Nyanställningsstöd och enkelhet är två av nycklarna till ett bättre småföretagarklimat.

Nycklarna för ett bättre småföretagarklimat

Nyanställningsstöd – slopad arbetsgivaravgift år 1 för nyanställningar

Företagarförbundet föreslår en reform av arbetsgivaravgiften där den helt enkelt slopas för nyanställningar under det första året. Det för att företagen ska våga ta det första viktiga steget till att anställa. Samtidigt som en minskad kostnad under år ett minskar risken för företagen och fler kan våga ta beslutet som leder till att arbetslösheten trycks ner och skatteintäkterna direkt ökar utan skattehöjningar. Bra för hela Sverige med andra ord.

En mängd försiktiga försök

Det finns idag en hel lista med olika typer av nedsättningar av arbetsgivaravgiften som alla syftar till att locka företagen till att anställa. Dessa insatser är lovvärda men alltför många och av olika karaktär och nivå. Det förvillar snarare än leder till faktisk anställning. De är helt enkelt för många och för försiktiga. n Nystartsjobb? n Sänkt arbetsgivaravgift för anställda födda 1938–1956 –10,21 procent n Växastöd – 10,21 procent n Sänkt arbetsgivaravgift för födda 1937 eller tidigare – 0 procent n Etableringsjobb? n Sänkt arbetsgivaravgift för födda 1999–2003 med lön upp till 25 000 – 19,73 procent (Gäller till och med 31 mars 2023) n Sänkt arbetsgivaravgift för födda 2004– 2006 eller tidigare – 0 procent n Regionala nedsättningar …

Enkelhet är nyckeln

De flesta småföretagare är vad man skulle kunna kalla ”kopiatörer”. De kopierar en affärsmodell eller ett hantverk som de är intresserade av och duktiga på. De sneglar på andras prissättning och mer eller mindre kopierar denna också. För att få fart på anställningarna i dessa företag måste modellen med nyanställningsstöd vara så enkel att den kan kopieras utan en massa ansökningar och onödig byråkrati. Ungefär som hem-PC reformen under slutet av nittiotalet. De flesta företag skaffade hem-PC till sina anställda. Många visste inte riktigt varför, men alla andra gjorde det så då gjorde de det också. Resultatet var ett fantastiskt datakompetens språng för hela landet som vi fortfarande lever gott på med företag i världsklass på IT området. På samma sätt måste nyanställningsstödet vara enkelt att kopiera från ett företag till ett annat. Då kan det skapas en rörelse som leder till att de minsta företagen anställer.

Arbetsgivaravgiften i statens budget

Arbetsgivaravgiften är en av statens viktigaste skatteintäkter, för trots namnet är den att betrakta som en skatt, och anges av ekonomistyrningsverket som en ”indirekt skatt” på arbete. Under 2021 bidrog arbetsgivaravgifterna med cirka 600 miljarder till statskassan, de består av drygt hälften av de statliga skatteintäkterna. Att då slopa arbetsgivaravgifterna låter sig såklart inte göras även om många företagare önskar det. Men att slopa dem på nya anställningar för att få

Småföretagarminister – jakten fortsätter

n Företagarförbundet letade i Almedalen i somras efter en kandidat till småföretagarminister i nästa regering. Efter samtal med företrädare för alla partier konstaterar vi att förståelsen långsamt ökar för vilka möjligheter Sverige skulle ha med en minister som enbart fokuserar på de minsta företagen. Några presenterade efter samtal även förslag på interna kandidater som skulle passa för arbete med jobbskapande i småföretagen. Jakten på en småföretagarminister fortsätter …

Nycklarna för ett bättre småföretagarklimat

ner arbetslösheten skulle vara neutralt för arbetsgivaravgiften år ett. Samtidigt som skatteintäkterna till kommunerna från löneskatten skulle öka direkt. År två skulle skatteintäkterna via arbetsgivaravgiften till staten öka. na kan dock inte räknas i pengar utan i människovärde, minskat utanförskap, minskad ungdomsbrottslighet, minskad psykisk ohälsa och depression till följd av arbetslöshet med mera. kopierar succén från 90–talet med hem–PC reformen och skapar en liknande rörelse bland en miljon småföretag med slopad arbetsgivaravgift år ett. Tillsammans kan dessa sätta 200 000 arbetslösa i jobb!

Procent intäkt i statsbudget (2021)

Arbetsgivaravgiften 31,42 % 611 miljarder Består av följande delar: Allmän löneavgift 11,62 % 216 mdr Ålderspensionsavgift 10,21 % 200 mdr Arbetsmarknadsavgift 2,64 % 48 mdr Föräldraförsäkringsavgift 2,6 % 48 mdr Arbetsskadeavgift 0,2 % 3,7 mdr Sjukförsäkringsavgift 3,55 % 66 mdr Efterlevandepensionsavgift 0,6 % 11 mdr

Stora vinster om 200 000 arbetslösa fick jobb

Kostnaden för bortfallet av arbetsgivaravgiften skulle bli 21 miljarder år ett. Men samtidigt så ”tjänar” samhället 340 000 kronor per person som går från arbetslöshet till anställning. Det innebär förenklat att vinsten för att slopa arbetsgivaravgiften skulle vara 47 miljarder, förutsatt att 200 000 faktiskt skulle komma i arbete.

År två skulle vinsten för samhället vara 68 miljarder som kunde göra stor nytta i välfärden. Det största vinster-

Enbart för de minsta företagen

Reformen måste träffa de minsta företagen med 0–10 anställda för att frigöra den potential det innebär med över en miljon småföretag.

Kopiera succén från 90-talet

Det är inte bara småföretagare som är kopiatörer. Även politiker gillar att kopiera reformer som visat sig verkningsfulla i historien eller från andra länder. Därför föreslår Företagarförbundet att en ny regering med en småföretagarminister

”Kommentar

Rädslan för att reformera och slopa arbetsgivaravgiften år ett grundar sig hos många politiker i att en sådan nedsättning ”kan komma” att missbrukas av företagen. Vilket innebär att rädslan för att misslyckas är större än önskan att lyckas. Det har alltid varit förlorares sätt att tänka. Politikerna borde istället se möjligheterna med en slopad arbetsgivaravgift och uppdra berörda myndigheter att täta de kryphål som riskerar att leda till fusk. Jag menar – alla riksdagspolitiker blir inte utan stöd för dubbel bosättning bara för att ett fåtal fuskar då och då. Istället åtgärdas regelverket och missbrukare straffas. Samma inställning måste råda vid en sådan här reform, justera efterhand och se till att missbrukare straffas.