Jennie Claesson läser "Vill inte, vill" av Per Nilsson

Bazar Masarin: Barnkonventionen

Foto:© lena Ehrin

vill inte, vill

Per Nilsson

195

Jennie Claesson

Per Nilsson har skrivit åtskilligt om

ungdomar och deras vardag. Det som särskiljer denna bok är att den är skriven på uppdrag av en ung tjej, som efter ett författarbesök bad Per berätta hennes historia. Och det gör han, lika träffsäkert som han är känd för i ungdomslitteraturen. Boken utspelar sig i det mångkulturella Malmö, i gränslandet mellan ung och vuxen. Den första delen består av olika människors berättelser om och utifrån sig själva. Först ut är jaget, Nora, som bad författaren återge bland annat den här händelsen. Jag tänkte att det skulle bli svårt att hålla isär perspektiven i efterföljande berättelser, men alla inblandade har bara ett kapitel var och händelserna går in i varandra, vilket fördjupar bilden. Nära mitten slutar de enskilda utsagorna, med Per Nilssons författarbesök på skolan som den sista, och Noras berättelse tar fart igen. Vi har fått lite bakgrund och en del konsekvenser genom de föregående historierna. Nu ska vi få veta vad som hände. Men det är inte så enkelt. Inget är vad det verkar vara. När jag läser om Liv, som Nora börjar umgås med när hennes bästa vän Nadin stannar hemma från skolan, ser jag karaktären Maeve i Netflix-serien Sex Education framför mig. Liv har blonderat hår, sotade ögon och röda läppar, och liksom Maeve överraskar hon med större insikter och mer djup än hon vill avslöja.

196

Båda är exempel på ”de tuffaste, sköraste, starkaste, svagaste, stoltaste och modigaste tjejerna”, som Per Nilssons hjärta klappar för allra mest. Vill inte, vill passar som utgångspunkt vid samtal med ungdomar och är minst lika viktig för dem att få upptäcka och läsa själva, både för igenkänning och inkänning. Jag är inte ensam. Och det som hände var inte okej.

Omslag: Vill inte, vill, Nilsson, P. Rabén & Sjögren 2019