Bazar Masarin: Barnkonventionen
Jordgubbsbarnen Sara Olausson
P
Madeleine Jacobsson Renoux
å omslaget till boken Jorgubbsbarnen kan man se två barn som ligger avslappnade och blundar, det finns en häst, kycklingar och förstås jordgubbar. Framförallt jordgubbarna för tanken till sommarlov och långa varma dagar. Boken inleds med att barnen Maria och Gabriel, får just sommarlov från sin skola. Maria är åtta år och hennes bror är nio och det är genom Marias ögon och röst som vi får följa barnens liv i den lilla byn där storkarna har sina bon på lyktstolparna. ”Solen lyser in genom fönstret och träffar spegeln som kastar solkatter på väggarna. Det är sommarlovets första dag och vi ska bada tills händerna och fötterna blir skrynkliga som russin.” Hela sommarlovet ligger framför barnen som ett vitt oskrivet blad och allt är möjligt. Maria ska äntligen få lära sig simma och de har tagit hand om grannen Iosifs hund, Betty. Redan på sommarlovets andra dag förändras berättelsen. Pappa säger att hela familjen ska åka till stan och de spänner hästen Bobbi för
vagnen och åker iväg. Familjen ska samla skrot som de sedan säljer för att få pengar. Läsaren har tidigare i boken fått veta att det är svårt för föräldrarna att hitta jobb och att familjen har ont om pengar. Situationen blir värre och värre för familjen och det blir allt svårare att få pengarna att räcka till mat. Oron finns där, men samtidigt genom att vi får följa barnet Marias röst, så får vi också höra en berättelse om glädjen i att äntligen lära sig simma och att upptäcka att hunden Betty har fått valpar. Flickan Iulia, som lär barnen att simma, berättar att hennes mamma måste åka iväg och arbeta i ett land långt bort. Hon ska plocka jordgubbar och Iulia kommer att bli ett jordgubbsbarn. Jordgubbsbarn kallas 201
