöver även indexeras efter konsumentprisindex. ROT-avdraget är särskilt viktigt för småföretagen, 75 procent av hanverksföretagen med uppemot tio anställda ansåg att avdraget gjorde stor skillnad, säger Geir Thomas Fossum, vd för Beijer Byggmaterial.

Text: Annika Wihlborg Foto: Adobe Stock

Kraftiga kostnadsökningar leder till sänkt lönsamhet n Inflationen resulterar i ökade produktionskostnader, höjda priser mot kunder och pressad lönsamhet för svenska småföretagare. Enligt en rapport från Swedbank och Sparbankerna uppger åtta av tio företag att kostnadsökningarna har haft negativ inverkan på verksamheten under det senaste året.

Störst negativ påverkan har drivmedelskostnader haft, vilket drygt vart tredje företag

uppgav, följt av materialkostnader, kostnader för el samt för leveranser. En effekt av det högre kostnadsläget är att företagarnas tidigare bedömningar om den egna lönsamheten inte har infriats.

Småföretagare i bygg- och till-

verkningsindustrin är hårdast drabbade av den försämrade lönsamheten, medan tjänsteföretagen, som drabbats minst av stigande kostnader, är mer

www.ff.se

positiva. Elkostnader har haft en större negativ påverkan i de tillverkande företagen, men även företag i handel, transport och restaurang är överrepresenterade.

46 procent av småföretagen räknar med att i stor eller i mycket stor utsträckning höja priserna på grund av ökade kostnader. Tre av tio företag uppger samtidigt att de i liten utsträckning kommer kompensera kostnadsökningarna

info@ff.se

genom att höja priserna.

– Även om många företag säkert skulle behöva höja priserna är det inte säkert att de kan det. Inte minst för att de sitter fast i långa avtal som begränsar den möjligheten. Då får man titta på andra vägar, till exempel att skära i kostnaderna, säger Ewa Andersen, vd Sparbankernas Riksförbund.

Text: Annika Wihlborg Foto: Adobe Stock

33

nn INFÖR VALET

För första gången är brottsligheten den största samhällsfrågan bland väljarna inför ett riksdagsval. Enligt den årliga SOM-undersökningen från Göteborgs universitet är brottsligheten alltså en viktigare fråga än exempelvis sjukvården i årets val. Samtidigt ökar brottsligheten mot företagare, en grupp som också bör inkluderas i denna allt viktigare valfråga.

Brottslighet het fråga för landets småföretagare Vartannat företag utsätts för brott

För bara några år sedan var brottsligheten inte en särskilt viktig fråga hos medborgarna, 2015 uppgav endast fem procent av medborgarna att frågan var särskilt viktig. Nu har alltså frågan klättrat till den absoluta toppen av svenskarnas prioriterade valfrågor.

Många företagare anser dock att politikerna inte ägnar tillräcklig uppmärksamhet åt den ökade brottsligheten mot denna grupp.

Allt fler företagare utsätts för

rån, vandalisering, hot, utpressning, stölder, dataintrång och bedrägerier. Dessa brott får självklart långtgående konsekvenser på företagarnas verksamhet. För en småföretagare innebär exempelvis en storskalig stöld ofta ett hårt slag mot verksamheten och dess lönsamhet.

34

”

Kartläggningen visar att hälften

Många företagare upplever att polisen sällan agerar och att brottslingar som grips snabbt blir fria igen.

Många företagare som utsatts för brott upplever att de är osynliggjorda i samhällsdebatten. De efterlyser därför krafttag och åtgärder från regeringen och polisen. Svenskt Näringsliv har kartlagt brottsligheten mot svenska företag i samarbete med stiftelsen Tryggare Sverige.

www.ff.se

av alla svenska företag utsätts för brott varje år. Hälften av de drabbade företagen polisanmäler inte eftersom de inte tror att det leder till någonting.

– Många företagare upplever att polisen sällan agerar och att brottslingar som grips snabbt är fria igen. Många efterlyser även en ökad transparens kring hur mycket resurser polisen egentligen lägger på att bekämpa brott mot företag och ställer sig dessutom frågande till varför insatserna ger så litet resultat. Jag undrar därför vad justitieministern planerar för att stoppa brottsligheten mot svenska företag och när de insatserna ska genomföras, säger Rudolf Antoni, ordförande för Svenskt Näringsliv i Västra Götalands län.

Text: Annika Wihlborg Foto: Adobe Stock

info@ff.se

nn INSPIRERANDE AFFÄRER

www.ff.se

info@ff.se

35

nn RÅDGIVNINGSPANELEN

Hur ska jag lösa bråket med Hej, jag har en liten byggfirma och har fått problem med ett arbete som vi har g jort. Kunderna är privatpersoner och vi har g jort ganska mycket jobb på deras gamla villa från 1960-talet. Vi har g jort en besiktning och har skickat vår slutfaktura, men det har nu blivit bråk om det mesta. De säger att det har kostat för mycket och att det är fel här och var i arbetet.

Som om detta inte var nog påstår de nu också att vissa saker inte har beställts och att de inte ska betala för de arbetena. Det var bråttom med allt då vi g jorde upp om jobbet men enligt vad jag kan minnas var inget annat sagt än att det skulle vara på löpande räkning, förutom bygget av en stor altan där vi hade ett fast pris. Hur ska jag bena ut detta? Vi är inte vänner längre, om man säger så, och de vill helst inte att vi kommer dit mer.

SVAR Tack för dina frågor.

Tyvärr är det du beskriver ganska vanligt förekommande.

Det är naturligtvis bra om man har tydliga avtal och handlingar som beskriver vad som ska göras och på vilka villkor etc.

Men, som sagt så är motsatsen vanlig: ett avtal har improviserats fram på altanen över en kopp kaffe. Därefter slarvar man med det formella och till slut hamnar man i ett infekterat gräl. Jag vet inte allt i ert fall men jag försöker bena ut vissa saker.

I den del som arbetet omfattas av det fasta priset borde ni

36

inte få några problem. Ett fast pris är ett fast pris också mot en privatperson. Det händer ibland att byggaren (näringsidkaren) har fakturerat arbetet utan hänsyn till att viss del av arbetet utförts på löpande räkning och en annan del en-

www.ff.se

ligt fast pris, det vill säga att man har blandat. Det är inte bra eftersom det då blir svårt att värdera det arbete som utförts utanför det fasta priset.

Kunden har rätt till en specificerad räkning. Skilj på det fasta priset och det övriga i faktureringen.

De tycker att det totalt sett har blivit för dyrt. Enligt konsumenttjänstlagen ska kunden betala vad som är skäligt med hänsyn till arbetets art och omfattning (om priset inte står i avtalet). Om ni är trygga med att ni har gjort ett bra jobb och att tidsåtgången

info@ff.se

är okej borde ni också få betalt så småningom. Problemet kan ju vara, med jobb på en gammal villa, att det är svårt i efterhand att bena ut vad som gjorts och mot vilken ersättning i de olika delarna. Man har så att säga nöjt sig med att hålla koll på den totala arbetstiden. Det kan vara ett svårt dilemma, bland annat eftersom kunden har rätt till en specificerad räkning. Det finns ingen återvändo; det är bara att sätta igång och specificera arbete

nn RÅDGIVNINGSPANELEN

Frågor får svar!

min kund? och material fördelat på de olika delarna av jobbet. En sådan specificering är också ofta nödvändig att ha om man senare måste anlita en sakkunnig för att värdera jobbet.

Det är fel på jobbet säger de och de vill inte att ni kommer dit mer. Utgångspunkten är att det är kunden som ska bevisa att det är fel på utfört arbete.

Eftersom en besiktning har gjorts antar jag att en besiktningsman har besiktat arbetet.

Om ni inte redan har fått ett bör ni se till att få ett skriftligt

protokoll, så att ni vet vad som avses. Ni har rätt att åtgärda felen; det vill säga om de vägrar att släppa in er har de inte rätt att dra av på ersättningen på grund av ett sådant fel (undantag finns men de är sällsynta). Ofta är det bra att omedelbart och per skrift begära att få komma till och åtgärda felen.

Vissa saker är inte beställda. Å ena sidan måste ni kunna bevisa att ett visst arbete är beställt. Å andra sidan kan det vara svårt att invända att beställning inte gjorts om man har stått och pratat om jobbet på plats och kunden

rent av har sett på då det utförts. Det är också så att man utan specifikt avtal kan ha rätt till ersättning för tilläggsarbeten ”om det finns särskilda skäl att anta att konsumenten önskar få tilläggsarbetet utfört i samband med uppdraget”.

Om det exempelvis ligger fuktigt organiskt material under ett uppbrutet golv kan det ligga nära till hands att kunden vill att man tar bort materialet, innan man lägger det nya golvet. Specificera hur ni kommit överens om jobbet eller varför det har måst göras, alltså. Uthållighet är ofta av nöden i sådana här saker.

Medlemmar i Företagarförbundet har kostnadsfri rådgivning från våra experter i Rådgivningspanelen. I varje nummer av Fria Företagare samlar vi några av de frågor som panelen har stött på eller frågor som är intressanta att dela med sig av till alla medlemmar.

Har du någon fråga? Kontakta kansliet.

Rådgivningen är begränsad till max tre gånger 15 minuter per år och medlem.

Lasse Gärdlund Advokataktiebolaget Gärdlund AB Norrtälje Thorbjörn Hilleskog Advokat Thorbjörn Hilleskog Malmö Lars Andersson Advokataktiebolaget Janson & Partners, Helsingborg Göran Smedberg Advokatfirman Göran Smedberg AB

Maria Lidström

Magnus Hedenberg Advokat Hedenberg & Partner

Advokatbyrån Kaiding, Skellefteå

Rebecca Edman Säkra Stenstaden AB Stockholm

Johan Engborg Astra Advokater Stockholm

Magnus Hedenberg Advokatfirman Hedenberg & Partner KB, Göteborg Per Larsson Per Larsson AB, Sundsvall

ILLUSTRATION: ADOBE STOCK

www.ff.se

info@ff.se

Christoffer Söderlund C IT Consulting AB Skicka in din fråga till kansliet! info@ff.se

37

Medlems förmåner! ! e r a g a t e r ö f å m s för alla Alla medlemmar har tillgång till fina förmåner som kan spara mycket pengar för dig som småföretagare. Testa några av nedanstående. Bara att sikta med mobilen och registrera dig som medlemskund på partnerns sajt. Enkelt och smart.

På hela Swedols sortiment både på webben och i butiken!

Gäller ej blåa priser/storköpspriser i katalogen, kampanjpriser eller produkter i Nima-katalogen.

ri Medlemmar ksrpaperra år snitt 6200 skapet* på medlem Kanske marknadens bästa fraktavtal! …för små och medelstora företag.

Avtalet omfattar inrikes och utrikestransporter, både paket och pallsändningar.

Du som avtalskund får tillgång till service och bra priser från några av de största transportörerna i världen – DHL, TNT och Fedex

Opel Combo upp till 26% rabatt Gäller Opel Combo eller Combo-e Opel Vivaro eller Vivaro-e samt Movano 25 procents rabatt

på alla dina obetalda fakturor Vi hjälper dig effektivt att få betalt för dina fakturor. Prova oss!

Vill du slippa fakturahanteringen helt?

Teckna fakturaserviceavtal 14,90kr/fakt

Enligt en undersökning bland medlemmarna i februari 2021 så sparar de som använder förmånerna i genomsnitt 6.200kr på att utnyttja förmånerna. Med vårt nya fraktavtal har de som skickar mycket angett att de sparar över 100.000kr!

CRM för offentliga affärer

Kolla dina kollegors offentliga affärer, checklista - hur genomför jag ett anbud?, Offentliga affärer för ”dummies”

Ditt smarta medlemskort som app med alla förmåner på plats i telefonen.

Du hittar den i App Store eller Google Play. Sök på Företagarförbundet.

Logga in med ditt organisationsnummer och följ instruktionerna.

38

Gratis inkasso!

www.ff.se

35% rabatt

...på berättigat katalogsortiment.

- Aktuella priser finns på officedepot.se - Nettoprislista på frekventa kontorsvaror.

- Fraktfria leveranser oavsett ordervärde på lagersortiment.

- 30 dagar netto, inga övriga kostnader

Medlemsförmåner återkommande medlemmar 2022 V4

15% rabatt

info@ff.se

nn INSPIRERANDE AFFÄRER

Deras robotar fixar jobbet på djupet

VISSTE DU ATT ...

d Underwater rkost eller Remotely operate • Fjärrstyrd undervattensfa ster – som till rko nsfa atte obemannade underv Vehicle (ROV) är fjärrstyrda gasledningar d me eta arb att för trin hore-indus exempel används inom offs n. inge m havsforskn och oljeplattformar eller ino attensa ton. En fjärrstyrd underv fler till upp kilo ot någ eror, kam s • De finns i storlekar från elvi som exemp a instrument och verktyg, en till el kab farkost kan utrustas med olik en d me n kopplad till ett fartyg på yta griparmar och sågar. Den är n. ote operatör, som styr rob

44

www.ff.se

info@ff.se

nn iNSPIRERANDE AFFÄRER

Ocean Robotics är världsledande när det gäller fjärrstyrda undervattensfarkoster. Företaget i Linköping tillverkar så kallade ROV:er (Remotely operated vehicles) som går ända ner till flera tusen meters djup – allt från korallrev i Karibien till isflak i Antarktis.

O

cean Robotics startade 2010 – men bygger på en lång tradition då Linköping har varit Sveriges huvudstad för undervattensprodukter ända sedan 1970-talet. Deras fjärrstyrda farkoster används bland annat för att leta skatter, inspektera broar, installera pipelines, tvätta fartygsskrov eller som rena nöjesmaskiner ombord på lyxyachter. Exempel på kunder är kryssningsfartyg och offshore-företag som installerar vind- och vågkraftverk till havs.

– Vi tillverkar robotar av alla storlekar, från 15–20 kilo upp till över ett ton. Även om vi har ett sortiment med standardmodeller är det vi sticker ut mest på och är världsledande inom att ta fram specialanpassade exemplar helt efter våra kunders verksamhet och önskemål, berättar Niklas Wänström, en av tre grundare och även vd.

De så kallade ROV:erna exporteras till världens alla hörn. Ofta

används de i farliga platser eller för stora djup för människan att ta sig till – och robotarnas uppdrag kan vara exempelvis att rengöra, skruva, montera eller svetsa.

– En annan bransch där vi lyckats väl är inom akvakultur, med robotar för rengöring och kvalitetssäkring av laxodlingar. Både när det gäller det och mycket annat är Norge vår största marknad. Där kretsar ju mycket kring deras djupa vatten, inte minst inom fiske- och oljeindustrin. I princip allt går på export, då det inte finns någon stor marknad för våra produkter i Sverige.

Ocean Robotics bedriver forskning och utveckling inom mjukvara, elektronik och mekanik för att ta fram nya lösningar som flyttar fram gränserna inom undervattensbranschen.

I dagsläget har företaget tio anställda – en siffra som skulle be-

höva dubbleras.

– Trenden pekar uppåt och vi behöver helt klart rekrytera ny personal för att hinna med att leverera i den hastighet som vi vill, säger Niklas Wänström.

Text & foto: Joakim Löwing

www.ff.se

info@ff.se

45

nn INSPIRERANDE AFFÄRER

När Ingela Johansson tog över föräldragården i Bottnansmåla bestämde hon sig för att hålla naturbetesmarkerna öppna.

H

on anlade ett 18 hektar stort hägn för dovvilt och är mer än nöjd med resultatet. Nu köar kunderna för att köpa hennes lokalproducerade hjortkött.

Den stora efterfrågan på viltköttet har gjort att hon kunnat öppna en gårdsbutik, och detta i sin tur har gjort att gården blivit så pass känd i området att turister i ökad utsträckning bokat sommarboende i de nybyggda uthyrningsstugorna på fastigheten.

I sommar har bokningsläget varit riktigt bra, och det skapar liv och rörelse på gården som är omgiven av en vacker och levande landsbygd.

En del av hjorthägnet ligger i anslutning till uthyrningsstugorna, och besökare som har tur kan få en skymt av det skygga dovviltet.

Tidigare var hon med vid slakten, men numera hyr hon in erfarna jägare som snabbt och effektivt skjuter av önskat antal.

– Det är viktigt att avskjutningen sker under så kort stund som möjligt så att inte stress uppstår i flocken, och därefter tar jaktlaget ur kropparna och levererar till slakteriet. Jag hämtar sedan det styckade och paketerade köttet som jag säljer i min gårdsbutik.

Text & foto: Peter Fredriksson

50

www.ff.se

info@ff.se

nn INSPIRERANDE AFFÄRER

Hjorthägn ger klirr i kassan för Ingela

www.ff.se

info@ff.se

51

www.ff.se

info@ff.se

57

nn INSPIRERANDE AFFÄRER

58

www.ff.se

info@ff.se

nn INSPIRERANDE AFFÄRER

Roger Svenssons rullande reklampelare slår alla konkurrenter på fingrarna.

H

Grön drake het reklampelare www.ff.se

info@ff.se

ans monsterbygge, Green Dragon, är ett läckert blickfång som ger värdefull reklam för hans företag Jämjö Schakt AB. Maskinen är en av de främsta i Europa när det gäller traktor-pulling.

– Det finns alltid något att göra, säger Roger och Helen Svensson när de tar en kort paus från översynen efter helgens tävling.

Vi befinner oss i en grå och anonym byggnad som rymmer verkstaden som är själva medelpunkten i teamets verksamhet.

Det är här man landar mellan tävlingarna för att reparera, bygga om och fundera på hur maskinen ska bli starkare och mer balanserad.

Helen har laddat ner data från motorn som de ska gå igenom senare under dagen för att bestämma vad som behövs justeras.

– Vi är ett litet team med en begränsad budget, det är bara vi två och nu när vår maskin är den enda som finns i ProStock-klassen i Sverige får vi söka oss utomlands. Det i sin tur gör att det är svårt att få svenska sponsorer, så framöver hoppas vi få köra uppvisningar i Sverige för att få upp intresset, säger Roger som berättar att själva chassit köpte de 2015 och därefter har de ställt upp i de flesta större tävlingar som arrangerats, bland annat har de kört EuroCup och representerat Sverige i EM flera gånger.

Text & foto: Peter Fredriksson

59

nn FRIA FÖRETAGARE

AppTips!

HIFI EXPERIENCE UPPLAND AB FYRISLUNDSG 68 754 50 UPPSALA

OVANSUNDET BYGG & MARK AB VÄTÖVÄGEN 574 761 76 NORRTÄLJE

SALLÉN ELEKTRISKA AB HANSELLISGATAN 1 754 50 UPPSALA

SMED-ANDERS BRAND & SON AB VALLBY GÅRDSVÄG 93 762 51 RIMBO

KUMLINS ELEKTRISKA AB HJORTONGATAN 34 754 52 UPPSALA STIG THORELL ÅKERI AB GINSTVÄGEN 44 755 50 UPPSALA THORD ANDERSSON & SÖNER ÅKERI AB VÄNGE-BÄRBY 14 755 77 VÄNGE ROSTA GÅRD AKTIEBOLAG ROSTA 27 755 93 UPPSALA SVAHN MARK AB FORKARBY 312 755 93 UPPSALA EKEBY STUTERI FULLERÖ EKEBY 715 755 94 UPPSALA CUTTERWAY AB RASBO-ÅRSTA 8 755 96 UPPSALA LARS ANDERSSON FUNBO ÅKERBY 92 755 97 UPPSALA RENDO BYGG AB DANMARKS-MYRBY 10 755 98 UPPSALA MBE REDOVISNING SINDVIKSVÄGEN 17 760 15 GRÄDDÖ BERGSHAMRA ÅKERI AB SVENSBODAVÄGEN 37 761 11 BERGSHAMRA

MATTES MARK OCH ANLÄGGNING RÖKVARNSVÄGEN 5 762 93 RÖ

DET HÄR ÄR BETALD ANNONSPLATS NYSTRÖMS CEMENTVARUFABRIK AB BEATEBERGSVÄGEN 6 762 93 RIMBO HG HOVSLAGERI UPPSALAVÄGEN 516 762 95 RIMBO PÅLGÅRD & SÖNER KRAN AKTIEBOLAG ÅSBYVÄGEN 22 762 98 EDSBRO EXACTA LOGISTICS AB LUNDÅSVÄGEN 10 763 30 HALLSTAVIK HEDINS DÄCK & GUMMIVERKSTAD AB NORRA UPPSALAVÄGEN 59 763 30 HALLSTAVIK VÄDDÖ SKOGSHANTERING AB BOX 88 764 21 VÄDDÖ LENNART FRANSSON SNICKARE ARHOLMA SÖDRA BYVÄG 37 764 54 ARHOLMA

LANDERS KRAFT & LJUSTEKNIK AB KASERNGATAN 1 761 46 NORRTÄLJE

HEDBERGS TAK AB FÖRRÅDSVÄGEN 4 774 24 AVESTA

VITVARUTJÄNST STALAMA AKTIEBOLAG I AVESTA AB BOX 34 ÅSGÅRDSVÄGEN 25 B LGH 780 61 ÖJE 1202 774 60 AVESTA HISSDELEN NORDEN AB ÄLVNÄSVÄGEN 3 BOMANKÖK AB 781 69 BORLÄNGE GRYTNÄS 37 774 92 AVESTA INTERSPORT AB NORRA BACKAGATAN 3 E AVESTA 781 70 BORLÄNGE METALLÅTERVINNING AB FURUVÄGEN 2 775 50 KRYLBO

THAGE JANSSON ÅKERI AB SÖDRA INDUSTRIVÄGEN 25 785 61 GAGNEF OSAM AB UPPSÄLJE 79 786 92 DALA-JÄRNA VÄSTERDALA DÄCK & SERVICE AB PROPELLERVÄGEN 13 786 92 DALA-JÄRNA

I P MÅLARBODEN AB IVARSHYTTEVÄGEN 15 776 33 HEDEMORA OMVÅRDNAD I SKÖNVIK AB DAMASTVÄGEN 5 776 36 HEDEMORA LIFE COOPERATION SWEDEN AB DIKESVÄGEN 7B 776 97 DALA HUSBY GLOBECERT AB ALLÉGATAN 13 777 31 SMEDJEBACKEN

DET HÄR ÄR BETALD ANNONSPLATS

SYMETRI AB FORSKARGATAN 3 781 70 BORLÄNGE LOGS LOGISTICS AB MÄSTARGATAN 13 781 71 BORLÄNGE AKTIEBOLAGET DALA PLÅTTEKNIK FILARGATAN 6 781 71 BORLÄNGE GYLLE MEC AB SVETSGRÄND 7 781 72 BORLÄNGE SANS TIMMER OCH BYGG AB TYLLAHAGEN 530 781 92 BORLÄNGE

SVENSK YTBEHANDLING AB MEKANO I MALUNG AB NYA ÅGATAN 21 ÖSTRA INDUSTRIGATAN 2 777 32 SMEDJEBACKEN 782 33 MALUNG FOT PUNKTEN ÅGATAN 16 777 32 SMEDJEBACKEN

EDVARDSON SWEDEN AB EDVARDSTÄPPA 7 782 75 MALUNGSFORS BM TRANSPORTSERVICE RASJÖN 13 783 95 GUSTAFS

BLOMKVIST BYGG & KONSULT I DALARNA AB EGNAHEMSVÄGEN 11 777 51 SMEDJEBACKEN

HAGA SALONG I BORLÄNGE AB HAGAVÄGEN 55 A 784 40 BORLÄNGE

MELRUS FASTIGHETER HB UTGÄRDESVÄGEN 4 777 91 SMEDJEBACKEN

BJÖRN BROGREN MÅLERI AB ISLINGBYVÄGEN 25 784 72 BORLÄNGE

ELIASSON LOGGING AB PARKUDDSVÄGEN 5 777 94 SÖDERBÄRKE S.K.M.A. ANLÄGGNINGS AB LAPPHEDEN 10 780 54 ÄPPELBO

CONTUB AB HEMGATAN 57 784 73 BORLÄNGE

UNE-PRODUKTER AB BOX 58 793 22 LEKSAND HOLÉN SKOG & ENTREPRENAD AB NEPTUNS VÄG 1 793 35 LEKSAND ERIKSSONS JOUR OCH ALLSERVICE AB ÅLVÄGEN 28 793 40 INSJÖN

TOMAS REP O MEK I KRYLBO AB TROLLES VÄG 7 775 54 KRYLBO SONNBO REP& UNDERHÅLL AB BRUNNBÄCKSVÄGEN 135 775 96 KRYLBO

LUNDBERGS TAPETSERARFIRMA ORSAVÄGEN 5 A 792 96 VOMHUS

LISSELBO ENTREPRENAD AB KÅRTÄKT 118 790 15 SUNDBORN DÄCK 80 AB SKÄRBACKEN 7 790 20 GRYCKSBO FALU SOLENERGI AB HÄRADSVÄGEN 4 790 25 LINGHED RESTAURANG F & M I IDRE AB FRAMGÅRDVÄGEN 1 790 91 IDRE FAIR BYGG & MONTAGE AB ENKÖPINGSVÄGEN 77-79 791 24 SUNDBYBERG TS STANSEN AB VERKSTADSV 27B 791 45 FALUN DALA NYPRODUKTION AB SANDVIKSVÄGEN 122 791 46 FALUN

FÄRNÄS PLÅTTECH AB KILGRÄVNINGSVÄGEN 7 792 75 FÄRNÄS SELJA SNICKERIFABRIK AB SELJA BYVÄG 30 792 94 MORA

PBP VATTENRALLAR’N AB HÖGBERGET 86 785 43 MOCKFJÄRD

DET HÄR ÄR BETALD ANNONSPLATS

ESTETISK PLASTIKKIRURGI EYA LE WARTIE AB VÄSTERBO 65 816 94 OCKELBO

GÄVLE SANDVIKEN BÄRGNING AB GÄVLEBRO 805 91 GÄVLE

MITAB BYGG AB BJÖRKEBÄCKSVÄGEN 7 818 41 FORSBACKA

OLLAS TIMMERSTUGOR AB INDUSTRIVÄGEN 8 795 32 RÄTTVIK RÄTTVIKS SKROTAFFÄR AB TORPVÄGEN 5 795 32 RÄTTVIK

DILÉN DETALJHANDEL AB GAVELSTIGEN 70 810 22 ÅRSUNDA

RÄTTVIKS VVS AB SNICKERIVÄGEN 1 D 795 32 RÄTTVIK

SVEN DAHLQVISTS TRANSPORT AB VIDAVÄGEN 6 810 22 ÅRSUNDA

JOCKES SCHAKT OCH TRANSPORTAKTIEBOLAG UTANÅKERS BYVÄG 11 795 90 RÄTTVIK BACKA SNICKERI & TIMMERHUS AB BACKA SVEDSARVSVÄGEN 6 795 91 RÄTTVIK HEEDS BIL OCH VULK AB SNICKARVÄGEN 7 796 30 ÄLVDALEN

LEIF NYGRENS EL AB LINGGATAN 23 811 32 SANDVIKEN

info@ff.se

STRÖMBERG BUSS AB MARIAGATAN 16 818 41 FORSBACKA RÅNGSTA TRANSPORT AB PENSIONATSVÄGEN 2 818 45 HEDESUNDA STÅHLBERG SKOG O MARK BUILDING AB LÖTÄNDAN 2 818 92 VALBO ISSUS BEGRAVNINGSTJÄNSTER AB SÖDERFORSVÄGEN 14 818 95 HEDESUNDA

BENGTS EL I DAHLÖFS BYGGSERVICE AB HEDESUNDA AB P SÄNGSTUVÄGEN 29 SANDSTENSVÄGEN 4 818 95 HEDESUNDA 811 52 SANDVIKEN SILVER CLOUD CONSULT AB VOLFRAMGATAN 16 811 54 SANDVIKEN

BRODINS DIGERBERGS ENTREPRENAD AB SKOGSTJÄNST AB DALSÄNGSV 162 ÅSEN DIGERBERGSVÄGEN 1 811 91 SANDVIKEN 796 90 ÄLVDALEN SANDVIKENS GÄVLE BILRIKT AB INDUSTRITEKNIK AB RÄLSGATAN 11 BLIXTV 18 802 91 GÄVLE 811 93 SANDVIKEN

DET HÄR ÄR BETALD ANNONSPLATS

STEINS BILSERVICE AB HAMRÅNGEVÄGEN 2 816 31 OCKELBO

BYGGKONSTRUKTÖREN I GÄVLE AB NORRA SLOTTSGATAN 5 803 20 GÄVLE

TURE ERIKSSONS SNICKERI AB EDSÄTRA 179 819 63 HÅLLNÄS JOSEF LINDBERG I SANDARNE AB BOX 56 820 22 SANDARNE BERGVIK SWEDEN AB BOX 46 820 23 BERGVIK

STORVIK STORMARKNAD AB TINGSGATAN 5 812 30 STORVIK

MACKES GRÄVMASKINER BONDARV HAMREGATAN 6 C 820 40 JÄRVSÖ

ROGER & MATTIAS BYGG AB TÄLLET 203 815 91 TIERP

LOTTABODEN GÄRDESVÄGEN 3 820 50 LOOS

SMÖRJTEKNIK NORDEN AB UTJORDSVÄGEN 14 JNP MARK & 802 91 GÄVLE TRANSPORT AB SKÄMSTA 139 LJP KONSULT AB 815 92 TIERP STRÖMSBROVÄGEN 33 803 09 GÄVLE BYREUS INREDNINGAR & SOLSKYDD AB TAXAMETERTEKNIK I IGGLEBO 219 GÄVLE AB 815 95 MÅNKARBO BECKASINVÄGEN 3 803 09 GÄVLE

Med ordentliga rabatter på frakter och paket inom Sverige, Europa och Världen!

Jämför snabbt fraktbolag och alternativ i portalen - priser, tider och bokning direkt på mindre än 1 minut

www.ff.se

OCKELBO LEGO-MEK AB HAMRÅNGEVÄGEN 10 816 31 OCKELBO

SPL VERKSAMHETSUTVECKLING AB ALVÄGEN 2 806 27 GÄVLE

PÅBYGGARGRUPPEN I J.R KABEL-TV AB GÄVLE AB TINGSVÄGEN 16 B LGH 1001 RÄLSGATAN 11 791 56 FALUN 802 91 GÄVLE INGENJÖRSGRUPPEN STÅHLKLOO AB NYBROGATAN 23 791 72 FALUN

K E ÖSTLING AB NYGATAN 26 803 11 GÄVLE

Sveriges enkaste fraktbokning?

54

GooglePlay

Det enklaste sättet att komma igång med en elektronisk personalliggare för dina byggen. Utan krav på ID06. Byggd enligt Skatteverkets regelverk.

ROSLAGENS SANITET OCH MARKPLANERING / ROSOM P&V RÖRSVETS AB GAMLA LANDSV 51 FLATENBERGSVÄGEN 1 764 56 GRISSLEHAMN 777 34 SMEDJEBACKEN

IIAS I INTELLIGENT ACCOUNTING SERVICES AB NILS FERLINS GRÄND 4 1103 ANDERS HANSSON 761 30 NORRTÄLJE RÖRSERVICE AB SIDFJÄRDSVÄGEN 1 GULDSMEDERNA 764 92 VÄDDÖ KARIN & SÖREN AB POSTHUSGATAN 6 LUDVIKA DENTALLAB AB 761 30 NORRTÄLJE BOX 261 771 26 LUDVIKA JOHN JANSSON IT-KONSULT AB PER KVADRAT AB STOCKHOLMSVÄGEN 59 BOX 144 761 43 NORRTÄLJE 774 23 AVESTA

pStore Ladda ner här! Ap

E-liggare

SENSEAIR AB STATIONSGATAN 12 820 60 DELSBO A. HILDINGSSON GRÄV & MEK STAVÅKER 42 820 65 FORSA

Du tjänar tusenlappar varje år som medlem

Alltid ren tjänstebil!

Med vårt smidiga företagskort kan du tvätta din tjänstebil upp till 8 gånger i månaden för bara 239:-/mån (exkl. moms), utan bindningstid.

Du registrerar bara ditt företagskort till vårt tvättabonnemang i appen OKQ8, sen är det bara att tuta och tvätta.

Nyhet!

onnemang Tvättab

Läs mer på OKQ8.se/tvattabonnemang