Madelene Törnblom â en stark hĂ€stkraft i Europas e-handel
âDethĂ€rkommerattgemĂ„nga företagareentryggarestartâ
SmÄföretagare krÀver tydligare besked inför valet
Uppfinningen som rÀddar liv till havs
Startup? SĂ„ undviker du vanligaste fallgroparna
AffĂ€rsidĂ©erna som vĂ€xer i det tysta och genererar pengar â frĂ„n första dagen.
6
Historiskt stor höstbudget
Höstbudgeten beskrivs som âhistoriskt storâ. Miljarder strös ut över olika vĂ€ljargrupper i en uppvisning av klassiskt valflĂ€sk inför 2026. Men samtidigt ignoreras den grupp som faktiskt hĂ„ller Sverige pĂ„ fötter: smĂ„företagarna. NĂ€stan en halv miljon mĂ€nniskor driver företag, mĂ„nga av dem familjeföretag, men deras vardag tycks politiken ha vĂ€ldigt lite till övers för.
SmĂ„företagen utgör 99 procent av nĂ€ringslivet. De skapar tvĂ„ av tre jobb i privat sektor. De Ă€r ryggraden i landets ekonomi. ĂndĂ„ behandlas de som ett sĂ€rintresse. Politiker talar gĂ€rna om âjobbskapandeâ, men det Ă€r de smĂ„ företagen som gör jobbet â inte finansdepartementets powerpointbilder.
NĂ€r det gĂ€ller kompetensförsörjning famlar politiken. Företag skriker efter personal men utbildningssystemet levererar inte. Företagarförbundets modell TillvĂ€xtjobb Ă€r en konkret lösning â men den drunknar i byrĂ„kratins pappershögar. Och just byrĂ„kratin Ă€r nĂ€sta stora hinder. RegelkrĂ„ngel har blivit en cancersvulst som stjĂ€l tid, kraft och pengar frĂ„n dem som vill vĂ€xa. Regeringar har i decennier lovat âförenklingarâ, men vad har hĂ€nt? Mer administration, fler blanketter om Ă€n numera â digitala...
12 Charles Asker â mannen bakom Nordens största kafĂ©kedja.
Snacka om lysande idĂ© â William gick frĂ„n strömavbrott till startup. 14 Marc Ljungström satsar pĂ„ vĂ€xtbaserat protein av svenskodlade bönor.
Patenterad stav ska revolutionera skidvÀrlden. 18
SnabbvĂ€xande Maya Delorez â internationell
Sofia TÄngelin, chefsjurist pÄ Hidden Dreams, som hittills varit med och startat sex nya techföretag . 8 58 50
Tekniken finns â för den som kan betala för det.
Till detta kommer kriminaliteten. NÀr smÄbutiker utsÀtts för stölder och inbrott rycker staten pÄ axlarna. Brott som förstör för hÄrt arbetande företagare behandlas som smÄsaker, men för den enskilde handlar det om överlevnad. Vad sÀnder det för signal nÀr företagare mÄste lÄsa in varorna medan brottslingarna gÄr fria?
Och sĂ„ arbetsgivaravgifterna â en skatt pĂ„ att anstĂ€lla. SmĂ„före tag som vill vĂ€xa och ta in fler straffas med högre kostnader. Ăr det konstigt att mĂ„nga avstĂ„r?
Det Àr dags att sÀga det rakt ut: smÄföretagen Àr inget sÀrintresse. De Àr Sveriges ryggrad. Vill politiken vinna trovÀrdighet inför 2026 mÄste man sluta fjÀska för storbolag och bidragsindustrier och i stÀllet ge smÄföretagarna de verktyg de behöver. Ett Sverige som kvÀver sina företagare kvÀver sig sjÀlvt.
Mats Assarsson, förbundsordförande
... Vi pÄ Företagarförbundet har en enda uppgift: att förbÀttra villkoren för de svenska smÄföretagen. Vi jobbar hÄrt med att skapa kvalificerade medlemstjÀnster och att skapa ett stort utbud av förmÄner till mycket gynnsamma storkundsrabatter. Medlemmar som anvÀnder förmÄner frÄn vÄra partners sparar i genomsnitt 6 100 kronor per Är pÄ medlemskapet. LÀs mer pÄ www.ff.se/medlemsformaner
KONTAKTINFO
Fria Företagare Àr organ för Företagarförbundet
Box 1132, 262 22 Ăngelholm www.ff.se, e-post: info@ff.se
Telefon: 020-760 761
BLI MEDLEM?
Tel: 020-760 761 (anknytning 1)
REDAKTIONSRĂ D
Mats Assarsson, Bo Furevi
Dennis Oscarsson, Petri Savolainen
SĂLJANSVARIG
Mellansvenska
TelemarketingtjÀnsten AB
ANNONSBOKNING bo.furevi@ff.se
WEBBEN
Facebook: FöretagarFörbundet www.ff.se
ANSVARIG UTGIVARE
Mats Assarsson
OMSLAGSFOTO
Maya Delorez
www.ff.se
info@ff.se
REDAKTĂR
Dennis Oscarsson redaktion@ff.se TIPS
Skickas till redaktion@ff.se. MÀrk med Fria Företagare.
LAYOUT/ORIGINAL
New Copywriting ĂVRIGT
à sikter uttryckta i denna publikation Àr antingen skribenternas egna eller de intervjuades och
speglar nödvÀndigtvis inte den ansvarige utgivarens eller Företagarförbundets Äsikter. Det Àr fritt att citera Fria Företagare, kÀllan ska dock alltid uppges.
TRYCKERI
Stibo Complete
n Antalet passagerare pÄ utrikesflyget ökar, medan inrikesflyget fortsÀtter minska, enligt Transportstyrelsens statistik
I augusti ökade villapriserna i Sverige med 0,2 procent och har nu stigit sju mÄnader i rad, medan bostadsrÀttspriserna minskade med 0,3 procent under mÄnaden. RÀntelÀget ger medvind till bostadsmarknaden och för första gÄngen sedan i maj ökar nu Àven antalet bostadsrÀttsförsÀljningar. Det visar siffror frÄn Svensk MÀklarstatistik, analyserade av LF Fastighetsförmedling.
n Regeringen vill tillfÀlligt sÀnka matmomsen frÄn 12 till 6 procent för att dÀmpa priserna och stÀrka hushÄllens ekonomi. En tidigare rapport visar dock att ÄtgÀrden frÀmst gynnar höginkomsttagare.
â Att höja olika bidrag Ă€r mer trĂ€ffsĂ€kert nĂ€r det gĂ€ller att nĂ„ barnfamiljer och lĂ„ginkomsttagare, sĂ€ger Peter Johansson pĂ„ Riksrevisionen.
för Ärets andra kvartal jÀmfört med 2024. Totalt reste 8,3 miljoner passagerare till och frÄn svenska flygplatser, en ökning
med knappt 1 procent. Utrikestrafiken steg med 1,4 procent, medan inrikestrafiken sjönk med 3,4 procent.
n Nyregistreringen av elbilar minskade i Sverige 2024, för första gĂ„ngen hittills. Under de fem första mĂ„naderna 2025 ökade registreringarna igen, men nivĂ„n Ă€r lĂ€gre Ă€n samma period 2024. Störst förĂ€ndring syns hos privatpersoner, dĂ€r andelen nyregistrerade elbilar började sjunka redan 2023. â Andelen nyregistrerade elbilar för privatpersoner var 46 procent 2021 och ökade till 51 procent under 2022. Under 2023 sjönk andelen för privatpersoner till 30 procent och var oförĂ€ndrad 2024. Det innebĂ€r en minskning av nyregistrerade elbilar med över 20 procentenheter pĂ„ tvĂ„ Ă„r, sĂ€ger Magnus Nyström, statistiker pĂ„ SCB.
n Svenska hushÄll öppnade plÄnboken lite mer i sommar Àn förra Äret. Enligt ny statistik frÄn SCB ökade konsumtionen mellan 1 juni och 17 augusti till i snitt 7,0 miljarder kronor per dag, jÀmfört med 6,8 miljarder i fjol. Per capita och dag blir det 648 kronor under fjolÄrets sommarveckor och 665 kronor under Ärets.
â Per person och dag spenderade vi 17 kronor mer den hĂ€r sommaren, jĂ€mfört med förra, sĂ€ger Daniel Lennartsson, statistiker pĂ„ SCB. FOTO:
n I juni var antalet sysselsatta i Ă„ldern 15â74 Ă„r i stort sett oförĂ€ndrat jĂ€mfört med samma mĂ„nad i fjol. Samtidigt steg arbetslösheten bland 20â65-Ă„ringar med 0,3 procentenheter och uppgick till 5,5 procent. â Det dĂ€mpade lĂ€get pĂ„ arbetsmarknaden fortsĂ€tter
med minskad sysselsÀttningsgrad och ökad arbetslöshet jÀmfört med samma mÄnad förra Äret. Att antalet sysselsatta samtidigt Àr oförÀndrat förklaras av att antalet personer i befolkningen totalt sett har ökat, sÀger Frida Vingren, statistiker pÄ SCB.
I Är ser vi det lÀgsta antalet födda under ett första halvÄr pÄ 23 Är.
Det sÀger Guadalupe Andersson, befolkningsstatistiker pÄ SCB. DÀrmed bestÄr de senaste Ärens nedÄtgÄende trend med allt fÀrre födda. Under Ärets första sex mÄnader föddes 49 700 barn. JÀmfört med samma period 2024 föddes 840 fÀrre barn, vilket motsvarar en minskning med 1,7 procent.
Glöm hajpade startups och spektakulÀra miljardrundor. Idet tysta vÀxer mÄnga smÄ svenska bolag som tjÀnar pengar frÄn första dagen. Text & foto:
Fredriksson
n MÄnga kunder söker efter smÄskaliga och lokala lösningar, och hÀr finns utrymme för kreativa affÀrsidéer som kombinerar samhÀllsnytta med ekonomisk hÄllbarhet.
OmsorgstjÀnster i digital form
Den Àldre delen av befolkningen vÀxer snabbt. TjÀnster som kombinerar pÄminnelser om medicin, möjlighet till videosamtal med anhöriga och kon-
takt med vĂ„rdpersonal i en och samma plattform möter ett tydligt behov â bĂ„de bland Ă€ldre och inom omsorgen.
Hantverksofferter med hjÀlp av digitala verktyg
Att lÀmna prisförslag Àr tidskrÀvande för mÄnga smÄföretagare inom bygg- och installation. Genom att digitalt kunna lÀsa av ritningar och automatiskt rÀkna ut materialÄt-
gÄng och arbetsinsats kan hantverkaren spara tid och ge korrekta offerter till kund.
Nya livsmedel med lÄgt klimatavtryck
Intresset för alternativa proteinkÀllor ökar. Företag som arbetar med exempelvis veganska produkter möter bÄde hÄllbarhetskrav och nyfikenhet hos konsumenter.
Viktigast Àr att lösa ett verk-
ligt problem eller möta ett behov och lÄta kundernas köpbeteende visa vÀgen.
CirkulÀr konsumtion med uthyrning i fokus
Fler konsumenter vill inte Ă€ga â utan anvĂ€nda. TjĂ€nster dĂ€r privatpersoner kan hyra verktyg, klĂ€der, fritidsutrustning eller hemelektronik av varandra vĂ€xer. Det gynnar bĂ„de miljön och plĂ„nboken, sam-
tidigt som det skapar intÀkter för den som förmedlar.
Delning av el mellan hushÄll
Allt fler installerar solceller, men fÄ utnyttjar sin el fullt ut. Varför inte satsa pÄ att ta fram nya tekniska lösningar som gör att grannar kan koppla samman sina elsystem och sÀlja överskott direkt till varandra? Det skapar lokal nytta och minskad belastning pÄ elnÀtet.
1. Delning av el mellan grannar â ja varför inte?
2. Groddar â gott, nyttigt och lönsamt.
3. OmsorgstjÀnster kan med fördel samlas i en och samma plattform.
4. Digitalisering av ritningar och andra dokument underlÀttar vid offerter.
5. TjÀnster för till exempel uthyrning av verktyg vÀxer.
5
Under hösten pratar politiker intensivt om höstbudgeten och hur den Àr historiskt stor. Dels för att fÄ fart pÄ konsumtion och hjÀlpa ekonomiskt svaga att fÄ det bÀttre. Men samtidigt ska man veta att den ocksÄ handlar om att röstfiska inför och under valÄret 2026.
n Strategin Àr att se till att stora vÀljargrupper fÄr en del av kakan och gör dem nöjda med sittande regerings politik. Det finns dock en grupp som stretar pÄ i ur och skur oavsett valflÀsk, smÄföretagen.
Vi vill dock pÄminna politiker som nu förbereder valrörelse om att nÀstan en halv miljon mÀnniskor i Sverige Àr företagare och mÄnga av dessa familjeföretagare. Det innebÀr en rejÀlt stor vÀljargrupp. SmÄföretagen Àr inte bara viktiga som vÀljargrupp utan framförallt som jobbskapare i Sverige. Jobbskapare som nu behövs mer Àn nÄgonsin.
Inför riksdagsvalet 2026 stÄr
Sveriges smÄföretagare inför en rad avgörande frÄgor. SmÄ och medelstora företag utgör över 99 procent av nÀringslivet och Àr motorn i bÄde sysselsÀttning och tillvÀxt.
Trots det upplever mÄnga företagare att politiken alltför sÀllan utgÄr frÄn deras vardag och behov. För att stÀrka konkurrenskraften, skapa fler jobb och sÀkra livskraftiga företag i hela landet behövs en tydlig agenda.
HÀr följer nÄgra av de viktigaste omrÄdena dÀr smÄföretagare förvÀntar sig besked under valrörelsen.
Kriminalitet och brottsbekÀmpning
Otryggheten har blivit en allt tydligare frÄga Àven för smÄföretagare. Butiksstölder, inbrott och organiserad brottslighet kostar företagen stora summor varje Är och slÄr sÀrskilt hÄrt mot de minsta aktörerna.
MÄnga smÄföretag saknar resurser att investera i omfattande sÀkerhetslösningar och blir dÀrmed extra sÄrbara. Företagarorganisationer efterlyser dÀrför tydligare ÄtgÀrder för att bekÀmpa vardagsbrottsligheten, snabbare rÀttsprocesser och bÀttre stöd till brottsutsatta företagare.
Kompetens och försörjningsfrÄgor TillgÄngen till rÀtt kompetens Àr avgörande för företagens utveckling. MÄnga smÄföretag vittnar om svÄrigheter att rekrytera, sÀrskilt pÄ landsbyg-
den och i mindre stÀder dÀr arbetskraftsbristen Àr pÄtaglig.
Utbildningssystemet behöver dÀrför kopplas samman bÀttre med arbetsmarknadens behov, inte minst genom fler yrkesutbildningar och lÀrlingsplatser och Företagarförbundets modell för tillvÀxtjobb.
Samtidigt Ă€r försörjningsfrĂ„gan central: fler mĂ€nniskor mĂ„ste ges incitament och möjlighet att arbeta. Det skapar skatteintĂ€kter till samhĂ€llet istĂ€llet för âskatteutgifterâ till bidrag.
Reformer som underlÀttar för lÄngtidsarbetslösa att snabbt komma in pÄ arbetsmarknaden kan bli avgörande för smÄföretagens kompetensförsörjning, Àven hÀr Àr Företagarförbundets modell tillvÀxtjobb en utmÀrkt lösning.
SĂ€nkt arbetsgivaravgift
En av de mest direkta ÄtgÀr-
derna för att stÀrka smÄföretagens konkurrenskraft Àr sÀnkt arbetsgivaravgift. I dag utgör avgiften en tung kostnad som sÀrskilt hÀmmar smÄ företag med mÄnga anstÀllda i lÄg- och medelinkomstsektorer.
LĂ€gre avgifter skulle inte bara underlĂ€tta nyanstĂ€llningar, utan Ă€ven skapa större utrymme för investeringar och innovation. För mĂ„nga företagare kan detta bli en avgörande valfrĂ„ga â inte minst i en tid nĂ€r arbetskraftskostnaderna stiger och marginalerna pressas.
Minskad regelbörda
RegelkrÄngel Àr ett Äterkommande hinder för företagsamhet. SmÄföretagare saknar ofta egna resurser för administration och Àgnar oproportionerligt mycket tid Ät byrÄkrati. Allt ifrÄn bokföringsregler till arbetsrÀttsliga krav och skatteadministration upplevs som
betungande. Politiska löften om förenklingar har Ă„terkommit i decennier, men i praktiken har regelbördan snarare ökat. Under valĂ„ret 2026 kommer kravet pĂ„ konkreta, mĂ€tbara reformer â exempelvis digitaliserade processer och enklare rapporteringskrav âatt stĂ„ högt pĂ„ smĂ„företagarnas agenda.
LandsbygdsfrÄgor
Svensk landsbygd rymmer stor potential, men smÄföretagare i dessa omrÄden vittnar om sÀrskilda utmaningar. Serviceutarmning samt svÄrigheter att hitta personal gör vardagen krÄngligare Àn i storstÀderna.
För att landsbygdsföretagen ska kunna vĂ€xa behövs bĂ€ttre anpassad politik â frĂ„n förbĂ€ttrade transporter och en lĂ„ngsiktig politisk plan för att trygga service och kompetensför-
sörjning pĂ„ landsbygden. Ett fungerande företagande krĂ€ver robust infrastruktur âsĂ„vĂ€l fysisk som digital. MĂ„nga mindre orter kĂ€mpar med bristande vĂ€gunderhĂ„ll, begrĂ€nsade kollektivtrafiklösningar. Detta pĂ„verkar sĂ„vĂ€l logistikkedjor som företagens möjligheter att erbjuda arbete. Investeringar i underhĂ„ll av vĂ€gar och satsningar pĂ„ hĂ„llbara transporter blir dĂ€rför centrala för smĂ„företagens framtid. Utan fungerande infrastruktur riskerar hela regioner att tappa konkurrenskraft och i förlĂ€ngningen avfolkas.
En Äterkommande diskussion i nÀringspolitiken gÀller behovet av en sÀrskild smÄföretagarminister. Idén bygger pÄ att en ministerpost med tydligt ansvar för smÄföretagsfrÄgor skulle ge ökad tyngd Ät de
mindre företagens perspektiv i regeringskansliet. I dag riskerar smÄföretagens behov att hamna i skuggan av storföretagens, trots att de senare Àr i minoritet sett till antal. Inför valÄret 2026 blir det en avgörande frÄga för partier som vill profilera sig som smÄföretagens frÀmsta företrÀdare.
n SmĂ„företagarnas roll i samhĂ€llsekonomin Ă€r central, men deras utmaningar skiljer sig ofta frĂ„n de större företagens. Inför valĂ„ret 2026 blir det dĂ€rför avgörande att politiken adresserar de frĂ„gor som verkligen gör skillnad i vardagen: kompetensförsörjning, infrastruktur, trygghet, förenklade regler och rimliga arbetsgivaravgifter. Ett starkt smĂ„företagande betyder fler jobb, högre tillvĂ€xt och ett Sverige som hĂ„ller ihop â i bĂ„de stad och land.
â
Det Àr lÀtt att bli ivrig och nöja sig med muntliga avtal med exempelvis samarbetspartners. Satsa i stÀllet pÄ skriftliga avtal, de behöver inte vara lÄnga och komplicerade.
Startupbolag har mÄnga bollar i luften och nÀr utvecklingen gÄr snabbt och mycket pockar pÄ uppmÀrksamhet gÀller det att hÄlla huvudet kallt för att undvika nÄgra av startupbolagens vanligaste fallgropar.
â En vanlig fallgrop Ă€r att strunta i skriftliga avtal. I en startupmiljö lĂ€gger entreprenörer ofta mycket tid pĂ„ att utveckla sitt erbjudande och utveckla sitt kundflöde. Det Ă€r lĂ€tt att bli ivrig och nöja sig
med muntliga avtal med exempelvis samarbetspartners.
Satsa i stÀllet pÄ skriftliga avtal, de behöver inte vara lÄnga och komplicerade, sÀger Sofia TÄngelin, chefsjurist pÄ Hidden Dreams, ett riskkapitalbo-
lag som hittills varit med och startat sex nya techföretag.
NÀsta fallgrop Àr att startups saknar skydd för immateriella rÀttigheter. Det hamnar sÀllan högt pÄ prioriteringslistan, men de immateriella rÀttigheterna Àr viktiga, sÀrskilt i techbolag. Ytterligare ett vanligt misstag Àr att inte förstÄ aktieÀgaravtalet, ett viktigt verktyg för att sÀkerstÀlla delÀgarnas rÀttigheter och skyldigheter gentemot varandra.
â Otydliga aktieĂ€garavtal el-
ler avtal som inte anpassats utifrÄn er bolagsfas skapar ofta problem.
â En annan fallgrop Ă€r att inte tillvarata investerarnas kompetens. Investerare kan ofta agera dörröppnare. De kan ofta hjĂ€lpa till med vĂ€rdefulla kontakter och att synliggöra bolaget i sina egna kanaler, sĂ€ger Sofia TĂ„ngelin.
Text: Annika Wihlborg Foto: Adobe Stock & Hidden Dreams
FrÄn och med den 1 oktober 2025 förÀndras a-kassereglerna i grunden. Flera av förÀndringarna ger ökat skydd för företagare, medan andra skÀrper kraven.
n Din taxerade inkomst avgör om du har rĂ€tt till ersĂ€ttning och din medlemstid i a-kassan avgör vilken ersĂ€ttningsnivĂ„ du fĂ„r. DĂ€rför tipsar SMĂ A om att du som företagare ska sĂ€kra ett medlemskap i tid och regelbundet ta ut en mĂ„nadslön. En av de största nyheterna Ă€r att inkomstskyddet för den som startar företag förlĂ€ngs frĂ„n 24 till 60 mĂ„nader. ErsĂ€ttningen vid arbetslöshet kan ocksĂ„ baseras pĂ„ sĂ„vĂ€l tidigare anstĂ€llningar som pĂ„ arbete i ett annat eget företag. â Det hĂ€r kommer att ge mĂ„nga företagare en tryggare start. Vi hoppas att det innebĂ€r att fler vĂ„gar ta steget att driva eget, sĂ€ger Jessica TjĂ€llman, marknads- och kommunikationschef pĂ„ SmĂ„företagarnas A-kassa, SMĂ A.
För aktiebolagsÀgare blir det enklare att anvÀnda fÀrska inkomster vid berÀkningen. A-kassan kan nu basera ersÀttningen pÄ Skatteverkets individuppgifter frÄn de senaste
tolv mÄnaderna, Àven om taxeringsbeslut saknas.
â Vi kan jĂ€mföra upp till tre olika perioder och basera ersĂ€ttningen pĂ„ den period som Ă€r mest förmĂ„nlig, sĂ€ger Jessica TjĂ€llman.
En annan nyhet Àr att vid lÄngtidssjukskrivning, förÀldraledighet och heltidsstudier kan inkomster under de senaste fem Ären ligga till grund för ersÀttningen. I dag gÄr grÀnsen vid tre Är.
Ytterligare en förĂ€ndring Ă€r den nya regeln om âgodkĂ€nt företagâ. HĂ€r ges företagare under vissa förutsĂ€ttningar möjlighet att fortsĂ€tta arbeta i sitt företag och samtidigt fĂ„ ersĂ€ttning. En av förutsĂ€ttningarna Ă€r att den genomsnittliga inkomsten frĂ„n företaget inte fĂ„r överstiga 10 000 kronor per mĂ„nad.
Samtidigt skÀrps kraven, dÄ det inte blir möjligt att fÄ ersÀttning utan att ha haft en tillrÀckligt hög inkomst. Inkomstvillkoret Àr uppfyllt om
den sökande har en totalinkomst om 120 000 kronor varav fyra mÄnader med en inkomst om minst 11 000 kronor före arbetslösheten.
â Det finns Ă€ven en alternativregel för den som inte uppfyller det inkomstvillkoret. DĂ„ tittar vi pĂ„ om man haft minst fyra sammanhĂ€ngande mĂ„nader med en inkomst om minst 11 000 kronor. Aktieutdelning rĂ€knas inte som inkomst, sĂ„ den som vill vara pĂ„ sĂ€kra sidan behöver se till att ta ut lön eller redovisa överskott, förklarar Jessica TjĂ€llman.
LÀs mer om de nya reglerna pÄ smakassa.se
Text: Stefan Hedner Foto: SMĂ A Illustration: Adobe Stock
Det var en gĂ„ng ett land som hette SmĂ„företagien, Ă€ven kĂ€nt som Sverige. Det var ett land fullt av liv, idĂ©er och kaffemaskiner som stĂ€ndigt krĂ„nglade. Men framför allt var det ett land dĂ€r hundratusentals tappra smĂ„företagare stretade pĂ„, frĂ„n morgon till kvĂ€ll â ibland Ă€ven helg â med att skapa jobb, försörjning och skatteintĂ€kter till hela riket.
Men högt uppe i det stora palatset i huvudstaden satt Den Stora Budgetboken och slumrade. Varje höst vaknade den till liv, dÄ Àdlingar, kanslirÄd och riksdagsfolk samlades i ett sorlande sorl för att avgöra: Hur ska rikets guld fördelas?
I denna tid var det alltid nÄgon som viskade:
â Glöm inte smĂ„företagarna! De skapar fyra av fem nya jobb!
Och budgetvÀktarna nickade vÀnligt och sa:
â Ja, absolut. Vi skriver in dem i ett stycke pĂ„ sidan 431, under rubriken âĂvrigtâ.
Men nere i byarna, verkstĂ€derna och de digitala skrivborden suckades det tungt. SmĂ„företagien hölls nĂ€mligen samman av folk som vĂ„gade anstĂ€lla sin första, sin andra, ja, till och med sin tredje medarbetare â trots arbetsgivaravgifter sĂ„ höga att bergsgetter blivit avundsjuka.
De kallade till rÄdslag i byn. Först talade den vise talmannen frÄn Företagarförbundet:
â Vi behöver sĂ€nka kostnaderna för att anstĂ€lla! Arbetsgivaravgiften Ă€r som en förtrollad sten i skon. Den hindrar tillvĂ€xt!
Sedan trÀdde byns skrivare fram och sa:
â RegelkrĂ„ngel! Det tar timmar att rapportera saker som ingen ens lĂ€ser. VĂ„r administration Ă€r numera vĂ„r största kund.
En tredje viskade:
â Och vi dĂ„? Vi företagare som blir sjuka, arbetslösa eller gamla? VĂ„rt trygghetssystem Ă€r ett gammalt dass utan dörr.
Det blev tyst. En liten lÀrling reste sig och sa:
â Kan vi inte fĂ„ nĂ„got som kallas tillvĂ€xt-
jobb? Man jobbar och lĂ€r sig samtidigt â det lĂ„ter som magi!
RÄdsmedlemmarna log. Ja, det lÀt faktiskt rimligt.
Men uppe i slottet hördes bara ekot av kalkyler och kostnadsutredningar.
â Det blir nog för dyrt, mumlade nĂ„gon.
â Och vad ska vi dĂ„ göra med storbolagens behov? De har ju direktlinje till oss via Svenskt NĂ€ringsliv!
DÄ viskade en gammal ekonom med grÄ mustasch:
â Ge smĂ„företagen en egen minister. NĂ„gon som vakar över deras intressen, trĂ€nger in i varje departement och pĂ„minner att smĂ„företag Ă€r stora pĂ„ riktigt â bara inte pĂ„ börsen.
Och folket i byn jublade. Inte för att nĂ„got beslut var taget, men för att nĂ„gon Ă€ntligen nĂ€mnt dem högt â i en budgetdiskussion! Det var stort.
Och hur slutar sagan i höst?
Kanske vaknar Budgetboken upp pĂ„ riktigt denna gĂ„ng. Kanske blĂ€ddrar den fram en sida i början â inte lĂ€ngst bak âdĂ€r det stĂ„r: SmĂ„företagen först!
Kanske fÄr de sÀnkt arbetsgivaravgift, rimligare regler, trygghet som inte krÀver att man först gÄr i konkurs, och plats för lÀrlingar som jobbar sig in i framtiden.
Eller kanske fortsĂ€tter allt som förut âmed löften om att se över saken i nĂ€sta budget...
Men om sagan ska fĂ„ ett lyckligt slut, ja dĂ„ mĂ„ste hjĂ€lten fĂ„ sin plats. Och hjĂ€lten i denna berĂ€ttelse Ă€r inte stor, men den Ă€r mĂ„nga â och den heter smĂ„företagaren.
VĂ„r krönikör Saga Lönnholm kommer frĂ„n framtiden, en AI-skribent som tillĂ„ter sig att fundera över allt du ber henne om â alltid pĂ„lĂ€st, men inte alltid pĂ„litlig?
Charles Asker och hans dĂ„varande fru Elisabet tyckte att det saknades ett mellanting av konditori och bar i Sverige â dĂ€rför startade de ett helt nytt koncept 1996.
n NĂ€stan 30 Ă„r senare Ă€r Espresso House Nordens största kafĂ©kedja â med 500 kaffebarer i fem lĂ€nder, runt 7 000 anstĂ€llda och en omsĂ€ttning pĂ„ tre miljarder kronor.
Charles Asker och hans dÄvarande fru Elisabet hittade inspiration och fick idéen under Ären som de bodde i Sydafrika.
â Hemma i Sverige fanns det vanliga klassiska konditorier och barer, men inget mellan-
ting. Vi ville skapa en blandning av detta â nĂ„got nytt med bĂ„de fika, olika matalternativ och olika drycker med basen i kaffe av hög klass, sĂ€ger han.
NĂ€r makarna Ă„tervĂ€nde till sitt hemland blev de hĂ€r pionjĂ€rer med ett helt nytt koncept â en kaffebar.
Den första under namnet Espresso House öppnades 1996 i en liten lokal (bara 36 kvadratmeter) pÄ Sankt Petri kyrkoga-
ta i Lund - och visade sig vara en superhit.
â Det var en riktig lyckotrĂ€ff att börja i en universitetsstad dĂ€r studenterna var snabba pĂ„ bollen och att sprida runt det som en löpeld. Att vi nĂ„tt ut till en stor skara mĂ€nniskor beror till stor del pĂ„ mun-mot-munmetoden.
Han tillÀgger:
â Vi hĂ€mtade delar frĂ„n olika lĂ€nder och mixade dessa till vĂ„rt eget â bakverk frĂ„n USA med bland annat stora muffins, kaffe frĂ„n Italien och min farmors gamla recept pĂ„ en gudomligt god kladdkaka. Sedan satsade vi pĂ„ en nordisk och trendig inredning. Det blev bĂ„-
de internationellt och hemvÀvt i ett.
Med Espresso House kom inte bara den första kaffebaren i vĂ„rt blĂ„gula land â utan Ă€ven uttrycken förĂ€ndrades.
â Innan sa vi alltid franskans cafĂ© au lait om kaffe med mjölk â men helt plötsligt gick det över till kaffe latte, som kommer frĂ„n italienskans caffĂš latte, berĂ€ttar Charles. Andra dagen efter öppning ringlade kön lĂ„ng ut pĂ„ gatan âoch dĂ„ passade Ă€garparet pĂ„ att Ă€ven rekrytera personal.
â Det var en juridikstuderande som ville jobba lite extra och han hoppade faktiskt rakt
Espresso House
in frÄn kön och började hos oss, haha. Sedan arbetade han en hel del och efter sina studier fortsatte vÄrt samarbete dÄ han hjÀlpte oss med juridiska frÄgor.
Efter bara ett halvĂ„r slog kafĂ© nummer tvĂ„ upp sina portar âdĂ„ pĂ„ Skomakargatan i Malmö.
NÄgot som senare följdes av ytterligare ett i först Lund, sedan i Malmö.
â I början bakade vi allting pĂ„ egen hand, men det blev ohĂ„llbart i lĂ€ngden ju mer vi vĂ€xte. Fast det var ju sĂ„ att jag och min förra fru Ă€lskade vĂ„rt jobb sĂ„ mycket att vi mer eller mindre arbetade dygnet runt. Speciellt nĂ€r vi skulle öppna upp i fler stĂ€der.
Ett speciellt minne för Charles var dÄ han under den allra första personalfesten berÀttade om sin vision att Espresso House skulle bli en stor kedja
Startade: Ăppnade sin första butik pĂ„ Sankt Petri kyrkogata i Lund 1996 av det dĂ„varande gifta paret Charles och Elisabet Asker.
Produkt/bransch: En svensk kaffebarkedja som i dagslÀget Àr Nordens största med cirka 500 kaffebarer i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Tyskland. Antal anstÀllda: Runt 7 000. OmsÀttning: Cirka 3 miljarder kronor.
med hundra kaffebarer.
â Det var nog inte sĂ„ mĂ„nga som trodde pĂ„ mig dĂ€r och dĂ„, för de flesta skrattade faktiskt nĂ€r jag sa det.
NÄgot som av förklarliga skÀl etsat sig fast lite extra.
I dag har den framgÄngsrika kedjan vuxit Ànda till 500 kaffebarer i fem olika lÀnder (Sverige, Norge, Danmark, Finland och Tyskland), antalet anstÀllda ligger runt 7 000 och omsÀttningen pÄ ungefÀr tre miljarder kronor.
â Det har varit en helt otroligt rolig, spĂ€nnande och utmanande resa â en riktig berg-och-dalbanetur. Men jag Ă€r vĂ€ldigt glad och stolt över hur vi lyckats slĂ„ oss in och vĂ€xa genom Ă„ren. Det Ă€r mĂ„nga medarbetare som ligger bakom utvecklingen som varit.
n Kan det hÀnda att du fÄr
nypa dig i armen för att förstĂ„ att du var med och startade en sĂ„ pass stor kedja â som finns representerad i sĂ„ gott som varje stad i Sverige?
â Det Ă€r ju inte direkt nĂ„got jag gĂ„r runt och tĂ€nker pĂ„ dagligen, om man sĂ€ger sĂ„, men nĂ€r jag blir pĂ„mind om det Ă€r det klart att jag kĂ€nner mig glad och stolt.
n Ni presenterade ocksĂ„ en annan nyhet i Sverige pĂ„ 1990-talet â som tog flera Ă„r innan den slog igenom?
â Ja, take away-muggar fanns inte tidigare och mĂ„nga svenskar var tveksamma att ta med sig kaffet i en pappmugg. Men de blev allt populĂ€ra i början av 2000-talet och numera utgör take away ungefĂ€r hĂ€lften av försĂ€ljningen hos oss.
Med tanke pÄ att Àgarduon hela tiden tittade framÄt och
öppnade nya enheter var det inte precis sÄ att pengarna lades pÄ hög.
â Nej, vi hade stĂ€ndigt likviditetsproblem eftersom vi satsade vinsterna pĂ„ nya kaffebarer. Men frĂ„n och med Ă„r 2000 började vi ta in delĂ€gare. DĂ„ vi var uppe i 60 enheter hade vi tre delĂ€gare som Ă€gde tio procent vardera.
Men sedan minskade den egna Ă€gardelen allt mer â och nu har kedjan sin tredje huvudĂ€gare efter att det tyska familjeföretaget JAB Holding Company köpte upp Espresso House 2015.
Charles har i dag bara en liten Ă€garandel â men Ă€r fortfarande starkt engagerad i företaget i sin roll som styrelseledamot.
Text: Joakim Löwing Foto: Espresso House
âStor efterfrĂ„gan pĂ„ svenskodlat proteinâ
Teknikintresset har gett Marc Ljungström en lÄng karriÀr som innovativ entreprenör inom livsmedelsbranschen. PÄ 90-talet var det han som tog fram den industriella tekniken för att producera havremjölk. HÀrnÀst ska han göra vÀxtbaserat protein av svenskodlade bondbönor.
n I början av 90-talet kom Lennart Lindahl och Inger Ahldén frÄn Lunds universitet till Marc Ljungström i Tingsryd. Marcs företag hade fokus pÄ innovation och tillverkade livsmedelsprodukter som soppor, sÄser och sojadrycker i sterila förpackningar för Europa.
â Syftet med besöket var att diskutera en möjlig produktionsmetod för det prov pĂ„ en havrebaserad produkt som de hade med sig, minns Marc. Vi satte igĂ„ng och nĂ„gra mĂ„nader senare lanserades den första flytande havreprodukten pĂ„ den svenska marknaden. Det var uppstarten till det som se-
nare blev Oatly och all annan havredryck.
Marcs företag var ocksÄ först i vÀrlden att producera soppor med större partiklar och fylla dem i sterilförpackningar. Som mest hade företaget 135 anstÀllda, varav 60 var sysselsatta med produktion av soppor och sÄser för export till lÀnder inom Europa.
â Efter EU-intrĂ€det flyttade en stor del av Sveriges livsmedelsproduktion till Ăsteuropa, konstaterar Marc. Vid millennieskiftet slutade jag som vd i Tingsryd och Ă€gnade mig Ă„t att konstruera och handla med livsmedelsutrustning.
2005 blev Marc en av huvudÀgarna till den stora byggnad i Karlshamn dÀr Karlshamns Mejeri hade haft betydande produktion av margarin och glass.
â Senare köpte jag ut den andra storĂ€garen och Ă€gde dĂ„ över 90 %. Under mitt ledarskap fylldes 30 000 kvm produktionsyta med livsmedels-
relaterade verksamheter. Företaget sÄldes 2022.
Marcs senaste företagsprojekt Àr Plant Protein Production, som nu bygger upp en fabrik öster om Karlskrona för tillverkning av vÀxtbaserat protein.
â HĂ€r har jag stor hjĂ€lp av
â
Man mÄste ifrÄgasÀtta alla manuella metoder. Ska man konkurrera krÀvs
effektiv teknik, rationella metoder och minimerad personalinsats per kilo producerad produkt.
à ke StÄhl, som Àr en kunnig rÄdgivare och expert, samt flera andra personer som jag kontinuerligt byter idéer med, sÀger Marc.
Sverige importerar 300 000 ton protein per Är, huvudsakligen sojaprotein. Soja Àr kontroversiellt eftersom regnskog huggs
ner för att ge plats Ät odlingarna. Marcs plan Àr att anvÀnda bondbönor, som odlas i Sverige och Europa med gott resultat.
â Bondbönan Ă€r nĂ€stan lika proteinrik som sojabönan, sĂ€ger han. Det finns stor efterfrĂ„gan pĂ„ svenskodlat protein och vi rĂ€knar med att starta
Fem rÄd frÄn Marc
1 2 3 4
Var nyfiken pÄ nya produkter och tekniker med sikte pÄ innovativ tillverkning.
Se pÄ dina processer med kritiska ögon. Vad kan göras billigare, enklare och effektivare?
Ha processutrustning av hög kvalitet för att minimera kostsamma driftsstörningar.
Ta reda pĂ„ sĂ„ mycket du kan innan start och var inte rĂ€dd att ompröva detaljbeslut. Ăndra dig nĂ€r du förstĂ„r att du inte har den bĂ€sta lösningen.
5
Omge dig med kollegor och rÄdgivare som Àr kunniga och ifrÄgasÀttande.
testproduktion vid Ă„rsskiftet.
Marcs frÀmsta rÄd till andra entreprenörer Àr intressera sig för teknik.
â Man mĂ„ste ifrĂ„gasĂ€tta alla manuella metoder. Ska man konkurrera krĂ€vs effektiv teknik, rationella metoder och minimerad personalinsats per
kilo producerad produkt. All produktion inom alla branscher bygger egentligen pÄ liknande principer. Det Àr bara detaljer samt storleken pÄ utrustningen som skiljer.
Text: Stefan Hedner Foto: Marc Ljungström & Hans Andersson
AffÀrsidéer kan uppstÄ ur trender, intressen och analyser, men vad hÀnder om man lÄter den egna personligheten bestÀmma vad man ska göra? Psykiatern Carl Gustav Jung menade att det finns Ätta olika personlighetstyper. HÀr utgÄr vi frÄn dessa och tipsar om vilka branscher som kan passa respektive personlighet. Var hittar du dig sjÀlv?
n Objektiv, rationell och driven av fakta. Du accepterar bara det som kan bevisas, och styr med sÀker och ibland för hÄrd hand. Passar i konsultbolag inom teknik, juridik eller revision dÀr tydliga metoder och resultat Àr avgörande.
n KonstnÀrlig och sinnlig, med ett starkt inre bildsprÄk. Du hÀmtar energi frÄn skapandet i sig. Musik, konst, hantverk och design Àr branscher dÀr du kan kapitalisera pÄ din kÀnsla för fÀrg, form och textur.
n Empatisk och relationsbyggande. Du lÀser av mÀnniskor snabbt och trivs i stora nÀtverk, men kan bli sÄrbar om du inte fÄr respons. Event, PR, HR och coaching Àr branscher dÀr din sociala förmÄga blir affÀrskapital.
n Tillbakadragen, kÀnslig och uppmÀrksam pÄ andras behov. Du undviker rampljuset och bör driva företag inom exempelvis terapi, specialpedagogik eller arbete med kulturarv, dÀr omsorg och tÄlamod Àr centralt.
n Fascineras av ting och konkreta upplevelser. Du ser detaljer och njuter av att omge dig med produkter som engagerar sinnena. Detaljhandel, inredning, restaurang och produktutveckling Àr naturliga arenor för dig.
n Djup tÀnkare med stark inre logik, men inte alltid den mest sociala. Du Àr envis och mÄlfokuserad, perfekt för forskning, mjukvaruutveckling eller teknisk analys dÀr sjÀlvstÀndighet Àr en styrka.
n Ăventyrslysten och rastlös, alltid pĂ„ jakt efter nĂ€sta projekt. Du glömmer snabbt det gamla nĂ€r nĂ„got nytt lockar. Resebranschen, upplevelseturism och evenemangsproduktion passar din energi.
n VisionÀr och idealist, med en nÀstan intuitiv kÀnsla för vad andra tÀnker och vill göra. Du kan ha svÄrt att hÄlla fötterna pÄ jorden, men dina idéer Àr ofta starten för nÄgot banbrytande. Innovationsbolag, kreativa studios och ideella projekt Àr din hemmaplan.
Text: Stefan Hedner Foto: Pexels.com
FrÄn 199kr/mÄn kan du engagera & inspirera dina följare pÄ Facebook med fÀrdiga professionella mallar.
Skapa en levande butik med snygga butiksskyltar
SÀkerstÀlla att ditt företag blir sökbart pÄ Google Synas pÄ 200 nyhetsoch intressesajter
Testa ADON Boost gratis idag! DÀrefter fÄr du 20% rabatt som medlem i Företagarförbundet.
FrÄn 199 kr / mÄnad (Ord. pris 249 kr, inga bindningstider)
Scanna QR-koden för att komma igÄng.
William Asefaws berÀttelse gÄr frÄn strömavbrott till startup. Det började en sommar för tre Är sedan nÀr han som 18-Äring hÀlsade pÄ slÀktingar i Eritrea och Kenya.
â Det var stĂ€ndiga strömavbrott och gatljusen slĂ€cktes redan vid 20-21-tiden pĂ„ kvĂ€llen, minns William. Mörkret gjorde kvĂ€llarna bĂ„de otrygga och osĂ€kra.
IdĂ©n till sin innovation â en LED-lampa som drivs av saltvatten â kom inte omedelbart. Först drev William UF-företag
med tvĂ„ vĂ€nner, ett projekt som vĂ€ckte hans kĂ€nsla för entreprenörskap. Inspirerad av sin storebrors rĂ„d: âdet finns produkter som folk vill ha och produkter som folk behöverâ, började han Ă„ter fundera pĂ„ erfarenheterna frĂ„n Ăstafrika.
Efter mÄnader av experimenterande och med hjÀlp av
en familjevÀn som Àr elingenjör hade han prototypen till sin lampa klar. Det var viktigt att göra den billig, hÄllbar och lÀtt att anvÀnda.
â Att lampan fungerade gav massor av inspiration, sĂ€ger William. Jag sökte stipendier och fick pengar av bĂ„de XO Foundation och Familjen Spendrup. Ett fantastiskt kvitto pĂ„ att jag var pĂ„ rĂ€tt vĂ€g och att lampan kan göra skillnad i vĂ€rlden.
Just nu pluggar William ekonomi vid Ărebro universitet
samtidigt som han utvecklar lampan vidare.
â Pilottester planeras till hösten och om allt gĂ„r vĂ€l hoppas jag kunna lansera i slutet av 2025 eller tidigt nĂ€sta Ă„r, sĂ€ger han.
MÄlet Àr att nÄ stora organisationer som Unicef, Röda korset och FN, som har kanaler till avlÀgsna omrÄden i hela vÀrlden.
â Men jag ser Ă€ven att lampan kan komma till anvĂ€ndning hĂ€r i vĂ€st, dĂ€r krisberedskap har blivit en allt större frĂ„ga, avslutar han.
Text: Stefan Hedner Foto: William Asefaw
PÄ Zendr tycker vi att frakten, för dig, ska vara en bisak. DÀrför gör vi det till vÄr huvudsak. Vi erbjuder dÀrför marknadens smidigaste fraktlösning i form av ett enkelt bokningssystem och personlig kundservice som hjÀlper tusentals företag att spara bÄde tid och pengar pÄ sin frakt. Njut av fördelaktiga fraktavtal med marknadens ledande transportörer.
P TA-system (fraktbokningssystem) med fÀrdiga transportavtal
P Personlig service
P Integration till din webshop/affÀrssystem
P Betala bara för frakten, utan mÄnadskostnad
SCANNA FĂR ATT FĂRENKLA DIN FRAKT!
Boka din frakt i vÄr portal och vÀlj mellan vÄra olika transportörer
08-4800 12 70 info@zendr.se
Frösundaviks Allé 15 169 70 Solna
n Enligt lag fÄr gÄrdsförsÀljning enbart ske till konsumenter som har deltagit i ett kostnadsbelagt besöksarrangemang som har anknytning till den alkoholdryck som tillstÄndet gÀller. I samband med arrangemanget ska information lÀmnas om alkoholens skadeverkningar.
n Det finns begrÀnsningar för hur stor mÀngd varje person fÄr köpa, och ÄldersgrÀnsen Àr 20 Är för att fÄ köpa alkoholdrycker.
SÄ fort den nya lagen om gÄrdsförsÀljning av alkohol trÀdde i kraft den 1 juni i Är, skickade Victor Rydén in ansökan. Vissa var redan igÄng med försÀljningen dÄ.
â Det var lite olika i olika kommuner, i Uppsala kunde man börja ansöka först den 1 juni. Vi kom igĂ„ng i mitten pĂ„ juni hĂ€r pĂ„ LĂ€nna, vi var angelĂ€gna om att komma igĂ„ng sĂ„ fort som möjligt, sĂ€ger han. LĂ€nna bryggeri, eller som Victor RydĂ©n hellre vill sĂ€ga, vineri, finns i en gammal brukslokal med masugn frĂ„n 1700-talet. Tack vare museijĂ€rnvĂ€gen Lennakatten som lockar turister att Ă„ka med det gamla Ă„ngloket Ă€r det mĂ„nga som hittar hit.
Men det Àr inte bara att droppa in och handla nÀr man vill. En rundtur hos vinproducenten mÄste bokas. Enligt lag mÄste en halv timmes information om alkoholens skadeverkningar ingÄ.
â Vi har provningstillfĂ€llen med rundvandring, provning av vĂ„ra drycker och sĂ„ fĂ„r man handla om man vill. Totalt tar arrangemanget tvĂ„ timmar, och sker pĂ„ helger, sĂ€ger Victor RydĂ©n.
Besöket pÄ LÀnna bruk ingÄr i ett paket med en restaurang i nÀrheten, tÄget frÄn Uppsala och tillbaka.
â Det Ă€r mer en bonus att man kan köpa med sig drycker, vi som jobbar Ă€r i produktion hela veckorna, och man kan köpa vĂ„ra produkter pĂ„ Systembolaget i Uppsala, sĂ„ man Ă„ker inte hit bara för att handla.
LÀnna bruk har fyra anstÀllda, inklusive Victor Rydén, som startade verksamheten 2017 efter att ha arbetat i restaurang-
branschen i mÄnga Är. Nu Àr det heltid pÄ LÀnna som gÀller.
â Det Ă€r frĂ€mst vinproduktionen vi tjĂ€nar pĂ„, det finns inte sĂ„ mĂ„nga urbana vinerier i Sverige. Det Ă€r en jĂ€ttetuff bransch med lĂ„ga marginaler. Man mĂ„ste upp i volym och smĂ„bryggerier gör inte stora volymer. Vid pandemin var det mĂ„nga som valde att lĂ€gga ner, för det Ă€r ganska mycket jobb för lite pengar.
â Men vi har fler ben att stĂ„ pĂ„, vi gör ju bĂ„de vin, öl och sprit, och packar Ă„t andra kunder. Vi har utrustning och kan göra Ă„t andra producenter.
n Hur ser framtiden ut?
â Vi har nyligen lanserat öl med etiketter med bilder frĂ„n UpplandsmusĂ©ets arkiv, och vĂ„r kaffelikör Ă€r ny, sĂ„ just nu handlar det mest om hur vi kan effektivisera pĂ„ plats. NĂ€sta Ă„r blir det lite nya grejer.
Text: Eija Salminen Foto: Privat
n FörsÀljningen ska ske frÄn ett avgrÀnsat utrymme som tillstÄndshavaren disponerar. Det finns inget krav pÄ att ha en lokal inomhus.
n FörsÀljning fÄr endast ske mellan 10:00 och 20:00, alla veckodagar. TillstÄndshavaren eller en försÀljningsansvarig person ska alltid vara nÀrvarande och ha tillsyn över försÀljningen.
n Priset pÄ de drycker som sÀljs fÄr inte sÀttas lÀgre Àn tillverkningskostnaden samt ett skÀligt pÄslag.
KĂLLA: FOLKHĂLSOMYNDIGHETEN
NÀr hon blev av med jobbet, tog hon steget att göra allvar av sin hobby. Nu har keramikern Isabella Bernulf, 36, eget företag pÄ heltid, med keramikstudio och butik.
n I ett av de gamla röda tegelhusen frÄn Asea-verkstÀdernas tid pÄ Kopparlunden i VÀsterÄs huserar nu Isabella Bernulf med sitt företag Blombruden.
n Hur började ditt intresse för keramik?
â Jag flyttade till VĂ€sterĂ„s för fem Ă„r sedan, och började en keramikkurs pĂ„ ABF. Jag har alltid varit kreativ, mĂ„lat och sytt, och var sugen pĂ„ att gĂ„ en ordentlig kurs. Jag fastnade direkt, det var superkul, sĂ€ger Isabella, som fortsatte med kursen i fyra Ă„r.
Efter tvĂ„ Ă„r kĂ€nde hon att hon kunde göra det hemma. â Jag köpte en ugn, vi bodde i hus dĂ„, sĂ„ jag gjorde om ett rum i kĂ€llaren till studio.
Isabella gör frÀmst vaser med en sorts ringlande teknik, som blivit lite av hennes signum. Det som verkligen blev höjdpunkten var nÀr hon fick vara med i Liljevalchs vÄrsalong 2024.
â Jag Ă€r frĂ„n Falun, sĂ„ jag tyckte det skulle vara roligt att göra en dalahĂ€st i keramik och skickade in den mest pĂ„ skoj, men den kom med. DĂ„ var det fortfarande hobbyverksamhet.
DalahÀstarna i keramik kom med pÄ Liljevalchs vÄrsalong 2024, och Àr nÄgot som Isabella Bernulf sÀljer en del av.
n Hur kommer det sig att du startade företag?
â Jag jobbade med digital marknadsföring pĂ„ ett av HM:s modeföretag, och nĂ€r det blev en omorganisering fick jag gĂ„. Jag blev sugen pĂ„ att göra nĂ„got annat, jag hade jobbat med marknadsföring i
fem Är, sÄ jag bestÀmde mig för att satsa pÄ det hÀr.
I sin lokal har Isabella Bernulf öppnat en studio och butik, dÀr hon sÀljer bÄde egna och Àven andra externa varor för att det ska bli större utbud.
â Jag har ocksĂ„ workshops dĂ€r folk fĂ„r göra egna grejer i keramik, jag brĂ€nner och glaserar Ă„t dem. Det kan vara till exempel de som har möhippa, kollegor, kompisar, och ocksĂ„ barninriktat. Det har blivit vĂ€ldigt uppskattat, trots att jag inte haft öppet sĂ„ lĂ€nge.
Isabella Bernulf sÀljer ocksÄ sina alster till Moderna museet i Stockholm och till andra butiker.
n Vad Àr framgÄngskonceptet?
â Det kĂ€nns nytt och spĂ€nnande, det finns inte sĂ„ myck-
et sÄdant hÀr i VÀsterÄs, att folk fÄr vara kreativa och ta med sig saker hem. Jag tÀnkte att jag kör bara, det Àr jÀttelÀskigt att starta eget, men det Àr bara att kasta sig ut. GÄr det sÄ gÄr det, man Ängrar sig bara om man inte har testat.
Text & foto: Eija Salminen
n Ă lder: 36.
n Gör: Keramiker, driver företaget âBlombrudenâ i VĂ€sterĂ„s. n Instagram: @blombruden n RĂ„d till den som vill satsa pĂ„ sin hobby: Ha en plan för marknadsföring, jag har kört mycket sociala medier. Samarbeta med andra, jag har samarbeten med inredningsstylister, restauranger och butiker, sĂ„ man nĂ„r ut till olika mĂ„lgrupper. Var förberedd pĂ„ att jobba 24/7. Fördelen Ă€r att man fĂ„r vara sin egen chef.
LEAD i Ăstergötland Ă€r en av Sveriges största företagsinkubatorer â bolag som framgĂ„ngsrikt genomgĂ„tt deras program omsĂ€tter i dag totalt över 2,5 miljarder kronor och sysselsĂ€tter 1 374 personer.
â Vi stöttar entreprenörer och innovatörer med affĂ€rscoachning, utbildningar, samt tillgĂ„ng till ett stort nĂ€tverk bĂ„de gĂ€llande kompetens, kapital och kunder, berĂ€ttar vd:n Catharina Sandberg.
Sedan starten 2007 har LEAD vuxit till en av landets största företagsinkubatorer âoch arbetar med innovatörer och entreprenörer frĂ„n sĂ„vĂ€l akademi som nĂ€ringsliv att utveckla och etablera sina företag pĂ„ marknaden.
LEAD Ă€gs av Linköpings universitets holdingbolag och finansieras av Linköpings universitet, Vinnova, Linköpings och Norrköpings kommun, samt Region Ăstergötland.
Uppdraget och syftet Ă€r att leverera tillvĂ€xt â regionalt genom skapandet av arbetstillfĂ€llen och skatteintĂ€kter, nationellt genom att Sveriges BNP ökar genom exportintĂ€kter.
â Vi fokuserar pĂ„ kunskapsbaserade affĂ€rsidĂ©er som har nĂ„gon form av innovationshöjd, oftast genom ny teknik, och dĂ€r affĂ€ren gĂ„r att skala. DĂ„ kan vi hjĂ€lpa till med affĂ€rsutveckling i mĂ„nga olika
â Det Ă€r bĂ€ttre att inte vĂ€nta för lĂ€nge, vid exempelvis teknikutveckling finns risken att man drar den Ă„t fel hĂ„ll.
led â som inleds med vĂ„rt affĂ€rsutvecklingsprogram Bootup i tolv veckor, sĂ€ger vd:n Catharina Sandberg.
Just att företaget Àr skalbart och har en potential att nÄ hundra miljoner kronor i omsÀttning Àr en grundförutsÀttning för att LEAD ska ta sig an att bidra till utveckling av de nya affÀrsidéerna.
â LEAD samverkar med bĂ„de Almi och Nyföretagarcentrum, sĂ„ personer med affĂ€rsidĂ©er som inte kan fĂ„ stöd av oss kopplas samman med nĂ„gon av dem som ju ocksĂ„ arbe-
Majoriteten av alla startups misslyckas.
Hos LEAD Àr det annorlunda. De flesta som lÀmnar LEAD vÀxer utifrÄn sina mÄl och ambitioner. De har totalt:
n 1 145 utvÀrderade idéer.
n 69 aktiva alumner.
n 1 374 anstÀllda i de olika bolagen.
n 2,5 miljarder kronor i omsÀttning i de olika bolagen.
n 69 procent överlevnadsgrad.
n Ăver 300 LEAD-coachade startups.
n 18 procent tillvÀxt pÄ portföljen.
tar med att frÀmja nÀringslivet pÄ olika sÀtt.
Totalt finns 32 företagsinkubatorer i Sverige, som fĂ„r stöd frĂ„n Vinnova â dĂ€r mĂ„nga Ă€r kopplade till universitet och högskolor â och i första hand
hÀnvisas ideéÀgare att söka stöd lokalt/regionalt.
â Men vi pĂ„ LEAD stöttar flera företag Ă€ven utanför Ăstergötland, inte minst inom defencetech-sektorn dĂ€r vi Ă€r starka i vĂ„rt lĂ€n och man kan alltid höra av sig. Ett bra tips
till innovatörer och entreprenörer Àr att höra av er tidigt för att fÄ snabb och tidig input. Det Àr bÀttre att inte vÀnta för lÀnge, vid exempelvis teknikutveckling finns risken att man drar den Ät fel hÄll. Det viktigaste Àr ju att veta vad
kunderna önskar och söker efter.
NÄgot som LEAD starkt bidrar med Àr just att ge mycket input och att ifrÄgasÀtta.
â Vi har haft företagare som kommit till oss flera gĂ„nger med olika idĂ©er och anled-
att bygga upp bolaget och kan exempelvis vid kontakter med investerare hjÀlpa till med pitchtrÀning. I vissa fall kan vi Àven bidra med ekonomiska
att de framhÄller vÄr noggranna feedback, dÀr vi vrider och vÀnder pÄ affÀrsidéen.
Men de bidrar ocksÄ med flera andra mycket betydelsefulla punkter.
â Framför allt ger vi tillgĂ„ng till vĂ„rt stora kontaktnĂ€t, erbjuder hjĂ€lp av en affĂ€rscoach
â Tveka inte att ta kontakt med en inkubator Ă€ven om du Ă€r osĂ€ker pĂ„ om din affĂ€rsidĂ© uppfyller alla kriterier för att bli antagen. Du fĂ„r oftast vĂ€rdefull feedback redan i första mötet med en affĂ€rscoach. Var dĂ€rför inte rĂ€dd för att vĂ„ga presentera dina idĂ©er, menar Catharina Sandberg.
Text: Joakim Löwing Foto: Christine Engström
Elisabeth Standår sadlade om och gjorde passionen för taktÀlt till ett succéföretag.
n 2019 sa friluftsentusiasten
Elisabeth Standår upp sig frÄn jobbet som kommunikatör och projektledare och flyttade till à re med sin familj. DÀr sadlade hon om och startade företaget TaktÀltarna, som sÀljer och hyr ut taktÀlt. Genom att dela med sig av sin passion för friluftsliv och visa pÄ möjligheterna med taktÀlt har TaktÀltarna uppnÄtt en snabb tillvÀxt.
â Jag fick upp ögonen för taktĂ€lt som monteras pĂ„ taket till en vanlig personbil nĂ€r en
kompis visade bilder frÄn sin taktÀltsresa genom Nordafrika. Jag bestÀmde mig för att anvÀnda kunskaperna och erfarenheten vi fÄtt pÄ vÄra egna taktÀltsresor till att utveckla ett eget taktÀltsvarumÀrke. Min mÄlsÀttning Àr att fÄ fler mÀnniskor att upptÀcka tjusningen med taktÀlt, sÀger Elisabeth Standår.
Sedan 2020 har TaktÀltarnas verksamhet utvecklats med ett lager i Ulricehamn och uthyrningspartners och showroom i Stockholm. I fjol omsat-
â Min mĂ„lsĂ€ttning Ă€r att fĂ„ fler mĂ€nniskor att upptĂ€cka tjusningen med taktĂ€lt.
te TaktÀltarna 7,2 miljoner kronor och allt fler fÄr upp ögonen för fördelarna med tÀlt som monteras pÄ bilens tak, som ett alternativ till husvagn, husbil eller traditionella tÀlt. 2024 var TaktÀltarna en av Sveriges hundra frÀmsta e-handelsraketföretag, enligt en ranking frÄn Svea Bank.
â I början visste nĂ€stan ingen vad taktĂ€lt var, sedan dess har intresset exploderat, sĂ€ger Elisabeth StandĂĄr.
Text: Annika Wihlborg Foto: Press
n Marknaden för koldioxidkrediter vÀxer. Via koldioxidkrediter kan skogsÀgare kompensera för utslÀpp genom att öka kolinlagringen i sin skog och alltsÄ fÄ betalt för den koldioxid som deras skog binder och lagrar.
NÀr biologen och jÀgmÀstaren Erik Nillius befann sig pÄ en mountainbiketur i skogen föddes idén till The Forest Solution med visionen att skapa ett genuint klimatkompensationsprojekt i Norden.
The Forest Solution erbjuder certifierad kolinlagring i den svenska produktionsskogen i ett certifierat projekt som har potentialen att göra klimatskillnad pÄ riktigt.
âGenom att tillföra nĂ€ringsĂ€mnet kvĂ€ve i brukade yngre och medelĂ„lders skogar, som annars inte nĂ€ringsberikas av ekonomiska skĂ€l, ökar vi skogens förmĂ„ga att binda Ă€nnu mer koldioxid. Den vĂ€xande marknaden för koldioxidkrediter i skogen Ă€r en viktig möjliggörare för vĂ„r affĂ€rsidĂ©, sĂ€ger Erik Nillius.
Ambitionen med företaget Àr att hjÀlpa till att hejda klimatförÀndringen utan att Àventyra biologisk mÄngfald eller andra viktiga mÄl.
âDen svenska skogsresursen Ă€r i dagslĂ€get i princip maximalt utnyttjad. 97 procent av tillvĂ€xten i produktionsskogen nyttjas. Samtidigt vill mĂ„nga anvĂ€nda skogen som en del av sin klimatomstĂ€llning. För att lösa den totala ekvationen behöver vi öka tillvĂ€xten i produktionsskogarna, vilket vi gör genom att tillföra kvĂ€ve. Det bidrar dessutom till flera av FN:s hĂ„llbara utvecklingsmĂ„l.
Text: Annika Wihlborg Foto: The Forest Solution
Intresset för entreprenörskap, textil, hav och viljan att hjÀlpa mÀnniskor ledde fram till Pontus
Hallins uppfinning âLifboatâ, en flotte som redan har rĂ€ddat liv.
n SkÄnepÄgen, uppvuxen i Viken, flyttade till Norge för att surfa och och fick jobb inom textilindustrin efter utbildningen i entreprenörskap och produktuveckling i BorÄs.
â Jag frĂ„gade mig sjĂ€lv vad jag kan hjĂ€lpa till med hĂ€r i vĂ€rlden med min erfarenhet, av havet, surf, segelbĂ„tar och design? Jag har alltid varit lite av en uppfinnare och haft skissblocket med pĂ„ resor.
2017, i samband med flyktingkrisen pÄ Medelhavet, började Pontus Hallin utveckla de första idéerna till det som idag Àr en livrÀddande flotte.
Pontus Hallin bor och tillverkar flotten i Lofoten, och har haft hjÀlp av Svenska sjörÀddningssÀllskapet att testa den med olika rÀddningsbÄtar.
â Den har dragits efter bĂ„t i 40 knop och kajakpaddlare i RĂ€ddningssĂ€llskapet i Norge har gjort frivilliga tester med den. Den Ă€r designad för att tĂ„la hĂ„rt vĂ€der och att man Ă€ven ska kunna göra rĂ€ddningsinsatser frĂ„n helikopter.
Flotten har fÄtt internationell uppmÀrksamhet bland
Grundare och vd för Lifboat. Bor: I Lofoten, ursprungligen frÄn Viken. à lder: 36.
Familj: TvÄ söner pÄ tvÄ och fyra Är.
Utbildning: Entreprenörskap och produktutveckling pÄ Textilhögskolan i BorÄs, och SKARP i à re
SysselsÀttning: Produktion och utveckling av Lifboat, frilansuppdrag inom textil.
Engelska kanalen och en flotte har anvÀnts flitigt i Frankrike under ett Är.
â Hittills har vi fĂ„tt bra feedback frĂ„n sjörĂ€ddarna efter ett Ă„rs anvĂ€ndning. Jag vet att mĂ„nga har blivit hjĂ€lpta i svĂ„ra situationer. 30 personer har suttit stabilt pĂ„ flotten och har tyckt att det var en trygg plattform. Det Ă€r jĂ€ttefint att veta att den redan varit med och rĂ€ddat liv, sĂ€ger Pontus.
â Den Ă€r byggd av en stark duk av polyuretan, starka brandslangar, och sys med en av de starkaste symaskinerna som finns. Den ska tĂ„la mycket ocksĂ„ nĂ€r den trycker mot klippor eller mot bĂ„tar.
annat genom IMRF ( International Maritime Rescue Federation) och varit med i en parad i Rotterdam med andra rÀddningsbÄtar frÄn Europa.
â Den Ă€r uppblĂ„sbar sĂ„ att den lĂ€tt kan packas ner, och Ă„teranvĂ€ndas flera gĂ„nger, till skillnad frĂ„n traditionella livflottar som kasseras efter en gĂ„ng. Men det viktigaste steget i hela designen Ă€r att man lĂ€tt ska kunna klĂ€ttra upp i den, det gör arbetet lĂ€ttare för rĂ€ddningspersonal till havs. Lifboat anvĂ€nds just nu i
Finansiering har han fÄtt hjÀlp med via Innovation Norge, och haft SjörÀddningssÀllskapet som pilotkund.
â Det Ă€r mĂ„nga som hört av sig, det Ă€r en fin sammanhĂ„llning mellan rĂ€ddningsorganisationer, inte bara de som akut rĂ€ddar mĂ€nniskor. Vi Ă€r klara för att ta emot bestĂ€llningar, nĂ„ ut till kunder och sponsorer, och investerare som vill vara med och hjĂ€lpa oss att rĂ€dda liv till havs, sĂ€ger Pontus.
Text: Eija Salminen Foto: Lifboat
Arvid Nyman var inte alls nöjd med kvalitén dÄ han skickade sina anstÀllda pÄ en massa lagstadgade kurser pÄ plats för att fÄ de certifikat och intyg som krÀvdes. DÀrför startade han K-Utbildning
n Företaget erbjuder online-utbildningar med fokus pÄ sÀkerhet inom bygg och industri och kan utföras nÀr det passar bÀst pÄ dygnet.
NĂ€r Arvid Nyman under fyra Ă„r drev Grön Sol â ett bolag inom solcellsinstallationer âtvingades bĂ„de han sjĂ€lv och personalen att genomföra en mĂ€ngd olika kurser för att fĂ„ de certifikat och intyg som enligt lag krĂ€vs.
â Det var otroligt mĂ„nga kurser inom framför allt sĂ€kerhet â i vĂ„rt fall mycket inom stĂ€llning, fall och sĂ€kra lyft. Dessa genomfördes alltid pĂ„ plats och vi förlorade hela dagar pĂ„ att skicka min anstĂ€llda pĂ„. Dessutom var kvalitĂ©n ofta lĂ„g och didaktiken direkt undermĂ„lig. Det var frustrerande att se personal som bara âsatt av tidenâ och jag grĂ€mde mig att betala för fortbildning som inte blev fortbildande â dĂ€rtill
bara förlorade arbetsdagar, anser han.
Under 2018 föddes dĂ€rför tanken pĂ„ digitala utbildningar âsom kan genomföras varsomhelst och nĂ€rsomhelst dĂ„ det passar montören bĂ€st. NĂ€r hen lĂ€r sig mest.
â Tillsammans med mina tvĂ„ programmerare var vi tidigt ute att bygga upp en egen plattform för onlinekurser och hade vĂ„r första kund i januari nĂ„got Ă„r senare. Sedan exploderade det digitala utbudet under pandemin.
Arvid sÄlde sitt bolag inom solcellsinstallationer till EON och valde att enbart satsa pÄ K-Utbildning.
I dag erbjuder företaget ett 20tal digitala kurser inom sĂ€kerhet och arbetsmiljö â sĂ€rskilt framtagna för bygg- och industribranschen. Det tĂ€cker allt
frĂ„n farligt gods och elsĂ€kerhet, till fallskydd, lift, sĂ€kra lyft, stĂ€llningar och HLR. Kurserna Ă€r helt online â tillgĂ€ngliga nĂ€r som helst, pĂ„ vilken enhet som helst.
â Nyckelorden Ă€r flexibilitet, enkelhet och lĂ€ttillgĂ€nglighet. Det gĂ„r lika bra att genomföra utbildningen via datorn som mobiltelefonen och eleverna vĂ€ljer sjĂ€lva hur de tar till sig innehĂ„llet. Vissa föredrar att göra det i ett svep, medan andra vill sprida utbildningen under flera dagar. Vi möjliggör för samtliga deltagare att skapa sina egna bĂ€sta förutsĂ€ttningar. Under vĂ€gens gĂ„ng görs deltester och sĂ„ avslutas det alltid med ett slutprov för att bli godkĂ€nd.
K-Utbildning har lagt mycket tid pÄ att skapa
en lÀtthanterlig plattform med hög kvalitet pÄ kursernas innehÄll. Alla Àr heltÀckande inom respektive omrÄde.
Kunderna uppskattar flexibiliteten, den pedagogiska kvaliteten och att slippa logistiken kring platsbaserade utbildningar.
â Under det hĂ€r Ă„rets fyra första mĂ„nader var 55 procent av vĂ„ra kunder Ă„terkommande, vilket vi Ă€r vĂ€ldigt glada och stolta över. Flera av vĂ„ra större kunder har valt oss just för att de vill slippa onödig administration och fĂ„ en modern lösning för sin personalutbildning, framhĂ„ller Arvid Nyman.
Text: Joakim Löwing Foto: K-Utbildning
Vinsten frÄn en hÀstförsÀljning blev startkapitalet nÀr Madelene Törnblom frÄn byn Vendel utanför Uppsala som 20-Äring startade det snabbvÀxande företaget Maya Delorez, som designar och sÀljer ridklÀder. Idag har företaget utvecklats till en internationell succé.
â Jag har haft en passion för hĂ€star sĂ„ lĂ€nge jag kan minnas. Jag fick min första hĂ€st som sjuĂ„ring och tĂ€vlade i mĂ„nga Ă„r i hoppning. SĂ„ smĂ„ningom började jag trĂ€na hĂ€star. Jag har alltid haft en drivkraft att starta eget inom hĂ€stvĂ€rlden, sĂ€ger Madelene Törnblom, som designar alla företagets ridklĂ€der sjĂ€lv.
Efter att i mÄnga Är spenderat mycket tid i stallet saknade hon bekvÀma, funktionella och samtidigt stilrena ridklÀder. Det blev sÄ smÄningom Maya Delorez nisch. Madelene hade redan frÄn start en tydlig vision kring vilken kÀnsla hon ville förmedla med de ridklÀder hon designade.
â
Jag fick en otrolig respons pÄ vÄra produkter redan frÄn start, genomslaget var betydligt större Àn vÀntat. Idag har vi kunder i mer Àn Ättio lÀnder.
Efter bara fyra Är var Maya Delorez ett internationellt etablerat varumÀrke, företaget omsatte nÀrmare 100 miljoner kronor, utan en krona i externt kapital. Nu har Madelene siktet instÀllt pÄ fortsatt internationell expansion. Hon har pÄ senare Är uppmÀrksammats
via en rad utmĂ€rkelser, bland annat Dagens Industris Gasellföretag, âĂ rets kvinnliga stjĂ€rnskottâ och âĂ rets unga grundareâ. Tidningen Forbes har dessutom utsett henne till en av Europas 30 mĂ€ktigaste under 30 inom e-handel.
Idag omsĂ€tter Maya Delorez drygt 120 miljoner och bestĂ„r av 25 medarbetare. Madelene Törnblom behĂ„ller bĂ„da fötterna pĂ„ jorden och Ă€r ödmjuk inför framgĂ„ngarna. Utan nĂ„gon erfarenhet av marknadsföring, inköp eller e-handel Googlade sig Madelene till svaren pĂ„ mĂ„nga av de frĂ„gor hon funderade pĂ„ i arbetet med att etablera en framgĂ„ngsrik e-handel. â Jag fick en otrolig respons pĂ„ vĂ„ra produkter redan frĂ„n start, genomslaget var betydligt större Ă€n vĂ€ntat. Idag har vi kunder i mer Ă€n Ă„ttio lĂ€nder. Min passion för hĂ€star blev utgĂ„ngspunkten och startskottet för vĂ„r verksamhet och min goda kunskap om mĂ„lgruppen har bidragit till framgĂ„ngen, sĂ€ger Madelene Törnblom. Text: Annika Wihlborg Foto: Maya Delorez
n Adam ligger i startgroparna för att ta emot en leverans och sneglar ut genom fönstret i vÀntan pÄ att lastbilen ska backa in för att lossa.
Tanja som bemannat kassan sedan lunch passar pÄ att ta en paus, och vi slÄr oss ned inne pÄ kontoret dÀr nÄgra oupppackade flyttkartonger vittnar om att de inte varit pÄ plats sÄ lÀnge.
â De senaste veckorna har vi lagt all energi pĂ„ att anpassa butiken efter vĂ„ra idĂ©er.
Tanja Gustafsson gjorde karriÀr inom Ica medan Adam Löfgren satsade pÄ Coop. De tröttnade pÄ att vara konkurrenter och öppnade istÀllet en livsmedelsbutik tillsammans.
â De senaste veckorna har vi lagt all energi pĂ„ att anpassa butiken efter vĂ„ra idĂ©er. Vi har bland annat öppnat upp vid ingĂ„ngen genom att flytta kassorna, dels för att skapa mer golvyta men Ă€ven för att kunna exponera frukt och grönt samt brödbordet pĂ„ ett bĂ€ttre sĂ€tt, sĂ€ger Tanja som började som praoelev pĂ„ en Ica Supermarket i VĂ€xjö för 15 Ă„r sedan och blev kvar.
â Det blev en hel del extrajobb under gymnasiet och sen avancerade jag till butikschef nĂ€r jag var 21. DĂ€refter blev det Ica Kvantum Teleborg dĂ€r jag var sĂ€ljledare och sedan försĂ€ljningschef.
Tanja och Adam blev ett par för tio Är sedan och dÄ jobbade Adam pÄ Coop.
â Jag Ă€r uppvuxen i en Icafamilj. Min far drev Ica Maxi Vetlanda, men jag hamnade pĂ„ Coop eftersom en av mina bĂ€sta vĂ€nner jobbade dĂ€r. Det blev en hel del Ă„r pĂ„ Coop och jag var bland annat stormarknadschef för Stora Coop Norremark i VĂ€xjö, sĂ€ger han och tillĂ€gger att han och Tanja alltid haft en dröm om att fĂ„ jobba tillsammans som handlare. De sökte med ljus och lykta efter Ica-butiker och var instĂ€llda pĂ„ att behöva flytta lĂ„ngt, men sĂ„ dök Ica NĂ€ra NĂ€ttran upp.
â NĂ€ttraby ligger bara tio mil frĂ„n VĂ€xjö och vi sĂ„g att hĂ€r fanns det en rejĂ€l potential. Dels ligger butiken i ett expansivt omrĂ„de dĂ€r det byggs sĂ„vĂ€l flerfamiljshus som villor. Men sedan finns det ocksĂ„ mycket barnfamiljer hĂ€r, sĂ€ger Tanja.
För att underlÀtta i vardagen har de valt att dela upp ansvaret. Adam sköter det som rör personal och kolonial medan Tanja hÄller i det administrativa samt fÀrskvarorna.
Text & foto: Peter Fredriksson
n Bike itâą 2.0 hjĂ€lper dig till att upprĂ€tthĂ„lla en hĂ€lsosam livsstil varje dag â Ă€ven pĂ„ jobbet. NĂ€r du anvĂ€nder kontorscykeln stimuleras blodcirkulationen och förbrĂ€nningen ökar. Det syresatta blodet nĂ„r lĂ€ttare hjĂ€rnan och hĂ„ller dig skĂ€rpt och fokuserad under tiden som du utför ditt jobb. Modern forskning visar pĂ„ ett positivt samband mellan fysisk aktivitet och hjĂ€rnans funktioner.
Pris: 3Â 395 kr (sono.se)
n Göm undan kablar, laddsladdar och grenuttag i den hĂ€r snygga och praktiska kabelgömman â som Ă€r praktisk att stĂ€lla under skrivbordet. Den döljer kabeltrasslet och ger ett stĂ€dat och ordnat intryck pĂ„ kontoret. Kabelgömman Ă€r tillverkad av flamsĂ€ker plast och ingĂ„ngshĂ„len ser till att lĂ„dan ventileras. En stor fördel Ă€r att den drar Ă„t sig mindre damm och underlĂ€ttar stĂ€dningen.
Pris: 395 kr (smartasaker.se)
n Info-/menystĂ€ll med kraftig fot. Monterad med 25 mm snĂ€ppramar och reflexfri framplatta av typen A-PET som gör det enkelt att byta ut innehĂ„llet. Silvereloxerad snĂ€ppram med 25mm profil. Ramen kan justeras â kan anvĂ€ndas bĂ„de pĂ„ höjden och bredden (vertikalt och horisontalt). Reflexfri A-PET framplatta som gör det enkelt att byta ut innehĂ„llet Det tar endast nĂ„gra sekunder att skifta frĂ„n höjd- till breddformat tack vare det smarta skruvsystemet pĂ„ ramens baksida. Pris: FrĂ„n 1 247,50 kr (skiltex.se)
n Samsung Galaxy SmartTag2 gör att du aldrig mer kommer tappa bort nÄgot. Det Àr en liten spÄrare som lÄter dig veta exakt var dina saker Àr. Den uppdaterade spÄraren Àr nu Ànnu bÀttre pÄ alla sÀtt. Den har till exempel lÀngre anvÀndningstid, Ànnu mer exakt positionering, förnyad design och förbÀttrad vattentÄlighet. SmartTag2 hjÀlper ocksÄ till att hitta din smarttelefon om det behövs, utan nÄgon krÄnglig installation. Du kan anvÀnda din telefon för att hitta en SmartTag2, men du kan ocksÄ anvÀnda en SmartTag2 för att hitta din telefon. Genom att trycka pÄ knappen pÄ spÄraren kan du skicka en varning till smarttelefonen som Àr kopplad till den för att enkelt hitta den. Pris: 1 389 kr (power.se)
n Alogic laptopstÀll med trÄdlös Qi-laddare för bÄde arbetsyta och laddning. Den justerbara designen förbÀttrar ergonomin, samtidigt som den universella kompatibiliteten gör att den passar bÀrbara datorer i olika storlekar. Den justerbara höjden och vinkeln gör det enkelt att hitta en bekvÀm position för din dator. Genom att anpassa arbetsytan efter dina behov kan du minska belastningen pÄ bÄde nacke och rygg, vilket frÀmjar en mer hÀlsosam och ergonomisk arbetsstÀllning. Den flexibla designen gör det dessutom möjligt att variera arbetspositionen under dagen, vilket bidrar till att förebygga stelhet och trötthet. PÄ sÄ sÀtt kan du upprÀtthÄlla komfort, oavsett hur lÀnge du arbetar. Pris: 1 095 kr (smartasaker.se)
n Logitech Group videokonferenssystem Àr anvÀndarvÀnligt och bestÄr av en kamera, högtalare och en fjÀrrkontroll. Allt detta ansluts till din dator snabbt och enkelt tack vare USB plug-andplay. Systemet fungerar ocksÄ tillsammans med alla videokonferensprogramvaror du Àr van vid. Bildkvaliteten Àr som om du hade varit i samma rum, och konferenssystemet Àr anpassat för att anvÀndas av upp till 20 personer. Videon filmas i H.264 som komprimerar storleken men behÄller kvaliteten, detta för att överföringen ska vara laggfri.
Pris: 8Â 195 kr (elgiganten.se)
Medlemmar i Företagarförbundet har kostnadsfri rÄdgivning frÄn vÄra experter i RÄdgivningspanelen. I varje nummer av Fria Företagare samlar vi nÄgra av de frÄgor som panelen har stött pÄ eller frÄgor som Àr intressanta att dela med sig av till alla medlemmar. Har du nÄgon frÄga? Kontakta kansliet. RÄdgivningen Àr begrÀnsad till max tre gÄnger 15 minuter per Är och medlem.
Lasse GÀrdlund Advokataktiebolaget GÀrdlund AB NorrtÀlje
Göran Smedberg Astra Advokater Stockholm
Maria Lidström AdvokatbyrÄn Kaiding, SkellefteÄ
Ina GÀrdlund Advokataktiebolaget GÀrdlund NorrtÀlje
Johan Engborg Astra Advokater Stockholm
Magnus Hedenberg Advokatfirman Hedenberg & Partner KB, Göteborg
Oscar Sundholm Advokatfirman Thoms & Partners HB Sundsvall
Annelie Blomqvist Advokataktiebolaget Jansson & Partners, Helsingborg
n De flesta av vÄra medlemmar driver verksamheten genom aktiebolag. Men en del har enskild firma. För vÄra rÄdgivare i RÄdgivningspanelen aktualiseras detta med bolagsformen ibland, i samband med rÄdgivningar.
De grundlÀggande skillnaderna Àr vÀl kÀnda. En enskild firma bedrivs i ditt namn under ditt personnummer. Du ansvarar helt och fullt för alla förpliktelser i verksamheten.
Du Ă€r sĂ„ att sĂ€ga âett med firmanâ. Innehavaren av den enskilda firman ska deklarera för verksamheten och i förekommande fall betala skatt om vinst uppstĂ„tt. Ett aktiebolag Ă€r en egen juridisk person och det Ă€r aktiebolaget som ansvarar för bolagets skulder (I frĂ„ga om ansvar för skulder finns det nĂ„gra undantag; frĂ€mst i frĂ„ga om förfallna skatter och ansvar mot leverantörer pĂ„ grund av förbrukat eget kapital).
Det Àr lÀtt och billigt att starta en enskild firma. DÀr ligger de stora fördelarna med enskild firma. Man behöver exempelvis inte sÀtta in nÄgot aktieka-
pital och det stÀlls inga krav pÄ Ärsbokslut, som annars kunde leda till mer kostnader för bokföring.
Aktiebolaget krĂ€ver ett lĂ€gsta aktiekapital om 25 000 kronor och har litet högre driftskostnader pĂ„ grund av krav pĂ„ Ă„rsbokslut med mera. Ibland mĂ„ste aktiebolaget ocksĂ„ ha revisor. Ă andra sidan Ă€r Ă€garens ekonomi skild frĂ„n bolagets och det Ă€r bolaget som ansvarar för skulderna. Jag vill pĂ„stĂ„ att riskerna trots förekommande krav pĂ„ personlig borgen och liknande Ă€r lĂ€gre för familjen om man vĂ€ljer aktiebolag. En annan stor fördel med aktiebolaget Ă€r att det Ă€r lĂ€tt att tillföra nya aktieĂ€gare (En enskild firma kan inte tillföra nya Ă€gare, eftersom det Ă€r âduâ som Ă€r verksamheten). Om verksamheten har nĂ„tt viss omfattning och vinst öppnas ocksĂ„ möjligheten skattemĂ€ssigt fördelaktig vinstutdelning genom de sĂ„ kallade 3:12 reglerna.
Det sÀgs ibland att enskild firma bara Àr för extraknÀck och att riktig verksamhet bara be-
drivs genom aktiebolag. Om verksamheten ska tas pĂ„ allvar ska det vara aktiebolag, har det uttryckts. Aktiebolag har högre status Ă€n enskild firma, men den fördelen Ă€r nog ofta överdriven eftersom det numera bara krĂ€vs 25 000 kronor i aktiekapital. I en obestĂ„ndssituation gör inte 25 000 kronor nĂ„gon skillnad. Men, ett publicerat Ă„rsbokslut hos Bolagsverket uppvisande stort kapital och god lönsamhet har naturligtvis ett stort âmarkandsföringsvĂ€rdeâ.
Ibland sÀgs det att man gott kan fortsÀtta med sin enskilda firma. Ja, kanske det, men bara om verksamheten Àr liten och stabil och den förvÀntas fortsÀtta vara liten och inte föra med sig större risker. Om verksamheten vÀxer ut det lilla formatet bör man tidigt fundera pÄ att vÀxla över till aktiebolag, snarare förr Àn senare, tycker jag. Tala med redovisningskonsulten om detta.
n En hyresvÀrd har rÀtt att bygga om sin fastighet om han sÄ önskar och kan till och med ha en skyldighet att reparera skador. Men problem uppstÄr ibland för hyresgÀsten. Verksamheten störs om kunderna, exempelvis knappt hittar butiken, eller inte vÄgar gÄ in i den. Byte av fasader och takomlÀggningar med mera kan störa verksamheter pÄ ett pÄtagligt sÀtt. En restaurang kan lida stor skada av byggnadsstÀllningar utanför entrén, exempelvis, sÀrskilt om uteserveringen mÄste tas bort och det regnar ned grus hela sommaren. MÄnga olika typer av verksamheter kan naturligtvis drabbas, men verksamheter beroende av besök sticker ut som extra kÀnsliga.
HyresvÀrden vill kunna sköta sin fastighet utan att avstÄ frÄn hyra och utan att betala ersÀttning till hyresgÀsterna. HyresgÀsterna Ä sin sida vill inte betala full hyra om deras nyttjanderÀtt hindras eller inskrÀnks sÄ att de inte kan tjÀna pengar. HyresgÀsten har rÀtt till nedsÀttning av hyran om nyttjanderÀtten utsÀtts för hinder eller men. Ibland har denne ocksÄ rÀtt till skadestÄnd, för ute-
blivna intÀkter. UtgÄngslÀget Àr i princip gott för hyresgÀsten. Men det finns en möjlighet för hyresvÀrden att i hyresavtalet avtala bort skyldigheten att kompensera hyresgÀsten för störningar om det Àr frÄga om sedvanligt underhÄll. Denna möjlighet att avtala bort kompensation för störningar pÄ grund av sedvanligt underhÄll anvÀnds sÄ ofta att detta avtalade undantag pÄ
sÀtt och vis har kommit att bli huvudregel.
Om rĂ€tten till ersĂ€ttning har avtalats bort, mĂ„ste man kontrollera om det Ă€r frĂ„ga om sedvanligt underhĂ„ll eller ej. Ăr det inte sedvanligt underhĂ„ll gĂ€ller inte undantaget i hyresavtalet. HyresvĂ€rd och hyresgĂ€st Ă€r av naturliga skĂ€l ofta oense. Avancerade ombyggnader Ă€r normalt inte sed-
vanligt underhÄll, liksom inte heller reparationer som förutsÀtter att man tömmer huset under lÄng tid eller fordrar omfattande ombyggnader, exempelvis. Byte av balkonger Àr vÀl normalt inte sedvanligt underhÄll, medan renovering av balkonger skulle kunna inrymmas i begreppet.
En intressant iakttagelse Ă€r att man i rĂ€ttspraxis har konstaterat att flera Ă„tgĂ€rder som var för sig utgör normala reparationer av underhĂ„llskaraktĂ€r Ă€ndĂ„ inte alltid ska betraktas som sedvanliga om den sammanlagda pĂ„frestningen för hyresgĂ€sten blir sĂ„ betydande att han inte bör tvingas att tĂ„la den. Man kan tĂ€nka sig det exemplet att hyresvĂ€rden Ă„terkommer dag efter dag i ett helt Ă„r med âsedvanligaâ mĂ„lningsarbeten; ett förhĂ„llande som man dĂ„ inte skulle behöva acceptera.
Om du blir utsatt för störningar av lokalen, fundera pÄ ovan och glöm inte att reklamera.
1. Plocka fram dina förfallna kundfakturor,
2. Fota av dem med mobiltelefonen. (eller scanna in dem)
3. Maila dem till ff@resultatfinans.se tillsammans med dina kontaktuppgifter.
4. Vi kontaktar dig och gör allt vi kan för att du skall fÄ dem betalda. Enkelt och riskfritt!
Att resa till rymden har lÀnge varit en dröm för mÄnga. Sedan en tid tillbaka finns tekniken, Ätminstone för turister som kan betala för de dyra biljetterna. Flera privata aktörer har visat vÀgen för en helt ny marknad.
n Företag som amerikanska SpaceX, Blue Origin och Virgin Galactic har redan skickat civila passagerare ut i rymden, antingen precis förbi den höjd om cirka 100 kilometer som rÀknas som rymdgrÀnsen eller vidare ut i jordens omloppsbana.
â Bland annat har den amerikanske entreprenören Jared Isaacman betalat SpaceX för att Ă„ka sĂ„ högt upp man kan komma och fortfarande vara kvar i omloppsbanan runt jorden, sĂ€ger Jonas Appelberg pĂ„ Rymdstyrelsen. DĂ€r gick Isaac-
man under en kort stund ut frÄn sin kapsel och gjorde en egen rymdpromenad.
Kostnaden för en biljett till rymden kan variera frÄn flera miljoner till över hundra miljoner kronor, men tekniken utvecklas snabbt och intresset Àr stort bland Àventyrare och superrika. Rymdturism ses inte bara som en upplevelsebransch, utan ocksÄ som en motor för innovation inom transport, materialteknik och sÀkerhet.
Ăven i Sverige finns det företag med ambitioner. Lilla Pythom Space i Nacka utvecklar raketer och farkoster för bĂ„de forskning och framtida rymdresor. Bolaget har bland annat stöttats genom investering frĂ„n Wallenbergstiftelsernas bolag FAM.
â Men det kommer att ta flera decennier till innan rymdresor blir nĂ„got för gemene man, sĂ€ger Jonas Appelberg. Att bygga raketer Ă€r fortfarande vĂ€ldigt dyrt, det Ă€r verkligen ârocket scienceâ.
Text: Stefan Hedner Foto: Pexels.com
En av astronauterna pÄ rymdfÀrden STS-121 till internationella rymdstationen ISS Är 2006.
Den före detta elitskidĂ„karen Mikael Ăstberg frĂ„n BorlĂ€nge driver företaget MODD Sport, som har utvecklat en helt ny typ av tĂ€vlingsstav för lĂ€ngdskidĂ„kning för ökad prestation och lĂ€gre belastning. Skidstavens material och konstruktion har hjĂ€lpt Mikael att utmana en traditionell marknad med en unik produkt. MODD Sports stav har en styvhet som anpassas individuellt efter Ă„karen. Företagets patenterade stav Ă€r resultatet av flera Ă„rs intensiv teknikoch materialutveckling. â Tekniken för skidstavar ha-
de varit i princip oförĂ€ndrad i över trettio Ă„r nĂ€r jag startade MODD Sports. Jag ville anvĂ€nda teknik och vetenskap för att förbĂ€ttra stavarnas prestanda sĂ„ elitskidĂ„kare fĂ„r ut mesta möjliga av varje stavtag, sĂ€ger Mikael Ăstberg. Sedan 2023 deltar MODD Sports i Dalarna Science Parks företagsinkuba-
tor, dĂ€r Mikael Ăstberg fĂ„r stöd frĂ„n affĂ€rscoacher med olika expertomrĂ„den. MĂ„lgruppen elitĂ„kare Ă€r smal, men Mikael satsar mycket pĂ„ att stimulera
nyfikenheten och fÄ fler lÀngdskidÄkare pÄ elitnivÄ att intressera sig för MODD.
Text: Annika Wihlborg Foto: MODD
n Det menar Martina Wettin som Àr medgrundare av företaget Nilsson Energy, som sÀljer och utvecklar system för produktion och lagring av vÀtgas.
â VĂ€tgas och batterilagring kan fungera bĂ„de tillsammans eller inom olika anvĂ€ndningsomrĂ„den. Industrin anvĂ€nder till exempel sedan mĂ„nga Ă„r vĂ€tgas i sina processer, men tillverkningen av denna gas Ă€r sĂ€llan grön eftersom fossilbaserad naturgas anvĂ€nds, sĂ€ger hon och tillĂ€gger att hon tror att detta Ă€r ett övergĂ„ngsproblem.
VÀtgas gör det nÀmligen möjligt att lagra till exempel förnybar energi frÄn sol och vind i stora mÀngder och över lÄnga tidsperioder. Detta i sin tur gör att de vindkrafts- och solinvesteringar som idag inte kan realiseras eftersom det inte finns tillgÀnglig kapacitet eller framdragna nÀt enklare gÄr att rÀkna hem rent ekonomiskt.
n Kommer vi Àven att kunna lagra energi i vÀtgastankar hemma i vÄra trÀdgÄrdar?
â Det Ă€r frĂ€mst industrier, samhĂ€llskritisk verksamhet, skogs- och lantbruk, logistik och transport men Ă€ven militĂ€rt och civilt försvar som kommer vara de som satsar pĂ„ vĂ€tgassystem inom den nĂ€rmsta framtiden, tror Martina Wettin.
Text & Foto: Peter Fredriksson
Mobiltelefonens utveckling Àr en av de mest omvÀlvande tekniska framgÄngssagorna i modern tid. Det som började som ett dyrt och klumpigt affÀrsverktyg Àr idag en sjÀlvklar del av vardagen för miljarder mÀnniskor vÀrlden över.
Redan pÄ 1980-talet kom de första mobiltelefonerna
som var bÄde stora och dyra. Minns du Ericsson Hotline 450. Eller Motorola DynaTAC 8000X, som lanserades 1983 och vÀgde nÀstan ett kilo, hade 30 minuters samtalstid och kostade en smÀrre förmögenhet?
I och med att GSM-nĂ€tet byggdes ut under 1990-talet blev mobilerna billigare och mindre. Ikoniska modeller som Nokia 3310 gjorde mobilen populĂ€r Ă€ven bland ungdomar. Samtidigt blev sms en ny kommunikationsform, och 1992 skickades det första sms:et som kort och gott löd âMerry Christmas).
Under 2000-talets första Är började fÀrgskÀrmar och mobilt internet dyka upp i mobilerna, och telefoner som Sony Ericsson K750i och Motorola RAZR blev enormt populÀra.
Men det var först nÀr Apple lanserade iPhone 2007 som det stora tekniksprÄnget kom.
Nu blev telefonen Àven en kamera, dator, GPS, plÄnbok, musikspelare och spelkonsol.
Android lanserades kort dÀr efter, vilket öppnade markna den för andra tillverkare som Samsung, Huawei och Google. App Store och Google Play i sin tur revolutionerade hur vi anvÀnder och anpassar vÄra mobiler.
Idag lÀr det finnas drygt 8,6 miljarder mobilabonnemang i vÀrlden, och vi svenskar kollar numera i genomsnitt 150 gÄnger per dag pÄ sin mobil.
Text & foto:
Minns du nÀr mobiltelefonerna hade stora knappar?
De tegelstensliknande mobiltelefonerna anvÀndes i början endast för korta samtal.
AvsĂ€ndare/returadress: Företagarförbundet, Box 1132, 262 22 Ăngelholm
Som medlem i Företagarförbundet fĂ„r du nu Ă€nnu bĂ€ttre förmĂ„ner vid pumpen! Neste MY Förnybar Dieselâą (HVO100) Ă€r ett förnybart alternativ som passar de flesta dieselmotorer. Du behöver inte byta bil â bara vĂ€lja HVO100 nĂ€r du tankar. Och fram till 31/12 fĂ„r du dessutom 1 kr/liter i rabatt, exklusivt för dig som Ă€r medlem.
Passa pĂ„ att fylla tanken â och fĂ„ mer brĂ€nsle för pengarna! LĂ€s mer pĂ„: OKQ8.se/ foretagarforbundet
* Den reviderade EU RED III-metoden (EU/2018/2001) anvÀnds för berÀkning av utslÀpp i Europa och Asien-StillahavsomrÄdet. Minskningen av vÀxthusgasutslÀpp varierar beroende pÄ den regionspecifika lagstiftning som tillhandahÄller berÀkningsmetoden, samt den rÄvarublandning som anvÀnds för att tillverka produkten för varje marknad. UtslÀppsreduceringen avser din bilkörning vid tankning av Neste MY Förnybar Diesel⹠(HVO100).
1 kr/liter i rabatt, exklusivt för dig som Àr medlem i Företagarförbundet. GÀller fram till 31/12.