Affärsidéerna som växer i det tysta och genererar pengar – från första dagen.
6
Historiskt stor höstbudget
Utan småföretagen stannar Sverige
Höstbudgeten beskrivs som ”historiskt stor”. Miljarder strös ut över olika väljargrupper i en uppvisning av klassiskt valfläsk inför 2026. Men samtidigt ignoreras den grupp som faktiskt håller Sverige på fötter: småföretagarna. Nästan en halv miljon människor driver företag, många av dem familjeföretag, men deras vardag tycks politiken ha väldigt lite till övers för.
Småföretagen utgör 99 procent av näringslivet. De skapar två av tre jobb i privat sektor. De är ryggraden i landets ekonomi. Ändå behandlas de som ett särintresse. Politiker talar gärna om ”jobbskapande”, men det är de små företagen som gör jobbet – inte finansdepartementets powerpointbilder.
När det gäller kompetensförsörjning famlar politiken. Företag skriker efter personal men utbildningssystemet levererar inte. Företagarförbundets modell Tillväxtjobb är en konkret lösning – men den drunknar i byråkratins pappershögar. Och just byråkratin är nästa stora hinder. Regelkrångel har blivit en cancersvulst som stjäl tid, kraft och pengar från dem som vill växa. Regeringar har i decennier lovat ”förenklingar”, men vad har hänt? Mer administration, fler blanketter om än numera – digitala...
12 Charles Asker – mannen bakom Nordens största kafékedja.
Snacka om lysande idé – William gick från strömavbrott till startup. 14 Marc Ljungström satsar på växtbaserat protein av svenskodlade bönor.
Patenterad stav ska revolutionera skidvärlden. 18
Snabbväxande Maya Delorez – internationell
Sofia Tångelin, chefsjurist på Hidden Dreams, som hittills varit med och startat sex nya techföretag . 8 58 50
Tekniken finns – för den som kan betala för det.
Till detta kommer kriminaliteten. När småbutiker utsätts för stölder och inbrott rycker staten på axlarna. Brott som förstör för hårt arbetande företagare behandlas som småsaker, men för den enskilde handlar det om överlevnad. Vad sänder det för signal när företagare måste låsa in varorna medan brottslingarna går fria?
Och så arbetsgivaravgifterna – en skatt på att anställa. Småföre tag som vill växa och ta in fler straffas med högre kostnader. Är det konstigt att många avstår?
Det är dags att säga det rakt ut: småföretagen är inget särintresse. De är Sveriges ryggrad. Vill politiken vinna trovärdighet inför 2026 måste man sluta fjäska för storbolag och bidragsindustrier och i stället ge småföretagarna de verktyg de behöver. Ett Sverige som kväver sina företagare kväver sig självt.
Mats Assarsson, förbundsordförande
Visste du att...
... Vi på Företagarförbundet har en enda uppgift: att förbättra villkoren för de svenska småföretagen. Vi jobbar hårt med att skapa kvalificerade medlemstjänster och att skapa ett stort utbud av förmåner till mycket gynnsamma storkundsrabatter. Medlemmar som använder förmåner från våra partners sparar i genomsnitt 6 100 kronor per år på medlemskapet. Läs mer på www.ff.se/medlemsformaner
Skickas till redaktion@ff.se. Märk med Fria Företagare.
LAYOUT/ORIGINAL
New Copywriting ÖVRIGT
Åsikter uttryckta i denna publikation är antingen skribenternas egna eller de intervjuades och
speglar nödvändigtvis inte den ansvarige utgivarens eller Företagarförbundets åsikter. Det är fritt att citera Fria Företagare, källan ska dock alltid uppges.
TRYCKERI
Stibo Complete
Fortsatt minskning inom inrikesflyget
n Antalet passagerare på utrikesflyget ökar, medan inrikesflyget fortsätter minska, enligt Transportstyrelsens statistik
0,2%
I augusti ökade villapriserna i Sverige med 0,2 procent och har nu stigit sju månader i rad, medan bostadsrättspriserna minskade med 0,3 procent under månaden. Ränteläget ger medvind till bostadsmarknaden och för första gången sedan i maj ökar nu även antalet bostadsrättsförsäljningar. Det visar siffror från Svensk Mäklarstatistik, analyserade av LF Fastighetsförmedling.
Tillfälligt sänkt matmoms ska stärka ekonomi
n Regeringen vill tillfälligt sänka matmomsen från 12 till 6 procent för att dämpa priserna och stärka hushållens ekonomi. En tidigare rapport visar dock att åtgärden främst gynnar höginkomsttagare.
– Att höja olika bidrag är mer träffsäkert när det gäller att nå barnfamiljer och låginkomsttagare, säger Peter Johansson på Riksrevisionen.
för årets andra kvartal jämfört med 2024. Totalt reste 8,3 miljoner passagerare till och från svenska flygplatser, en ökning
med knappt 1 procent. Utrikestrafiken steg med 1,4 procent, medan inrikestrafiken sjönk med 3,4 procent.
Uppsving för konsumtionen
SCB: Hushållen sviker elbilen
n Nyregistreringen av elbilar minskade i Sverige 2024, för första gången hittills. Under de fem första månaderna 2025 ökade registreringarna igen, men nivån är lägre än samma period 2024. Störst förändring syns hos privatpersoner, där andelen nyregistrerade elbilar började sjunka redan 2023. – Andelen nyregistrerade elbilar för privatpersoner var 46 procent 2021 och ökade till 51 procent under 2022. Under 2023 sjönk andelen för privatpersoner till 30 procent och var oförändrad 2024. Det innebär en minskning av nyregistrerade elbilar med över 20 procentenheter på två år, säger Magnus Nyström, statistiker på SCB.
n Svenska hushåll öppnade plånboken lite mer i sommar än förra året. Enligt ny statistik från SCB ökade konsumtionen mellan 1 juni och 17 augusti till i snitt 7,0 miljarder kronor per dag, jämfört med 6,8 miljarder i fjol. Per capita och dag blir det 648 kronor under fjolårets sommarveckor och 665 kronor under årets.
– Per person och dag spenderade vi 17 kronor mer den här sommaren, jämfört med förra, säger Daniel Lennartsson, statistiker på SCB. FOTO:
Fler utan jobb trots oförändrad sysselsättning
n I juni var antalet sysselsatta i åldern 15–74 år i stort sett oförändrat jämfört med samma månad i fjol. Samtidigt steg arbetslösheten bland 20–65-åringar med 0,3 procentenheter och uppgick till 5,5 procent. – Det dämpade läget på arbetsmarknaden fortsätter
med minskad sysselsättningsgrad och ökad arbetslöshet jämfört med samma månad förra året. Att antalet sysselsatta samtidigt är oförändrat förklaras av att antalet personer i befolkningen totalt sett har ökat, säger Frida Vingren, statistiker på SCB.
I år ser vi det lägsta antalet födda under ett första halvår på 23 år.
Det säger Guadalupe Andersson, befolkningsstatistiker på SCB. Därmed består de senaste årens nedåtgående trend med allt färre födda. Under årets första sex månader föddes 49 700 barn. Jämfört med samma period 2024 föddes 840 färre barn, vilket motsvarar en minskning med 1,7 procent.
FOTO: ADOBE STOCK
Små idéer – stora
En handfull heta affärsidéer just nu
Glöm hajpade startups och spektakulära miljardrundor. Idet tysta växer många små svenska bolag som tjänar pengar från första dagen. Text & foto:
Fredriksson
n Många kunder söker efter småskaliga och lokala lösningar, och här finns utrymme för kreativa affärsidéer som kombinerar samhällsnytta med ekonomisk hållbarhet.
Omsorgstjänster i digital form
Den äldre delen av befolkningen växer snabbt. Tjänster som kombinerar påminnelser om medicin, möjlighet till videosamtal med anhöriga och kon-
takt med vårdpersonal i en och samma plattform möter ett tydligt behov – både bland äldre och inom omsorgen.
Hantverksofferter med hjälp av digitala verktyg
Att lämna prisförslag är tidskrävande för många småföretagare inom bygg- och installation. Genom att digitalt kunna läsa av ritningar och automatiskt räkna ut materialåt-
möjligheter
gång och arbetsinsats kan hantverkaren spara tid och ge korrekta offerter till kund.
Nya livsmedel med lågt klimatavtryck
Intresset för alternativa proteinkällor ökar. Företag som arbetar med exempelvis veganska produkter möter både hållbarhetskrav och nyfikenhet hos konsumenter.
Viktigast är att lösa ett verk-
ligt problem eller möta ett behov och låta kundernas köpbeteende visa vägen.
Cirkulär konsumtion med uthyrning i fokus
Fler konsumenter vill inte äga – utan använda. Tjänster där privatpersoner kan hyra verktyg, kläder, fritidsutrustning eller hemelektronik av varandra växer. Det gynnar både miljön och plånboken, sam-
tidigt som det skapar intäkter för den som förmedlar.
Delning av el mellan hushåll
Allt fler installerar solceller, men få utnyttjar sin el fullt ut. Varför inte satsa på att ta fram nya tekniska lösningar som gör att grannar kan koppla samman sina elsystem och sälja överskott direkt till varandra? Det skapar lokal nytta och minskad belastning på elnätet.
1. Delning av el mellan grannar – ja varför inte?
2. Groddar – gott, nyttigt och lönsamt.
3. Omsorgstjänster kan med fördel samlas i en och samma plattform.
4. Digitalisering av ritningar och andra dokument underlättar vid offerter.
5. Tjänster för till exempel uthyrning av verktyg växer.
5
99 procent av näringslivet
men ändå i skymundan
Inför valet : landets småföretagare kräver tydliga besked
Under hösten pratar politiker intensivt om höstbudgeten och hur den är historiskt stor. Dels för att få fart på konsumtion och hjälpa ekonomiskt svaga att få det bättre. Men samtidigt ska man veta att den också handlar om att röstfiska inför och under valåret 2026.
n Strategin är att se till att stora väljargrupper får en del av kakan och gör dem nöjda med sittande regerings politik. Det finns dock en grupp som stretar på i ur och skur oavsett valfläsk, småföretagen.
Vi vill dock påminna politiker som nu förbereder valrörelse om att nästan en halv miljon människor i Sverige är företagare och många av dessa familjeföretagare. Det innebär en rejält stor väljargrupp. Småföretagen är inte bara viktiga som väljargrupp utan framförallt som jobbskapare i Sverige. Jobbskapare som nu behövs mer än någonsin.
Inför riksdagsvalet 2026 står
Sveriges småföretagare inför en rad avgörande frågor. Små och medelstora företag utgör över 99 procent av näringslivet och är motorn i både sysselsättning och tillväxt.
Trots det upplever många företagare att politiken alltför sällan utgår från deras vardag och behov. För att stärka konkurrenskraften, skapa fler jobb och säkra livskraftiga företag i hela landet behövs en tydlig agenda.
Här följer några av de viktigaste områdena där småföretagare förväntar sig besked under valrörelsen.
Kriminalitet och brottsbekämpning
Otryggheten har blivit en allt tydligare fråga även för småföretagare. Butiksstölder, inbrott och organiserad brottslighet kostar företagen stora summor varje år och slår särskilt hårt mot de minsta aktörerna.
Många småföretag saknar resurser att investera i omfattande säkerhetslösningar och blir därmed extra sårbara. Företagarorganisationer efterlyser därför tydligare åtgärder för att bekämpa vardagsbrottsligheten, snabbare rättsprocesser och bättre stöd till brottsutsatta företagare.
Kompetens och försörjningsfrågor Tillgången till rätt kompetens är avgörande för företagens utveckling. Många småföretag vittnar om svårigheter att rekrytera, särskilt på landsbyg-
den och i mindre städer där arbetskraftsbristen är påtaglig.
Utbildningssystemet behöver därför kopplas samman bättre med arbetsmarknadens behov, inte minst genom fler yrkesutbildningar och lärlingsplatser och Företagarförbundets modell för tillväxtjobb.
Samtidigt är försörjningsfrågan central: fler människor måste ges incitament och möjlighet att arbeta. Det skapar skatteintäkter till samhället istället för ”skatteutgifter” till bidrag.
Reformer som underlättar för långtidsarbetslösa att snabbt komma in på arbetsmarknaden kan bli avgörande för småföretagens kompetensförsörjning, även här är Företagarförbundets modell tillväxtjobb en utmärkt lösning.
Sänkt arbetsgivaravgift
En av de mest direkta åtgär-
derna för att stärka småföretagens konkurrenskraft är sänkt arbetsgivaravgift. I dag utgör avgiften en tung kostnad som särskilt hämmar små företag med många anställda i låg- och medelinkomstsektorer.
Lägre avgifter skulle inte bara underlätta nyanställningar, utan även skapa större utrymme för investeringar och innovation. För många företagare kan detta bli en avgörande valfråga – inte minst i en tid när arbetskraftskostnaderna stiger och marginalerna pressas.
Minskad regelbörda
Regelkrångel är ett återkommande hinder för företagsamhet. Småföretagare saknar ofta egna resurser för administration och ägnar oproportionerligt mycket tid åt byråkrati. Allt ifrån bokföringsregler till arbetsrättsliga krav och skatteadministration upplevs som
betungande. Politiska löften om förenklingar har återkommit i decennier, men i praktiken har regelbördan snarare ökat. Under valåret 2026 kommer kravet på konkreta, mätbara reformer – exempelvis digitaliserade processer och enklare rapporteringskrav –att stå högt på småföretagarnas agenda.
Landsbygdsfrågor
Svensk landsbygd rymmer stor potential, men småföretagare i dessa områden vittnar om särskilda utmaningar. Serviceutarmning samt svårigheter att hitta personal gör vardagen krångligare än i storstäderna.
För att landsbygdsföretagen ska kunna växa behövs bättre anpassad politik – från förbättrade transporter och en långsiktig politisk plan för att trygga service och kompetensför-
sörjning på landsbygden. Ett fungerande företagande kräver robust infrastruktur –såväl fysisk som digital. Många mindre orter kämpar med bristande vägunderhåll, begränsade kollektivtrafiklösningar. Detta påverkar såväl logistikkedjor som företagens möjligheter att erbjuda arbete. Investeringar i underhåll av vägar och satsningar på hållbara transporter blir därför centrala för småföretagens framtid. Utan fungerande infrastruktur riskerar hela regioner att tappa konkurrenskraft och i förlängningen avfolkas.
Småföretagarminister
En återkommande diskussion i näringspolitiken gäller behovet av en särskild småföretagarminister. Idén bygger på att en ministerpost med tydligt ansvar för småföretagsfrågor skulle ge ökad tyngd åt de
mindre företagens perspektiv i regeringskansliet. I dag riskerar småföretagens behov att hamna i skuggan av storföretagens, trots att de senare är i minoritet sett till antal. Inför valåret 2026 blir det en avgörande fråga för partier som vill profilera sig som småföretagens främsta företrädare.
n Småföretagarnas roll i samhällsekonomin är central, men deras utmaningar skiljer sig ofta från de större företagens. Inför valåret 2026 blir det därför avgörande att politiken adresserar de frågor som verkligen gör skillnad i vardagen: kompetensförsörjning, infrastruktur, trygghet, förenklade regler och rimliga arbetsgivaravgifter. Ett starkt småföretagande betyder fler jobb, högre tillväxt och ett Sverige som håller ihop – i både stad och land.
”
Det är lätt att bli ivrig och nöja sig med muntliga avtal med exempelvis samarbetspartners. Satsa i stället på skriftliga avtal, de behöver inte vara långa och komplicerade.
Startupfällor att se upp med
Startupbolag har många bollar i luften och när utvecklingen går snabbt och mycket pockar på uppmärksamhet gäller det att hålla huvudet kallt för att undvika några av startupbolagens vanligaste fallgropar.
– En vanlig fallgrop är att strunta i skriftliga avtal. I en startupmiljö lägger entreprenörer ofta mycket tid på att utveckla sitt erbjudande och utveckla sitt kundflöde. Det är lätt att bli ivrig och nöja sig
med muntliga avtal med exempelvis samarbetspartners.
Satsa i stället på skriftliga avtal, de behöver inte vara långa och komplicerade, säger Sofia Tångelin, chefsjurist på Hidden Dreams, ett riskkapitalbo-
lag som hittills varit med och startat sex nya techföretag.
Nästa fallgrop är att startups saknar skydd för immateriella rättigheter. Det hamnar sällan högt på prioriteringslistan, men de immateriella rättigheterna är viktiga, särskilt i techbolag. Ytterligare ett vanligt misstag är att inte förstå aktieägaravtalet, ett viktigt verktyg för att säkerställa delägarnas rättigheter och skyldigheter gentemot varandra.
– Otydliga aktieägaravtal el-
ler avtal som inte anpassats utifrån er bolagsfas skapar ofta problem.
– En annan fallgrop är att inte tillvarata investerarnas kompetens. Investerare kan ofta agera dörröppnare. De kan ofta hjälpa till med värdefulla kontakter och att synliggöra bolaget i sina egna kanaler, säger Sofia Tångelin.
Från och med den 1 oktober 2025 förändras a-kassereglerna i grunden. Flera av förändringarna ger ökat skydd för företagare, medan andra skärper kraven.
n Din taxerade inkomst avgör om du har rätt till ersättning och din medlemstid i a-kassan avgör vilken ersättningsnivå du får. Därför tipsar SMÅA om att du som företagare ska säkra ett medlemskap i tid och regelbundet ta ut en månadslön. En av de största nyheterna är att inkomstskyddet för den som startar företag förlängs från 24 till 60 månader. Ersättningen vid arbetslöshet kan också baseras på såväl tidigare anställningar som på arbete i ett annat eget företag. – Det här kommer att ge många företagare en tryggare start. Vi hoppas att det innebär att fler vågar ta steget att driva eget, säger Jessica Tjällman, marknads- och kommunikationschef på Småföretagarnas A-kassa, SMÅA.
För aktiebolagsägare blir det enklare att använda färska inkomster vid beräkningen. A-kassan kan nu basera ersättningen på Skatteverkets individuppgifter från de senaste
tolv månaderna, även om taxeringsbeslut saknas.
– Vi kan jämföra upp till tre olika perioder och basera ersättningen på den period som är mest förmånlig, säger Jessica Tjällman.
En annan nyhet är att vid långtidssjukskrivning, föräldraledighet och heltidsstudier kan inkomster under de senaste fem åren ligga till grund för ersättningen. I dag går gränsen vid tre år.
Ytterligare en förändring är den nya regeln om ”godkänt företag”. Här ges företagare under vissa förutsättningar möjlighet att fortsätta arbeta i sitt företag och samtidigt få ersättning. En av förutsättningarna är att den genomsnittliga inkomsten från företaget inte får överstiga 10 000 kronor per månad.
Samtidigt skärps kraven, då det inte blir möjligt att få ersättning utan att ha haft en tillräckligt hög inkomst. Inkomstvillkoret är uppfyllt om
den sökande har en totalinkomst om 120 000 kronor varav fyra månader med en inkomst om minst 11 000 kronor före arbetslösheten.
– Det finns även en alternativregel för den som inte uppfyller det inkomstvillkoret. Då tittar vi på om man haft minst fyra sammanhängande månader med en inkomst om minst 11 000 kronor. Aktieutdelning räknas inte som inkomst, så den som vill vara på säkra sidan behöver se till att ta ut lön eller redovisa överskott, förklarar Jessica Tjällman.
Läs mer om de nya reglerna på smakassa.se
Text: Stefan Hedner Foto: SMÅA Illustration: Adobe Stock
Den stora budgeten och den lilla företagaren
Det var en gång ett land som hette Småföretagien, även känt som Sverige. Det var ett land fullt av liv, idéer och kaffemaskiner som ständigt krånglade. Men framför allt var det ett land där hundratusentals tappra småföretagare stretade på, från morgon till kväll – ibland även helg – med att skapa jobb, försörjning och skatteintäkter till hela riket.
Men högt uppe i det stora palatset i huvudstaden satt Den Stora Budgetboken och slumrade. Varje höst vaknade den till liv, då ädlingar, kansliråd och riksdagsfolk samlades i ett sorlande sorl för att avgöra: Hur ska rikets guld fördelas?
I denna tid var det alltid någon som viskade:
– Glöm inte småföretagarna! De skapar fyra av fem nya jobb!
Och budgetväktarna nickade vänligt och sa:
– Ja, absolut. Vi skriver in dem i ett stycke på sidan 431, under rubriken ”Övrigt”.
Men nere i byarna, verkstäderna och de digitala skrivborden suckades det tungt. Småföretagien hölls nämligen samman av folk som vågade anställa sin första, sin andra, ja, till och med sin tredje medarbetare – trots arbetsgivaravgifter så höga att bergsgetter blivit avundsjuka.
De kallade till rådslag i byn. Först talade den vise talmannen från Företagarförbundet:
– Vi behöver sänka kostnaderna för att anställa! Arbetsgivaravgiften är som en förtrollad sten i skon. Den hindrar tillväxt!
Sedan trädde byns skrivare fram och sa:
– Regelkrångel! Det tar timmar att rapportera saker som ingen ens läser. Vår administration är numera vår största kund.
En tredje viskade:
– Och vi då? Vi företagare som blir sjuka, arbetslösa eller gamla? Vårt trygghetssystem är ett gammalt dass utan dörr.
Det blev tyst. En liten lärling reste sig och sa:
– Kan vi inte få något som kallas tillväxt-
jobb? Man jobbar och lär sig samtidigt – det låter som magi!
Rådsmedlemmarna log. Ja, det lät faktiskt rimligt.
Men uppe i slottet hördes bara ekot av kalkyler och kostnadsutredningar.
– Det blir nog för dyrt, mumlade någon.
– Och vad ska vi då göra med storbolagens behov? De har ju direktlinje till oss via Svenskt Näringsliv!
Då viskade en gammal ekonom med grå mustasch:
– Ge småföretagen en egen minister. Någon som vakar över deras intressen, tränger in i varje departement och påminner att småföretag är stora på riktigt – bara inte på börsen.
Och folket i byn jublade. Inte för att något beslut var taget, men för att någon äntligen nämnt dem högt – i en budgetdiskussion! Det var stort.
Och hur slutar sagan i höst?
Kanske vaknar Budgetboken upp på riktigt denna gång. Kanske bläddrar den fram en sida i början – inte längst bak –där det står: Småföretagen först!
Kanske får de sänkt arbetsgivaravgift, rimligare regler, trygghet som inte kräver att man först går i konkurs, och plats för lärlingar som jobbar sig in i framtiden.
Eller kanske fortsätter allt som förut –med löften om att se över saken i nästa budget...
Men om sagan ska få ett lyckligt slut, ja då måste hjälten få sin plats. Och hjälten i denna berättelse är inte stor, men den är många – och den heter småföretagaren.
Vår krönikör Saga Lönnholm kommer från framtiden, en AI-skribent som tillåter sig att fundera över allt du ber henne om – alltid påläst, men inte alltid pålitlig?
Nytänkande idé bakom Nordens största kafékedja
Charles Asker och hans dåvarande fru Elisabet tyckte att det saknades ett mellanting av konditori och bar i Sverige – därför startade de ett helt nytt koncept 1996.
n Nästan 30 år senare är Espresso House Nordens största kafékedja – med 500 kaffebarer i fem länder, runt 7 000 anställda och en omsättning på tre miljarder kronor.
Charles Asker och hans dåvarande fru Elisabet hittade inspiration och fick idéen under åren som de bodde i Sydafrika.
– Hemma i Sverige fanns det vanliga klassiska konditorier och barer, men inget mellan-
ting. Vi ville skapa en blandning av detta – något nytt med både fika, olika matalternativ och olika drycker med basen i kaffe av hög klass, säger han.
När makarna återvände till sitt hemland blev de här pionjärer med ett helt nytt koncept – en kaffebar.
Den första under namnet Espresso House öppnades 1996 i en liten lokal (bara 36 kvadratmeter) på Sankt Petri kyrkoga-
ta i Lund - och visade sig vara en superhit.
– Det var en riktig lyckoträff att börja i en universitetsstad där studenterna var snabba på bollen och att sprida runt det som en löpeld. Att vi nått ut till en stor skara människor beror till stor del på mun-mot-munmetoden.
Han tillägger:
– Vi hämtade delar från olika länder och mixade dessa till vårt eget – bakverk från USA med bland annat stora muffins, kaffe från Italien och min farmors gamla recept på en gudomligt god kladdkaka. Sedan satsade vi på en nordisk och trendig inredning. Det blev bå-
de internationellt och hemvävt i ett.
Med Espresso House kom inte bara den första kaffebaren i vårt blågula land – utan även uttrycken förändrades.
– Innan sa vi alltid franskans café au lait om kaffe med mjölk – men helt plötsligt gick det över till kaffe latte, som kommer från italienskans caffè latte, berättar Charles. Andra dagen efter öppning ringlade kön lång ut på gatan –och då passade ägarparet på att även rekrytera personal.
– Det var en juridikstuderande som ville jobba lite extra och han hoppade faktiskt rakt
Espresso House
in från kön och började hos oss, haha. Sedan arbetade han en hel del och efter sina studier fortsatte vårt samarbete då han hjälpte oss med juridiska frågor.
Efter bara ett halvår slog kafé nummer två upp sina portar –då på Skomakargatan i Malmö.
Något som senare följdes av ytterligare ett i först Lund, sedan i Malmö.
– I början bakade vi allting på egen hand, men det blev ohållbart i längden ju mer vi växte. Fast det var ju så att jag och min förra fru älskade vårt jobb så mycket att vi mer eller mindre arbetade dygnet runt. Speciellt när vi skulle öppna upp i fler städer.
Ett speciellt minne för Charles var då han under den allra första personalfesten berättade om sin vision att Espresso House skulle bli en stor kedja
Startade: Öppnade sin första butik på Sankt Petri kyrkogata i Lund 1996 av det dåvarande gifta paret Charles och Elisabet Asker.
Produkt/bransch: En svensk kaffebarkedja som i dagsläget är Nordens största med cirka 500 kaffebarer i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Tyskland. Antal anställda: Runt 7 000. Omsättning: Cirka 3 miljarder kronor.
med hundra kaffebarer.
– Det var nog inte så många som trodde på mig där och då, för de flesta skrattade faktiskt när jag sa det.
Något som av förklarliga skäl etsat sig fast lite extra.
I dag har den framgångsrika kedjan vuxit ända till 500 kaffebarer i fem olika länder (Sverige, Norge, Danmark, Finland och Tyskland), antalet anställda ligger runt 7 000 och omsättningen på ungefär tre miljarder kronor.
– Det har varit en helt otroligt rolig, spännande och utmanande resa – en riktig berg-och-dalbanetur. Men jag är väldigt glad och stolt över hur vi lyckats slå oss in och växa genom åren. Det är många medarbetare som ligger bakom utvecklingen som varit.
n Kan det hända att du får
nypa dig i armen för att förstå att du var med och startade en så pass stor kedja – som finns representerad i så gott som varje stad i Sverige?
– Det är ju inte direkt något jag går runt och tänker på dagligen, om man säger så, men när jag blir påmind om det är det klart att jag känner mig glad och stolt.
n Ni presenterade också en annan nyhet i Sverige på 1990-talet – som tog flera år innan den slog igenom?
– Ja, take away-muggar fanns inte tidigare och många svenskar var tveksamma att ta med sig kaffet i en pappmugg. Men de blev allt populära i början av 2000-talet och numera utgör take away ungefär hälften av försäljningen hos oss.
Med tanke på att ägarduon hela tiden tittade framåt och
öppnade nya enheter var det inte precis så att pengarna lades på hög.
– Nej, vi hade ständigt likviditetsproblem eftersom vi satsade vinsterna på nya kaffebarer. Men från och med år 2000 började vi ta in delägare. Då vi var uppe i 60 enheter hade vi tre delägare som ägde tio procent vardera.
Men sedan minskade den egna ägardelen allt mer – och nu har kedjan sin tredje huvudägare efter att det tyska familjeföretaget JAB Holding Company köpte upp Espresso House 2015.
Charles har i dag bara en liten ägarandel – men är fortfarande starkt engagerad i företaget i sin roll som styrelseledamot.
Text: Joakim Löwing Foto: Espresso House
Innovativ entreprenör satsar på svenska bönor
”Stor efterfrågan på svenskodlat protein”
Teknikintresset har gett Marc Ljungström en lång karriär som innovativ entreprenör inom livsmedelsbranschen. På 90-talet var det han som tog fram den industriella tekniken för att producera havremjölk. Härnäst ska han göra växtbaserat protein av svenskodlade bondbönor.
n I början av 90-talet kom Lennart Lindahl och Inger Ahldén från Lunds universitet till Marc Ljungström i Tingsryd. Marcs företag hade fokus på innovation och tillverkade livsmedelsprodukter som soppor, såser och sojadrycker i sterila förpackningar för Europa.
– Syftet med besöket var att diskutera en möjlig produktionsmetod för det prov på en havrebaserad produkt som de hade med sig, minns Marc. Vi satte igång och några månader senare lanserades den första flytande havreprodukten på den svenska marknaden. Det var uppstarten till det som se-
nare blev Oatly och all annan havredryck.
Marcs företag var också först i världen att producera soppor med större partiklar och fylla dem i sterilförpackningar. Som mest hade företaget 135 anställda, varav 60 var sysselsatta med produktion av soppor och såser för export till länder inom Europa.
– Efter EU-inträdet flyttade en stor del av Sveriges livsmedelsproduktion till Östeuropa, konstaterar Marc. Vid millennieskiftet slutade jag som vd i Tingsryd och ägnade mig åt att konstruera och handla med livsmedelsutrustning.
2005 blev Marc en av huvudägarna till den stora byggnad i Karlshamn där Karlshamns Mejeri hade haft betydande produktion av margarin och glass.
– Senare köpte jag ut den andra storägaren och ägde då över 90 %. Under mitt ledarskap fylldes 30 000 kvm produktionsyta med livsmedels-
relaterade verksamheter. Företaget såldes 2022.
Marcs senaste företagsprojekt är Plant Protein Production, som nu bygger upp en fabrik öster om Karlskrona för tillverkning av växtbaserat protein.
– Här har jag stor hjälp av
Marc Ljungström
”
Man måste ifrågasätta alla manuella metoder. Ska man konkurrera krävs
effektiv teknik, rationella metoder och minimerad personalinsats per kilo producerad produkt.
Åke Ståhl, som är en kunnig rådgivare och expert, samt flera andra personer som jag kontinuerligt byter idéer med, säger Marc.
Sverige importerar 300 000 ton protein per år, huvudsakligen sojaprotein. Soja är kontroversiellt eftersom regnskog huggs
ner för att ge plats åt odlingarna. Marcs plan är att använda bondbönor, som odlas i Sverige och Europa med gott resultat.
– Bondbönan är nästan lika proteinrik som sojabönan, säger han. Det finns stor efterfrågan på svenskodlat protein och vi räknar med att starta
Fem råd från Marc
1 2 3 4
Var nyfiken på nya produkter och tekniker med sikte på innovativ tillverkning.
Se på dina processer med kritiska ögon. Vad kan göras billigare, enklare och effektivare?
Ha processutrustning av hög kvalitet för att minimera kostsamma driftsstörningar.
Ta reda på så mycket du kan innan start och var inte rädd att ompröva detaljbeslut. Ändra dig när du förstår att du inte har den bästa lösningen.
5
Omge dig med kollegor och rådgivare som är kunniga och ifrågasättande.
testproduktion vid årsskiftet.
Marcs främsta råd till andra entreprenörer är intressera sig för teknik.
– Man måste ifrågasätta alla manuella metoder. Ska man konkurrera krävs effektiv teknik, rationella metoder och minimerad personalinsats per
kilo producerad produkt. All produktion inom alla branscher bygger egentligen på liknande principer. Det är bara detaljer samt storleken på utrustningen som skiljer.
Text: Stefan Hedner Foto: Marc Ljungström & Hans Andersson
Starta eget utifrån personlighet?
Affärsidéer kan uppstå ur trender, intressen och analyser, men vad händer om man låter den egna personligheten bestämma vad man ska göra? Psykiatern Carl Gustav Jung menade att det finns åtta olika personlighetstyper. Här utgår vi från dessa och tipsar om vilka branscher som kan passa respektive personlighet. Var hittar du dig själv?
Reflexiv extrovert
n Objektiv, rationell och driven av fakta. Du accepterar bara det som kan bevisas, och styr med säker och ibland för hård hand. Passar i konsultbolag inom teknik, juridik eller revision där tydliga metoder och resultat är avgörande.
Perceptiv introvert
n Konstnärlig och sinnlig, med ett starkt inre bildspråk. Du hämtar energi från skapandet i sig. Musik, konst, hantverk och design är branscher där du kan kapitalisera på din känsla för färg, form och textur.
Sentimental extrovert
n Empatisk och relationsbyggande. Du läser av människor snabbt och trivs i stora nätverk, men kan bli sårbar om du inte får respons. Event, PR, HR och coaching är branscher där din sociala förmåga blir affärskapital.
Sentimental introvert
n Tillbakadragen, känslig och uppmärksam på andras behov. Du undviker rampljuset och bör driva företag inom exempelvis terapi, specialpedagogik eller arbete med kulturarv, där omsorg och tålamod är centralt.
Perceptiv extrovert
n Fascineras av ting och konkreta upplevelser. Du ser detaljer och njuter av att omge dig med produkter som engagerar sinnena. Detaljhandel, inredning, restaurang och produktutveckling är naturliga arenor för dig.
Reflexiv introvert
n Djup tänkare med stark inre logik, men inte alltid den mest sociala. Du är envis och målfokuserad, perfekt för forskning, mjukvaruutveckling eller teknisk analys där självständighet är en styrka.
Intuitiv extrovert
n Äventyrslysten och rastlös, alltid på jakt efter nästa projekt. Du glömmer snabbt det gamla när något nytt lockar. Resebranschen, upplevelseturism och evenemangsproduktion passar din energi.
Intuitiv introvert
n Visionär och idealist, med en nästan intuitiv känsla för vad andra tänker och vill göra. Du kan ha svårt att hålla fötterna på jorden, men dina idéer är ofta starten för något banbrytande. Innovationsbolag, kreativa studios och ideella projekt är din hemmaplan.
Text: Stefan Hedner Foto: Pexels.com
MEDLEMSERBJUDANDE!
Det har aldrig varit enklare att locka kunder på Facebook
Från 199kr/mån kan du engagera & inspirera dina följare på Facebook med färdiga professionella mallar.
PROVA ADON BOOST GRATIS
Med ADON Boost kan du även...
Skapa en levande butik med snygga butiksskyltar
Säkerställa att ditt företag blir sökbart på Google Synas på 200 nyhetsoch intressesajter
ADON Boost gör ditt företag ännu bättre!
Testa ADON Boost gratis idag! Därefter får du 20% rabatt som medlem i Företagarförbundet.
Från 199 kr / månad (Ord. pris 249 kr, inga bindningstider)
Scanna QR-koden för att komma igång.
Williams lampa ska lysa upp världen
William Asefaws berättelse går från strömavbrott till startup. Det började en sommar för tre år sedan när han som 18-åring hälsade på släktingar i Eritrea och Kenya.
– Det var ständiga strömavbrott och gatljusen släcktes redan vid 20-21-tiden på kvällen, minns William. Mörkret gjorde kvällarna både otrygga och osäkra.
Idén till sin innovation – en LED-lampa som drivs av saltvatten – kom inte omedelbart. Först drev William UF-företag
med två vänner, ett projekt som väckte hans känsla för entreprenörskap. Inspirerad av sin storebrors råd: ”det finns produkter som folk vill ha och produkter som folk behöver”, började han åter fundera på erfarenheterna från Östafrika.
Efter månader av experimenterande och med hjälp av
en familjevän som är elingenjör hade han prototypen till sin lampa klar. Det var viktigt att göra den billig, hållbar och lätt att använda.
– Att lampan fungerade gav massor av inspiration, säger William. Jag sökte stipendier och fick pengar av både XO Foundation och Familjen Spendrup. Ett fantastiskt kvitto på att jag var på rätt väg och att lampan kan göra skillnad i världen.
Just nu pluggar William ekonomi vid Örebro universitet
samtidigt som han utvecklar lampan vidare.
– Pilottester planeras till hösten och om allt går väl hoppas jag kunna lansera i slutet av 2025 eller tidigt nästa år, säger han.
Målet är att nå stora organisationer som Unicef, Röda korset och FN, som har kanaler till avlägsna områden i hela världen.
– Men jag ser även att lampan kan komma till användning här i väst, där krisberedskap har blivit en allt större fråga, avslutar han.
Text: Stefan Hedner Foto: William Asefaw
FÖRENKLA DIN FÖRETAGSFRAKT
På Zendr tycker vi att frakten, för dig, ska vara en bisak. Därför gör vi det till vår huvudsak. Vi erbjuder därför marknadens smidigaste fraktlösning i form av ett enkelt bokningssystem och personlig kundservice som hjälper tusentals företag att spara både tid och pengar på sin frakt. Njut av fördelaktiga fraktavtal med marknadens ledande transportörer.
P TA-system (fraktbokningssystem) med färdiga transportavtal
P Personlig service
P Integration till din webshop/affärssystem
P Betala bara för frakten, utan månadskostnad
SCANNA FÖR ATT FÖRENKLA DIN FRAKT!
Boka din frakt i vår portal och välj mellan våra olika transportörer
08-4800 12 70 info@zendr.se
Frösundaviks Allé 15 169 70 Solna
Öppet för gårdsförsäljning
Gårdsförsäljning
n Enligt lag får gårdsförsäljning enbart ske till konsumenter som har deltagit i ett kostnadsbelagt besöksarrangemang som har anknytning till den alkoholdryck som tillståndet gäller. I samband med arrangemanget ska information lämnas om alkoholens skadeverkningar.
n Det finns begränsningar för hur stor mängd varje person får köpa, och åldersgränsen är 20 år för att få köpa alkoholdrycker.
Så fort den nya lagen om gårdsförsäljning av alkohol trädde i kraft den 1 juni i år, skickade Victor Rydén in ansökan. Vissa var redan igång med försäljningen då.
– Det var lite olika i olika kommuner, i Uppsala kunde man börja ansöka först den 1 juni. Vi kom igång i mitten på juni här på Länna, vi var angelägna om att komma igång så fort som möjligt, säger han. Länna bryggeri, eller som Victor Rydén hellre vill säga, vineri, finns i en gammal brukslokal med masugn från 1700-talet. Tack vare museijärnvägen Lennakatten som lockar turister att åka med det gamla ångloket är det många som hittar hit.
Men det är inte bara att droppa in och handla när man vill. En rundtur hos vinproducenten måste bokas. Enligt lag måste en halv timmes information om alkoholens skadeverkningar ingå.
– Vi har provningstillfällen med rundvandring, provning av våra drycker och så får man handla om man vill. Totalt tar arrangemanget två timmar, och sker på helger, säger Victor Rydén.
Besöket på Länna bruk ingår i ett paket med en restaurang i närheten, tåget från Uppsala och tillbaka.
– Det är mer en bonus att man kan köpa med sig drycker, vi som jobbar är i produktion hela veckorna, och man kan köpa våra produkter på Systembolaget i Uppsala, så man åker inte hit bara för att handla.
Länna bruk har fyra anställda, inklusive Victor Rydén, som startade verksamheten 2017 efter att ha arbetat i restaurang-
branschen i många år. Nu är det heltid på Länna som gäller.
– Det är främst vinproduktionen vi tjänar på, det finns inte så många urbana vinerier i Sverige. Det är en jättetuff bransch med låga marginaler. Man måste upp i volym och småbryggerier gör inte stora volymer. Vid pandemin var det många som valde att lägga ner, för det är ganska mycket jobb för lite pengar.
– Men vi har fler ben att stå på, vi gör ju både vin, öl och sprit, och packar åt andra kunder. Vi har utrustning och kan göra åt andra producenter.
n Hur ser framtiden ut?
– Vi har nyligen lanserat öl med etiketter med bilder från Upplandsmuséets arkiv, och vår kaffelikör är ny, så just nu handlar det mest om hur vi kan effektivisera på plats. Nästa år blir det lite nya grejer.
Text: Eija Salminen Foto: Privat
n Försäljningen ska ske från ett avgränsat utrymme som tillståndshavaren disponerar. Det finns inget krav på att ha en lokal inomhus.
n Försäljning får endast ske mellan 10:00 och 20:00, alla veckodagar. Tillståndshavaren eller en försäljningsansvarig person ska alltid vara närvarande och ha tillsyn över försäljningen.
n Priset på de drycker som säljs får inte sättas lägre än tillverkningskostnaden samt ett skäligt påslag.
KÄLLA: FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN
Victor Rydén jobbar heltid med vin- och ölbryggning på Länna bruk i Uppsala.
Hobby blev företag på heltid
När hon blev av med jobbet, tog hon steget att göra allvar av sin hobby. Nu har keramikern Isabella Bernulf, 36, eget företag på heltid, med keramikstudio och butik.
n I ett av de gamla röda tegelhusen från Asea-verkstädernas tid på Kopparlunden i Västerås huserar nu Isabella Bernulf med sitt företag Blombruden.
n Hur började ditt intresse för keramik?
– Jag flyttade till Västerås för fem år sedan, och började en keramikkurs på ABF. Jag har alltid varit kreativ, målat och sytt, och var sugen på att gå en ordentlig kurs. Jag fastnade direkt, det var superkul, säger Isabella, som fortsatte med kursen i fyra år.
Efter två år kände hon att hon kunde göra det hemma. – Jag köpte en ugn, vi bodde i hus då, så jag gjorde om ett rum i källaren till studio.
Isabella gör främst vaser med en sorts ringlande teknik, som blivit lite av hennes signum. Det som verkligen blev höjdpunkten var när hon fick vara med i Liljevalchs vårsalong 2024.
– Jag är från Falun, så jag tyckte det skulle vara roligt att göra en dalahäst i keramik och skickade in den mest på skoj, men den kom med. Då var det fortfarande hobbyverksamhet.
Dalahästarna i keramik kom med på Liljevalchs vårsalong 2024, och är något som Isabella Bernulf säljer en del av.
n Hur kommer det sig att du startade företag?
– Jag jobbade med digital marknadsföring på ett av HM:s modeföretag, och när det blev en omorganisering fick jag gå. Jag blev sugen på att göra något annat, jag hade jobbat med marknadsföring i
fem år, så jag bestämde mig för att satsa på det här.
I sin lokal har Isabella Bernulf öppnat en studio och butik, där hon säljer både egna och även andra externa varor för att det ska bli större utbud.
– Jag har också workshops där folk får göra egna grejer i keramik, jag bränner och glaserar åt dem. Det kan vara till exempel de som har möhippa, kollegor, kompisar, och också barninriktat. Det har blivit väldigt uppskattat, trots att jag inte haft öppet så länge.
Isabella Bernulf säljer också sina alster till Moderna museet i Stockholm och till andra butiker.
n Vad är framgångskonceptet?
– Det känns nytt och spännande, det finns inte så myck-
et sådant här i Västerås, att folk får vara kreativa och ta med sig saker hem. Jag tänkte att jag kör bara, det är jätteläskigt att starta eget, men det är bara att kasta sig ut. Går det så går det, man ångrar sig bara om man inte har testat.
Text & foto: Eija Salminen
Isabella Bernulf
n Ålder: 36.
n Gör: Keramiker, driver företaget “Blombruden” i Västerås. n Instagram: @blombruden n Råd till den som vill satsa på sin hobby: Ha en plan för marknadsföring, jag har kört mycket sociala medier. Samarbeta med andra, jag har samarbeten med inredningsstylister, restauranger och butiker, så man når ut till olika målgrupper. Var förberedd på att jobba 24/7. Fördelen är att man får vara sin egen chef.
Isabella Bernulf i sin kombinerade studio och butik, där hon också håller workshops.
Här formas morgondagens
Catharina Sandberg: ”Våga höra av er
LEAD i Östergötland är en av Sveriges största företagsinkubatorer – bolag som framgångsrikt genomgått deras program omsätter i dag totalt över 2,5 miljarder kronor och sysselsätter 1 374 personer.
– Vi stöttar entreprenörer och innovatörer med affärscoachning, utbildningar, samt tillgång till ett stort nätverk både gällande kompetens, kapital och kunder, berättar vd:n Catharina Sandberg.
Sedan starten 2007 har LEAD vuxit till en av landets största företagsinkubatorer –och arbetar med innovatörer och entreprenörer från såväl akademi som näringsliv att utveckla och etablera sina företag på marknaden.
LEAD ägs av Linköpings universitets holdingbolag och finansieras av Linköpings universitet, Vinnova, Linköpings och Norrköpings kommun, samt Region Östergötland.
Uppdraget och syftet är att leverera tillväxt – regionalt genom skapandet av arbetstillfällen och skatteintäkter, nationellt genom att Sveriges BNP ökar genom exportintäkter.
– Vi fokuserar på kunskapsbaserade affärsidéer som har någon form av innovationshöjd, oftast genom ny teknik, och där affären går att skala. Då kan vi hjälpa till med affärsutveckling i många olika
” Det är bättre att inte vänta för länge, vid exempelvis teknikutveckling finns risken att man drar den åt fel håll.
led – som inleds med vårt affärsutvecklingsprogram Bootup i tolv veckor, säger vd:n Catharina Sandberg.
Just att företaget är skalbart och har en potential att nå hundra miljoner kronor i omsättning är en grundförutsättning för att LEAD ska ta sig an att bidra till utveckling av de nya affärsidéerna.
– LEAD samverkar med både Almi och Nyföretagarcentrum, så personer med affärsidéer som inte kan få stöd av oss kopplas samman med någon av dem som ju också arbe-
LEAD
Majoriteten av alla startups misslyckas.
Hos LEAD är det annorlunda. De flesta som lämnar LEAD växer utifrån sina mål och ambitioner. De har totalt:
n 1 145 utvärderade idéer.
n 69 aktiva alumner.
n 1 374 anställda i de olika bolagen.
n 2,5 miljarder kronor i omsättning i de olika bolagen.
n 69 procent överlevnadsgrad.
n Över 300 LEAD-coachade startups.
n 18 procent tillväxt på portföljen.
tar med att främja näringslivet på olika sätt.
Totalt finns 32 företagsinkubatorer i Sverige, som får stöd från Vinnova – där många är kopplade till universitet och högskolor – och i första hand
hänvisas ideéägare att söka stöd lokalt/regionalt.
– Men vi på LEAD stöttar flera företag även utanför Östergötland, inte minst inom defencetech-sektorn där vi är starka i vårt län och man kan alltid höra av sig. Ett bra tips
morgondagens tillväxtföretag tidigt med er affärsidé”
till innovatörer och entreprenörer är att höra av er tidigt för att få snabb och tidig input. Det är bättre att inte vänta för länge, vid exempelvis teknikutveckling finns risken att man drar den åt fel håll. Det viktigaste är ju att veta vad
kunderna önskar och söker efter.
Något som LEAD starkt bidrar med är just att ge mycket input och att ifrågasätta.
– Vi har haft företagare som kommit till oss flera gånger med olika idéer och anled-
att bygga upp bolaget och kan exempelvis vid kontakter med investerare hjälpa till med pitchträning. I vissa fall kan vi även bidra med ekonomiska
att de framhåller vår noggranna feedback, där vi vrider och vänder på affärsidéen.
Men de bidrar också med flera andra mycket betydelsefulla punkter.
– Framför allt ger vi tillgång till vårt stora kontaktnät, erbjuder hjälp av en affärscoach
– Tveka inte att ta kontakt med en inkubator även om du är osäker på om din affärsidé uppfyller alla kriterier för att bli antagen. Du får oftast värdefull feedback redan i första mötet med en affärscoach. Var därför inte rädd för att våga presentera dina idéer, menar Catharina Sandberg.
Text: Joakim Löwing Foto: Christine Engström
Catharina Sandberg.
Friluftsliv på nya höjder
Elisabeth Standár sadlade om och gjorde passionen för taktält till ett succéföretag.
n 2019 sa friluftsentusiasten
Elisabeth Standár upp sig från jobbet som kommunikatör och projektledare och flyttade till Åre med sin familj. Där sadlade hon om och startade företaget Taktältarna, som säljer och hyr ut taktält. Genom att dela med sig av sin passion för friluftsliv och visa på möjligheterna med taktält har Taktältarna uppnått en snabb tillväxt.
– Jag fick upp ögonen för taktält som monteras på taket till en vanlig personbil när en
kompis visade bilder från sin taktältsresa genom Nordafrika. Jag bestämde mig för att använda kunskaperna och erfarenheten vi fått på våra egna taktältsresor till att utveckla ett eget taktältsvarumärke. Min målsättning är att få fler människor att upptäcka tjusningen med taktält, säger Elisabeth Standár.
Sedan 2020 har Taktältarnas verksamhet utvecklats med ett lager i Ulricehamn och uthyrningspartners och showroom i Stockholm. I fjol omsat-
” Min målsättning är att få fler människor att upptäcka tjusningen med taktält.
te Taktältarna 7,2 miljoner kronor och allt fler får upp ögonen för fördelarna med tält som monteras på bilens tak, som ett alternativ till husvagn, husbil eller traditionella tält. 2024 var Taktältarna en av Sveriges hundra främsta e-handelsraketföretag, enligt en ranking från Svea Bank.
– I början visste nästan ingen vad taktält var, sedan dess har intresset exploderat, säger Elisabeth Standár.
Text: Annika Wihlborg Foto: Press
Skogen som klimatmotor
bolag satsar på certifierad kolinlagring
n Marknaden för koldioxidkrediter växer. Via koldioxidkrediter kan skogsägare kompensera för utsläpp genom att öka kolinlagringen i sin skog och alltså få betalt för den koldioxid som deras skog binder och lagrar.
När biologen och jägmästaren Erik Nillius befann sig på en mountainbiketur i skogen föddes idén till The Forest Solution med visionen att skapa ett genuint klimatkompensationsprojekt i Norden.
The Forest Solution erbjuder certifierad kolinlagring i den svenska produktionsskogen i ett certifierat projekt som har potentialen att göra klimatskillnad på riktigt.
–Genom att tillföra näringsämnet kväve i brukade yngre och medelålders skogar, som annars inte näringsberikas av ekonomiska skäl, ökar vi skogens förmåga att binda ännu mer koldioxid. Den växande marknaden för koldioxidkrediter i skogen är en viktig möjliggörare för vår affärsidé, säger Erik Nillius.
Ambitionen med företaget är att hjälpa till att hejda klimatförändringen utan att äventyra biologisk mångfald eller andra viktiga mål.
–Den svenska skogsresursen är i dagsläget i princip maximalt utnyttjad. 97 procent av tillväxten i produktionsskogen nyttjas. Samtidigt vill många använda skogen som en del av sin klimatomställning. För att lösa den totala ekvationen behöver vi öka tillväxten i produktionsskogarna, vilket vi gör genom att tillföra kväve. Det bidrar dessutom till flera av FN:s hållbara utvecklingsmål.
Text: Annika Wihlborg Foto: The Forest Solution
Erik Nillius
Affärsidén som räddar liv till havs
Intresset för entreprenörskap, textil, hav och viljan att hjälpa människor ledde fram till Pontus
Hallins uppfinning ”Lifboat”, en flotte som redan har räddat liv.
n Skånepågen, uppvuxen i Viken, flyttade till Norge för att surfa och och fick jobb inom textilindustrin efter utbildningen i entreprenörskap och produktuveckling i Borås.
– Jag frågade mig själv vad jag kan hjälpa till med här i världen med min erfarenhet, av havet, surf, segelbåtar och design? Jag har alltid varit lite av en uppfinnare och haft skissblocket med på resor.
2017, i samband med flyktingkrisen på Medelhavet, började Pontus Hallin utveckla de första idéerna till det som idag är en livräddande flotte.
Pontus Hallin bor och tillverkar flotten i Lofoten, och har haft hjälp av Svenska sjöräddningssällskapet att testa den med olika räddningsbåtar.
– Den har dragits efter båt i 40 knop och kajakpaddlare i Räddningssällskapet i Norge har gjort frivilliga tester med den. Den är designad för att tåla hårt väder och att man även ska kunna göra räddningsinsatser från helikopter.
Flotten har fått internationell uppmärksamhet bland
Pontus Hallin
Grundare och vd för Lifboat. Bor: I Lofoten, ursprungligen från Viken. Ålder: 36.
Familj: Två söner på två och fyra år.
Utbildning: Entreprenörskap och produktutveckling på Textilhögskolan i Borås, och SKARP i Åre
Sysselsättning: Produktion och utveckling av Lifboat, frilansuppdrag inom textil.
Engelska kanalen och en flotte har använts flitigt i Frankrike under ett år.
– Hittills har vi fått bra feedback från sjöräddarna efter ett års användning. Jag vet att många har blivit hjälpta i svåra situationer. 30 personer har suttit stabilt på flotten och har tyckt att det var en trygg plattform. Det är jättefint att veta att den redan varit med och räddat liv, säger Pontus.
– Den är byggd av en stark duk av polyuretan, starka brandslangar, och sys med en av de starkaste symaskinerna som finns. Den ska tåla mycket också när den trycker mot klippor eller mot båtar.
annat genom IMRF ( International Maritime Rescue Federation) och varit med i en parad i Rotterdam med andra räddningsbåtar från Europa.
– Den är uppblåsbar så att den lätt kan packas ner, och återanvändas flera gånger, till skillnad från traditionella livflottar som kasseras efter en gång. Men det viktigaste steget i hela designen är att man lätt ska kunna klättra upp i den, det gör arbetet lättare för räddningspersonal till havs. Lifboat används just nu i
Finansiering har han fått hjälp med via Innovation Norge, och haft Sjöräddningssällskapet som pilotkund.
– Det är många som hört av sig, det är en fin sammanhållning mellan räddningsorganisationer, inte bara de som akut räddar människor. Vi är klara för att ta emot beställningar, nå ut till kunder och sponsorer, och investerare som vill vara med och hjälpa oss att rädda liv till havs, säger Pontus.
Text: Eija Salminen Foto: Lifboat
Pontus och Lifboat längs en kust i Frankrike.
Arbete ombord med Lifboat.
Lifboat på uppdrag.
Lifboat utanför Göteborg, test med ytbärgare.
Tröttnade på dåliga kurser – startade eget
Arvid Nyman var inte alls nöjd med kvalitén då han skickade sina anställda på en massa lagstadgade kurser på plats för att få de certifikat och intyg som krävdes. Därför startade han K-Utbildning
n Företaget erbjuder online-utbildningar med fokus på säkerhet inom bygg och industri och kan utföras när det passar bäst på dygnet.
När Arvid Nyman under fyra år drev Grön Sol – ett bolag inom solcellsinstallationer –tvingades både han själv och personalen att genomföra en mängd olika kurser för att få de certifikat och intyg som enligt lag krävs.
– Det var otroligt många kurser inom framför allt säkerhet – i vårt fall mycket inom ställning, fall och säkra lyft. Dessa genomfördes alltid på plats och vi förlorade hela dagar på att skicka min anställda på. Dessutom var kvalitén ofta låg och didaktiken direkt undermålig. Det var frustrerande att se personal som bara ”satt av tiden” och jag grämde mig att betala för fortbildning som inte blev fortbildande – därtill
bara förlorade arbetsdagar, anser han.
Under 2018 föddes därför tanken på digitala utbildningar –som kan genomföras varsomhelst och närsomhelst då det passar montören bäst. När hen lär sig mest.
– Tillsammans med mina två programmerare var vi tidigt ute att bygga upp en egen plattform för onlinekurser och hade vår första kund i januari något år senare. Sedan exploderade det digitala utbudet under pandemin.
Arvid sålde sitt bolag inom solcellsinstallationer till EON och valde att enbart satsa på K-Utbildning.
I dag erbjuder företaget ett 20tal digitala kurser inom säkerhet och arbetsmiljö – särskilt framtagna för bygg- och industribranschen. Det täcker allt
från farligt gods och elsäkerhet, till fallskydd, lift, säkra lyft, ställningar och HLR. Kurserna är helt online – tillgängliga när som helst, på vilken enhet som helst.
– Nyckelorden är flexibilitet, enkelhet och lättillgänglighet. Det går lika bra att genomföra utbildningen via datorn som mobiltelefonen och eleverna väljer själva hur de tar till sig innehållet. Vissa föredrar att göra det i ett svep, medan andra vill sprida utbildningen under flera dagar. Vi möjliggör för samtliga deltagare att skapa sina egna bästa förutsättningar. Under vägens gång görs deltester och så avslutas det alltid med ett slutprov för att bli godkänd.
K-Utbildning har lagt mycket tid på att skapa
en lätthanterlig plattform med hög kvalitet på kursernas innehåll. Alla är heltäckande inom respektive område.
Kunderna uppskattar flexibiliteten, den pedagogiska kvaliteten och att slippa logistiken kring platsbaserade utbildningar.
– Under det här årets fyra första månader var 55 procent av våra kunder återkommande, vilket vi är väldigt glada och stolta över. Flera av våra större kunder har valt oss just för att de vill slippa onödig administration och få en modern lösning för sin personalutbildning, framhåller Arvid Nyman.
Text: Joakim Löwing Foto: K-Utbildning
Arvid Nyman
skanna mig
Hästfantast gör succé med ridkläder
Vinsten från en hästförsäljning blev startkapitalet när Madelene Törnblom från byn Vendel utanför Uppsala som 20-åring startade det snabbväxande företaget Maya Delorez, som designar och säljer ridkläder. Idag har företaget utvecklats till en internationell succé.
– Jag har haft en passion för hästar så länge jag kan minnas. Jag fick min första häst som sjuåring och tävlade i många år i hoppning. Så småningom började jag träna hästar. Jag har alltid haft en drivkraft att starta eget inom hästvärlden, säger Madelene Törnblom, som designar alla företagets ridkläder själv.
Efter att i många år spenderat mycket tid i stallet saknade hon bekväma, funktionella och samtidigt stilrena ridkläder. Det blev så småningom Maya Delorez nisch. Madelene hade redan från start en tydlig vision kring vilken känsla hon ville förmedla med de ridkläder hon designade.
”
Jag fick en otrolig respons på våra produkter redan från start, genomslaget var betydligt större än väntat. Idag har vi kunder i mer än åttio länder.
Efter bara fyra år var Maya Delorez ett internationellt etablerat varumärke, företaget omsatte närmare 100 miljoner kronor, utan en krona i externt kapital. Nu har Madelene siktet inställt på fortsatt internationell expansion. Hon har på senare år uppmärksammats
via en rad utmärkelser, bland annat Dagens Industris Gasellföretag, ”Årets kvinnliga stjärnskott” och ”Årets unga grundare”. Tidningen Forbes har dessutom utsett henne till en av Europas 30 mäktigaste under 30 inom e-handel.
Idag omsätter Maya Delorez drygt 120 miljoner och består av 25 medarbetare. Madelene Törnblom behåller båda fötterna på jorden och är ödmjuk inför framgångarna. Utan någon erfarenhet av marknadsföring, inköp eller e-handel Googlade sig Madelene till svaren på många av de frågor hon funderade på i arbetet med att etablera en framgångsrik e-handel. – Jag fick en otrolig respons på våra produkter redan från start, genomslaget var betydligt större än väntat. Idag har vi kunder i mer än åttio länder. Min passion för hästar blev utgångspunkten och startskottet för vår verksamhet och min goda kunskap om målgruppen har bidragit till framgången, säger Madelene Törnblom. Text: Annika Wihlborg Foto: Maya Delorez
Tröttnade på att vara konkurrenter
slog ihop sina påsar
Tanja Gustafsson och Adam Löfgren tog över Ica Nära Nättran den i april.
n Adam ligger i startgroparna för att ta emot en leverans och sneglar ut genom fönstret i väntan på att lastbilen ska backa in för att lossa.
Tanja som bemannat kassan sedan lunch passar på att ta en paus, och vi slår oss ned inne på kontoret där några oupppackade flyttkartonger vittnar om att de inte varit på plats så länge.
” De senaste veckorna har vi lagt all energi på att anpassa butiken efter våra idéer.
Tanja Gustafsson gjorde karriär inom Ica medan Adam Löfgren satsade på Coop. De tröttnade på att vara konkurrenter och öppnade istället en livsmedelsbutik tillsammans.
– De senaste veckorna har vi lagt all energi på att anpassa butiken efter våra idéer. Vi har bland annat öppnat upp vid ingången genom att flytta kassorna, dels för att skapa mer golvyta men även för att kunna exponera frukt och grönt samt brödbordet på ett bättre sätt, säger Tanja som började som praoelev på en Ica Supermarket i Växjö för 15 år sedan och blev kvar.
– Det blev en hel del extrajobb under gymnasiet och sen avancerade jag till butikschef när jag var 21. Därefter blev det Ica Kvantum Teleborg där jag var säljledare och sedan försäljningschef.
Tanja och Adam blev ett par för tio år sedan och då jobbade Adam på Coop.
– Jag är uppvuxen i en Icafamilj. Min far drev Ica Maxi Vetlanda, men jag hamnade på Coop eftersom en av mina bästa vänner jobbade där. Det blev en hel del år på Coop och jag var bland annat stormarknadschef för Stora Coop Norremark i Växjö, säger han och tillägger att han och Tanja alltid haft en dröm om att få jobba tillsammans som handlare. De sökte med ljus och lykta efter Ica-butiker och var inställda på att behöva flytta långt, men så dök Ica Nära Nättran upp.
– Nättraby ligger bara tio mil från Växjö och vi såg att här fanns det en rejäl potential. Dels ligger butiken i ett expansivt område där det byggs såväl flerfamiljshus som villor. Men sedan finns det också mycket barnfamiljer här, säger Tanja.
För att underlätta i vardagen har de valt att dela upp ansvaret. Adam sköter det som rör personal och kolonial medan Tanja håller i det administrativa samt färskvarorna.
Text & foto: Peter Fredriksson
Skrivbordscykel Bike it™ 2.0
n Bike it™ 2.0 hjälper dig till att upprätthålla en hälsosam livsstil varje dag – även på jobbet. När du använder kontorscykeln stimuleras blodcirkulationen och förbränningen ökar. Det syresatta blodet når lättare hjärnan och håller dig skärpt och fokuserad under tiden som du utför ditt jobb. Modern forskning visar på ett positivt samband mellan fysisk aktivitet och hjärnans funktioner.
Pris: 3 395 kr (sono.se)
Fiffig kabelgömma
n Göm undan kablar, laddsladdar och grenuttag i den här snygga och praktiska kabelgömman – som är praktisk att ställa under skrivbordet. Den döljer kabeltrasslet och ger ett städat och ordnat intryck på kontoret. Kabelgömman är tillverkad av flamsäker plast och ingångshålen ser till att lådan ventileras. En stor fördel är att den drar åt sig mindre damm och underlättar städningen.
Pris: 395 kr (smartasaker.se)
Vi tipsar!
Smarta prylar som förenklar vardagen
Infoställ med snäppramar
n Info-/menyställ med kraftig fot. Monterad med 25 mm snäppramar och reflexfri framplatta av typen A-PET som gör det enkelt att byta ut innehållet. Silvereloxerad snäppram med 25mm profil. Ramen kan justeras – kan användas både på höjden och bredden (vertikalt och horisontalt). Reflexfri A-PET framplatta som gör det enkelt att byta ut innehållet Det tar endast några sekunder att skifta från höjd- till breddformat tack vare det smarta skruvsystemet på ramens baksida. Pris: Från 1 247,50 kr (skiltex.se)
Samsung Galaxy SmartTag2
n Samsung Galaxy SmartTag2 gör att du aldrig mer kommer tappa bort något. Det är en liten spårare som låter dig veta exakt var dina saker är. Den uppdaterade spåraren är nu ännu bättre på alla sätt. Den har till exempel längre användningstid, ännu mer exakt positionering, förnyad design och förbättrad vattentålighet. SmartTag2 hjälper också till att hitta din smarttelefon om det behövs, utan någon krånglig installation. Du kan använda din telefon för att hitta en SmartTag2, men du kan också använda en SmartTag2 för att hitta din telefon. Genom att trycka på knappen på spåraren kan du skicka en varning till smarttelefonen som är kopplad till den för att enkelt hitta den. Pris: 1 389 kr (power.se)
Laptopställ med Qi-laddning
Logitech Group videokonferenssystem
n Alogic laptopställ med trådlös Qi-laddare för både arbetsyta och laddning. Den justerbara designen förbättrar ergonomin, samtidigt som den universella kompatibiliteten gör att den passar bärbara datorer i olika storlekar. Den justerbara höjden och vinkeln gör det enkelt att hitta en bekväm position för din dator. Genom att anpassa arbetsytan efter dina behov kan du minska belastningen på både nacke och rygg, vilket främjar en mer hälsosam och ergonomisk arbetsställning. Den flexibla designen gör det dessutom möjligt att variera arbetspositionen under dagen, vilket bidrar till att förebygga stelhet och trötthet. På så sätt kan du upprätthålla komfort, oavsett hur länge du arbetar. Pris: 1 095 kr (smartasaker.se)
n Logitech Group videokonferenssystem är användarvänligt och består av en kamera, högtalare och en fjärrkontroll. Allt detta ansluts till din dator snabbt och enkelt tack vare USB plug-andplay. Systemet fungerar också tillsammans med alla videokonferensprogramvaror du är van vid. Bildkvaliteten är som om du hade varit i samma rum, och konferenssystemet är anpassat för att användas av upp till 20 personer. Videon filmas i H.264 som komprimerar storleken men behåller kvaliteten, detta för att överföringen ska vara laggfri.
Pris: 8 195 kr (elgiganten.se)
Frågor får svar!
Medlemmar i Företagarförbundet har kostnadsfri rådgivning från våra experter i Rådgivningspanelen. I varje nummer av Fria Företagare samlar vi några av de frågor som panelen har stött på eller frågor som är intressanta att dela med sig av till alla medlemmar. Har du någon fråga? Kontakta kansliet. Rådgivningen är begränsad till max tre gånger 15 minuter per år och medlem.
Lasse Gärdlund Advokataktiebolaget Gärdlund AB Norrtälje
Göran Smedberg Astra Advokater Stockholm
Maria Lidström Advokatbyrån Kaiding, Skellefteå
Ina Gärdlund Advokataktiebolaget Gärdlund Norrtälje
Johan Engborg Astra Advokater Stockholm
Magnus Hedenberg Advokatfirman Hedenberg & Partner KB, Göteborg
Oscar Sundholm Advokatfirman Thoms & Partners HB Sundsvall
n De flesta av våra medlemmar driver verksamheten genom aktiebolag. Men en del har enskild firma. För våra rådgivare i Rådgivningspanelen aktualiseras detta med bolagsformen ibland, i samband med rådgivningar.
De grundläggande skillnaderna är väl kända. En enskild firma bedrivs i ditt namn under ditt personnummer. Du ansvarar helt och fullt för alla förpliktelser i verksamheten.
Du är så att säga ”ett med firman”. Innehavaren av den enskilda firman ska deklarera för verksamheten och i förekommande fall betala skatt om vinst uppstått. Ett aktiebolag är en egen juridisk person och det är aktiebolaget som ansvarar för bolagets skulder (I fråga om ansvar för skulder finns det några undantag; främst i fråga om förfallna skatter och ansvar mot leverantörer på grund av förbrukat eget kapital).
Det är lätt och billigt att starta en enskild firma. Där ligger de stora fördelarna med enskild firma. Man behöver exempelvis inte sätta in något aktieka-
pital och det ställs inga krav på årsbokslut, som annars kunde leda till mer kostnader för bokföring.
Aktiebolaget kräver ett lägsta aktiekapital om 25 000 kronor och har litet högre driftskostnader på grund av krav på årsbokslut med mera. Ibland måste aktiebolaget också ha revisor. Å andra sidan är ägarens ekonomi skild från bolagets och det är bolaget som ansvarar för skulderna. Jag vill påstå att riskerna trots förekommande krav på personlig borgen och liknande är lägre för familjen om man väljer aktiebolag. En annan stor fördel med aktiebolaget är att det är lätt att tillföra nya aktieägare (En enskild firma kan inte tillföra nya ägare, eftersom det är ”du” som är verksamheten). Om verksamheten har nått viss omfattning och vinst öppnas också möjligheten skattemässigt fördelaktig vinstutdelning genom de så kallade 3:12 reglerna.
Det sägs ibland att enskild firma bara är för extraknäck och att riktig verksamhet bara be-
drivs genom aktiebolag. Om verksamheten ska tas på allvar ska det vara aktiebolag, har det uttryckts. Aktiebolag har högre status än enskild firma, men den fördelen är nog ofta överdriven eftersom det numera bara krävs 25 000 kronor i aktiekapital. I en obeståndssituation gör inte 25 000 kronor någon skillnad. Men, ett publicerat årsbokslut hos Bolagsverket uppvisande stort kapital och god lönsamhet har naturligtvis ett stort ”markandsföringsvärde”.
Ibland sägs det att man gott kan fortsätta med sin enskilda firma. Ja, kanske det, men bara om verksamheten är liten och stabil och den förväntas fortsätta vara liten och inte föra med sig större risker. Om verksamheten växer ut det lilla formatet bör man tidigt fundera på att växla över till aktiebolag, snarare förr än senare, tycker jag. Tala med redovisningskonsulten om detta.
Skicka in din fråga till kansliet! info@ff.se
Magnus Hedenberg Advokatfirman Hedenberg & Partner
Vad innebär sedvanligt underhåll?
n En hyresvärd har rätt att bygga om sin fastighet om han så önskar och kan till och med ha en skyldighet att reparera skador. Men problem uppstår ibland för hyresgästen. Verksamheten störs om kunderna, exempelvis knappt hittar butiken, eller inte vågar gå in i den. Byte av fasader och takomläggningar med mera kan störa verksamheter på ett påtagligt sätt. En restaurang kan lida stor skada av byggnadsställningar utanför entrén, exempelvis, särskilt om uteserveringen måste tas bort och det regnar ned grus hela sommaren. Många olika typer av verksamheter kan naturligtvis drabbas, men verksamheter beroende av besök sticker ut som extra känsliga.
Hyresvärden vill kunna sköta sin fastighet utan att avstå från hyra och utan att betala ersättning till hyresgästerna. Hyresgästerna å sin sida vill inte betala full hyra om deras nyttjanderätt hindras eller inskränks så att de inte kan tjäna pengar. Hyresgästen har rätt till nedsättning av hyran om nyttjanderätten utsätts för hinder eller men. Ibland har denne också rätt till skadestånd, för ute-
blivna intäkter. Utgångsläget är i princip gott för hyresgästen. Men det finns en möjlighet för hyresvärden att i hyresavtalet avtala bort skyldigheten att kompensera hyresgästen för störningar om det är fråga om sedvanligt underhåll. Denna möjlighet att avtala bort kompensation för störningar på grund av sedvanligt underhåll används så ofta att detta avtalade undantag på
sätt och vis har kommit att bli huvudregel.
Om rätten till ersättning har avtalats bort, måste man kontrollera om det är fråga om sedvanligt underhåll eller ej. Är det inte sedvanligt underhåll gäller inte undantaget i hyresavtalet. Hyresvärd och hyresgäst är av naturliga skäl ofta oense. Avancerade ombyggnader är normalt inte sed-
vanligt underhåll, liksom inte heller reparationer som förutsätter att man tömmer huset under lång tid eller fordrar omfattande ombyggnader, exempelvis. Byte av balkonger är väl normalt inte sedvanligt underhåll, medan renovering av balkonger skulle kunna inrymmas i begreppet.
En intressant iakttagelse är att man i rättspraxis har konstaterat att flera åtgärder som var för sig utgör normala reparationer av underhållskaraktär ändå inte alltid ska betraktas som sedvanliga om den sammanlagda påfrestningen för hyresgästen blir så betydande att han inte bör tvingas att tåla den. Man kan tänka sig det exemplet att hyresvärden återkommer dag efter dag i ett helt år med ”sedvanliga” målningsarbeten; ett förhållande som man då inte skulle behöva acceptera.
Om du blir utsatt för störningar av lokalen, fundera på ovan och glöm inte att reklamera.
1. Plocka fram dina förfallna kundfakturor,
2. Fota av dem med mobiltelefonen. (eller scanna in dem)
3. Maila dem till ff@resultatfinans.se tillsammans med dina kontaktuppgifter.
4. Vi kontaktar dig och gör allt vi kan för att du skall få dem betalda. Enkelt och riskfritt!
Magnus Hedenberg Advokatfirman Hedenberg & Partner
Rymdturism
från sci-fi till verklighet
Att resa till rymden har länge varit en dröm för många. Sedan en tid tillbaka finns tekniken, åtminstone för turister som kan betala för de dyra biljetterna. Flera privata aktörer har visat vägen för en helt ny marknad.
n Företag som amerikanska SpaceX, Blue Origin och Virgin Galactic har redan skickat civila passagerare ut i rymden, antingen precis förbi den höjd om cirka 100 kilometer som räknas som rymdgränsen eller vidare ut i jordens omloppsbana.
– Bland annat har den amerikanske entreprenören Jared Isaacman betalat SpaceX för att åka så högt upp man kan komma och fortfarande vara kvar i omloppsbanan runt jorden, säger Jonas Appelberg på Rymdstyrelsen. Där gick Isaac-
man under en kort stund ut från sin kapsel och gjorde en egen rymdpromenad.
Kostnaden för en biljett till rymden kan variera från flera miljoner till över hundra miljoner kronor, men tekniken utvecklas snabbt och intresset är stort bland äventyrare och superrika. Rymdturism ses inte bara som en upplevelsebransch, utan också som en motor för innovation inom transport, materialteknik och säkerhet.
Även i Sverige finns det företag med ambitioner. Lilla Pythom Space i Nacka utvecklar raketer och farkoster för både forskning och framtida rymdresor. Bolaget har bland annat stöttats genom investering från Wallenbergstiftelsernas bolag FAM.
– Men det kommer att ta flera decennier till innan rymdresor blir något för gemene man, säger Jonas Appelberg. Att bygga raketer är fortfarande väldigt dyrt, det är verkligen ”rocket science”.
Text: Stefan Hedner Foto: Pexels.com
Dagens rymdturister kommer aldrig särskilt nära månen eller Mars. Men kanske i framtiden?
En av astronauterna på rymdfärden STS-121 till internationella rymdstationen ISS år 2006.
Revolution i skidspåret
Ny stav stakar fram framtiden
Den före detta elitskidåkaren Mikael Östberg från Borlänge driver företaget MODD Sport, som har utvecklat en helt ny typ av tävlingsstav för längdskidåkning för ökad prestation och lägre belastning. Skidstavens material och konstruktion har hjälpt Mikael att utmana en traditionell marknad med en unik produkt. MODD Sports stav har en styvhet som anpassas individuellt efter åkaren. Företagets patenterade stav är resultatet av flera års intensiv teknikoch materialutveckling. – Tekniken för skidstavar ha-
de varit i princip oförändrad i över trettio år när jag startade MODD Sports. Jag ville använda teknik och vetenskap för att förbättra stavarnas prestanda så elitskidåkare får ut mesta möjliga av varje stavtag, säger Mikael Östberg. Sedan 2023 deltar MODD Sports i Dalarna Science Parks företagsinkuba-
tor, där Mikael Östberg får stöd från affärscoacher med olika expertområden. Målgruppen elitåkare är smal, men Mikael satsar mycket på att stimulera
nyfikenheten och få fler längdskidåkare på elitnivå att intressera sig för MODD.
Text: Annika Wihlborg Foto: MODD
Mikale Östberg driver företaget MODD Sport.
Teknik för lagring av el blir allt viktigare
n Det menar Martina Wettin som är medgrundare av företaget Nilsson Energy, som säljer och utvecklar system för produktion och lagring av vätgas.
– Vätgas och batterilagring kan fungera både tillsammans eller inom olika användningsområden. Industrin använder till exempel sedan många år vätgas i sina processer, men tillverkningen av denna gas är sällan grön eftersom fossilbaserad naturgas används, säger hon och tillägger att hon tror att detta är ett övergångsproblem.
Vätgas gör det nämligen möjligt att lagra till exempel förnybar energi från sol och vind i stora mängder och över långa tidsperioder. Detta i sin tur gör att de vindkrafts- och solinvesteringar som idag inte kan realiseras eftersom det inte finns tillgänglig kapacitet eller framdragna nät enklare går att räkna hem rent ekonomiskt.
n Kommer vi även att kunna lagra energi i vätgastankar hemma i våra trädgårdar?
– Det är främst industrier, samhällskritisk verksamhet, skogs- och lantbruk, logistik och transport men även militärt och civilt försvar som kommer vara de som satsar på vätgassystem inom den närmsta framtiden, tror Martina Wettin.
Text & Foto: Peter Fredriksson
Martina Wettin är medgrundare av Nilsson Energy.
Mobiltelefonen
från tegelsten till superdator
Mobiltelefonens utveckling är en av de mest omvälvande tekniska framgångssagorna i modern tid. Det som började som ett dyrt och klumpigt affärsverktyg är idag en självklar del av vardagen för miljarder människor världen över.
Redan på 1980-talet kom de första mobiltelefonerna
som var både stora och dyra. Minns du Ericsson Hotline 450. Eller Motorola DynaTAC 8000X, som lanserades 1983 och vägde nästan ett kilo, hade 30 minuters samtalstid och kostade en smärre förmögenhet?
I och med att GSM-nätet byggdes ut under 1990-talet blev mobilerna billigare och mindre. Ikoniska modeller som Nokia 3310 gjorde mobilen populär även bland ungdomar. Samtidigt blev sms en ny kommunikationsform, och 1992 skickades det första sms:et som kort och gott löd “Merry Christmas).
Under 2000-talets första år började färgskärmar och mobilt internet dyka upp i mobilerna, och telefoner som Sony Ericsson K750i och Motorola RAZR blev enormt populära.
Men det var först när Apple lanserade iPhone 2007 som det stora tekniksprånget kom.
Nu blev telefonen även en kamera, dator, GPS, plånbok, musikspelare och spelkonsol.
Android lanserades kort där efter, vilket öppnade markna den för andra tillverkare som Samsung, Huawei och Google. App Store och Google Play i sin tur revolutionerade hur vi använder och anpassar våra mobiler.
Idag lär det finnas drygt 8,6 miljarder mobilabonnemang i världen, och vi svenskar kollar numera i genomsnitt 150 gånger per dag på sin mobil.
Text & foto:
Peter Fredriksson
Ericsson Hotline – drömmen för alla yuppies.
Minns du när mobiltelefonerna hade stora knappar?
De tegelstensliknande mobiltelefonerna användes i början endast för korta samtal.
Som medlem i Företagarförbundet får du nu ännu bättre förmåner vid pumpen! Neste MY Förnybar Diesel™ (HVO100) är ett förnybart alternativ som passar de flesta dieselmotorer. Du behöver inte byta bil – bara välja HVO100 när du tankar. Och fram till 31/12 får du dessutom 1 kr/liter i rabatt, exklusivt för dig som är medlem.
Passa på att fylla tanken – och få mer bränsle för pengarna! Läs mer på: OKQ8.se/ foretagarforbundet
* Den reviderade EU RED III-metoden (EU/2018/2001) används för beräkning av utsläpp i Europa och Asien-Stillahavsområdet. Minskningen av växthusgasutsläpp varierar beroende på den regionspecifika lagstiftning som tillhandahåller beräkningsmetoden, samt den råvarublandning som används för att tillverka produkten för varje marknad. Utsläppsreduceringen avser din bilkörning vid tankning av Neste MY Förnybar Diesel™ (HVO100).
1 kr/liter i rabatt, exklusivt för dig som är medlem i Företagarförbundet. Gäller fram till 31/12.