Kravet på klimatdeklaration innebär att du måste ha bättre koll på de byggmaterial som används när du bygger nytt. I SundaHus databas med över 240.000 artiklar finns den information du behöver.
På vårt webbinarium lär du dig mer om hur du enkelt tar fram klimatrapporter – anmäl dig redan i dag på QR-koden ovan!
Sedan 1980 har Lett-Tak designat och installerat hållbara taksystem, skräddarsydda efter kundens önskemål. Vi har 2000 års erfarenhet och våra mycket skickliga montörer monterar upp till 1 200 kvadratmeter tak per. dag. Vi har levererat totalt 8 miljoner kvadratmeter tak. Vi kan tak. kontakta oss för ditt nästa projekt. lett-tak.se
4 Innehåll
5 Ledare
6 Nyheter
14 NOLLCO2 1.1 – vad är nytt med den nya manualversionen?
15 Scandic München Macherei har öppnat i München
16 Den cirkulära stadsdelen – beräkning visar hur långt det går att komma år 2040
18 Byt mentalitet återbruka!
20 Inspirerande BREEAM-dag – allt från risker till möjligheter
25 Thomas Betong – för ständiga klimatförbättringar
26 Stirra inte bara på elräkningen – satsa på energieffektivisering i första hand
27 EEF – för hållbar och prisvärd energi
28 EEF – ger möjlighet till auktorisation
30 Rejlers är auktoriserat – fördelar för båda parter
31 ENOFF-modellen – enkelt för det offentliga att handla upp energieffektivisering
33 Bostadsrättsföreningar – tipsa varandra på Klimatknuffen!
34 Upphandlingscentral på nätet hjälper privata fastighetsägare och BRF:er att energieffektivisera
35 BASTA-dagen– inriktning på giftfrihet och digitala data
42 Otto Magnussson – bra rutiner för beräkningar
44 Helt klimatneutral betong inom räckhåll
48 TRÄ 2022 – en kraftsamling kring framtidens råvara
49 Tillverka i trä - ett projekt och en uppmaning
52 Innovatum i centrum för utvecklat byggande i trä
53 Plats för ny testbädd kring inredningsdesign
54 Lokala material är målet för svensk möbelindustri
55 Norska Vestre har byggt miljävänligaste möbelfabriken
56 Mentala hinder värst för cirkulär byggekonomi
57 TRÄ 2022 – Södra tror på KL-trä bygger stor fabrik i Värö
58 Stora byggnader i trä tar ökande del av marknaden
60 Vidareutveckling av WELL och nya komplement till systemet
64 LEED står inför stora förändringar
66 Nationell samordning för klimatberäkningar
68 Onsala Rymdobservatorium RÅÖ
70 Gamla spritfabriken – välkommet tillskott för allmännyttan i Eslöv
72 Sockergränden – både LSS-boende och radhus
74 Kvarteret Hulte i Västerås – allmännyttan introducerar Co Living
75 Miljöbygge reser sig högt vid Österplan i Örebro
76 Ovanlig kombo i Göteborg
77 Nybyggnad av industrihus i Eskilstuna - Kjula-Blacksta
78 En till i raden av WELL-certifieringar hos Castellum
80 Materialinventering vid rivning – hur fungerar kunskapsöverföringen?
81 Teknikkonsulters affärsmöjligheter med automatiserade klimatdeklarationer
82 Årets mest hållbara Bostadsrättsförening
UTGIVARE: Stordåhd Kommunikation AB Box 451 30, 104 30 Stockholm
Besöksadress: Sveavägen 159 Växel: 08-501 08 71
ANSVARIG UTGIVARE/CHEFREDAKTÖR: Jan Åström jan.astrom@storkom.se
REDAKTÖR: Kjell-Arne Larsson
REDAKTION: Gösta Löfström
ART DIRECTOR: Anneli Markström anneli.markstrom@storkom.se
MARKNAD: Noah Åström Marin noah@storkom.se
TRYCK: Exakta Print AB, Malmö 2022
Trycksak 3041 0417
OMSLAGSBILD: House of Choice – Skandinaviens mest energieffektiva hotellbyggnad. Byggherre: Fabege. Arkitekt: White. Byggnaden har certifierats med BREEAM-SE Excellent och enligt FEBY Guld Plushus. House of Choice är byggt med passivhusteknik. Bild: Jesper Westblom
FÖLJ OSS PÅ: www.grontsamhallsbyggande.se www.issuu.com
Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer. Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material. Tidningen får citeras med angivande av källa.
ISSN: 2004-3856
SYSTEMEN STÄLLER KRAV på oss som bygger och på byggnaderna. Men vilka krav bör eller måste mänskligheten ställa på utvecklingen av certifieringssystemen? Dessa omarbetas med jämna mellanrum, blir föremål för större och mindre uppgraderingar.
De svenska och europeiska systemen ska linjera med EU:s taxonomi. Det är bra för denna inriktas bland annat på vår tids ödesfråga, klimatförändringen. Översvämningar och torka kan hota inte minst matproduktionen. Åkermark får heller inte påverkas negativt av luft- och vattenföroreningar. Här har vi kanske de allvarligaste miljöhoten. Och viktigt att cirkularitet slår igenom i byggsektorn så vi slutar slösa resurser.
Kanske är det dags att alla som vill bygga
miljömässigt har de mesta akuta miljöproblemen i åtanke.
Att ha ambitioner som spänner över många områden – som i flera av våra certifieringssystem – är välvilligt, men är detta det mest effektiva för att klara de största utmaningarna?
Användare av systemen har exempelvis ofta stött på svårigheter att klara dagsljuskrav. Är det verkligen viktigt att ha dagsljus i konferensrum som flera av systemen ställer krav på? Då kan man inte ha så många konferensrum i mittenkärnan av huset vilket gör att detta måste bli smalare och energiprestanda sjunker.
Dessutom kräver mer dagsljus större fönster som späder ut energiprestandan
ytterligare och ger mer koldioxid.
Samtidigt vill vi gärna att nuvarande certifieringssystem breddas beträffande social hållbarhet, för rättvisa önskar vi förstås alla.
Mot denna bakgrund blir det mycket intressant att följa utvecklingen av de svenska systemen, av BREEAM och inte minst av amerikanska LEED.
LEED kommer att omarbetas i grunden, vilket vi rapporterar om i detta nummer av Grönt Samhällsbyggande.
Jan Åström, Kjell−Arne Larsson
Grönt Samhällsbyggande
ETT 40-TAL OFFENTLIGA och privata bygg- och fastighetsbolag i Göteborgsområdet har undertecknat en avsiktsförklaring om att skala upp återbruksmarknaden.
Några av de företag som har skakat hand är Akademiska hus, Castellum, Riksbyggen, HSB, NCC, Peab bostad, Wallenstam, Vasakronan och Skanska. Även aktörer som ingår i Göteborgs stads organisation har skrivit på
TUFF TIDPLAN, ont om plats, många aktörer, konstant pågående tågverksamhet och höga hållbarhetskrav. Det finns gott om utmaningar när NCC bygger ut Högdalsdepån för att Stockholms tunnelbana ska växa. Men samverkan och gemensamma mål har formulerat ett team som tar sig an projektet och löser komplexa problem tillsammans.
När Stockholms tunnelbana växer ökar behovet av tågunderhåll. Depån i Högdalen, som servar tågen på Grön linje, får nu sin kapacitet utökad. NCC har fått förtroendet, och projektet består av både markarbeten och byggnader. Nya hallar för uppställning, tvätt, städning och sanering ska uppföras och elsystemet uppgraderas. Den största
avsiktsförklaringen. Göteborgs Stad har som mål bland annat att återbruk ska vara förstahandsvalet 2025.
En stor andel av byggsektorns befintliga aktörer behöver ställa om sina affärsmodeller till att inkludera återbruk. Ett större utbud av återbrukbara byggprodukter är centralt för omställningen från linjära till cirkulära affärsmodeller.
SOM EN totalentreprenad i samverkan för Wihlborgs bygger Veidekke ett nytt kontor och labb åt bland annat hållbarhetsprofilerade Oatly. Här ska Oatly odla havre inomhus, forska och produktutveckla för framtiden.
Byggnaden Space uppförs i fem våningar om totalt 7 400 kvm, och blir först i nya Science Village, mellan de internationella forskningscentren ESS och MaxIV strax utanför Lund.
Projektet siktar mot tre hållbarhetscertifieringar:
• Miljöbyggnad Guld – reglerar byggmaterialens miljöpåverkan
• WELL Core Gold – fokuserar på miljön för människorna som använder byggnaden
• NollCO2 – strävar mot netto-noll klimatpåverkan
depåbyggnaden kommer att bli omkring 150 meter lång och 25 meter bred.
Högdalsdepån har idag 28 uppställningsplatser för tåg, men ska när projektet är färdigställt ha plats för 40 tåg ovan mark. Även dagvattenhanteringen ska utökas med ett nytt magasin. Detta skapas med hjälp av 230 meter rörspont som är upp till sex meter hög. Dagvattnet ska infiltrera till grundvattnet och även kunna bräddas vid extrema regnmängder.
Projektet ska också klara hållbarhetscertifieringen BREEAM Infrastructure Very Good, som ställer höga krav på exempelvis transporter och logistik, materialval och deponi.
CASTELLUMS PROJEKT Infinity uppförs i Hagastaden i Stockholm och har en investeringskostnad på totalt cirka 1,7 miljarder kronor. Byggnaden kommer att omfatta cirka 20 000 kvm kontor med ett öppet och välkomnande entréplan utformat för publik verksamhet.
Infinity planeras stå färdigt 2025 efter omfattande husbyggnads- och grundläggningsarbeten från Castellum samt uppfyllnads- och infrastrukturarbeten från Stockholms stad. – Infinity får alla de kvaliteter som är vägledande när vi bygger för framtiden. Med fokus på hälsa och välmående, solceller på taket och WELL-certifiering bidrar vi med vårt kunnande inom framtidens flexibla och hållbara arbetsplatser, säger Martin Bjöörn, vd för Castellum Region Stockholm-Norr.
NU SÅ, internetälskare. Nu har Internetstiftelsen öppnat sin tredje kontorshubb Goto10 i Linköping. Här möts tech, natur och innovation i återbrukad kostym och med samma starka varumärkesidentitet som övriga kontor. Stockholm 2017. Malmö 2020. Och nu Linköping. Närmare bestämt Linköping Science Park – ett växande område för akademi, techföretag och innovationshubbar. På Goto10 kan 16000 medlemmar kostnadsfritt jobba, ha meetups, arrangera event, 3d-skriva, podda och nätverka. En självklar plats för en internet-lover.
Att jobba med en återbruksleverantör är ett annat sätt att jobba med gestaltning. Ramarna för gestaltningen måste vara tydliga då det inte går att styra vilka produkter man till slut landar i.
Tengbom arkitekter tog fram beskrivningar för de produkter man sökte utifrån bland annat funktion, önskat uttryck, material och mått som stämdes av med återbruksleverantören. Resultatet blev en riktigt bra helhet som inte gör avkall på vare sig identitet eller uttryck. Utifrån förutsättningar behöll vi så mycket som möjligt i lokalen, anpassade och återbrukade.
Många projekt, men kanske specifikt återbruksprojekt, kräver bra och iterativa sam-
Den bombastiska före detta tennishallen rymmer 700 kvadrat fördelade på tre plan.
Bild: Kristina Alexanderson
arbeten. Med Goto10 i Linköping arbetade Tengbom, Internetstiftelsen och Ciceron Projekt i nära dialog vilket också hjälpte till för att ta snabba gemensamma beslut längs vägen. Teamet från Tengbom tog fram kalkylunderlag, planlösning, inredningskoncept och förslag, projektering av inredning, bygghandlingar och bestod av Linn Sylvan, Johanna Garheden, Mårten Tovle, Nils-Olof Ljunggren
och Linus Fridén.
Samarbetspartners och leverantörer: Internetstiftelsen (beställare), Ciceron Projekt (projektledare), Idé design (snickeri), Go gently (scenograf installationer och robot), Rekomo (leverantör begagnade möbler), Senab (leverantör kompletterande nyinköp), Castellum (fastighetsägare), Kron & Karlsson (byggentreprenad).
FRÅN BÖRJAN VAR det tänkt att Magasin X i Uppsala skulle byggas av stål och betong, men Vasakronan ändrade sin ursprungsplan. Nu pryder landets största kontorshus av trä sin plats strax intill centralstationen.
I början av sommaren tilldelades byggnaden Uppsala kommuns arkitekturpris för god arkitektur och hållbara lösningar i hård konkurrens med 18 nominerade projekt. Huset kommer nu att certifieras enligt miljöklassificeringssystemet LEED med den allra högsta certifieringsnivån Platina.
WÄSTBYGG utvecklar kvarteret Tjärleken i två etapper bestående av brf Tjäran och brf Leken, i Norrtälje hamn. Bostäderna byggs alldeles vid vattnet längs ett planerat nytt kajstråk.
GENOM ABCD-FÖRSKOLORNA kan Skanska erbjuda Sveriges alla kommuner hållbara och giftfria (dokumenterade i Byggvarubedömningen) förskolor. Koncepten är anpassningsbara till Svanen och Miljöbyggnad. För certifiering behöver de lokala förutsättningarna och beställarens miljömål kartläggas vilket sker i Skanskas gemensamma designdialog.
Samtliga förskolekoncept ligger under Boverkets merdianvärde för klimatberäkningar. Med förskolekonceptet effektiviseras byggprocessen genom repetetiva moment. Andelen spill minimeras med prefabricerade byggelement och materialåtgången optimeras.
I produktionen väljs alltid grön betong som första alternativ där det är tillämpligt.
Tjärleken, med 111 Svanen-märkta bostadsrätter, blir ett kringbyggt kvarter där lägenheterna fördelas i sammanbyggda hus med stor variation i höjd och fasadutformning. På så sätt harmonierar kvarteret med den småskaliga byggtradition som präglar centrala Norrtälje. Inom kvarteret planeras också för bland annat restaurang och andra kommersiella lokaler.
Kvarteret kommer att få en gemensam takterrass med växthus och en trivsam innergård som kommer att utgöra naturliga mötesplatser för de boende.
Det finns också ett gemensamt Co Working-rum för de boende samt cykelrum med verkstad, bilpool och cykelpool med både el-cyklar och el-lådcyklar.
Båda föreningarna är säljstartade och första inflyttning planeras till sommaren 2024.
Wästbyggs egenutvecklade koncept Boaktiva, som på olika sätt uppmuntrar och underlättar gemensamma motionsaktiviteter, kommer att implementeras.
PEAB OCH ANNEHEM tecknar avtal om köp av mark i Sundsvall Logistikpark.
Byggnationerna beräknas komma i gång strax efter årsskiftet.
Sundsvall Logistikpark AB har den 15 juli 2022 tecknat ett markköpsavtal om cirka 58 000 kvadratmeter tillsammans med Annehem Fastigheter AB och Peab Projektutveckling AB.
Ambitionen är att utveckla en modern och hållbar logistikanläggning på cirka 28 000 kvadratmeter med planerad byggstart under det första kvartalet 2023.
Anläggningen kommer att vara öppen för tredje part vilket främjar godshanteringen i både logistikparken och hamnen.
– Det här är ett av de viktigaste beslut som tas för framtiden, gällande Sundsvalls utveckling för miljö, tillväxt och arbetstillfällen, säger Anita Bdioui, ordförande i Sundsvall Logistikpark AB.
– Vi välkomnar Annehem och Peab till logistikparken, det är en professionell aktör med inriktning på logistikfastigheter. Tillsammans med Annehem och Peab kan vi ge det lilla såväl som det större företaget möjlighet att mellanlagra gods i anslutning till hamnen och järnvägsterminalen, säger
Sven Magnusson, vd Sundsvall Logistikpark.
Sundsvall Logistikpark har ett stort miljö- och hållbarhetsfokus, därför ställs det höga krav på det företag som väljer att etablera sig inom området.
Annehem Fastigheter kommer själva att hålla en hög miljöprofil, där ytorna som ska etableras kommer att miljöcertifieras. Det ligger helt i linje med logistikparkens arbete med certifiering enligt BREEAM Infrastructure.
– Vi ser en unik möjlighet att få etablera
en logistikanläggning i ett fantastiskt läge i Sundsvall till nytta för hela regionen. Vi har ett stort hållbarhetsfokus och byggnaden kommer att certifieras enligt BREEAM Excellent, säger Jörgen Lundgren, vd på Annehem.
Sundsvall Logistikpark utgör ett transportnav för godshantering och bolaget välkomnar fler aktörer att etablera sig på området. Etableringar inom logistikparken ska bidra till att skapa förutsättningar för tillväxt, jobb och hållbara transporter i regionen.
COREM HAR TECKNAT ett hyreskontrakt avseende cirka 555 kvm kontorsyta i projektfastigheten 1245 Broadway i New York.
Hyresgästen, ett amerikanskt digitalt marknadsföringsföretag, kommer att flytta in under sommaren 2023 och hyrestiden är 5 år.
Byggnaden på totalt 23 våningar belägen i hörnet av Broadway och 31st Street på Manhattan, är Corems största pågående projekt och utvecklas i samarbete med GDS Development Management (GDSNY). 1245 Broadway har designats av Skidmore, Owings & Merrill och har arkitektoniska fasadelement av platsgjuten betong, en privat klubb, cateringservice och panoramautsikt
över Manhattan. Byggnaden certifieras enligt LEED Gold och kommer att erbjuda kontorsytor med den senaste teknologin vad gäller luftkvalitet och beröringsfria system.
– Vi är mycket glada över att kunna kommunicera ytterligare ett tecknat hyresavtal. Detta kommer att bidra till sammansättningen av hyresgäster, verksamma inom digital media, i 1245 Broadway på ett ypperligt sätt. Vi fortsätter att se en återhämtning för nya kontorsbyggnader i premiumsegmentet i New York och ser fram emot ytterligare tecknade hyresavtal under 2022 både i 1245 Broadway och i vårt andra pågående projekt 28&7, säger Eva Landén, Corems vd.
SSAB erbjuder numera relevanta miljödata.
SSAB ERBJUDER relevanta produktdata och anvisningar för hur företagets lösningar kan hjälpa kunderna att få höga betyg vid miljöcertifiering.
SSAB har lång erfarenhet och kompetens inom miljöcertifiering av byggnader och har som mål att stödja kunderna vid ansökan om certifiering. SSAB har kunskapen och förmågan att hjälpa kunderna i samband med certifiering enligt system såsom BREEAM och LEED.
I MAGNOR SOM ligger i Norge har Vestres nya möbelfabrik The Plus slagit upp portarna.
The Plus kan titulera sig med att vara världens mest miljövänliga möbelfabrik och är på god väg att bli det första projektet att uppnå den högsta miljöklassen ”Outstanding” enligt BREEAM.
Vestre vill locka och inspirera andra
Glasfasaderna är speciellt utvecklade för The Plus för att säkerställa maximal transparens och lägsta möjliga energiförbrukning.
liknande projekt i hur det går att satsa stort på hållbarhetsaspekten samtidigt som man är lönsam, vilket The Plus är ett praktexempel på.
WICONA har levererat 23 ton återvunnen Hydro CIRCAL aluminium genom WICTECfasader och WICLINE-fönster. Även dörren WICSTYLE 75 evo har levererats till projektet.
EN EDD ENVIRONMENTAL Due Diligencebedömning fokuserar på bedömningen av miljöansvar och miljöförpliktelser i samband med fastighetstransaktioner.
EDD-bedömningen kan också omfatta en BREEAM/LEED-certifiering och en närmare granskning av ansvars- och hållbarhetsrelaterade aspekter.
Under bedömningen undersöks objektet för en fastighetstransaktion med avseende på miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade överväganden.
PROLOGIS FORTSÄTTER att expandera i Norden. Logistikfastighetsföretaget har tillkännagett ett nytt förvärv av 51 300 kvadratmeter mark i den strategiskt belägna logistikparken i Rosersberg norr om Stockholm.
På den nyförvärvade tomten planerar Prologis en 20 000 kvadratmeter stor fastighet som byggs på spekulation.
Rosersberg DC4 beräknas vara färdig för inflyttning i december 2023.
Investeringen är den senaste i raden av förvärv och spekulationsbyggen genomförda av Prologis på den nordiska marknaden.
Som ledande leverantör av logistikfastigheter äger Prologis 34 högkvalitativa lagerlokaler och distributionscenter i Norden.
Den planerade fastigheten Rosersberg DC4 kommer nu att stärka företagets närvaro ytterligare, i Norden såväl som i Sverige och
NYTT I DEN senaste versionen är att kravet på ett övergripande energiledningssystem tas bort, i stället efterfrågas en mätplan för byggnaden. Byggnaden ska också ha system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning, vilket blir ett lagkrav för större byggnader som inte är bostadshus från och med 2025.
– Att fastighetsautomation och intelligens i fastigheter blir ett lagkrav 2025 är inte
i den strategiskt viktiga Stockholmsregionen.
– Denna transaktion ger oss möjlighet att förvärva en av de sista tomterna som finns i Rosersberg, som är den mest etablerade logistikparken i Stockholm och hela Sverige. Denna affär kommer inte bara att öka vårt fotavtryck i denna högkvalitativa multimodala park, utan kommer med tanke på rådande markbrist och låga vakansgrader också sätta oss i en stark position för hyresgästförfrågningar, säger Caroline Nirberg, market officer, Prologis Norden.
Som exempel på bolagets höga hållbarhetsambitioner utvärderas Prologis Norden alla nybyggnationer enligt BREEAM.
Rosersberg DC4 kommer att byggas i enlighet med BREAAM:s Very Good-standard. Därtill klimatkompenseras nybyggnationen via organisationen Cool Earth som skyddar hotad regnskog.
bara bra för miljön utan även för plånboken, säger Johan Möller, affärsområdeschef för Byggnadsautomation på GK.
– Dagens höga och omdebatterade elpris gör också att efterfrågan på intelligenta system för fastigheter ökar stort, förklarar Johan Möller.
Han märker till exempel att GK-Cloud, som är en molnbaserad tjänst anpassad för drift, övervakning och analys av tekniska installationer i byggnader, efterfrågas i större utsträckning.
BENGT DAHLGRENS utbildningar inom Hållbarhet lämpar sig för en kortare föreläsning under en fika- eller lunchpaus, men kan vid önskemål utvidgas till längre, mer omfattande kurser inom området.
Citylab – Ett sätt att arbeta med hållbar stadsutveckling i praktiken – ger en introduktion till det svenska certifieringssystemet för stadsdelar. Bengt Dahlgren går igenom bakgrund, behov och metodik. Kursen gör också nedslag i Citylab Guide och Citylab Manual och dess tillhörande certifieringar. Kursen vänder sig till alla som är intresserade av hållbar stadsdelsutveckling och vill lära sig mer om hur man på ett systematiskt sätt kan arbeta med frågan i praktiken med hjälp av Citylab.
GENOM ATT använda aska från jordbruksrester har man i ett forskningsprojekt tagit fram industriell betong med lägre klimatavtryck. Projektet har pågått i tre år och har letts av RISE och genomförts tillsammans med Swerim AB, Södertälje kommun, Södertälje återvinning, Strängbetong, ByggVesta, Lantmännen Ekonomiska förening, Thiele Nordic AB, Inasco AB, SSAB/Merox AB.
Genom beräkningar har det visats hur man kan ersätta en del av cementen i betong med biomikrosilika som framställs av skalaska från jordbruksrester.
Betongen uppfyller klimatförbättrad betong (steg 3) enligt standard. Genom att tillsätta en del skalaska, cirka 20 procent av cementklinkermängden, har man kunnat minska mängden från cirka 400 kg cementklinker per kubikmeter prefabricerad betong till 200 kg cementklinker per kubikmeter.
I S O C E L L h a r e n l ö s n i n g f ö r P R E F A B - i n d u s t r i n f ö r a t t i n s t a l l e r a l ö s u l l i s t ä l l e t f ö r s k i v o r N u f i n n s m ö j l i g h e t e n a t t s e h u r i n s t a l l a t i o n e n g å r t i l l p å v å r t t r ä n i n g s c e n t e r i T i b r o .
I n s t a l l a t i o n e r g e r e n f a s t i s o l e r i n g s m a t t a h e l t u t a n s k a r v a r E n d a s t e n p r o d u k t b e h ö v e r l a g e r h å l l a s f ö r a l l i s o l e r i n g o c h i n g e t s p i l l v i d i n s t a l l a t i o n e n . T a k o n t a k t f ö r a t t f å e n d e m o n s t r a t i o n !
DEN UPPDATERADE manualen för NollCO2 heter NollCO2 1.1. och släpptes 15 september i samband med World Green Building Week 2022. Nyheter i manualen är bland annat att fler verksamhetstyper nu är tillgängliga för certifiering, totalt 16 stycken.
De huvudsakliga nyheterna är:
• Fler verksamhetstyper är nu tillgängliga för certifiering, 16 st. Bland annat har laboratorium och småhus tillkommit.
• Tolkningar och förtydligande från Tekniska rådet har arbetats in manualen.
• Tillägg av ny klimatåtgärd, certifikat för Continuous Cover Forestry (CCF).
• Uppdatering av beräkningsverktygen med integrerad och datumstämplad klimatdata.
Hur har klimatdatan i beräkningsverktygen uppdaterats?
Integrerad och datumstämplad klimatdata har hämtats från de tre databaserna: Boverkets klimatdatabas, Finska naturvårds-
verkets klimatdatabas co2data.fi och tyska Ökobau.dat. Beräkningsverktyget har även integrerat ett antal EPD:er från granskade projekt. Projekt kan nu välja produkt från respektive klimatdatabas varpå klimatdata fylls i automatiskt.
Hur blir det med verifiering och återrapportering för småhus?
Småhus kommer att ha separat kravställning gällande verifiering och återrapportering.
Har det gjorts ändringar i den nya manualen?
Det har inte gjorts några kravskärpningar i manualen utan enbart tolkningar och förtydligande har arbetats in i nya manualen.
Vad är nytt med verktygen för manual 1.1?
SGBC har förenklat registreringsprocessen samt tagit fram ett nytt indataformulär för beräkning av baseline och gränsvärde där upp till fyra huskroppar kan specificeras med olika snitt mot varandra.
Övriga nyheter gällande verktygen är:
• Uppdatering av beräkningsverktyget för baseline och gränsvärde med resultatet från SBUF-projektet ”Referensbyggnader för svenska förhållanden”.
• Möjlighet att visa och dölja kolumner i verktyget för inmatning av mängder och data för byggvaruprodukter förenklar för projektet.
• Tidigare kunde NollCO2 enbart beräkna ”skolådebyggnader”. De nya verktygen ger mer flexibilitet i utformandet av byggnaden såsom sammansättning av mer än en huskropp, specificering av antal trapphus, verksamhetstypers area per våning, souterräng, våningar, val av fasadmaterial samt specificering av takvinklar.
Hur linjerar NollCO2 1.1 med EU-taxonomin?
NollCO2 1.1 linjerar med denna med avseende på energianvändning och klimatberäkning.
Källa: SGBC
DEN 14 OKTOBER slog Scandic upp dörrarna till sitt femte hotell i Tyskland, Scandic München Macherei. Hotellet som har 234 rum, ligger attraktivt beläget i Münchens livliga kvarter "Die Macherei" i stadsdelen Berg am Laim.
Med sin moderna kakel- och tegelfasad och nordisk inspirerade interiör kommer det nya hotellet att erbjuda unika hotellupplevelser för världens alla resenärer.
– Die Macherei är ett distrikt för aktiva och inflytelserika personer – en kreativ plats där idéer väcks till liv. München är också en viktig strategisk plats för oss, så det är med spänning vi öppnar Scandics första hotell i staden. Vi fortsätter vår tillväxtstrategi att expandera i Tysklands största städer och Scandic München Macherei kompletterar vår tyska portfölj i en tid då både fritids- och
affärsresenärer har återvänt i stort antal till våra hotell, säger Michel Schutzbach, Europachef på Scandic Hotels.
Hotellet har luftiga utrymmen i vardagsrumsliknande stil och rymliga arbetsområden där de konventionella konferensrummen har ersatts av två privata rum som är idealiska för kortare möten. Med sin internationella och skandinavisk-bayerska känsla kommer hotellrestaurangen Zieglerei att vara en modern mötesplats för såväl hotellgäster som lokalbefolkning.
Fastigheten kommer att certifieras enligt LEED där fastigheten kommer att uppnå nivå guld. Syftet med certifieringen är att ge en oberoende miljöbedömning av byggnaden för besökare, samhället och andra intressenter.
Systemet bedömer flera viktiga hållbarhetsaspekter, till exempel biologisk mång-
fald, vattenbesparingar, energieffektivitet, resursanvändning samt goda inomhusmiljöer med bra dagsljus-, luft- och ljudförhållanden.
Precis som på alla Scandic-hotell är hållbarhet en central del av Scandic München Macherei.
Hotellet siktar på att Svanencertifieras enligt Svanens nya, tuffa kriterier när miljömärkningen framgent introduceras i Tyskland.
Miljömärkta produkter och kemikalier, 100 procent förnybar el, frånvaron av engångsförpackningar, reducerad vattenanvändning, ett klimatvänligare matutbud och fokus på ett minskat matsvinn ligger till grund för certifieringen.
Hotellet är också beläget i närheten av utmärkta alternativ för kollektivtrafik och i det underjordiska garaget finns laddningsstationer för elbilar.
– beräkning visar hur långt det går att komma år 2040
I den cirkulära stadsdelen är återbruk och återvinning mycket väl utvecklade. Kontrollen är långt driven över flöde av produkter och material som går att återbruka och återvinna, men även kontrollen på mat och organiskt avfall. Stadsdelen producerar en del av sitt livsmedelsbehov. Även sitt energibehov, då med solvärme, sol-el och biogas. Energi- och resursanvändning optimeras och klimatpåverkan minimeras.
AV KJELL-ARNE LARSSONFÖR ATT UPPNÅ den cirkulära stadsdelen krävs ett holistiskt tänkande – man måste se hela stadsdelen som ett sammanhängande system med flöden av material och energi. För att realisera en cirkulär stadsdel krävs också förändringar i beteende och attityder. De som planerar stadsdelen måste göra den trivsam och stimulera både delningsekonomi och lokal produktion. Planerarna måste beakta alla sociala värden, vilka är förutsättningar för att cirkulariteten ska fungera.
Vi står nu inför en övergång från linjär till cirkulär ekonomi. Hur kan då en stadsdel som är fullt ut cirkulär utvecklas och fungera? Som är hållbar bland annat i den utsträckningen att den har mycket låg klimatpåverkan.
Denna fråga ställde man sig på Gävle kommun, när det handlade om stadsdelen Näringen, ett industriområde som i dag präglas av verksamhet, men som kan omvandlas till en hållbar stadsdel med boende. Gävle kommun har ambitionen att Näringen ska bli Europas mest hållbara stadsdel. För att få svar på sina frågor vände sig kommunen till bland annat Sweco.
– Vi fick frågan om hur en stadsdel kan göras fullt ut cirkulär. Det var ett drömuppdrag för oss. Då fick vi nämligen möjlighet att använda flera av våra discipliner inom Sweco, inte minst arkitektur, planering och flera teknikområden, berättar Charlie Gullström, arkitekt samt forsknings- och innovationsstrateg hos Sweco.
Utredningen som Sweco gjorde presenterades som en förstudie för Gävle kommun. Sweco gör kontinuerligt uppdrag som gäller ytterligare städer och stadsdelar, i Sverige och ute i Europa. Det handlar om olika typer av förstudier, arkitektur, tekniska utredningar, infrastruktur, kretsloppskoncept med mera.
Stadsdelar som har varit aktuella i konsultuppdragen är i sammanhanget främst UN17 Village (Köpenhamn), Børnehuset Svanen (Gladsaxe, Danmark), Alholmen (Jakobstad, Finland), Mindemyren kanal (Bergen), Wickevoort (Nederländerna) och Älvstranden (Göteborg).
För Göteborg togs ett koncept fram för hur kretslopp av råvaror, livsmedel och matrester skulle kunna se ut, och detta innefattande
bland annat jordbruk, akvakultur, avloppsrening och biogasproduktion. Sweco är även partner i det Vinnova-stödda projektet AIFOOD — ”AI for a sustainable food chain from farm to fork”.
Sweco ger ut en serie rapporter under titeln ”Urban Insight”. I oktober utkom rapporten ”Circular City Transformation”. I den samlar Sweco presentationer av de nämnda stadsdelarna, inklusive Näringen i Gävle, samt visar också ett exempel från Rotterdam och nämner som framstående inom cirkularitet städerna Amsterdam och Cork där Sweco gjort insatser.
Med Näringen i Gävle som utgångspunkt har Sweco gjort kalkyler på bland annat energi, klimatpåverkan och matproduktion. Den tänkta plan som varit utgångspunkt för kalkylerna är att 6 000 lägenheter (för 15 000 invånare) byggs i Näringen. Befintliga byggnader återbrukas, befintliga material återbrukas och återvinns. Detta kan gälla upp till 100 procent i vissa delar. Gröna områden sparas och får ingå som komponenter i cirkulära processer. Lokalutrymmen och olika ytor delas av flera aktiviteter. En digital tvilling av stadsdelen innehåller bland annat en kooperativ marknadsplats. Hela grannskapet blir cirkulärt under mottot ”nästan inget lämnar Näringen”.
Swecos beräkningar visar att jämfört med ett referensfall idag kan stadsdelens energibehov minskas med i storleksordningen 75 procent. Tack vare solceller på alla oskuggade
fasader och kombipaneler på alla oskuggade tak, minskar energibehovet för bostäderna med 60 procent. Detta tillsammans med andra åtgärder gör att behovet av energi minskar rejält.
Persontransporter sker till fots, med cykel eller med el-fordon. Bilar hyrs från bil-pool. Bilåkandet blir endast 200 km/mån och familj jämfört med ett referensvärde idag på 1000 km/mån. Tack vare ändrade resvanor och elfordon blir utsläppet av CO2eq från transporter 97 procent mindre jämfört med ett referensfall.
Mat produceras i form av fisk i fiskodlingar och nyttiga grödor i hydroponisk odling. Organiskt avfall från matproduktionen används för att producera biogas som kan värma lokaler.
Modellerna och kalkylerna har tagit sikte på att Näringen eller en motsvarande stadsdel skulle kunna realiseras till 2040.
Sweco har också beskrivit vad som i övrigt behövs för att nå långt driven cirkularitet. Detta är givetvis inte enbart en fråga om teknik och innovation. Den och de som utvecklar stadsdelarna måste arbeta med sociala och andra mjuka värden. Swecos redovisning avslutas med att beskriva fem vägar och femton konkreta handlingar som kan tillämpas för att nå målen.
Attityd- och beteendeförändringar krävs givetvis, en ny livsstil rent utav. Att dela saker,
i stället för att äga det mesta själv, sätter ett nytt tänkande på prov. Den första vägen av fem, heter ”Mindset shift – The city as a shared place”. Även i kommunerna och hos konsultföretagen måste man tänka nytt. Kommunernas olika förvaltningar måste samarbeta och samverka för ett systemtänkande. Rent tekniskt handlar det om flöden av material och energi i ett system som ska optimeras på ett genomgripande plan. Och från att under planeringsarbete idag ta varje enskild fastighet i beaktande, till att beakta hela stadsdelen. Tänka i kretslopp och tänka holistiskt.
Arkitekter är samhällsbyggare som gillar teknik. Nu måste teknikperspektivet vidgas. Vad gäller Sweco och flera andra konsultföretag finns kompetensen, men mer samverkan måste till, både internt och externt.
– Nu och framåt expanderar arkitekternas område. Vi tar nu också med mobilitet i stadsdelen, hur människor rör sig, hälsa, trivsel, livsmedelsförsörjning, materialflöden med mera, säger Charlie Gullström. Ett samlat grepp måste till.
Hållbarhet och därmed cirkularitet är inte en fråga för en utvald konsultfirma, en kommun eller en enskild fastighetsägare. Frågan måste drivas i samverkan.
– Nu krävs en accelererande omställning, för hållbarhet och för att klara klimatutmaningen, avslutar Charlie Gullström, arkitekt samt forsknings- och innovationsstrateg hos Sweco.
Återbruk har äntligen nått byggsektorn. Fram till för något år sedan var det legio att kasta bort, och bara bygga med nytt material och nya produkter. Målet bör i stället vara att återbruka så mycket som möjligt. Förutsättningarna ökar att lösa problemen med sinande naturresurser. Och – visar det sig vid närmare eftertanke – återbruk kan bidra mycket till att lösa vår tids stora hållbarhetsutmaningar.
AV KJELL-ARNE LARSSONSÅ VAD VÄNTAR VI PÅ? Hur ska vi få riktig fart på återbruket?
– Jag insåg för några år sedan att i stället för att man i byggbranschen betraktade rivning som ”end of life”, skulle det bli ”beginning of life”, ett tänkande som driver cirkulärt beteende, säger Amanda Borneke, specialist inom cirkulär ekonomi hos Sweco.
Mot bakgrund av att en stad i storlek med Paris måste byggas varje vecka de kommande 30 åren för att matcha den globala befolkningstillväxten, enligt beräkningar från Sweco, måste vi hushålla med naturresurser. Återbruk och återvinning är nödvändigt i globalt perspektiv, annars klarar vi oss inte.
– Återbruk är ett konkret sätt att i praktiken bidra till att nå miljömål och visioner om bland annat klimatneutralitet, menar Amanda Borneke.
Cirkulariteten i Sverige är endast 3,4 procent (Circularity Gap Report Sweden), inräknat alla verksamhetssektorer. Motsvarande siffra globalt är 8,6 procent.
– Det finns varken tekniska, politiska eller legala hinder för återbruk. Så varför görs det inte mer? Största hindret är mentaliteten. Ovanan att återbruka. I byggbranschen är många oroliga för kvaliteten på återbrukade material och produkter, fortsätter Amanda Borneke.
Flera företag, bland andra Sweco, gör återbruksinventeringar och har tagit fram metoder för provning och kvalitetssäkring. Ett av många exempel är tegel. Tegelstenar testas och klassificeras. Prima vara kan användas som om de vore nya, de med sämre kvalitet i lägen där kraven är lägre, och de sämsta kan malas ner för återvinning. Vissa återbrukade produkter är i flera fall möjliga att CE-märka. Frågan om garantier går att lösa.
“Det finns varken tekniska, politiska eller legala hinder för återbruk. Så varför görs det inte mer? Största hindret är mentaliteten. Ovanan att återbruka. /Amanda Borneke, specialist inom cirkulär ekonomi hos Sweco Bild: Anna W Thorbjörnsson
Mot bakgrund av att en stad i storlek med Paris måste byggas varje vecka de kommande 30 åren för att matcha den globala befolkningstillväxten, enligt beräkningar från Sweco, måste vi hushålla med naturresurser. Återbruk och återvinning är nödvändigt i globalt perspektiv, annars klarar vi oss inte.
Bild: GlobalP
– Bra återbruksprojekt behöver duktiga personer i nyckelpositioner, hos beställare, konsulter och byggentreprenörer, anser också Amanda Borneke.
Det kan röra sig om hållbarhetschefer, projektledare, projekteringsledare, miljösamordnare med flera. Numera finns konsulter med specialinriktningar, som exempelvis återbruksinventerare, återbruksledare och återbruksarkitekter.
Alla parter har nytta av de lokala nätverk som vuxit upp. Till Centrum för cirkulärt byggande hör Återbruk Väst, GodaHus (Kalmar, Kronoberg och Blekinge län), Dala återbyggdepå, LFM30, Uppsala klimatprotokoll, Nätverket för hållbart byggande i kallt klimat (Umeå) och Föreningen hållbart byggande i Värmland.
Återbruksmarknader etableras på olika håll i landet och med olika basis. Marknaden i stort har ännu inte mognat och det kan vara svårt att få tag på de produkter som önskas och i tillräcklig mängd. En så kallad återbrukssamordnare kan hjälpa till med detta, samordnaren är en länk mellan vad som demonteras och vad som efterfrågas.
Nu måste fler hoppa på återbrukståget! Lagstiftningen driver faktiskt på. Så här skriver Naturvårdsverket om lagar och regler:
Vid en materialinventering identifieras byggprodukter som kan återanvändas samt vilka typer av avfall som kan uppstå vid rivningen inklusive farliga ämnen i material och komponenter.
Resultatet av inventeringen är ett viktigt underlag vid framtagande av kontrollplanen enligt PBL (2010:900) och för att uppfylla kraven i kontrollplanen måste man:
• identifiera vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand
• vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur man avser att möjliggöra: o Materialåtervinning av hög kvalitet och o Avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen
Vid rivning ska redovisning göras i bilaga till kontrollplanen för det rivningslov som måste sökas. Detta har gällt från 1 aug 2020.
– Nya lagtexten blev en kickstart för byggbranschen. Jag har sett detta tydligt i rivningsprojekt som vi är engagerade i, berättar Amanda Borneke.
Vem tar sedan ansvar för hanteringen av det som ska återbrukas respektive återvinnas? Det kan vara en personresurs internt hos beställaren eller en återbrukssamordnare som anlitas från ett konsultföretag. Alternativt delegeras det hela till rivningsfirman.
– Så den nya förordningen sedan ett par år driver på. Det är också glädjande med hyresgästers inställning till återbruk. Vi har gjort en enkät bland 3 000 personer som visar att människor gärna vill bo i en byggnad som hushållar med resurser, som är billigare, energisnålare och klimatsmartare. Återbruk bidrar till ekonomisk och ekologisk hållbarhet, och vi har visat att det också förbättrar social hållbarhet, avslutar Amanda Borneke, specialist inom cirkulär ekonomi hos Sweco.
Att kasta gamla mentaliteter, kavla upp ärmarna och välkomna nya arbetssätt är dock förutsättningar för att nå dit.
I november kunde SGBC återigen genomföra BREEAM-dagen som ett arrangemang med fysisk närvaro. Programmet bjöd på nyheter bland annat vad gäller den nya manualversion som kommer inom kort. Och inte minst fick vi till livs flera inspirerande case.
AV KJELL-ARNE LARSSON
INLEDNINGSVIS REDOGJORDE Sabina
Jonestrand och medarbetare från SGBC för uppdateringen av BREEAM-manualen. Den nya versionen linjerar med EU-taxonomin och är ett förbättrat verktyg för klimatpåverkan bland annat.
Den nya engelska versionen väntas nu under december. Den svenska kommer nästa år och då ordnar SGBC ett lanseringsevent. Då återkommer också Grönt Samhälls-
byggande med en sammanfattning av nyheterna i BREEAM.
Tony Christensen från Position Green Group gav en översiktlig presentation av hur byggbranschen kommer att påverkas av EU-taxonomin. Denna ska styra investeringar mot allt mer hållbara sådana. Notera att även mänskliga rättigheter ska räknas in. Vad gäller yttre miljö pekar taxonomin ut sex områden:
• Klimatåtgärder
• Klimatanpassning
• Vatten
• Cirkulär ekonomi
• Förhindra föroreningar
• Biologisk mångfald
Taxonomin för de två första är publicerade, de övriga väntas inom kort. En princip är att företagen måste bidra till minst ett av de sex målen, utan att göra skada på de övriga
– här talas det om Do No Significant Harm – DNSH.
Taxonomin innebär bland annat att företagens finans- och hållbarhetsavdelningar måste samarbeta mycket mer än hittills.
Anders Enebjörk från NCC gav en bakgrund till klimatsmart byggande och visade exempel på klimatpåverkan från olika byggnader. För att jobba strategiskt har NCC formulerat en ”Handlingsplan för en klimatneutral framtid – NCC Buildings åtgärder och insatser för att minska klimatpåverkan och bidra till en hållbar och klimatneutral framtid”.
Klimatpåverkan från en byggnad kan beräknas på olika sätt och inkludera olika delar av byggnaden, respektive olika skeden i livscykeln. Det är viktigt att räkna på samma sätt om byggnader ska jämföras.
Under de senaste decennierna har Sveriges bygg- och fastighetsbransch minskat energiförbrukningen i byggnadernas driftskede.
Det innebär att produktionsskedet och materialvalet i dag relativt sett har en större påverkan på klimatavtrycket. Här orsakar ofta betong ett stort avtryck. Detta kan minskas
med flera åtgärder:
• Optimera konstruktionen i tidigt skede
• Använd inte högre betongkvalitet än konstruktionens olika delar kräver
• Arbeta med klimatförbättrad betong
Anders Enebjörk visade jämförelser i klimatpåverkan mellan olika bostäder respektive olika kontor. Det stod klart att det är viktigt att jobba på alla fronter för att minska klimatpåverkan, att introducera klimatarbetet tidigt i projekt och under alla dess faser.
NCC har sammanställt en klimatguide som ger en generell uppfattning om olika byggnadsdelars klimatpåverkan och vilken påverkan på kostnader det kan innebära att byta ut dessa delar. Guiden hjälper till att skapa samsyn och riktning tidigt i byggprojektet och kan användas som underlag för att diskutera val och lösningar, med syfte att åstadkomma en kostnadseffektiv klimatreducering.
Caroline Ödin från Fabege och Filippa Persson från PE Teknik och Arkitektur talade om erfarenheter från planering, bygge och uppföljning av House of Choice. Detta är Skandinaviens första nollenergihotell och det har uppförts i Arenastaden i Stockholm.
Byggnaden har certifierats med BREEAM-SE Excellent och enligt FEBY Guld Plushus. House of Choice är byggt med passivhusteknik. Värme och kyla fås via värmepumpar som laddar och hämtar geoenergi via ett lager med 25 borrhål. På fasad och tak finns nästan 2500 kvadratmeter solceller (499 kWp). Byggnadens årliga solenergiproduktion överstiger dess årliga fastighetsenergianvändning. Byggnaden uppnår nollenergi över året.
Projektet är helt i linje med Fabeges affär, som präglas av hållbarhet. Till de uppställda målen hör:
• Klimatneutral förvaltning 2030 (Scope 1 & 2)
• Halvering av indirekta koldioxidutsläpp (Scope 3) 2030
• 100 % BREEAM-certifierad nyproduktion
• 100 % grön finansiering
Beträffande House of Choise har Fabege bland många aspekter jobbat mycket med klimatanpassning, inkluderande riskbedömningar. Beträffande livscykelpåverkan kan nämnas att livscykelanalyser utfördes med verktyget One Click LCA. LCA användes exempelvis för att se hur mycket kol som byggdes in i byggnadsdelarna.
Mycket intressant var de livscykelkostnader som kalkylerades tidigt i programskedet. LCC:n ställde tre alternativ mot varandra:
• 1 Standardhus
• 2 Nollenergihus
• 3 Nollenergihus med BREEAM-certifiering
2 har lägre LCC-värde än 1, tack vare att nollenergihus innebär en stor minskning i energianvändning samt mindre fönsterarea än standardhuset.
3 har något högre LCC än 2. Det kostar att använda BREEAM, men denna kostnad räknas hem genom en lägre kapitalkostnad tack vare lägre låneränta snarare än lägre LCC.
Johanna Åfreds som tillsammans med Martina Strand Nyhlin skrivit boken ”Återbruk av byggmaterial” gav en både praktisk och lite filosofisk bakgrund till återbruk.
Intresset för detta har accelererat och nästan alla större fastighetsägare har numera detta på agendan. Men ett hinder är att återbruk ännu inte blivit så stort att det finns en tillräckligt stor återbruksmarknad. Här hoppas vi att CCBuild växer till att täcka hela landet, alla aktörer och flertalet produktgrupper. (Under BREEAM-dagen presenterades CCBuild av Carina Loh Lindholm från IVL.)
Johanna Åfreds visade flera exempel på byggprojekt där återbruk ingår. Bostäderna Resource Rows i Köpenhamn, som främst karaktäriseras av återbrukade tegelfasader, har enligt en LCA minskat avfallsmängden med 463 ton, detta i ett projekt med 92 bostäder. På Medicinareberget i Göteborg har Akademiska Hus tagit tillvara växter som räddats från avverkning i olika projekt. I denna återbrukspark väntar växterna på att sättas ut på ny plats. Det sparar in både köp av nya växter och resurser för att driva upp dem.
Ett mycket besparande koncept används av det danska företaget Fischer Lighting som
bygger om gamla ljusarmaturer och förser dem med ny insats som har LED-ljuskälla. I likhet med annat återbruk blir ofta slutresultatet något oväntat och kreativt, där arkitekturen ibland bär spår av historia. En rad arkitektkontor har numera återbruk som en av inriktningarna. Dessutom har det vuxit fram nya roller i byggbranschen, som återbruksinventerare och återbruksledare. Det är samtidigt intressant att byggnadsvård och återbruk tangerar varandra.
Karl-Johan Wall från Hufvudstaden AB berättade om klimatanpassning i praktiken. Han betonade bland annat vikten att skilja
på risk och sårbarhet. Risk är risken att exempelvis en översvämning inträffar. Sårbarheten är proportionen på skadan, vad den vållar för avbräck. En skada som kostar 10 miljoner kronor att reparera i ett hus som är värt 20 mkr innebär förstås hög sårbarhet. Om huset är värt 2 miljarder kronor är sårbarheten kanske överkomlig.
Hufvudstaden äger fastigheter i Stockholm och Göteborg. Man utför riskanalyser på byggnaderna. Riskerna är främst kopplade till skyfall. Karl-Johan Wall räknade upp några riskkonstruktioner:
• Lågpunkter i ”landskapet”. Utrustning som fläktar, ställverk och servrar finns numera ofta i källare.
• Avlopp utan separat dagvatten.
• Invändig takavvattning.
• Garagenedfarter.
• Invändiga gårdar.
• Entréer utan trappor. Är ofta så numera, för tillgängligheten.
En rekommendation – efter att ha gjort riskanalyser för städer, stadsdelar eller kvarter – är att detaljanalysera fastigheter med högre risk:
• Vilken utrustning finns i källarna?
• Tidigare översvämningar
• Inkommande avlopp
• Takavvattning, invändig, skick etc.
• Är rör klamrade och säkrade?
• Brunnar och avvattning från gårdar
• Hur kan vatten ta sig ner i källarna?
Bland lösningar som Hufvudstaden har vidtagit hör backventiler på inkommande avlopp, breddavlopp från gårdar, byggt bort invändig takavattning, säkrat viktiga funktioner såsom ställverk och säkrat avloppsrör/ takavvattning.
Karl-Johan Wall underströk att det är viktigt att ha kontakt med andra aktörer. I Stockholm samarbetar företaget med Stockholm Vatten och Avfall samt med Ellevio.
Systemet BREEAM In-Use har utvecklats för att kunna certifiera befintliga fastigheter. Mattias Sikström och Frida Hedengren från Stena Fastigheter och Lukas Lindstedt och Åsa Bergqvist från EBAB, berättade hur detta hade gått till i praktiken beträffande Ekebo, ett bostadsområde i Upplands-Väsby. Området har byggår 1972–1976 och omfattar 732 lägenheter.
Det tog ungefär ett halvår, fram till oktober 2021, för att certifiera området med betyget Very Good. I Ekebo är det flera bra förutsättningar för ett hållbart bostadsområde. Det består av tvåvåningshus som har rikligt med dagsljus och omges av ren luft tack vare mycket begränsad motortrafik.
En hel del träd och vegetation har hunnit växa till sig. Det förekommer inga fluorerade gaser från värmepumpar eller motsvarande. Området värms med fjärrvärme som har hög andel förnybart.
Ett energiprojekt har genomförts som har omfattat byte av kulvertar, nya undercentraler, energisnåla fläktar, vattensparprojekt, IMD av vatten, solceller, LED-belysning och ny fastighetsautomation med AI-styrning. Man hade också ett projekt för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, bland annat med dagvattenfördröjningsytor på innergårdar och ängsmark.
Stena Fastigheter och EBAB uppskattade BREEAM-manualens anpassning till bostäder. För Ekebo utgjorde BREEAM ett verktyg för hållbarhetsarbetet, var lärande att arbeta med och gav slutligen ett kvitto på områdets hållbarhet, något
som även ägarens förvaltare tog del av. Presentationen under BREEAM-dagen berörde också några klimatutmaningar för Ekebo (och även många andra bostadsområden):
• Temperaturen stiger och det blir varmare.
• Behov av solavskärmning (och kyla) för att erhålla ett bra inneklimat.
• Viktigt att bevara och sköta träd och grönska som på ett naturligt sätt minskar solvärmelasten.
• Risken för bränder ökar. Behövs förebyggande åtgärder för bränder i skog och mark.
I nästa föredrag presenterades det projekt som vann priset som årets BREEAM-byggnad, Stora Bergstomten ICA EHL – ICA:s e-handelslager för livsmedel i Arendal Green Park på Hisingen, strax intill Göteborgs hamn. Lagret omfattar 17200 kvadratmeter och förser kunderna med hemleveranser sju dagar i veckan. Detta utgör därmed ett nytt koncept; tidigare plockades varorna ihop i varje butik.
Projektet presenterades av Paulina Schönning, chef logistikfastigheter hos ICA Fastigheter och Anders Enebjörk, hållbarhetsspecialist hos NCC. ICA Fastigheter köpte anläggningen nyckelfärdig från NCC. Den stod färdig hösten 2020.
ICA Fastigheter har tagit beslut att certifiera både nybyggen och befintliga byggnader. BREEAM kan hjälpa transport- och logistikbranschen framåt, och är ett stort stöd vid utformning av logistikbyggnader. Även andra certifieringssystem kommer att användas av ICA Fastigheter. Företaget har också målet att vara netto noll utsläppare av växthusgaser till 2030.
Generellt var det tidigare få fastigheter som certifierades med BREEAM, men i dag är det flera och det går att nå höga betyg. För ICA:s e-handelslager lyckades man skrapa
ihop 88 procent av möjliga poäng, och höjde betyget från ambitionen Excellent till Outstanding.
Full pott uppnåddes för ”Pollution” och ”Waste”, och nära fullt för ”Management”. ”Materials” var svårast och ”Energy” ganska svårt, trots flera bra lösningar. Lufttäthet var viktigt. Olika fasadlösningar provades. Lufttäthet testades både i en provbyggnad och i hela byggnaden, samt separata test för kyl/ frysrum. En passiv energiåtgärd var att ha frysrum samlade och placerade inne i kylrum.
Dels återvinns energi, dels används ett berglager med värmepump. Fastigheten behöver ingen tillförd värme. Energiprestanda ligger 60 procent bättre än BBR-krav. Energiberäkningar som utfördes överensstämde med verkligt utfall.
Utmaningarna med projektet var förstås målen för miljö och hållbarhet, dessa kombinerade med utformning och krav gällande exempelvis:
• Brand
• Flexibilitet
• Temperaturzoner
• Energi
• Lufttäthet
I övrigt gjordes ansträngningar bland annat för att underlätta persontransporter till anläggningen, detta mot bakgrund av begränsad kollektivtrafik. Laddplatser för el-bilar installerades. Cykelbanor iordningsställdes och ytterligare åtgärder genomför-
des för att underlätta för de som cyklar till arbetsplatsen.
För att öka den biologiska mångfalden planterades träd och anlades gräsmattor.
Anläggningen är framtidsanpassad inte minst för att klara klimatförändringar, och här var dagvattenhanteringen en stor utmaning:
• Termiska krav klaras vid klimatförändringar
• Utformning och system ger låg energianvändning
• Tillvaratar spillvärme
• Vatteneffektiva armaturer minskar vattenbehovet
• Material valda för att ha lång livslängd och klara påverkan från ökad nederbörd, vind och luftfuktighet
• Området kan omhänderta stora mängder vatten
• Dagvattensystem utformat för att minimera utsläpp
Vi kan notera att det finns en rad fördelar med att ha verksamhet i en byggnad som är certifierad med BREEAM Outstanding:
• Energieffektiv byggnad
• Låg vattenförbrukning
• Uppmuntrar till hållbart resande
• Byggnad och mark anpassad till klimatförändringar
Sammanfattningsvis för ICA:s e-handels-lager var BREEAM ett mycket bra stöd under planering, förstudier och under utförande. BREEAM bidrar kort och gott till mer hållbara lösningar.
Sabina Jonestrand från SGBC summerade dagen med att konstatera det givande i att höra erfarenheter från olika case. Vi fick bland annat också höra om betydelsen att påbörja ett certiferingsarbeten i tid. Och som så ofta är fallet, att samverkan mellan olika parter är något som ger framgång.
Eftersom betong ofta svarar för stor del av en byggnads klimatpåverkan måste ansträngningar göras för att dels slimma betongkonstruktionerna, dels välja betong med lägre klimatavtryck. Thomas Betong är en pionjär när det handlar om klimatförbättrad betong.
REDAN 2012 KUNDE Thomas Betong erbjuda betong med lägre klimatpåverkan. Detta tack vare att bindemedlet cement delvis ersattes med en restprodukt, nämligen slagg (GGBS) från masugnar. Detta grundrecept används fortfarande. År 2016 lanserades konceptet Thomas Miljöstomme som är ett byggsystem för platsgjutna stommar med 30 procent lägre koldioxidavtryck.
Numera har Thomas Betong en hel serie med klimatförbättrade produkter. Alla standardprodukter kan faktiskt fås som Thomagrön med 10 procent koldioxidreducering, och en del av dem som Thomagrön Plus (upp till 50 procent Tillsammans med Forbo utvecklades Thomagolv Grön med 60 procent lägre avtryck. Företaget levererar inte enbart fabriksbetong, utan även prefab med varumärken som Thomaplatta Grön (plattbärlag) och Thomabalkong Grön.
– Under senare år ser vi accelererad efterfrågan på klimatförbättrad betong från både beställarsidan och entreprenörssidan, berättar Mats Karlsson, produktchef hos Thomas Betong.
I dag har företaget stort kunnande i miljöfrågor, livscykelanalyser och klimatkalkyler. Allt fler kunder har acceptans för klimatförbättrade produkter och vågar satsa.
För att kunna deklarera sina produkter har betongbranschen låtit IVL utveckla ett så kallat EPD-verktyg.
Nu kan Thomas Betong själva ta fram specifika EPD:er (Environmental Product Declarations). Dessa redovisar bland annat klimatpåverkan. Det går att ta fram EPD för vissa produkter, alternativt dotter-EPD för ett visst byggprojekt. Det senare är en tilläggstjänst till betongleveransen.
– Då kan entreprenören använda specifik data för betong och bland annat visa hur många kilogram koldioxidekvivalenter det blir per kubikmeter betong och per kvadratmeter bruttoarea i projektet, förklarar Mats Karlsson.
Skiljer sig då klimatförbättrad betong från traditionell betong i några andra avseenden? Porstrukturen är annorlunda, med större motståndskraft mot kemiska angrepp och kloridinträngning. Värmeutveckling under härdningen är lägre, vilket minskar kylbehovet i vissa fall. Klimatförbättrad betong passar inte minst för massiva konstruktioner såsom fundament och grunder. Fördelar med andra ord, däremot härdar betongen långsammare, så formrivningen kan behöva senareläggas.
I företagets tjänster ingår simulering av temperatur- och hållfasthetsförloppet. Då används ett särskilt simuleringsprogram,
– Vi erbjuder allt stöd som kunderna kan tänka sig i klimatförbättringsarbetet, säger Mats Karlsson, produktchef hos Thomas Betong.
som tar väderprognosen i beaktande. Dessutom går det att följa upp arbetet på plats med Digital hållfasthetsmätning.
Thomas Betong har medverkat i framtagningen av betongbranschens plan att 2023 halvera klimatpåverkan i husbyggnationer och att 2030 ha klimatneutral betong.
– Kontinuerligt så förbättrar vi alla inverkande faktorer. Och cementtillverkarna driver mot en process med netto noll koldioxid och leverantörerna av ballast jobbar också för att reducera utsläppen. Drivkraften för de här frågorna är betydligt större än för tio år sedan då vi började, avslutar Mats Karlsson, produktchef hos Thomas Betong.
Det är mycket bättre att ge konsumenterna stöd för att minska sin energianvändning än att bara reducera beloppet på elräkningen. Energieffektivisering ger en ihållande besparing. Så till den regering som har tillträtt, se till att få ett stöd till energieffektivisering på plats.
/Jonas Hernborg, vd, Elitfönster
– satsa på energieffektivisering i första hand
I år har energidebatten om tillgång och priser nått den vanlige konsumenten. För att lindra smärtan av höga elräkningar pratas mest om stöd för att kapa räkningarna. Men det är betydligt bättre att stödet går till att energieffektivisera. Då sjunker efterfrågan och därmed priset. Gynna de som sparar, inte de som slösar!
AV KJELL-ARNE LARSSONATT RIKTA STATLIGT stöd enbart till de som förbrukar mest el och energi är nog fel väg att gå. Ge i stället bidrag till de som energieffektiviserar och hushållar med energin. Det går relativt snabbt och gör verkan på både kort och lång sikt.
– Energifrågan är tvådelad, dels långsiktigt på försörjningen, dels kortsiktigt på priserna, säger Jonas Hernborg, vd för Elitfönster. I ett längre perspektiv måste elproduktionen byggas ut i Sverige till minst det dubbla för att klara elbehovet och samtidigt klimatutmaningen. Det blir väldigt mycket att bygga ut och tar tid.
– Varför satsas det inte mer på energieffektivisering? frågar sig Jonas Hernborg. Det går fortare än allt annat. Då går totala behovet av energi ner och samtidigt priserna.
För att förbättra energiprestandan i bostäder kan vi först överväga att byta värmekälla, och samtidigt isolera klimatskalet bättre.
Sedan tänka över alternativet att byta dörrar och fönster, som när det gäller en villa kan stå för upp till 35 procent av värmeläckaget. Att byta och trimma styrning av värme och ventilation kan också spara energi, kanske inte så ofta ett alternativ för en villa, men väl för en ägare av stora flerfamiljshus.
Potentialen att spara är stor, under 2021 använde bostäder och service 147 TWh energi. Enligt rapporten Grön logik finns potential att kunna energieffektivisera med 53 TWh till 2045, detta med hjälp av känd teknik. Om vi talar om en villa går det att minska värmeförlusten med upp till 70 procent bara genom att byta fönster och spara upp till 4 500 kWh per år.
– Det paket som politikerna nu lagt är delvis bra, med stöd för de som byter värmekälla, exempelvis från elvärme till fjärrvärme eller värmepump. Men det är få som gynnas av stödet. Dessutom, att
installera värmepump eller solpaneler tar tid.
– Energieffektivisering går snabbare och stödet skulle kunna utformas som ett utvidgat ROT-bidrag riktat till effektivisering eller ett stöd för produkter såsom isoleringsmaterial, dörrar och fönster, fortsätter Jonas Hernborg.
Det är förstås viktigt att få med inte bara villaägare, utan även förvaltare av flerfamiljshus. De behöver nog ett särskilt stöd. Annars är risken att höjda energipriser bara resulterar i höjda hyror.
– En hel del bostadshus runt om i landet är i mycket dåligt skick, betonar Jonas Hernborg.
Idag sparar var och en på sitt håll energi i vardagen. Men de stora stegen tas med investeringar som effektiviserar och minskar energibehovet. Om vi energieffektiviserar skapar vi samtidigt utrymme för den stora elektrifieringsvåg som är nödvändig för att minska utsläppet av växthusgaser.
Visionen för Energieffektiviseringsföretagen (EFF) är att energin ska räcka till alla. Alla människor och företag ska ha tillgång till hållbar och prisvärd energi. Vi når dit med hjälp av energieffektivisering. EEF vill utveckla och säkerställa marknaden för energieffektivisering och vara en aktiv påverkanspart i samhället.
AV KJELL-ARNE LARSSONEnergieffektiviseringsföretagen är en ideell intresseorganisation som samlar leverantörer och beställare av energitjänster och produkter. Som medlemmar i föreningen finns entreprenörer, industrier, branschorganisationer, föreningar, fastighetsägare, företag med flera. EEF har ett starkt engagemang att säkerställa ett förnybart energisystem, för klimatet, miljön och ekonomin.
Energieffektiviseringsföretagen fungerar som en länk mellan organisationens leverantörsmedlemmar och beställarmedlemmar. EEF har ett system för att kunna auktorisera medlemsföretag. Auktorisationen är framtagen för att säkerställa att energitjänster och energieffektiva produkter levereras till kunderna på ett tydligt sätt, med hög kvalitet och med kundens bästa för ögonen.
EEF utför även politiskt påverkansarbete, där innehållet i BBR är ett av fokusområdena. Organisationen bevakar också energieffektiviseringsfrågan i EU och internationellt. Här nämns bland annat EU:s energieffektiviserings- och byggnadsdirektiv.
EEF strävar också efter att öka sin ambition i samverkan med olika lärosäten, både universitet och yrkesutbildningar. Energieffektiviseringsföretagen vill ständigt uppdatera sina kunskaper och få tillgång till nya idéer. Ett ömsesidigt utbyte av kunskap inspirerar och bidrar samtidigt till att trygga återväxten i branschen.
För att nå den inledningsvis citerade visionen har EEF formulerat ett antal mål:
• Företag från alla branscher inom energieffektivisering, i hela Sverige, har kännedom om och deltar på lämpligt sätt i EEF:s arbete. EEF har plattformar där medlemsföretagen aktivt möts för att få synergier i form av utökade affärsmöjligheter och kunskapsöverföring, för kundernas bästa.
• Trovärdigheten för energieffektiviseringsbranschen är hög, främst genom EEF:s auktorisation av leverantörer.
• Kunderna vänder sig i första hand till EEF för oberoende och målgruppsanpassad information samt för att hitta kompetenta leverantörer.
• EEF har ett nära och väl utvecklat samarbete med akademier och yrkeshögskolor som
säkerställer kompetensnivåer och tillgång till välutbildad arbetskraft inom energieffektivisering.
• EEF är den mest erkända och trovärdiga aktören vid förändring av lagar och regler inom området energieffektivisering.
Energieffektiviseringsföretagen har också ett tänkvärt motto: ”Det är omodernt att slösa med energi – och dumt och dyrt”.
Fastighetsägare som handlar upp teknisk förvaltning utgår i många fall från att utföraren även kommer att arbeta med inriktning på att spara energi och förbättra energiprestanda. Detta är oftast inte fallet, samtidigt som fastighetsägaren är angelägen att dra in på kilowattimmarna och sänka kostnaderna. Genom att upphandla en entreprenör som är auktoriserad av EEF får beställaren en garanti att entreprenören även behärskar energieffektivisering.
AV KJELL-ARNE LARSSON– MÅNGA BESTÄLLARE tror att energidelen ingår när de köper teknisk förvaltning. I själva verket är det få förvaltningsföretag som klarar också energiområdet, berättar Lotta Bångens, vd för Energieffektiviseringsföretagen.
Flertalet fastighetsägare tjänar på att en energikartläggning utförs, där användningen av energi jämförs med fastighetens behov av energi, och ser vad som kan sparas. Därefter kan förslag till åtgärder tas fram. Detta kan handla om allt från att trimma styrning-
en för bättre energiprestanda, till mindre eller större investeringar, som ny ventilation eller bättre fönster. I många fall går det att spara energi utan några kostnader eller investeringar.
Med målet att bland annat skapa trygghet
för både beställare och utförare, tog Energieffektiviseringsföretagen fram en möjlighet till auktorisation. Inledningsvis hämtade föreningen in förslag och önskemål från beställarsidan, bland annat genom en enkät.
– Deras önskemål låg till grund för att ta fram auktorisationen, fortsätter Lotta Bångens. Avsikten med denna är att säkerställa att energitjänster och energieffektiva produkter levereras på ett tydligt sätt, med hög kvalitet och för kundens bästa.
Auktoriserade företag är kompetenta för sina uppgifter, seriösa och trovärdiga. Med auktorisationen garanteras att jobben blir bra utförda och medger bättre energiprestanda.
Företag har möjlighet att bli auktoriserade inom följande områden:
• Energikartläggning
• Teknisk förvaltning – Energi
• Tryckluft
I den tekniska förvaltningen ska energikartläggning kunna ingå, denna kan utföras antingen av förvaltaren själv – när kompetens finns – eller av en konsult som anlitas.
EEF har funderingar på att senare ta med även andra tjänster och produktgrupper, exempelvis olika typer av installatörsföretag och produkter som belysning.
Auktorisationen är uppbyggd av olika delar som ska se till att kvalitet och leveranstrygghet upprätthålls:
• Uppförandekod
• Checklista för att säkerställa att leverantör och kund har samma bild av arbetet som ska utföras (avtalsstöd)
• Redovisning av kompetens och beroendeställning hos det auktoriserade företaget
• En nämnd, med personer från beställarsidan, som säkerställer kvaliteten i systemet
Om företaget inte uppfyller kraven vid ett utfört arbete kan beställaren ta hjälp av EEF för att medla. Företaget kan även anmälas och få en varning eller bli av med sin auktorisation.
Auktorisation kan utfärdas till företag som är medlemmar i EEF och som säljer produkter eller tjänster inom energieffektivisering. Det går att söka för ett eller flera av de nämnda tjänsteområdena.
Sökande företag måste se till att personal går en kurs hos EEF, som introduktion till auktorisationen. Detta kan gälla en eller flera ur personalen, i ledande ställning eller som utförare.
Kursen hålls i Stockholm eller på distans. Sedan är det företagets ansvar att internt utbilda sin personal i vad auktorisationen
innebär. Företagets tekniska kompetens ska finnas sedan tidigare och måste bevisas i ansökan.
– Auktorisationen är en möjlighet för er att visa att ni är ett trovärdigt, seriöst företag som besitter kompetens inom energieffektivisering, menar Lotta Bångens. När ni är auktoriserade hamnar ni överst i vårt företagssök och vi marknadsför även våra auktoriserade företag till beställare i andra sammanhang.
Kompetensen hos de auktoriserade företagen och kvaliteten hos de tjänster som utförs, upprätthålls dels genom företagens egen kvalitetssäkring, dels genom att kunder
som är missnöjda kan höra av sig till EEF och dels genom att auktorisationssystemets nämnd gör slumpmässiga kontroller för att se att allt efterlevs.
Med ett tryggt och kompetent energieffektiviseringsföretag är förutsättningarna mycket goda att spara energi och därmed reducera kostnader, och på köpet också få en bättre inomhusmiljön.
– Det allra bästa skulle sedan vara om de företag och fastighetsägare som får ekonomiskt stöd för energieffektiviseringsåtgärder, som villkor skulle ha att ett auktoriserat företag måste anlitas, avslutar Lotta Bångens, vd för Energieffektiviseringsföretagen.
Rejlers Energiprojekt AB är ett av för närvarande fem företag som är auktoriserat för ”Teknisk förvaltning – energi”.
– VI HAR MYCKET lång erfarenhet av energifrågor och effektivisering, och med energikartläggning samt energipartneringprojekt tillhörande vår core business, berättar Mattias Almgren, projektledare och energiingenjör hos Rejlers. Auktorisationen är en kvalitetsstämpel som visar att vi är trovärdiga och har kompetensen. Auktorisationen är samtidigt en kanal som exponerar oss inför nya kunder.
I och med de checklistor och avtalsmallar som EEF har tagit fram, förenklas upphandlingar och kontraktsskrivningar. Det blir klart vad beställaren och utföraren har kommit överens om. Missförstånd undviks och allt går smidigare. De auktoriserade företagens personal får också ett mer likartat agerande gentemot kunderna.
För kunderna blir det enklare och säkrare att handla upp, något som annars kan vara svårt juridiskt. Dessutom är det inte alltid lätt att följa upp projekten. Kvaliteten på jobbet är säkrad och skulle kunden ändå bli missnöjd går det att vända sig direkt till EEF med klagomål.
– Och att auktorisation inom energieffektivisering överhuvudtaget finns väcker frågan hos många fastighetsägare. Flertalet tror att det ingår i den tekniska förvaltning de har avtal för, men det är mera sällan fallet. Energioptimering faller ibland mellan stolarna och man kan missa att även små åtgärder som att trimma systemen kan spara mycket, och utan att behöva investera i nya tekniska system eller lösningar, avslutar Mattias Almgren.
– Ibland kan fastighetsägarna missa att även små åtgärder som att trimma systemen kan spara mycket, berättar Mattias Almgren, projektledare och energiingenjör hos Rejlers. Bild: Rejlers
kan utfärdas till företag som säljer tjänster inom energieffektivisering. Bild: Rejlers
1Avt al om inledande energik artläggning och föruts ättningar för framtida optioner
2En eller flera inledande energik artläggningar genomförs
3Därefter k an fler optioner genomföras ut an ytterligare upphandlingar
När kommuner och regioner handlar upp energieffektivisering för sina fastigheter kan det ibland handla om mycket omfattande upphandlingar, i andra fall om ett stort antal. Detta tillsammans med de vanliga kraven i LOU skapar tveksamhet och gör att renoveringar skjuts upp.
AV KJELL-ARNE LARSSONDÄRFÖR HAR Energieffektiviseringsföretagen tillsammans med Upphandlingsmyndigheten, SKR och Installatörsföretagen, arbetat fram en bättre upphandlingsmodell – EnOff. Detta har gjorts inom projektet ”Energieffektivisering i offentlig sektor” som har finansierats av bland annat EU, Energimyndigheten och Tillväxtverket.
EnOff tar ett helhetsgrepp på energieffektivisering och lönsamhet. EnOff är ett flexibelt sätt att handla upp på, och bygger på samverkan beställare-utförare och ett stegvist genomförande.
– Det går att handla upp lite eller ta allt på ett bräde. Och beställaren behöver inte
ta om upphandlingsproceduren från början, för varje ytterligare hus eller område, berättar Lotta Bångens, vd för Energieffektiviseringsföretagen.
Så fungerar EnOff:
• Upphandlingen avser en inledande energikartläggning. Genomförandet av åtgärder och ytterligare energikartläggningar är optioner.
• I ett samverkansavtal slås det fast vilka förutsättningar som gäller för eventuella optioner – vinstprocent, timpris för nyckelpersoner m.m.
• Energikartläggning görs med fokus på långsiktig lönsamhet för hela åtgärdspaket, exempelvis med Totalmetodiken.
– Upphandlingen riktas främst på kompe-
tens hos anbudsgivarna. Det enda beställaren lovar att köpa när samarbetet sedan inleds är en energikartläggning på en fastighet, fortsätter Lotta Bångens. Oavsett hur det hela sedan utvecklas kan beställaren hoppa av och börja om upphandlingen och inleda samarbete med en annan entreprenör.
EnOff-modellen bygger annars på nära och långsiktig samverkan mellan beställare och utförare, med gemensam målbild, tydliga förutsättningar och öppenhet. Utföraren kan vara ett enskilt företag eller exempelvis ett lokalt konsortium med flera företag. Modellens stegvisa upplägg är betydelsefullt.
– Modellen underlättar beslutsprocessen, >>
En upphandling räcker. EnOff-modellen slår fast förutsättningarna för samarbetet (vinstprocent, timpris med mera) vilket ger möjlighet för ett långvarigt samarbete, även fast upphandlingen i första steget endast omfattar en första energikartläggning. Det behövs ingen färdig investeringsbudget, vilket sänker tröskeln för att komma igång med renoveringarna.
säkerställer kvaliteten och möjliggör större fastighetsekonomiskt lönsamma besparingar, säger Lotta Bångens.
EnOff-modellen har använts av Enköpings kommun för upphandling av energieffektivisering i kommunens egna fastigheter.
Energieffektiviseringsprojekt ger oftast en rad mervärden, förutom att fastighetsägaren sparar energi och minskar driftkostnader:
• Bättre inomhusmiljö, med bättre ventilation, jämnare temperatur och minskat drag
• Mer nöjda hyresgäster
• För energisystemet, minskat investeringsbehov i ny energiproduktion
• Lägre effektbehov på vintern underlättar ett förnybart elsystem
• Minskade utsläpp till luft och vatten
Samtidigt bidrar fastighetsägarens energieffektiviseringsåtgärder till lokala, regionala och nationella klimatmål och till flera av FN:s 2030-mål som ”Hållbar energi för alla” och ”Hållbara städer och samhällen”.
Ett sätt att räkna fram lönsamma åtgärdspaket är att använda den så kallade Totalmetodiken. Denna har utvecklats av Belok. Totalmetodiken går ut på att ta ett helhetsgrepp över de tänkbara åtgärderna och låta de mest lönsamma åtgärderna ”finansiera” de mindre lönsamma och även några av de åtgärder som inte är lönsamma separat, detta inom samma hus. Det är också möjligt
— Vi vill få in mer av energikartläggning och energiberäkning hos entreprenörerna, så att detta inte enbart ligger hos konsulter, säger Lotta Bångens, vd för Energieffektiviseringsföretagen.
att låta de hus där åtgärderna är mest lönsamma ”finansiera” åtgärder i hus där potentialen för lönsamhet inte är så stor. Så länge summan av besparingarna är större än summan av kostnaderna är hela åtgärdspaketet lönsamt. Lönsamheten bedöms därmed utifrån hela åtgärdspaketet, inte för varje enskild åtgärd. Belok arrangerar kurser för att utbilda sig i Totalmetodiken, bland annat till ”Diplomerad totalkonsult”.
Kompetensen gällande bygg- och energifrågor varierar stort mellan olika bostadsrättsföreningar. Några har byggfolk i styrelsen, medan dessa helt lyser med sin frånvaro i andra styrelser. Inte minst när det gäller energieffektivisering är det därför viktigt att tipsa varandra. Om er förening har ett bra case, lägg ut det på Klimatknuffens karta!
DÅ KAN ANDRA föreningar runt om i landet eller föreningar i närmaste grannskapet se hur ni har lyckats kapa kilowattimmar och därmed kostnader. Det är Energieffektiviseringsföretagen, RISE och Fastighetsägarna Stockholm som står bakom Klimatknuffen. Utgångspunkten var att göra det enklare för bostadsrättsföreningar att få veta hur energieffektivisering kan gå till. Vad bör göras? I vilken ordning? Och med hjälp av vem?
Via Klimatknuffens interaktiva karta lägger ni ut uppgifter om era genomförda åtgärder och ser samtidigt vilka åtgärder andra har
gjort. Med andra ord: erfarenhetsutbyte på digital basis. Men ni behöver inte lägga ut exakta siffror om besparingar i kronor och kWh eller andra detaljer. Det viktiga är att lyfta goda exempel som inspiration. Energieffektivisering är fokus, men ni får även ta med information om exempelvis solcellsinstallationer och laddstolpar.
Klimatknuffens sida klimatknuffen.se redovisar också handfasta och matnyttiga tips liksom länkar till sidor som ger råd och stöd. Geografiskt täcker Klimatknuffen hela Sverige.
• En korrekt skötsel och drift av de tekniska systemen kan spara mycket energi, utan att några större investeringar behöver göras. Se till att den tekniska förvaltare ni anlitar har energikompetens!
• Energieffektivisering bör komma först av övervägda åtgärder
• Lägre driftkostnader ger bättre ekonomi för föreningen vilket innebär högre värdering vid försäljning av bostadsrätterna.
hjälper privata fastighetsägare och BRF:er att energieffektivisera
Kvarteret Klimatspararna är en digital plattform där fastighetsägare kan delta i gemensamma upphandlingar som gynnar energieffektiva lösningar. Det är en upphandlingscentral på nätet för bostadsrättsföreningar och privata fastighetsägare.
AV KJELL-ARNE LARSSONDE SOM UTVECKLAT och står bakom initiativet är organisationen Fastighetsägarna, Installatörsföretagen, Energieffektiviseringsföretagen och Sustainable Innovation.
– Idén utvecklades genom Smart Built Environment i samverkan med Informationscentrum för hållbart byggande. Därifrån kom grunderna för dagens Klimatspararna, berättar Thomas Sundén, vd för Sustainable Innovation.
– De stora fastighetsägarna och aktörerna kan nog bygga hållbart och energieffektivisera, men vi ville ta fram ett hjälpmedel för de mindre, där kunskaperna i rollen som beställare av energieffektivisering är mycket varierande, fortsätter Thomas Sundén.
Under utvecklingen av Klimatspararna hämtades inspiration bland annat från allmännyttans inköpsfunktioner hos HBV. Det nya konceptet Klimatspararna innebär att de fastighetsägare och BRF:er som startar ett konto på Klimatspararna, kan vara med och upphandla tillsammans, för att spara tid och pengar och samtidigt bygga hållbart. De kan göra gemensam sak med andra fastighetsägare som finns geografiskt nära. När det
är flera som vill göra samma åtgärd startar upphandlingstjänsten.
Att på Klimatspararnas digitala plattform fylla i vilka klimatåtgärder ni vill genomföra är det första av fem steg. De övriga fyra är:
• Klimatspararna flaggar automatiskt när det finns tillräckligt många intresseanmälningar gällande samma åtgärd inom ert geografiska område.
• En upphandling startar, utan att ni förbinder er till deltagande. Upphandlingen genomförs av kvalificerade upphandlare i samråd med experter.
• Alla som anmält intresse får ta del av det vinnandet budet, för att sedan ta ställning till att signera ett avtal.
• Efter genomförd entreprenad ombeds ni att göra en utvärdering av leverantören.
– Upphandlingscentralens funktion är enkel. Vi svarar för plattformen, men deltar inte i affärerna med entreprenörerna. Avtalen sluts mellan beställare och entreprenör och då är vi inte med längre, berättar Thomas Sundén.
Allteftersom användningen av Klimatspararna ökar i volym fylls listan med
åtgärder/renoveringspaket på, så det blir ytterligare energieffektiviseringsåtgärder att välja bland. Samtidigt får entreprenörer anmäla sig och kvalificera sig på områdena kvalitet och hållbarhet samt presentera sina erbjudanden. På så sätt är både beställare och utförare med och bygger upp Klimatspararna.
Målet är att gemensamma upphandlingar som utförs av professionella upphandlare både pressar priser och upprätthåller kvaliteten. Klimatspararna kommer i samtliga upphandlingar att inkludera produkters LCA-värden och skall-krav på högsta möjliga nivå som går att motivera, utan att produkterna blir orimligt dyra.
Årets BASTA-dag genomfördes i november. I hållbarhetens tecken var konferensen digital och på distans, precis som under 2020–2021. Fokus var giftfrihet, helt i enlighet med andemeningen i att använda BASTA som materialbedömningssystem. Angelägna ämnen var också återbruk och digitalisering.
AV KJELL-ARNE LARSSONDAGEN BJÖD PÅ presentatörer från IVL – som är den ena huvudmannen och delägaren av BASTA – och presentatörer från Kemikalieinspektionen och Boverket.
BASTA:s nya vd Pehr Hård svarade själv för flera av de tunga inslagen under dagen.
Vi fick också höra erfarenheter från en leverantör som använder BASTA, nämligen Lindab.
Konferensen inleddes med att Urban Boije af Gennäs, som är utredare på Kemikalieinspektionen, berättade om väntade nyheter vad gäller kemikalielagstiftning.
Regeländringar och nya regelverk är en
följd av EU:s kemikaliestrategi som har sin upprinnelse i EU:s Green Deal. Vad gäller byggmaterial och byggnader får kemikaliestrategin inverkan på bland annat CLP – Förordningen om klassificering, märkning och förpackning av kemikalier. Här väntas nya faroklasser för bland annat hormonstörande ämnen samt persistenta, bioackumulerande och toxiska ämnen.
Beträffande REACH – Förordningen om registrering, utvärdering, tillstånd och begränsningar av kemikalier – väntas regelförstärkningar. När det gäller Ekodesigndirektivet ska detta ersättas av ESPR –
Förordning om ekodesign för hållbara produkter.
– Förslag till reviderad CLP väntas nu i fjärde kvartalet. Rådsförhandlingarna om ändringarna i CLP blir en viktig fråga i Sveriges EU-ordförandeskap under första halvåret 2023, säger Urban Boije af Gennäs. Och förslag till ny REACH väntas under Q4 nästa år.
För byggbranschen är det också bra att hålla ögonen på SSbD – Safe and Sustainable by Design – gällande säkra och hållbara kemikalier, samt SRIP – Strategic Research and Innovation Plan för Safe and Sustainable
“CCBuild stöttar cirkulära principer, baserade på EU:s avfallshierarki.
/Carina Loh Lindholm, koordinator och ledare för CCBuild Bild: IVL
Chemicals and Materials. Kommissionen har under 2022 publicerat dokument och rapporter som beskriver dessa initiativ.
Sara Elfving som är utredare på Boverket gav en lägesbeskrivning av arbetet med EU:s nya byggproduktförordning – CPR. I denna reglerar EU krav på att produkters egenskaper ska bedömas och beskrivas och hur detta ska göras. Sedan ställer respektive nation upp byggregler för den färdiga byggnaden. Förslag till ny CPR kom i mars i år, samtidigt med den tidigare nämnda ESPR. Nyheter i CPR är bland annat att det kan ställas krav på miljö- och klimatpåverkan som ska spegla ESPR, samt återbruk med fokus på resurshushållning. Dessutom ökade digitala möjligheter till förmedling av information, exempelvis genom införande av produktpass och en EU-databas för byggprodukter.
– Detta är förslag och vi vet idag inte vad som kommer att spikas, säger Sara Elfving.
För närvarande pågår hos EU också CPR Acquis – ett arbete som ser över de harmoniserade standarder som finns för byggprodukter. Målet är tekniskt uppdaterade standarder som möter nationernas behov av information om byggprodukters väsentliga egenskaper.
CCBuild stödjer och flaggar för återbruk
Carina Loh Lindholm från IVL är koordinator och ledare för CCBuild, en samverkansarena för återbruk. Antalet parter i CCBuild:s nätverk överstiger idag ett hundra och antalet ökar stadigt.
– CCBuild stöttar cirkulära principer, baserade på EU:s avfallshierarki, med avfallsminimering som högsta prioritet där man använder, bevarar och återanvänder befintliga resurser i första hand, följt av materialåtervinning, berättar Carina Loh Lindholm.
I Sverige uppstår årligen 14,6 miljoner ton bygg- och rivningsavfall. Endast 296 000 ton av detta materialåtervinns. Potentialen för återbruk har i en tidigare studie uppskattas till cirka 900 000 ton, med en möjlighet att nå minskade utsläpp av 1,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Målgrupperna för CCBuild är fastighets-
ägare, arkitekter, andra konsulter, det offentliga, entreprenörer, materialleverantörer och lokala nätverk. Inom samverkansarenan finns nätverk med partners och arbetsgrupper som tillsammans bygger upp kunskap och erfarenheter. CCBuild:s digitala tjänster omfattar en produktbank med värdeanalys, inventeringsapp och marknadsplats.
CCBuild tillhandahåller en kunskapsbank med guider, bland annat ”Återbruksguiden för installationer”, framtagen av teknikkonsulten Bengt Dahlgren i samarbete med CCBuild, och ”Byggåterbruksguiden – vägledning för att underlätta återbruk av byggprodukter i bostäder”, framtagen av IVL. Guiden omfattar produktgrupper som golv, fasader, fönster, dörrar, med mera. Emojies markerar ”Inga problem att återanvända i driftsfasen”, ”Utvärdering behövs” respektive ”Ska inte återanvändas, innehåller farliga ämnen”. Förklaringar och tips på handhavande ges för varje produkt, exempelvis för takpannor/taktegel.
Notera att före 1 augusti 2020 var det lagkrav på att inventera rivningsmaterial, men då enbart med hänsyn till farligt avfall. Därefter är det lagkrav på att inventera både avseende farligt avfall och vad som kan återanvändas respektive återvinnas. Med hjälp av CCBuild-appen går det att inventera och märka sina produkter. Dessa kan läggas ut på CCBuilds marknadsplats eller erbjudas internt inom det egna företaget eller organisationen.
– Marknaden behöver breddas, säger Carina Loh Lindholm. Idag är det svårt att hitta efterfrågade varor och i tillräcklig mängd. Det är lättare att återbruka i egna
En svenskutvecklad och patenterad teknik för återvinning av värmen i fastigheters spillvatten kan kraftigt minska energiförbrukningen. Ecoclime tar till vara på minst 90 procent av den energi som idag går rakt ut i avloppet. Det är en unik lösning som innebär fördelar för fastighetsägarnas ekonomi och förbättrade möjligheter att nå FN:s globala hållbarhetsmål.
En svenskutvecklad och patenterad teknik för återvinning av värmen i fastigheters spillvatten kan kraftigt minska energiförbrukningen. Ecoclime tar till vara på minst 90 procent av den energi som idag går rakt ut i avloppet. Det är en unik lösning som innebär fördelar för fastighetsägarnas ekonomi och förbättrade möjligheter att nå FN:s globala hållbarhetsmål.
– IDAG FINNS krav på att minska energiförluster i konstruktion och ventilation, men inte på energin som försvinner genom spillvattnet. Vi använder varmvatten när vi duschar, tvättar, kokar ägg. All den värmeenergin går rakt ut i avloppen idag. Det är en av de största energiförlusterna vi har i fastigheter idag, säger Andreas Cederlund, marknadschef för Ecoclime Group.
Fastighetsbranschen har i många år arbetat med energieffektiviserande åtgärder, allt från förbättrad isolering till snålspolande munstycken i kranar och duschar. Trots detta har byggnaders klimatavtryck som helhet ökat och idag står de för 36 procent av de globala CO2-utsläppen. Ecoclime har som mål att vända utvecklingen och har identifierat de områden som har störst potential. Värme som försvinner i spillvattnet tillhör ett av dem.
– Tidigare lösningar var inte tillräckligt effektiva för att riktigt motivera fastighetsägare att investera i återvinning. Vi kan garantera våra kunder en återvinningsgrad upp till 90 procent. Det handlar både om stora besparingar, men också om att fastighetsbranschen på det här sättet kan bidra till att vi når sju av FN:s mål för global utveckling till 2030, säger Andreas Cederlund och fortsätter:
– Det borde vara ett krav att återvinna den här energin och vi hoppas att politiker och beslutsfattare agerar snabbt om branschen ska ha en chans att möta klimatmålen. Besparingspotentialen är enorm.
Ecoclime hjälper fastighetsägare att framtidssäkra sina byggnader och identifiera de investeringar som ger mest effekt utifrån såväl ekonomi som energi och miljö.
– Vi vill ge fastighetsägare kontroll över den energi som krävs för att skapa en optimal inomhuskomfort. Vi gör byggnader smarta, nyttjar förnybara energikällor och återvinner energi i fastigheternas närhet. Med våra cirkulära energilösningar är vi helt unika i branschen, avslutar Andreas Cederlund.
Ecoclime Group erbjuder lösningar inom smarta byggnader, cirkulär energi och inomhusklimat. Ett flertal av bolagets produkter bygger på svenskutvecklad patenterad teknik och tillverkas i egen fabrik i Vilhelmina.
Som koncern bidrar Ecoclime till en hållbar framtid genom att minska fastigheters behov av köpt och tillförd energi, samtidigt som inomhuskomforten förbättras. En övertygelse är att ökat värde och lönsamhet är starka krafter som kan accelerera omställningen till mer hållbara fastigheter.
ombyggnationer och renoveringar. Men med CCBuild:s marknadsplats synliggörs resurserna och det är viktigt att så många som möjligt går med.
Användare av CCBuild kan också följa upp sitt återbruk och synliggöra värden i de varor man har registrerat i sin egen produktbank – såsom inventerade mängder, potentiell klimatbesparing med återbruk och ekonomiskt värde.
– Var med och bidra och använd den outnyttjade potentialen i återbruk till mer cirkulära flöden, uppmanade Carina Loh Lindholm och avslutade med några rekommendationer.
• Efterfråga återbruk, cirkulära material och resurssnåla arbetssätt
• Bidra till ökat utbud av både cirkulära tjänster och varor
• Dela erfarenheter
• Delta i samarbetet inom CCBuild
En nyhet i BASTA som främjar återbruk är att det går att välja återbrukade varor från CCBuild:s marknadsplats och lägga till dem i BASTA:s loggbok, mer om detta senare.
– Återbruk har en otrolig potential och är ett tydligt exempel på hur digitalisering förenklar och är en möjliggörare, kommenterade konferensens moderator Jonas Sondal, projektledare på IVL.
Pehr Hård berättade om EU-Taxonomin och hur den kopplar till byggprodukter. Taxonomin har tagits fram mot bakgrund av Parisavtalet och FN:s globala mål.
– Taxonomin ska bland annat hjälpa investerare att se vilka investeringar som är hållbara, berättade Pehr Hård. Otydlighet i redovisning av hållbarhet ska förhindras och grönmålning motverkas.
Många kommer att påverkas av och dra fördelar av taxonomin, bland annat de som söker gröna lån. Företag över en viss storlek måste göra miljöplaner och dessutom redovisa vad som har uppnåtts.
Vad gäller materialbedömning är det tre aktiviteter inom sektorn bygg- och fastighetsverksamhet som kopplar till materialkrav:
• Uppförande av nya byggnader
• Renovering av befintliga byggnader
• Installation, underhåll och reparation av energieffektiv utrustning
För var och en av dessa måste de uppfylla DNSH (Do No Significant Harm) avseende ”Förebyggande och begränsning av miljöförorening” och för de två förstnämnda krav enligt Annex C & Emissioner. Dessa krav berör bland annat kvicksilver, ämnen
“Taxonomin ska bland annat hjälpa investerare att se vilka investeringar som är hållbara.
/Pehr Hård, vd, BASTA
som bryter ner ozonskiktet, formaldehyd och carcinogena flyktiga organiska ämnen.
Hos BASTA:s kansli har man jämfört kraven enligt Taxonomin med kriterierna enligt BASTA-systemet. Detta är inte helt lätt eftersom BASTA fokuserar på ämnenas egenskaper, medan Taxonomin fokuserar på listor såsom REACH- och POPS-förordningarna.
– Taxonomin är inte helt färdig och publicerad än. Vi följer bland annat emissionskriterierna och lägger till de delar som behövs i vårt system. BASTA kommer att visa vilka artiklar som klarar taxonomin, och då oavsett betyg i BASTA-systemet, avslutar Pehr Hård.
Databaser, flöden av data och användning av data
Troels Hansen, som är vd för Logiq Finfo, reflekterade kring möjligheterna med och kvaliteten på logistikinformation och hållbarhetsinformation för produkter, då i anslutning till databasen Finfo.
De två typerna av information är inte synkroniserade med varandra. Logistikinformation är mogen masterdata, som utgår från GTIN eller annan artikelidentitet. Mogen data här är en förutsättning för affärskritiska processer, som korrekta beställningar och rätt
— Kraven på hållbarhetsinformation ökar och automatisering är nödvändig, menar Troels Hansen, vd för Logiq Finn.
betalning. Hållbarhetsinformation är omogen masterdata, exempelvis med databaser utan artikelidentifikation och icke-maskinläsbara format. All data är därmed inte tillgänglig för automatisering. Fritt flöde av korrekta data mellan hundratals aktörer och mellan databaser är idag bara en dröm eller hägring.
– Men kraven på hållbarhetsinformation ökar och automatisering är nödvändig. Hållbarhetsvärlden måste därför börja tänka användning av data, inte bara samling av data, ansåg Troels Hansen.
Funktioner i BASTA:s loggbok och informationsinhämtning
Loggbokstjänsten gör det möjligt att hålla ordning på sina produktval och att efter avslutat projekt ha en pålitlig loggbok som
visar vad som har byggts in i byggnaden.
– Avsikten med att använda loggboken är att få koll på alla artiklar och deras mängder, menade Pehr Hård. Med loggbokstjänsten hanteras alla produkter, även de som inte når uppsatta mål, då man alltså måste göra en avvikelsehantering, och även detta klarar tjänsten.
Han visade i vilken mån BASTA:s loggbok uppfyller kraven för loggbok och utfasning av farliga ämnen i certifieringssystemen Miljöbyggnad och BREEAM-SE, samt beträffande loggbok i Svanen. Exempelvis i BREEAM-SE klarar loggbokstjänsten alla kriterienivåer i indikatorområdet ’Farliga ämnen’. För Svanen klaras exempelvis kravet på ’Produktlista och loggbok över byggnaden’ om eBVD finns
för samtliga artiklar.
– BASTA:s loggbokstjänst har försetts med nya och bättre integrationer. Det går att hämta data från FINFO och integrationen är bättre med eBVD, fortsätter Pehr Hård. Numera är det också möjligt att plocka återbrukade artiklar från CCBuild. Vi har också gjort en färdig exportmall för att mata data från loggboken till Byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM.
Det finns dessutom planer på att – i likhet med Byggvarubedömningen – visa vilka produkter som är helt klara för Miljöbyggnad samt dessutom att linjera med EU:s Taxonomi.
Presentationen om BASTA:s loggbokstjänst innefattade en hel del nyheter. Pehr Hård bjöd slutligen på ytterligare nyheter och blickar mot framtiden.
BASTA har nu kompletterats med kriterier för cirkularitet. Det som ska redovisas är främst andel cirkulerat material (återanvänt, återvunnet) och förberedelse för nästa användningsfas (återbruk, materialåtervinning).
– Idag är bara 3,4 procent av Sveriges resursanvändning cirkulär. Det är viktigt att ta vara på de material vi redan har och dessutom förbereda för att de val vi gör idag av nya material tar höjd för att kunna användas igen så småningom, anser Pehr Hård.
I december 2021 tillkom produktkategorin elektronik i BASTA. Elektronik är komplexa produkter där spårning av alla ingående komponenter är besvärlig. BASTA har tagit fram en modell för godtagbar redovisning av materialinnehållet.
BASTA-online är en öppen databas som används av många institutioner och företag. Efterfrågan är stor på API:er och BASTA har mött upp denna efterfrågan och förbättrar ständigt tekniken. Att mer eller mindre sömlöst koppla samman olika databaser och system med kvalitetssäkrad information, sparar administration och öppnar helt nya möjligheter.
– Vi ser ökat intresse för data om kriterieuppfyllnad, exempelvis med avseende på ämnen i kandidatlistan, cirkularitet, förnybarhet och EPD:er. Vi finns till för er och är anpassbara. Så vänd er till oss med alla idéer, uppmanade avslutningsvis Pehr Hård.
Verktyg för hållbar samhällsbyggnad
BASTA-dagen avslutades med en presentation av de ”verktyg” som IVL erbjuder till byggbranschen. Jeanette Green som är gruppchef för affärsområde utveckling och kommersialisering hos IVL, hade ”Tillsam-
mans för ett hållbart byggande” som rubrik på sin presentation. Hon berättade om eBVD – elektroniska byggvarudeklarationer – och deras koppling till BASTA, hållbarhetsmärkningen Möbelfakta som är ett samarbete mellan IVL och Trä & Möbelföretagen, Byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM, loggboken i BASTA och hur artiklar och material från CCBuild kan kopplas till BASTA:s loggbok och hur BASTA:s loggbok kan exporteras till BM för en klimatberäkning av byggnaden.
Till sammanhanget hör också EPD:er – Environmental Product Declarations –som visar klimatdata och andra miljödata. Det IVL-ägda företaget EPD International fungerar som programoperatör för EPD:er, det vill säga dessa kan publiceras hos EPD International. IVL utvecklar även ett EPDverktyg som kan användas för familjer av produkter, produkter som är så likartade att användaren/tillverkaren utifrån ett ”grundrecept” kan ta fram EPD:er för varje enskild artikel, utan att behöva göra LCA-beräkningarna från grunden igen.
– Utvecklingen av EPD-verktyget pågår fortfarande och vi har inget standardpaket, men alla som funderar på att de kan ha användning för ett sådant verktyg kan kontakta oss, säger Jeanette Green.
Beträffande Byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM baserar detta sina klimatkalkyler på data från Resurshubben som innehåller data från bland annat EPD:er, Boverkets klimatdatabas, Trafikverkets klimatkalkyl och Finlands klimatdatabas.
– Idag täcker beräkningarna i BM in byggproduktionen, det vill säga modul A1–5, men möjligheterna kommer att vidgas allteftersom vi får en samsyn för hur kalkylerna ska utföras för hela livscykeln, berättar Jeanette Green.
Hennes budskap sammanfattades slutligen i fem punkter:
• Använd det befintliga som redan är tillverkat (CCBuild)
• Fasa ut farliga ämnen genom kontroll av byggmaterial samt loggbok för spårbarhet (BASTA, eBVD)
• Uppfyll lagkrav om klimatdeklaration för byggnader (BM, Resurshubben)
• Minska klimatpåverkan från nya byggmaterial (BM, CCBuild)
• Digitalisera
Det står klart att ytterligare digitalisering behövs för obrutet flöde mellan databaser, andra datakällor och digitala verktyg. Branschen önskar bland mycket annat digitala följesedlar som utgör verifikat på vilken produkt som har levererats, i vilka mängder och vad den innehåller.
Utvecklingen av EPD-verktyget pågår fortfarande och vi har inget standardpaket, men alla som funderar på att de kan ha användning för ett sådant verktyg kan kontakta oss.
/Jeanette Green, gruppchef för affärsområde utveckling och kommersialisering, IVL
FAKTA BASTA-systemets betygsnivåer
BASTA Begränsar utfasnings- och riskminskningsämnen.
BETA Begränsar utfasningsämnen.
BETA till BASTA För kemiska produkter som förändras när de byggs in. De klarar systemets BETA-nivå vid leverans men BASTA-nivån när de byggts in.
DEKLARERAD För produkter som inte klarar BASTA eller BETA men där det finns fullständig kunskap om produkternas kemiska innehåll.
DEKLARERAD till BASTA För kemiska produkter som förändras när de byggs in. De klarar systemets DEKLARERAD-nivå vid leverans men BASTA-nivån när de byggts in.
“
H2M är specialister inom fastighetsteknik med mycket stor bredd av tjänster, från tillsyn och skötsel av fastigheter, till rådgivning, analyser och förstudier. Den tekniska kompetensen omfattar både värme, ventilation, el och kylteknik. Nu blir tjänster inom energi och energioptimering allt viktigare för både kunderna och samhället.
PÅ PLATS I kundens fastighet arbetar husansvariga tekniker som sköter den dagliga fastighetsdriften och tillsynen. Husansvarige ser till att allt är som det ska, åtgärdar och justerar avvikelser. H2M erbjuder energistöd i alla sina avtal. Företagets Energigrupp hjälper till att samla in förbrukningsdata, flödesvärden och andra data, analysera dessa och göra en energiinventering med olika inriktning, men med huvudfokus att hitta enkla energitjuvar. Fastigheten kan termografernas för att upptäcka värmeläckage eller om kyla och värme produceras samtidigt. Återkommande energirevisioner kan utföras för att ge bra underlag till fastighetsägaren.
– Våra insatser lokalt i fastigheterna och arbetet i vår Energigrupp är bra komplement till varandra, säger företagets tekniska chef Jerry Park. Energigruppen kan ta fram rapporter och förslag till åtgärder. Det kan handla om justeringar på plats i ventilations- och uppvärmningssystem, trimningar av styrningen eller förslag till större eller mindre investeringar utifrån de underlag som plockats fram.
Då gäller det oftast inte byte av fönster eller tilläggsisolering, utan åtgärder i teknik och styrning, ibland enkla, ibland mer avancerade.
– Vi kan tillsätta en projektledare och ta fram kalkyler och förfrågningsunderlag som kunden får ta ställning till, fortsätter Jerry Park.
Om kunden saknar ett digitalt underhållssystem kan H2M hjälpa till med installation av ett system, och med drift- och underhållsplanering. H2M har även kompetens för digital övervakning och styrning, och kan
– Energioptimering baseras bland annat på att upprätthålla funktionerna hos varje ingående komponent och samtidigt trimma energisystemet i sin helhet, säger Jerry Park, teknisk chef hos H2M.
hjälpa kunden installera fastighetsautomation, inklusive felsökningsfunktioner och funktioner för larm, analyser och rapporter. Det kan handla om uppkopplade system som medger övervakning och styrning på distans.
– I sammanhanget vill jag betona att vi också har stor lokal närvaro genom våra husansvariga. Deras insatser är väldigt viktiga för att se till att fastigheterna har bra innemiljö och att energianvändningen optimeras. Husansvariga och uppkopplad fastighetsautomation kompletterar varandra och effektiviserar arbetet, säger Jerry Park.
– Och det är minst lika viktigt att förstå hela energisystemet på plats, som att göra energianalyser och beräkningar, fortsätter Jerry Park. Smärre justeringar i den befintliga utrustningen och styrningen kan förbättra mycket och bör alltid prövas som alternativ eller komplement till en investering.
Tack var energioptimering sparar kunden kilowattimmar och därmed också pengar. Rätt injusterade komponenter håller också längre och kostnader för reinvesteringar minskar. Kundens hyresgäster trivs bättre så de stannar längre och vakansgraden går ner. Driftnettot förbättras och utsläppen till miljön sjunker, vilket bidrar till övergripande miljömål och samhällsnytta.
H2M har cirka 200 anställda och är verksamma i Mälardalen och Östergötland. H2M har kompletta tjänster inom förvaltning och teknisk fastighetsdrift, inte minst energieffektivisering. Kunder är bl.a. Locum, Micasa, MTR, Solna stad och Lejonfastigheter.
Byggnadsfirman Otto Magnusson är mycket aktiv i LFM30 (Lokal Färdplan för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö 2030) som är landets främsta lokala initiativ för klimatarbete i byggbranschen. Företaget har inövat rutiner för bland annat klimatberäkningar.
AV KJELL-ARNE LARSSON
BYGGNADSFIRMAN Otto Magnusson har provat att göra klimatkalkyler på en del av sina tidigare byggprojekt. Man har använt både Byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM och den metodik som har tagits fram inom LFM30. Indata för specifika klimatbelastningar har hämtats från bland annat EPD:er. Mängder har hämtats från kalkylprogrammet Bidcon och importerats till klimatberäkningsverktyget.
När företaget lämnade anbud till Granitor för projekt Fyrtornet i Malmö, inkluderades en klimatkalkyl, baserad bland annat på användningen av klimatförbättrad betong nivå 4. Metodiken från LFM30
användes. Kalkylen visade att byggnaden kan klara målgränsen för LFM30 som är 270 kg CO2/kvadratmeter ljus BTA kontor. Enligt LFM30 måste först målgränsen klaras, innan det blir tillåtet att räkna ner klimatbelastningen genom kompensering.
För Fyrtornet utfördes beräkningarna till systemhandlingarna. Nu pågår beräkningar till bygghandlingarna och då används mer precisa indata och resultatet får bättre träffsäkerhet.
– Vi har ännu inte utfört klimatkalkyl för något projekt där det är skyldighet att lämna klimatdeklaration till Boverket, då inget av våra projekt har bygglov från i år. Men när
den dagen kommer då vi måste ta fram underlag till en skarp klimatdeklaration, ja, då har vi mycket bra beredskap, säger företagets arbetschef David Eriksson.
Likaväl som entreprenörerna hittills tagit fram ekonomiska kalkyler, lika självklart kommer det snart bli att göra en klimatkalkyl.
Våra svensktillverkade entrémattor finns lite överallt – på hotell, i köpcentrum, bostadsrätter, arenor och museer. De skrapar, borstar, torkar och håller rent. Oavs ett vem du är eller vart du är på väg, s å hälsar våra produkter alltid dig välkommen. Upptäck våra entrémattor och tillbehör på k ab e-mattan.se
Karlatornet, som byggs med klimatförbättrad betong, har passerat Turning Torso i Malmö som Nordens högsta byggnad och mäter nu över 190 meter av planerade 245 meter och 73 våningar. Bild: Gösta Löfström
Det går att radikalt minska bygg- och anläggningsbranschens klimatavtryck, bland annat genom förändring av betongens sammansättning. Redan idag finns klimatförbättrad betong på marknaden och till år 2030 förväntas den kunna vara helt klimatneutral, framför allt genom tillsats av andra bindemedel än cement.
AV GÖSTA LÖFSTRÖMDET VAR KÄRNAN i ett hållbarhetsevent i Göteborg, arrangerat av betongtillverkaren Thomas Concrete Group. ”Tillsammans gör vi Göteborg bäst på hållbart byggande. Är du med?” var rubriken för halvdagskonferensen på Elite Park Avenue Hotel. Det skulle främst handla om klimatförbättrad och på sikt klimatneutral betong.
– Betong är inte problemet utan kan vara en del av lösningen. När det nu finns klimatneutral betong, varför då inte använda den? undrade konferensens moderator Ulf Kamne och angav därmed dagens fokus.
– Vårt mål är att vara först med att leverera helt klimatneutral betong, sa Hans Karlander, vd och koncernchef i Thomas Concrete Group.
Företagets färdplan är att till 2023 halvera klimatpåverkan i husbyggnation med företagets betong, att till 2030 ha helt klimatneutral betong på marknaden för att till 2045 ha gjort all betong klimatneutral.
Ett byggprojekt som uppförts med företagets klimatförbättrade betong med halverad klimatpåverkan är det så kallade Våghuset
Dvid Järntorget. Pågående projekt är Centralenområdet i Göteborg, en del av det centrala tunnelbygget Västlänken och Karlatornet, höghuset på Lindholmen som redan gått om Turning Torso i Malmö som Nordens högsta byggnad, men som ska växa ytterligare ett 40-tal meter.
Klimatförbättrad betong är ingenting nytt internationellt sett, men den började produceras i Sverige år 2012 av Thomas Concrete Group.
Företaget arbetar intensivt med att hitta alternativa råvaror och bindemedel och tror att det finns stora möjligheter på 10 till 20 års sikt. Trots det finns det en kvardröjande tveksamhet i byggbranschen.
Från det offentliga Göteborg medverkade kommunstyrelsens ordförande Axel Josefson (M) och Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Staden har målet att vara föregångare, att driva på utvecklingen för hållbart byggande och att halvera koldioxidutsläppen från allt man bygger i egen regi.
– Det är viktigt att det blir konkurrens på lika villkor, men det är ingenting som hindrar att vi ställer höga specifika krav på våra egna byggen. När det finns klimatförbättrad betong på marknaden är det väl ett sätt att se till att det blir verkstad, sa Axel Josefson.
– Kommunala krav är ett sätt att driva på utvecklingen, men också att göra pilotprojekt tillsammans med näringslivet, det kan vara en bättre väg att gå och vi inte främmande för att hjälpa till. Det är bra att ställa krav, men hållbarhet är en stor drivkraft hos många företag, branschen vill det själv.
Också Viktoria Tryggvadottir Rolka var inne på kommunen som inspiratör:
– Vi behöver skicka tydligare politiska signaler om våra ambitioner, men vi måste ställa rätt sorts krav, inte på detaljnivå. Det måste finnas politiska incitament att göra annorlunda. Betong är ett bra materialval.
– Bara det att ni är här på konferensen är ju en positiv signal, sa Hans Karlander till de båda politikerna.
Röster från diskussionerna:
– Att gå över till klimatförbättrad betong är en väg att gå. En annan möjlighet i jakten på koldioxid är att minska mängden betong i byggen. Valet av material är självklart också en kostnadsfråga och påverkas av tidsaspekten, sa Marina Fritsche från fastighetskoncernen Wallenstam, som bara i Göteborg har 1 000 lägenheter i produktion just nu.
– Det gäller att ta med klimatkriterier redan i upphandlingarna, både privat och offentligt. På totalen blir det inte några större ökade kostnader. Litet måste vi kunna betala för omställningen. Vi är ganska försiktiga i materialval, men här finns en mogen teknik och då är det ett ganska lätt steg att ta, sa Niklas Sparw från NCC.
– Väljer man att göra en hållbarhetsförflyttning så får man ju en sådan styrning, sa Eva-Lotta Sandberg från Upphandlingsmyndigheten.
Karin Gäbel är hållbarhetschef på Thomas Concrete Group:
– Vi måste tidigt fatta rätt beslut, där har vi alla parter ett gemensamt ansvar och vi tar vårt ansvar på stort allvar. Redan idag kan vi halvera betongens klimatavtryck och vi kan bidra med kunskap och kompetens
och få bort den osäkerhet som kan finnas kring att bygga med klimatförbättrad betong. Det gäller här och nu, men också i en långsiktig vision.
Bland de aktuella referensobjekten nämnde Karin Gäbel särskilt Karlatornet:
– Det är unikt på många sätt, bland annat för att betongen ska kunna pumpas 245 meter upp. Det ställer höga krav på betongens arbetsbarhet och pumpbarhet och det löste vi med klimatförbättrad betong. Och på köpet sänkte vi CO2-utsläppen.
fullskaleförsök
– Det pågår mycket internationell forskning. Det gäller att optimera betongkonstruktioner, det behöver hela branschen tänka på för att använda mindre betong än vi gör idag, sa Hans Karlander. Vi kommer att ha alternativa bindemedel om 10 till 20 år. Det är inte särskilt bra att ha 100 procent cement som bindemedel, då cementen står för 90 till 95 procent av betongens hela CO2-avtryck.
Han tyckte att byggbranschen behöver se över produktionsprocesserna och han nämnde 3d-printning av betong som en fascinerande teknik som testas och som
kan fungera på specifika byggprojekt.
– Vi har en tydlig färdplan och har redan lanserat ett par fullskaleförsök med helt cementfri betong. Cement är ett bra bindemedel, men det gäller att hitta nya och att åtminstone hushålla med cementen, sa Carina Edblad, vd i den svenska delen av Thomas Concrete Group.
Betong är som bekant fin och grov ballast av sten, grus och sand, sammanbundet av cement (kalksten och lera) och vatten.
Cement är bindemedlet som hårdnar genom reaktion med vatten, men också den del av betongen som står för den avgjort största andelen koldioxid i betongen.
Thomas Concrete Group är en svensk familjeägd koncern, just nu i andra och tredje generation, som producerar och distribuerar betong för platsgjutet byggande. Den är oberoende av såväl tillverkare av cement som de stora byggföretagen.
Thomas Concrete Group etablerades 1955 av Martin Thomas och driver i dag verksamhet med Sverige som hemmamarknad och Göteborg som kärna, men också i norra Europa och främst i USA, som svarar för hälften av koncernens verksamhet.
Heldagskonferensen Trä 2022 i Bengtsfors i Dalsland handlade om trä som byggnadsmaterial med ledorden Hållbart, Cirkulärt, Gränslöst och Tillsammans. Den fokuserade på vad som kan hända i det kreativa mötet mellan automatiserad industriell produktion, hantverket och känslan för materialet trä.
AV GÖSTA LÖFSTRÖM– TRÄ, BYGG, MÖBEL och inredningsindustrin i Sverige och Norge befinner sig mitt i ett grönt skifte. Vi fokuserar på omställningen mot hållbar innovativ träproduktion, cirkulär produktutveckling och råvaran som alla pratar om, skogen. Den är välkänd, väl beprövad, uråldrig och ett framtidens material. Det säger Jeanette Lindh Svanqvist, näringslivsutvecklare i Bengtsfors kommun och spindeln i nätet för konferensen Trä 2022.
– Det är första gången vi arrangerar en sådan här konferens, ett sätt att sätta ner foten för vårt samarbete inom vårt redan starka skogliga företags- och kompetenskluster. Det är ett sätt att verka för ökad korsbefruktning mellan industri, hantverk och design i vårt område, mellan industrin
och den kreativa näringen. Det var ett medvetet val att arrangera en fysisk konferens, inte köra digitalt. Vi vill främja det kreativa mötet och ge möjligheter att skapa kontakter, bygga nätverk.
– Trä är ett av våra styrkeområden i Dalsland där vi har ett jättestarkt företags- och kompetenskluster inom skog, trä och bygg, allt som har med träfiber att göra. Och i Bengtsfors har vi i vår näringslivstrategi att främja tillverkning och vidareförädling. Över huvud taget är hela Västra Götalandsregionen, gränsregionen mot Norge och Värmland starka inom trä.
Dagen samlade totalt 130 personer från svenska och norska företag, branschorganisationer, science-parks, företagskluster, forskning, utveckling och utbildning.
* Bengtsfors kommun med 10 000 invånare, en av fem kommuner i Dalsland, där det privata näringslivet bland annat präglas av papperoch förpackningsindustri, jord- och skogsbruk.
* Kommunalförbundet Fyrbodal, inkluderande Fyrstad (Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg och Lysekil) samt Bohuslän och Dalsland, sammanlagt 14 kommuner.
* Innovatum Science Park i Trollhättan, som kraftsamlar kring industriell teknik för större och snabbare samhällsnytta genom att stötta startupföretag, driva utvecklingsprojekt, skapa nätverk och utveckla test- och demomiljöer.
* Paper Province, ett företagskluster inom skoglig bioekonomi med säte i Karlstad. Verksamheten koncentreras kring samverkan runt marknadsföring, kompetensförsörjning, projektutveckling och regional tillväxt. Organisationen ägs och drivs av cirka 90 medlemsföretag, från globala giganter till lokala leverantörer som representerar hela värdekedjan.
* Position Väst, samverkan mellan 17 västsvenska kommuner som underlättar företagsetableringar i tillväxtzonen mellan Göteborg och Oslo.
* Tillverka i trä är ett nätverk av ett 30-tal parter från träbyggnadsbranschen och den träbaserade inredningsindustrin, som vill se en ökad tillverkning i trä och bidra till ett klimatsmart och hållbart samhälle.
Tillverka i trä är en uppmaning som företaget Derome egentligen inte behöver, det har man byggt hela sin verksamhet på genom åren. Men projektet med det namnet är till god hjälp för utvecklingen av ny teknik i branschen. Tillverka i Trä var också ett av ämnena vid konferensen Trä 2022 i Bengtsfors.
AV
GÖSTA LÖFSTRÖMTILLVERKA I TRÄ är en kraftsamling från träbyggnadsbranschen och den träbaserade inredningsindustrin i syfte att ta vara på den kompetens som finns inom produktion, automation och digitala system för att företag inom husbyggnation, inredning och design ska kunna utvecklas med nya lösningar och smartare processer.
Bakgrunden till projektet är att flerbostadsbyggandet i trä ökar och ett mål är att ta vara på den spetskompetens som finns inom produktionsteknik i Västra Götaland.
Innovatum Science Park är projektledare för Tillverka i Trä och övriga parter är Högskolan Väst i Trollhättan, Göteborgs Universitet, Fyrbodals kommunalförbund
och Johanneberg Science Park i Göteborg.
Högskolan Väst har egen forskning inom det skogliga området och vid Innovatum finns ett Produktionstekniskt centrum, en samverkansarena för flera olika verksamheter och inriktningar, så även för det skogliga.
– Byggbranschens stora utmaning och möjlighet är produktivitetsfrågan. Träbygg- >>
andet har en enorm potential. Automation är viktigt och digitalisering är en av många möjliggörare, men bara om man redan har effektiva arbetsprocesser. Det sa Jan Oscarsson, innovationsledare inom hållbar industri vid Innovatum Science Park vid Trä 2022.
– Men, när det gäller automation ligger bygg långt efter. Om fordonsindustrin på en skala ligger på 10, så ligger bygg på 3 till 4 när det gäller automation. Här finns mycket att göra, det behövs ett tekniksprång.
Hans kollega Eivind Vogel-Rödin, chef för startupverksamheten vid Innovatum Science Park förklarade projektet:
– Vår roll är att stötta innovativa startups att skala upp sina affärer och ta sig till en internationell marknad. Fokus ligger på affärsmodulering, rådgivning inom juridik,
it, kapitalanskaffning med oerhört erfarna affärscoacher. De har drivit bolag själva, har startat, drivit och sålt. Enligt en rapport är det endast två procent av Nordens alla startupbolag som fokuserar på den skogliga sektorn.
Innovatum lyfter bland annat tre exempel där företag samarbetar med forskare och studenter från Högskolan Väst i Trollhättan:
* För det halländska företaget Derome Träteknik har medverkan i Tillverka i trä resulterat i ett pilotprojekt där en doktorand och en grupp studenter undersökt om AR-teknik kan underlätta företagets produktion av takstolar. Sådana har ofta unik design vilket innebär att takstolsoperatörerna ständigt anpassar monteringen efter nya mått. Genom att använda
AR-glasögon kan operatören få exakta monterings-anvisningar direkt i synfältet. Det är en teknik som anses både effektivisera arbetet och höja kvaliteten i produktionen.
* Skogskoncernen Södra satsar bland annat på produktion av korslimmat trä, KL-trä, och undersöker hur nya fabriker för produktionen ska utformas. Detta mot bakgrunden att framtidens produktion väntas bli mer digitaliserad än dagens. Bland annat handlar det om utvecklad produktionslogistik för effektivare processer och flöden.
* Det Ölandsbaserade företaget Click-In-Fixture Systems undersöker hur flexibla automationslösningar kan kombineras med företagets nya produkt för fönstermontering.
Våra experter hjälper dig mäta radon på: • Arbetsplatser • Bostäder & Lägenheter • Persondosimetri • Markradon
Ackrediterade analyser, ISO 17025 & 11665-4
Europas snabbaste svarstider, från 48 h
Fri tillgång till vår egen radonapp Skräddarsydda radonutbildningar och webbinarer
Eurofins Radon Testing Sweden AB
010-490 84 80, info.radon@eurofins.se www.radon.eurofins.se
Våra analyser ger snabbt svar på förekomst av: • Asbest i material (ackrediterad) • Asbest i damm
• Asbest i luft
Vi håller också utbildningar om du vill lära dig mer.
Jobbar du med rivning och sanering eller ska bygga om?
Enligt Arbetsmiljöverket ska du alltid ta ett asbestprov om du är osäker.
Din helhetsleverantör av inomhusmiljöanalyser!
Nyfiken på oss?
Hör av dig till vår tekniska support
010-490 82 50 eller info.pegasuslab@eurofins.se
Innovatum Science Park i Trollhättan har av tradition varit stark inom verkstadsindustrin, men arbetar allt mer även med utveckling av bioekonomi och skogsbranschen.
AV GÖSTA LÖFSTRÖM– ETT EXEMPEL är att vi är drivande i nätverket Tillverka i trä, ett nätverk med ett 30-tal partners kring industriellt byggande i trä, som varit igång i fem år och som ska hålla på fram till våren 2023. Men vi räk nar med att det nätverk som skapats ska fortsätta sin samverkan och sina utbyten. Det säger Linda Bohlin Trajkovski, vd för Innovatum Science Park, som var en av arrangörerna till konferensen Trä 2022.
– Det finns ett oerhört starkt engage mang från de deltagande intressenterna som bland annat gör egna tester och har utbyten sinsemellan. Ambitionen är att knyta vårt arbete här i Västra Götaland närmare intres senter i både Värmland och Norge.
– Vi är ett utvecklingscenter, en resurs för företag och näringsliv att fortsätta vara riktigt konkurrenskraftiga, fortsatt ligga i framkant och ställa om till hållbarhet på riktigt. Tror man att man kommer längre genom samverkan, att det går att göra bättre affärer och bli ännu mer hållbara genom samverkan, ja då är en Science
Park en resurs och en möjliggörare, säger Linda Bohlin
– Vi initierar projekt, vi driver forskning kring innovationsprojekt tillsammans med andra som har kunskap inom området. Vi möjliggör att man kan testa och demonstrera
Innovatum Science Park i Trollhättan är en av sex Science Parks som finansieras av Västra Götalandsregionen och som tillsammans arbetar
Innovatum Science Park har i 25 års tid hjälpt företag, akademi och samhälle att mötas, samarbeta och utveckla hållbara innovationer, främst inom industriell teknik. Den innehåller en inkubator med cirka 30 företag som stöd till startups, men hyser också ett Innovatum Science Center, en upplevelseplats med interaktiva stationer, kreativa lekplatser och experiment. Därtill finns Wargön Innovation, som arbetar med materialinnovationer, och ett Energikontor Väst för rådgivning.
En ny forskningsmiljö, en testbädd för möbel- och inredningsindustrin, byggs just nu upp i Dals Långed i Dalsland i anslutning till Stenebyskolan och med bland annat HDK-Valand som drivkraft.
AV
GÖSTA LÖFSTRÖMMÖTESPLATS STENEBY i Dals Långed i Bengtsfors kommun är med start i höst 2022 en ny plats för forskning och utveckling för svensk möbel och inredningsindustri. Den drivs i anslutning till Stenebyskolan och ska inrymmas i gamla fabrikslokaler, ett nedlagt pappersbruk, precis vid Dalslands kanal, på en ö mellan trafikkanalen med sina slussar och forsen, där vattnet från Laxsjön passerar mot Råvarpen på sin väg mot Vänern.
Mötesplats Steneby drivs av samverkansparterna HDK-Valand Campus Steneby, Göteborgs Universitet, Interior Cluster Sweden AB samt Trä- och Möbelföretagen. Europeiska Regionala utvecklingsfonden
och Västra Götalandsregionen har anvisat 7,6 miljoner kronor för bygget av den nya forskningsmiljön.
– Det blir en helt unik plattform för framtida forsknings- och utvecklingsprojekt tillsammans med möbel- och inredningsbranschen, säger Mikael Sandqvist, som är projektledare för testbädden Mötesplats Steneby.
– Tanken är att vi ska utforska designprocessen och stötta branschen i utvecklingen mot en grön, cirkulär och mer hållbar produktion och konsumtion. Den nya verksamheten har efterfrågats och den vänder sig till alla aktörer i branschens värdekedja; designers och formgivare, producenter och
brukare. Vi ska skapa en tillgänglig miljö dit man kan komma och vara med och utveckla, praktiskt och teoretiskt tillsammans med branschen i olika aktivitetspaket. Materialflöden och en cirkulär designprocess, bland annat för att förlänga livslängden på möbler, är centrala begrepp.
Stenebyskolan och Campus Steneby är en internationell kultur- och utbildningsmiljö i Dals Långed, en liten ort med 1300 invånare, 17 mil norr om Göteborg. Här har HDK-Valand kandidat- och mastersprogram i bland annat möbeldesign trä.
Den svenska möbel- och inredningsbranschen skall till år 2030 ha lagt grunden för en hållbar verksamhet med ökad andel lokala biobaserade materiel. Det framgår av branschens gemensamma färdplan.
AV GÖSTA LÖFSTRÖM– MED VÅR GEMENSAMMA färdplan vill vi skapa dialog och förutsättningar för en långsiktig och hållbar industri, vilket i sin tur kan bidra till samhällsnytta med fler arbetstillfällen och en utvecklad glesbygd. Vi kan dessutom öka värdet på skogen och skogens produkter.
Det säger Björn Nordin, chef arkitektur och design på Svenskt Trä inom branschorganisationen Skogsindustrierna. Han medverkade vid konferensen Trä 2022 i Bengtsfors, bland annat för att presentera den rykande färska färdplanen.
Bakom planen står Svenskt Trä, Möbelföretagen, Skogsindustrierna tillsammans med den svenska möbel- och inredningssektorn. Målsättningen är ”minskat klimat-
avtryck, fördjupad kunskap samt utveckling av produkter och affärsmodeller som stödjer cirkulära flöden”.
Ökat användande av lokal träråvara i svensk möbelproduktion väntas stärka svensk möbelindustrins fortsatta hållbarhetsutveckling och öka konkurrenskraften med nya möjligheter för nya affärsmodeller.
En tidsplan har utarbetats. I år 2022 genomförs en dialog i hela värdekedjan där det idag till stor del saknas dialog. 2023 ägnas åt kunskapsuppbyggnad kring biobaserade materiel. 2025 formuleras nya affärsmodeller, där återbruk är central del. Det som idag kallas avfall ska ses som ny råvara. 2030
ska det finnas en långsiktigt hållbar möbeloch inredningsbransch som använder sig av lokal bioråvara.
När det gäller FNs globala hållbarhetsmål ska Svenskt Trä framför allt fokusera på målen nr 9 (Hållbar industri, innovationer och infrastruktur), 12 (Hållbar konsumtion och produktion) och 17 (Genomförande och globalt partnerskap).
– Det bubblar av ambition i branschen, men vi måste ta det upp till en industriell nivå, till ekonomisk och social hållbarhet och få in ambitionerna redan i designprocessen, att designa med sikte på att i slutänden få ut ny råvara, säger Björn Nordin.
– Det är dags att gå från ord till handling. Alla i värdekedjan kan göra något.
Det norska företaget Vestre, som tillverkar stadsmöbler för utebruk, ville bygga världens mest miljövänliga fabrik. The Plus är namnet på fabriken som fått högsta miljöcertifiering och som rent av lyfts till en förstaplats i Business Norways lista över besöksmål!
AV GÖSTA LÖFSTRÖMTHE PLUS ÄR DEN största investeringen i norsk möbelindustri på flera decennier och den stod färdig i början av 2022. Fabriken ligger mitt ute i skogen i orten Magnor strax innanför den norska gränsen nära värmländska Charlottenberg. Den är tänkt att bli ett globalt skyltfönster för hållbar och högeffektiv produktion. Och den är byggd i trä.
– The Plus står för formen på byggnaden, men signalerar också att vi vill något mer. Vi ville skapa ett litet spektakulärt signalprojekt, vara det goda exemplet, säger Vestres koncernchef Stefan Tjust, som medverkade vid konferensen Trä 2022.
– Vi hade målsättningen att bli det första industribygget i Norden enligt certifieringssystemet BREEAM Outstanding. Vi ville bevisa att det går att förena klimat, biologisk mångfald, lönsam arbetsplats och exportintäkter även från fastlandet i Norge. Vi ville
skapa ett arkitektoniskt mästerverk, ett utställningsfönster, en fossilfri fabrik med miljövänliga processer, självförsörjning med fossilfri energi och lokala material.
– Vi har kunnat pricka av alla våra ambitioner och vi ligger på 93 procent av möjliga BREEAM-poäng och det är 85 som är gränsen för outstanding, sa Stefan Tjust.
Fabriken är byggd med fyra vingar och en courtyard i mitten. Byggnaden har nära 900 solceller i kombination med gröna tak. Fabriken är ren och avskalad invändigt, där all el, ventilation och processutrustning finns bakom väggar och under golv. Ingen skog har avverkats längre än fem meter från fasaden.
– Byggarna hade litet synpunkter, men det gick bra. Vi ville bevara skogen som rekreationsområde.
Vestre arbetar aktivt med en rad av FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Bland annat det som
talar om Ekosystem och biologisk mångfald. Om detta säger Stefan Tjust:
– Vi använder miljöcertifierat trävirke, huvudsakligen skandinaviskt trä från vad som förmodligen är världens mest hållbara skogsbruk.
”Det som hindrar byggbranschen från att återbruka material är mentala hinder, inte ekonomiska. Och samtidigt flödar 800 miljoner ton helt användbart rivningsmaterial i Europa varje år”.
AV GÖSTA LÖFSTRÖM”ATT TÄNKA I CIRKLAR – cirkulärt träbyggande” var rubriken för Amanda Bornekes anförande vid konferensen Trä 2022. Hon är specialist inom cirkulär ekonomi vid teknikkonsultföretaget Sweco, prisad som talare och samhällsbyggare. Hon var anlitad för att föra in ett cirkulärt tänkande bland det församlade träbranschfolket.
Hon tilldelades för övrigt Clarence Morberg-priset 2021 av föreningen Samhällsbyggarna för sin roll som förebild för yngre kollegor som ger rätt fokus i hållbarhetsfrågor och som lyfter cirkulär ekonomi och återbruk i och utanför branschen.
De hållbara byggprojekten, de som bygger på en stor andel återbrukat material och ett cirkulärt tänk, är kanske de som i längden blir mest lönsamma. Det var en slutsats och hon ställde ett par frågor utifrån allas verklighet för att illustrera sin tes om de mentala hindren.
– Hur många av er kan tänka sig att köpa lakan på second hand, frågade hon konferensdeltagarna och fick relativt få händer i luften.
– Hur många av er har någon gång bott
på hotell, frågade hon och fick förstås skratt och alla händer i luften till svar.
– Det är alltså ok att sova i använda lakan, noterade hon och konstaterade att det är lätt att se begagnade lakan som något avskyvärt, men att samtidigt betrakta hotellvistelser som något man gärna unnar sig, inte minst när man vill lyxa till det för sig.
– En tredjedel av allt avfall som flödar i Europa just nu kommer från rivningsbranschen. Det är ungefär 800 miljoner ton om året som skulle kunna återanvändas. Det kan vi hjälpas åt att ta vara på, bygga in och göra något bättre med.
Amanda Borneke gjorde några trendspaningar för byggbranschen och förutsåg att det kommer bli vanligare att rent av finna återbrukslösningar tillsammans med helt andra branscher och att digitaliseringen av branschen kommer att göra återbruk inte bara vanligare utan också mycket lättare i framtiden.
– Vi måste bjuda in andra helt olika branscher än trä för att finna lösningar som vi inte visste fanns. Idag görs inventeringar av
material för återbruk väldigt analogt med papper och penna. Om bara några år kommer vi att gå ut med en iPad, för ritningarna finns digitalt till exempel i BIM. Med ännu bättre 3D-modeller av byggen kommer man att kunna materialinventera till och med på distans.
– Tänk vilken enorm skillnad det kommer att göra att kunna återbruksmäkla och ta material direkt från en rivningsplats och föra in det i nya byggen strax intill. Det finns redan en marknadsplats för återbruksmaterial.
Amanda Borneke räknade upp ett antal utmaningar just nu för en cirkulär ekonomi i byggbranschen: Det ställs för låga krav i upphandlingar. Det är svårt att hitta goda exempel. Det saknas en enhetlig bild och politik för mål och visioner inom cirkulär träbyggnad. Det finns hinder i nuvarande regelverk och klassificering av rivningsmaterial.
– För mig finns inget avfall. Det finns bara en resurs som har uppstått på fel plats, men som är något vi kan ta till vara, sa Amanda Borneke.
Södra storsatsar på korslimmat trä. Företagets andra fabrik i Värö är på väg att tas i bruk och väntas leverera stommaterial till 4 000 bostäder om året, tio gånger mer än vad som produceras vid den befintliga fabriken.
AV GÖSTA LÖFSTRÖMSÖDRA SKOGSÄGARNAS första fabrik för korslimmat trä togs i bruk 2019 och till sommaren 2023 ska den andra fabriken vara klar att tas i drift, också den på Väröhalvön i Varbergs kommun sex mil söder om Göteborg. Där har Södra också sin stora fabrik för pappersmassa.
Den nya fabriken är på 280 x 80 meter, helt byggd i trä, med en årlig kapacitet på 100 000 kubikmeter massivträ, som ska uppnås inom 1,5 år. Det motsvarar behovet för bygget av bortåt 4 500 bostäder.
Uppstarten för den nya fabriken har precis påbörjats, men det kvarstår ytterligare kapacitetstester och övertagande av hela linjen. Under en tid framåt ligger ansvaret för maskinparken kvar på maskinleverantören innan Södra tar över helt. Till dess löper finjusteringar av hela maskinflödet på parallellt med produktion.
– Den nya fabriken ger en kapacitet som är tio gånger så stor som den vi redan har. Vi har fördelar genom att ha egen energiförsörjning från vårt massabruk och vi har nära till råvaran, allt på mindre än tio mils
avstånd, säger Stefan Eierborg, som är ansvarig för sälj- och projektutveckling vid Södra Building Systems.
Och om framtiden för hållbart byggande av trähus säger han:
– Man måste göra rätt från början när man projekterar trähus, satsa på återkommande planlösningar och planera noga för att minska andelen restmaterial, och till exempel inse att det är dyrt att bygga burspråk. Synligt trä på väggarna tenderar att ge kostnadsdrivande lösningar för ljud och brand. Bryt bjälklag mellan lägenhetsskiljande väggar är ett annat råd, montera vertikalt. Ta med installationerna och bjud in montagekunniga från början.
Stefan Eierborg slog fast, när han talade vid Trä 2022, att det inte är dyrare att bygga med KL-trä om man gör rätt från början. Och att en trästomme från Värö ger ett klimatavtryck på 34 kilo CO2-emissioner per kubikmeter att jämföra med centraleuropeiska alternativ med energi i form av kol och gas och stora avstånd till råvaran som ger cirka 150 kg och standardbetong kanske 270 kg.
– Men det gäller att vara prestigelös, ta hjälp av dem som kan, till exempel när det handlar om ljud, brand och fukt. Kunskapen och erfarenheterna finns redan, men man måste göra rätt från början och vara prestigelös.
Stefan Eierborg slog också fast att:
* De projekt med KL-trä i stommen som startar redan i systemhandlingsskedet blir bra projekt.
* Ljud, brand och fukt är frågor som ofta lyfts när det gäller träbyggen. Men det finns erfarenhet och kunskap att hantera det. Det är inget problem idag.
* Vi mår bra av att bygga och bo i trähus, det finns det undersökningar som visar. Och vi är trygga med att skogen kommer att räcka till.
– För varje träd som fälls av våra 52 000 medlemmar återplanteras tre. Snittavverkningen i våra medlemmars skogar är 80 procent av tillväxten. Det är alltså en ständig tillväxt. Under den här konferensdagen har det vuxit motsvarande ett åttavåningshus i våra medlemmars skogar.
White Arkitekter presenterade två av sina stora byggnader i trä vid konferensen Trä 2022; kontorshuset Nodi i Nya Hovås i Göteborg och Sara Kulturhus i Skellefteå som exempel på vad som på kort tid blivit både efterfrågat och möjligt.
AV GÖSTA LÖFSTRÖM
DET VAR ARKITEKTEN Daniel Asp som är utvecklingsansvarig trä på White, som berättade om hur man med arkitekturens kraft kan förverkliga visioner.
– I båda projekten har vi haft visionerna gemensamma med våra beställare och vi
har haft bra entreprenörer som förverkligat vad vi velat uppnå. Nodi är en pärla i trä, som representerar hållbarhet. Det var det första kontorshuset i trä i Göteborg och stod klart 2021. Sara har blivit Skellefteås nya mötesplats.
33 procent av våra projekt just nu har trästomme och vår vision är att 2030 ska all vår arkitektur vara både formstark och klimatpositiv.
Nodi beskrivs som en spektakulär träbyggnad, en mittpunkt för stadsdelen Nya
Hovås nära väg 158 söder om Göteborg, ett arkitektoniskt landmärke i fem våningar, ett entréplan för butiker och stadsliv och fyra våningar kontorsyta. Våningsplanen växer i storlek för varje plan. Byggherre var Next Step Group.
Byggnaden är utformad för att skapa ett inbjudande och trivsamt inomhusklimat med lågt klimatavtryck.
Det är en modern konstruktion där allt är i trä så när som på trappa och hiss och där huset fått ett karaktäristiskt utseende genom exponerad stomme och vertikala lameller. Arkitekturen framhäver särskilt husets träkänsla med djupa sittnischer i trä längs hela fasaden, synliga träbalkar i taket och träraster som innertak.
Sara Kulturhus har med sina 20 våningar satt Skellefteå på världskartan. Det har blivit något av en internationell ledstjärna för hållbar arkitektur, för vad man kan bygga i trä.
Byggnaden är på 30 000 kvadratmeter och innehåller bibliotek, kulturtrappa, scen och konsthall plus hotell, restaurang och spa, allt i trä där trä är bästa material.
Med de speciella dagsljusförhållanden som råder i norr, med begränsad mängd solljus under vintern, har dagsljuset varit en avgörande del av byggnadens design.
Den glasade fasaden ger ett generöst ljusinsläpp i de publika rummen.
Från 1994 till 2022 har bostadsbyggande i trä över två våningar gått från noll till 20 procent av marknaden. Det skulle varit en bra utveckling i vilken bransch som helst. /Lars Atterfors, Träbyggnadskansliet
exempelvis Sara Kulturhus:
– 20 våningar hög, den här typen av byggnader kunde vi inte tänka oss för bara fem år sedan. Nu finns de där, de är på plats.
Och han beskrev träbyggnadsbranschens nuläge och framtid:
– Från 1994 till 2022 har bostadsbyggande i trä över två våningar gått från noll till 20 procent av marknaden. Det skulle varit en bra utveckling i vilken bransch som helst. Det finns nu en kunskapsbas i Sverige, en kunskapsindustri med bred akademisk närvaro och det drivs många projekt. Alla har tyckt att det moderna industriella träbyggandet har varit rätt. Vi har ett antal större producenter som lett utvecklingen och nu ser vi nya systemleverantörer som kommer i hela byggmarknaden.
Om förtätning i större städer sa han att trä lämpar sig väl för påbyggnader i befintlig bebyggelse.
– Det är klyftigt att förtäta genom påbyggnader. Alla byggnader som är uppförda tidigare klarar påbyggnad i trä som är lätt, starkt och kostnadseffektivt.
Interiören med vertikala och horisontella träytor reflekterar både direkt solljus och indirekt ljus djupt inne i byggnaden.
Lars Atterfors från Träbyggnadskansliet, som vid konferensen talade om utmaningar och det gröna skiftet i träindustrin, sa om
– Kommersiella lokaler ökar också starkt, där blir trä en del av varumärkesbyggandet, fler och fler vill förknippas med träbyggnader. Och träbaserade vindkrafttorn kommer. Den första prototypen står redan och snurrar utanför Göteborg och det första tornet i fullskala ska snart byggas.
“
Absoluta merparten av vår tid tillbringas inomhus. WELL ser till att innemiljön inte påverkar vår hälsa och vårt välbefinnande negativt.
Ett gediget arbete låg bakom lanseringen av WELL version 2 för två år sedan. Dessutom har organisationen bakom WELL – International WELL Building Institute (IWBI)
– tagit fram Ratings som fokuserar på särskilda områden. Sedan finns ett certifieringssystem för stadsdelar – WELL Community – i pilotversion, med ett sjuttiotal projekt globalt.
WELL ÄR UTVECKLAT av och administreras av International WELL Building Institute (IWBI). Certifieringssystemet tillhandahålls genom Green Business Certification Inc. I Sverige är det SGBC som ger stöd och utbildningar och svarar för information, bland annat genom att organisationen har en certifieringsspecialist som svarar för WELL och även för LEED.
Certifieringssystemet WELL tar bland annat fasta på att vi tillbringar absoluta merparten av våra liv inomhus och att innemiljön därför har en stor påverkan på hälsa och välmående. I WELL används ett stort antal kriterier samlade i 108 indikatorer som fördelas i tio indikatorkategorier, bland annat luft, ljus, material och mental hälsa.
WELL-certifiering kan användas för byggnader med bland annat kontor, bostäder, kommersiella lokaler, undervisning, industrier och hotell. Det går att certifiera både nybyggnationer, befintliga byggnader och hyresgästanpassningar.
Bedömning och poängsättning i WELL handlar både om ”hårda” och ”mjuka” värden. Innemiljön måste klara både fysiska krav, som är tekniskt mätbara, och ett antal krav som har med trivsel, gemenskap och god anda att göra.
En rad svenska projekt har certifierats med WELL. Tidiga projekt använde version 1. Senare har version 2 pilot och version 2 tillämpats. Inför version 2 samlades erfarenheter in från byggherrar och andra aktörer som hade använt WELL samt från konsulter som hade arbetat med WELL. Målet var att åstadkomma en version som är mycket flexibel. Version 2 fungerar som ett ramverk. Certifieringen ska gå att tillämpa oavsett landets lagar, regelverk och praxis på bygg-
området. Här tar IWBI fram så kallade Equities som godkänner exempelvis svenska byggregler.
– Version 2 är också flexibel så till vida att den kan användas på bred front av stora organisationer, för att certifiera hela fastighetsportföljer, till och med på global basis, berättar Eleftherios Zacharakis. IWBI har ett program som heter WELL at Scale och det underlättar för företag som vill arbeta holistiskt med WELL och täcka in hela sin organisation. Termen Corporate Wellbeing kan användas i sammanhanget.
Eleftherios Zacharakis arbetade tidigare som konsult hos WSP. Numera är han Senior Associate i Client Success Team hos IWBI:s EMEA team, och stationerad i Stockholm (EMEA = Europe, Middle East, Africa). Förutom Zacharakis finns ett flera andra medarbetare som är lokaliserade i olika länder i världen. Merparten av institutets personal finns annars i New York, där huvudkontoret ligger.
Många byggnationer som certifieras för WELL använder ett annat system i grunden. Detta kan utgöras av BREEAM, LEED eller för Sveriges del Miljöbyggnad. IWBI arbetar för att underlätta kombination med ett annat system. Viss dokumentation som har samlats in inom BREEAM eller LEED kan återanvändas i WELL. För att underlätta detta har så kallade Crosswalks tagits fram. Detta har gjorts bland annat för flera nationella versioner av BREEAM, för Sverige finns Crosswalk från BREEAM-SE. Det finns också en Crosswalk från LEED. Nu pågår ett samarbete mellan IWBI och SGBC, med målet är att ta fram en Crosswalk även för Miljöbyggnad, vilken eventuellt väntas under de kommande åren.
När WELL 2 pilot skulle utvecklas till den definitiva version 2, kom pandemin på sätt och vis i vägen våren 2020. Lanseringen dröjde till hösten 2020. Under tiden passade IWBI på att ta fram ett av sina WELL Ratings. Att använda en WELL Rating är att arbeta
med fokus på specifika områden av WELL. Det är möjligt att inleda sitt hållbarhetsarbete med en Rating och senare tillämpa denna på en WELL-certifiering. Ratingen blir i sådan fall ett mellansteg på vägen till komplett certifiering.
WELL Health-Safety Rating, som utvecklades 2020, främjar hälsa och säkerhet. Det kan gälla anpassning till Covid-pandemin, att återöppna ett kontor efter pandemin, få beredskap inför en kommande pandemi samt att klara andra hot och katastrofer av olika slag.
WELL Performance Rating lanserades i somras. Den beskriver hur mätningar kan göras av parametrar viktiga för innemiljö och hälsa. Det handlar om luftkvalitet, termisk komfort, vattenkvalitet, akustik, ljus, miljömonitering och personers omdömen om innemiljön. 21 av 33 mätbara strategier måste uppnås för att bli godkänd.
WELL Equity Rating som har fokus på social hållbarhet lanserades i november. Det handlar bland annat om jämlikhet, jämställdhet och inkludering, tillgänglighet och att utveckla en hälsosam kultur.
– WELL Equity Rating togs fram mot bakgrund av ett behov att jobba tydligare med social hållbarhet, för att säkerställa att alla har samma möjligheter att vara hälsosamma. I vår del av världen tänker vi bland annat på EU:s taxonomi, som även omfattar social hållbarhet, säger Eleftherios Zacharakis.
En nyhet är också programmet Works with WELL vilket är under utveckling globalt. Det ger tillverkare möjlighet att få licens från WELL för sina produkter. Dessa kan utgöras av byggmaterial, byggprodukter, möbler, sensorer, smarta styrsystem och mycket mer. Om byggherren/entreprenören väljer licensierade produkter, erhålls produkter som redan är godkända, och på köpet medföljer all den dokumentation som krävs av WELL. Detta har betydelse för och underlättar vid prövningen gentemot kriterier i indikatorkategorin Materials.
IWBI administrerar också ett certifieringssystem för stadsdelar – WELL Community Standard – som finns i en pilotversion. För närvarande har 68 projekt världen runt anslutit sig som pilotprojekt. Hela 50 procent av dem finns i Kina, däribland Beijing Winter Olympic Games Village och Xintiandi i Shanghai. Den senare var först i världen att bli certifierad. I EMEA (Europe, Middle East, Africa) finns 27 procent av pilotprojekten. Porta Nuova i Milano var den första stadsdelen i världen som certifierades med både WELL Community och LEED for Cities and Communities. Första svenska projektet är GoCo Health Innovation City i Göteborg.
Hittills har tre klarat certifieringen med pilotversionen av WELL Community
Standard, medan 31 är pre-certifierade.
En skarp version kan förhoppningsvis lanseras inom några år.
Sammanfattningsvis är WELL därmed ett bra alternativ vare sig fastighetsägaren vill arbeta holistiskt eller med en eller några aspekter i taget. Det kan handla om hela fastighetsbestånd eller enskilda byggnader. WELL kan vara ett bra stöd i företagets strategi för att nå sina ESG-mål. Med både ett system som BREEAM, LEED eller Miljöbyggnad i basen kompletterat med WELL går det att arbeta för både Planetary och Human Health.
Hos Svea Bank kan du sälja eller belåna dina fakturor och få betalt direkt. På så sätt får du rörelsekapital och kan fokusera på bolagets tillväxt.
Svea erbjuder idag tjänsterna Fakturaköp och Fakturabelåning, vilket är två olika sätt att snabbt få tillgång till kapitalet i dina kundfakturor.
Som företagare kan du välja att sälja dina fakturor till oss. Vi står då för hela kreditrisken och du har pengarna på bankkontot inom 1-2 dagar.
Du kan även belåna dina fakturor och få betalt för upp till 90% av dess värde direkt, och resterande när kunden betalat.
Vi på Svea tar alltid hand om påminnelser, räntefakturor och kravhantering oavsett vilken tjänst du väljer.
Kontakta oss idag för att hitta en lösning som passar just ditt företag.
Vi vet att allas förutsättningar ser olika ut, därför erbjuder vi på Svea skräddarsydda lösningar som hjälper företag att växa.
Gillis Wener Säljchef, Factoring – Svea bank.
Scanna för att läsa mer eller kontaka Gillis. gillis.wener@svea.com – 08 -735 90 49
Bättre likviditet
Jämnare kassaflöde och likviditet året om.
Vi sköter påminnelser och kravhantering.
Mer rörelsekapital
Ha möjlighet att utveckla er verksamhet.
Certifieringssystemen uppgraderas och anpassas till tidens krav och användarnas önskemål. Att vissa miljöhot är allvarligare än andra påverkar också utvecklingen av systemen. Inte minst gäller detta LEED som kommer att revideras i grunden bland annat för att linjera med Parisavtalet.
AV KJELL-ARNE LARSSONNU GÄLLANDE VERSION är LEED v4. Det finns även en pilotversion v4.1 som kan användas delvis eller i sin helhet. Avsnittet om energi i nuvarande version kommer att uppdateras och ett förslag är ute på remiss. Förutom själva energianvändningen måste klimatpåverkan av energianvändningen
beräknas och visa förbättring gentemot en baseline.
Eftersom LEED är ett globalt system är det viktigt att det även i fortsättningen går att använda ocksåi Europa. Organisationen bakom LEED – U.S. Green Building Council – har en filial i Tyskland som utvecklar en
anpassning till EU:s taxonomi. Eventuellt kan det bli fråga om en alternativ metod till manualen – en så kallad Alternative Compliance Path – för att påvisa Taxonomy Compliance.
– Nu pågår också ett genomgripande förändringsarbete inför en femte version
av LEED. USGBC pekar på att systemet ska linjera med Parisavtalet samt att man gör satsningar på områdena Equity, Hälsa, Biologisk mångfald och Resiliens, berättar Pia Öhrling, grundare av Piacon som arbetar med miljösamordning och certifiering. Därmed blir det välkommet fokus på viktiga miljöområden.
LEED i framtiden
Sommaren 2022 publicerade USGBC ”The Future of LEED” som redogör för huvudinriktningen i utvecklingsarbetet.
Organisationen hänvisar till den utmaning som formulerades redan när LEED introducerades 1998: ”Green buildings for everyone within a generation”, med andra ord är det ganska bråttom. Idag hänvisas också till vår tids ödesfråga, nämligen klimatförändringen, och till Parisavtalet. LEED ska bidra till att byggsektorn kan bli klimatneutral, och LEED blir ett verktyg för att nå dit.
Att ambitionerna är tuffa framgår i formuleringen ”Decarbonize the building industry swiftly to reflect the urgency of the climate crisis.”
LEED ska vara med och förändra byggoch fastighetsbranschen. Systemet ska anpassas till grön finansiering och hållbara investeringar. Nya byggnader ska vara klimatneutrala. Samtidigt ska stort fokus läggas på det befintliga beståndet.
Satsningar bör göras för att minska utsläpp från tillverkning, material, byggproduktion, förvaltning, köldmedia och transporter. Koldioxidinfångning ska skapa minusutsläpp i slutänden.
Motståndskraft
LEED-certifiering ska också inriktas på resiliens, det vill säga en byggnads (eller annan fastighets) förmåga att motstå förändringar. Till dessa räknas bland annat klimatförändringar, extremt väder och naturkatastrofer. Klimatrisker ska kunna beräknas.
Organisationen pekar också ut hälsa och välmående som viktiga, och här krävs ett skifte till ett holistiskt synsätt. Equity, det vill säga rättvisa och jämställdhet, samt övrig social hållbarhet behöver utvecklas mycket i LEED. Man talar om ”Create environments in which diversity, equity and inclusivity thrive”.
Ett annat område som behöver frodas är biologisk mångfald. Den bebyggda miljön ska vara i harmoni med ekosystemen för att gynna alla livsformer. Bland annat ska val av byggplats, material, byggnadsutformning och förvaltning, bidra till att bevara eller återställa landområden, vattenekosystem och habitat.
Här talas om att både bevara, återställa
Nu pågår ett genomgripande förändringsarbete inför en femte version av LEED. Därmed blir det ett välkommet fokus på viktiga miljöområden. /Pia Öhrling, grundare av Piacon. Bild: Falkuggla
och öka den biologiska mångfalden, samt betydelsen av lokal och regional produktion av livsmedel.
I ”The Future of LEED” antyds samtidigt att själva certifieringsarbetet ska bli enklare med nästa version, nämligen att dokumentationsbördan ska lätta.
– Att jobb med dokumenthantering och en massa smådetaljer minskar blir välkommet. Och det är bra att certifieringen inriktas på
områden som är verkligt viktiga och akuta i dagens läge. Det är ju där jag vill lägga min tid och kunskap, avslutar Pia Öhrling.
Det går att dra vissa paralleller med EU:s taxonomi som pekar ut sex områden:
• Begränsning av klimatförändringar
• Anpassning till klimatförändringar
• Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
• Omställning till en cirkulär ekonomi
• Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar
• Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
Det som definitivt bör läggas till dessa, i ett certifieringssystem, är den sociala hållbarheten. Om inte ett samhälle fungerar socialt, är förutsättningarna usla att det ska fungera även i övrigt. Just beträffande LEED är idag möjligheterna små att få poäng för sociala satsningar.
Detta kan bli annorlunda i nästa version. Under 2023 kommer vi kanske att få lite mer information, om vad som väntas i den stora uppgraderingen, än vad den kortfattade rapporten från i somras avslöjar.
Från 1 januari 2022 har det som bekant varit lagkrav på att göra klimatdeklaration för flertalet nybyggnationer. Därmed har branschen fått ett tvingande incitament från myndigheterna att göra klimatberäkningar. Ska byggentreprenörerna alltid lämna beräkningsuppdraget åt en konsult, eller själva lära sig klimatberäkna? Och vilka beräkningsverktyg behövs?
AV KJELL-ARNE LARSSONI STOR UTSTRÄCKNING är det byggherrens och/eller entreprenörens ambition som avgör vilket verktyg som behövs. Glädjande nog har många aktörer ambitioner som överstiger lagkraven. Exempelvis att byggnaden ska sikta på att klara ett gränsvärde för växthusgasutsläpp. Att flera byggdelar än stomme, klimatskärm och icke-bärande innerväggar ska räknas in. Att hänsyn ska tas till husets hela livslängd, inte enbart modul A1–A5. Några aktörer har för vissa projekt ambitionen att byggnaden ska ha netto noll utsläpp.
Idag finns en rad lokala och regionala klimatinitiativ. LFM30 (Lokal Färdplan för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö 2030) är det främsta lokala initiativet.
Vi kan också nämna Göteborgs plattform för klimatneutralt byggande samt Klimatarena Stockholm. För hela landet finns ”Färdplan för fossilfri konkurrenskraft: Bygg- och anläggningssektorn”.
För att klara lagkrav behöver man ett beräkningsverktyg som exempelvis Byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM, som har använts i många av de initiativ som har gått före på marknaden. Idag finns det dessutom fler kommersiellt tillgängliga verktyg som One Click LCA, openLCA, GaBi och Prodikt. LFM30 har utvecklat en egen metodik – LFM30:s Metod Klimatbudget – som beaktar byggnadens hela livscykel. Dessutom
har vi beräkningsmodellen som används i SGBC:s certifieringssystem NollCO2.
– Idag är det otydligt vad som skiljer de olika beräkningsmetoderna åt, och därför behöver aktörerna vägledning. Dessutom behövs det en harmonisering av metoderna för att tydliggöra hur man som aktör i steg kan öka sin hållbarhetsambition, säger Thomas Sundén, vd för Sustainable Innovation.
Sustainable Innovation arbetar för att åstadkomma en nationell samordning. Man för dialog med de nämnda klimatinitiativen och dessutom med bland många andra Uppsala klimatprotokoll, Allmännyttans klimatinitiativ, Byggdialog Dalarna, Viable Cities och de kommuner som tecknar klimatkontrakt.
IVL Svenska Miljöinstitutet har arbetat och arbetar med flera utvecklingsprojekt gällande klimatarbete; projekt som stöds av bland andra SBUF och Stiftelsen IVL.
Ett antal mycket läsvärda rapporter har redan publicerats. ”Klimatberäkning av byggprojekt med mål att nå klimatneutralitet” är framtagen inom projekten ”Klimatberäknings-, affärs- och kompetensplattform för en klimatneutralbygg- & anläggningssektor i Malmö 2030” och ”Branschgemensam plattform för klimatberäkningar av klimatneutrala byggnader”.
Inom sistnämnda projekt togs det också fram vägledningen ”Minska klimatpåverkan i byggprojekt” som fokuserar på hur man höjer kunskapsnivån och beredskapen för att ställa klimatkrav brett inom sina verksamheter.
Publikationerna visar hur man jobbar med klimatberäkningar inom LFM30 och redovisar erfarenheter därifrån. Även om IVL tagit fram vägledningen genom arbete med LFM30 kan den användas för andra typer av klimatarbete såsom:
• Krav på klimatdeklaration
• Certifieringskrav
• Klimatkrav i upphandling
• Målsättningar kring klimatneutralitet
Tillsammans med Sveriges Allmännytta, Kommuninvest och Stiftelsen IVL verkar IVL även för att samla branschen kring hur man ställer klimatkrav på ett kostnadseffektivt sätt så att det blir möjligt för alla aktörer att bidra. Inte bara de som har resurserna att vara föregångare.
Flera vägledningar och guider för klimatkrav vid både nyproduktion och renovering finns tillgängliga via länken: www.ivl.se/ projektwebbar/klimatkrav-till-rimlig-kostnad
– De regionala arenorna är jätteviktiga för kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte, men det är samtidigt viktigt att vi får en sammanhållen kriterieutveckling som alla förstår hur man ska tillämpa och utvärdera så att vi får en effektiv affärsutveckling mot ett hållbart byggande i branschen, säger Jeanette Green, gruppchef på IVL.
Flertalet av de entreprenörer som har lärt sig klimatberäkningar inom LFM30 är verksamma även utanför Malmö.
Motsvarande gäller aktörer inom de övriga lokala och regionala klimatinitiativen. Den utveckling av kunskap och verktyg som behöver åstadkommas är inte heller den geografiskt bunden. Därför behövs
något av en nationell samling för gemensam utveckling och spridning.
– Vi försöker nu skapa en plattform som blir något av ett nationellt paraply. Det gäller att hitta medel för och skapa en struktur för fortsatt gemensam utveckling samt utbyte av kunskaper och erfarenheter mellan de olika initiativen, säger Thomas Sundén.
För närvarande pågår ett SBUF-projekt som benämns ”Harmonisering av gemensamma klimatberäkningskriterier”. Det leds av Andreas Holmgren, tidigare Byggnadsfirman Otto Magnusson AB, numera hos Treano Bygg AB. Projektet ska redovisas i mars nästa år.
Ett ytterligare SBUF-projekt pågår –”Regelbaserad klimatberäkning från BIMmodell” – där avsikten är att visa hur BIMmodeller bättre kan utnyttjas som datakällor till klimatberäkningar. Önskemålet är att skapa ett skalbart flöde för att klimatberäkna både enkla och komplexa byggprojekt från BIM-modeller, i projektens olika skeden.
Genom att dra nytta av en regelbaserad materialtolkning och i vissa fall använda artificiell intelligens hoppas man med projektet att bidra med nya metoder för att göra klimatberäkningar.
Chalmersfastigheter har låtit förnya Onsala Rymdobservatorium. I befintliga byggnader på 400 kvadratmeter har 200 kvadratmeter demonterats och cirka 300 kvadratmeter byggts till. Personalen har fått bättre lokaler samtidigt som anläggningen har anpassats mer för besökare.
AV KJELL-ARNE LARSSONDE NYA LOKALYTORNA rymmer konferensrum, utställningshall, mötesrum, laboratorium och teknikrum. Inför byggprojektet lade Chalmersfastigheter stor vikt vid hållbarhet, med hög grad av återbruk.
– I den upphandling som gjordes 2019 krävde vi att anbudsgivarna skulle visa hur återbruk skulle tillämpas och vilka klimatvinster som kunde göras. Anbudsgivarna skulle räkna på hela projektets klimatbelastning, det vill säga redovisa koldioxidekvivalenter. Detta var första gången vi ställde den typen av krav, berättar
Ingenjörsbyrån Andersson & Hultmark är verksamma sedan 1982. Vi är ett fristående teknikkonsultföretag inom områdena VVS, Energi, Miljö, Styr och Övervakning, Sprinkler samt Kontroll och Besiktning. www.aohab.se • 031-70425 00 • Vi finns på LinkedIn
Gabriell Asmar, projektchef hos Chalmersfastigheter.
Det blev NCC som vann upphandlingen. Ribban låg högt, nämligen 85 procent återbruk. Även installationer skulle återbrukas.
– Det gäller att sikta högt från början, menar Gabriell Asmar.
I förfrågningsunderlaget var ett av kraven att anbudsgivarna skulle redovisa klimatpåverkan i koldioxidekvivalenter och visa att hög grad av återbruk kan tillämpas.
– Det var ett av de första projekten där vi i upphandlingen ställdes inför krav på klimatberäkningar, berättar Peter Arvidsson, projektchef hos NCC, region Väst.
NCC fick uppdraget som totalentreprenör i partnering tack vare ett trovärdigt och genomarbetat anbud. Företaget har teknik- och hållbarhetsavdelning med kompetens för beräkning av koldioxidekvivalenter, inte bara för stomme och klimatskal, utan även för andra byggdelar och i detta fall hela byggnaden.
Att sedan klara byggproduktionen med återbrukade delar blev kanske en större utmaning. Inte minst krävdes underhandsprojektering och revideringar av konstruktionsförslag. Detta underlättades dock genom att NCC även svarade för konstruktionsritningarna.
Betongdelar köptes i form av pålkap från byggplatser. Delarna monterades om lott och skarvades med skruv. Zinkpaneler runt taket härrör från fasaderna på museet Kiasma i Helsingfors.
Plywooden har tidigare tjänat som golvskydd vid bygget av Platinahuset i Göteborg. Materialet klär nu innerväggar och tak i stället. Köksinredningen kommer från en annan Chalmersfastighet och
toalettmoduler härstammar från en bank.
– Återbruksmarknaden är begränsad än så länge. Det är svårt att få tag på grejor och när man väl får ett tips är det viktigt att vara snabb och reagera direkt, menar Peter Arvidsson. Här hade vi mycket stor nytta av återbrukssamordnaren Anton Franker. Han var nyckeln för att klara återbruket.
Pålsonplåt AB har varit en betydelsefull entreprenör i projektet. Företaget har bockat, gjort övrigt förarbete och monterat den zinkplåt som återbrukades. Pålsonplåt har även svarat för ventilation och kylanläggning samt installerat värmepump.
– Stor del av kanalerna och andra ventilationskomponenter var återbrukat som kom från Volvos anläggningar. Kylutrustningen kom också från Volvo. Värmepumpen var från en industri i Varberg. Räknat på värdet av komponenter och delar för vent och kyla, är 70–75 procent återbrukat, berättar Erik Hellberg, projektledare ventilation hos Pålsonplåt.
När det handlar om plåtarbetena är ungefär 90 procent återbrukat.
– Det är speciellt att jobba med återbruk, kräver förstås längre arbetstid, men i slutänden blir det en vinst, inte minst för miljön, säger Erik Hellberg.
– Efter slutfört projekt är vi nu väl insatta i vad återbruk handlar om och hur vi kan jobba. Vi är beredda inför framtiden, för det blir säkert mer av återbruk, säger Andreas Nilsson, projektledare plåtarbeten, som också jobbat med företagets insatser i Onsala Rymdobservatorium.
Pålsonplåt är som det framgår inte enbart ett plåtslageri. Verksamheten omfattar även vent, kyla samt styr- och reglerinstallationer.
Även NCC och Chalmersfastigheter tar givetvis med sig erfarenheter från projekt Rymdobservatoriet.
– Projektet visade möjligheterna med återbruk och det blir säkert mer av återbruk i våra kommande projekt. Vi slipar vår roll som beställare och kommer att vässa upphandlingsmodellen. Även konsulter och entreprenörer kommer säker också att utveckla återbrukstänkandet. Vi fastighetsägare behöver sälja in idén inför våra hyresgäster. Att återbruka ska vara resurssnålt, hållbart och därmed också minska kostnader och bidra till lägre hyror, avslutar Gabriell Asmar, projektchef hos Chalmers fastigheter.
För närvarande gör NCC beräkningar som ska visa hur hög andel återbruk som uppnåddes i det aktuella projektet.
Rymdobservatoriet som ligger på Onsalahalvön söder om Göteborg är Sveriges anläggning för radioastronomi.
Här finns bland annat flera teleskop. Kort sagt bedrivs verksamhet för att mäta och beskriva egenskaper både beträffande vår egen jord och det vida grannskapet i rymden.
Rymdobservatoriet, om- och tillbyggnad, Onsala
Tidplan: sep 2021–aug 2022
Byggherre: Chalmersfastigheter AB
Totalentreprenör, markentreprenör och byggkonstruktör: NCC Sverige AB
Arkitekt: White Arkitekter AB
Ventilation och VS, konsult: Ingenjörsbyrån Andersson & Hultmark AB
Plåtarbeten, ventilation och kylinstallation, entreprenör: Pålsonplåt AB
Värmepump, leverantör: Pålsonplåt AB Kostnad: ca 15 Mkr
Äntligen! Den gamla spritfabriken i Eslöv behöver inte längre stå och förfalla. Nu ska den både bevaras, byggas till och byggas på, med det nya i en stil som harmonierar med det gamla. Femtiofem nya lägenheter kommer att rymmas och det blir även kontorslokaler, dit Eslövs Bostads AB kan samla sitt kontor. Samt 40-45 garageplatser.
AV
KJELL-ARNE LARSSONFABRIKEN UPPFÖRDES 1904 och från början producerades mjölkpulver här. Redan 1910 upphörde tillverkningen och anläggningen gjordes om till spritfabrik av Skånsk Spritförädling AB. I och med förstatligande och sammanslagning kom den i Vin & Sprits ägo 1917 som drev verksamheten fram till 1957. Därefter har fabriken använts som lager, för utställningar och av svartklubbar.
Frågan har varit om det hela skulle rivas eller bevaras. Fabriken fick beslut på att den ska sparas som kulturminne och därför måste en hel del bevaras och utseendet i stort gå i samma stil som tidigare. År 2013 köptes fastigheten av Eslövs Bostads AB och nu ska den utvecklas.
– Frågan var inte om den ska bevaras, för det finns ju beslut om det, frågan var hur vi skulle kunna utveckla fastigheten. Det är både en ekonomisk och teknisk utmaning, säger Kristina Forslund, vd för Eslövs Bostads AB.
Projektet karaktäriseras av återbruk, både i form av byggnadsdelar som får stå kvar och material som används på annan plats på tomten, alternativt lagras för användning i något annat bygge. För en av de befintliga huskropparna ska hela volymen behållas. För de övriga fem ska åtminstone fasaderna bevaras, interiören bli ny och huskropparna byggas på med flera våningar. Det blir också
en ny länga med bostäder i form av Town Houses. Allt detta är en sann utmaning ur byggteknisk synpunkt.
– Redan innan det aktuella projektet kom igång skannades fabriken och en 3D-modell togs fram, berättar företagets projektledare Anders Sätmark. Helt i återbrukets anda så återbrukar vi nu den modellen, som är grunden för nästan all projektering. Tegelkonstruktionerna och fasaderna har inspekterats och de visade sig vara förvånansvärt väl bevarade. Mindre skador behöver lagas och då tas tegelstenar från partier som rivs. Påbyggnaderna görs i nytt tegel, men fasaddekorationer utförs i gammalt tegel som tillvaratas på plats.
Det är förstås stor skillnad på en fabrik och ett bostadskvarter, inte minst vad gäller våningsindelning. Hur förvandlingen ska gå till har beställaren, byggkonstruktören Tyréns, LINK Arkitektur och NCC funderat ut tillsammans.
– Förutom tegel kommer vi att återbruka smide, gjutjärnsdelar och träkonstruktioner, berättar Kristina Forslund.
– Vi ska ju bevara den befintliga fasaden, samtidigt som vi ska avlägsna alla bjälklag och säkra den nya grundläggningen. Med tanke på att det här bygget har en mängd osäkerhetsfaktorer har vi valt en samverkansentreprenad med NCC, säger Anders Sätmark.
Arkitekt i projektet är LINK Arkitektur med Alexandra Adriani och Marius Lorentzen som ansvariga arkitekter. Företaget har meriterat sig när det gäller återbruk, kanske främst beträffande förskolan Hoppet i Göteborg.
För projekteringen av Gamla Spritfabriken har LINK arkitektur, och även andra konsulter som byggkonstruktören Tyréns, stor nytta av den 3D-modell som tidigare hade gjorts av fabriken. Man har jobbat vidare utifrån modellen och bedömt volymer (kubikmeter) av tegel, trä och stål i konstruktionerna. Nu går man djupare och undersöker kvalitet, hållfasthet med mera på materialen. Det finns mycket tegel att återbruka, men detta är av varierande kvalitet; dyrare och bättre i vissa lägen, sämre i andra. En särskild konsult anlitas för kvalitetsbedömning av teglet. Det hela rör sig om en avancerad återbruksinventering, där många parter engageras.
– Idén är att återanvända så mycket som möjligt, och riva så lite som möjligt, säger Marius Lorentzen.
– Det blir exempelvis fråga om att använda gammalt tegel tillsammans med nytt i nya konstruktionsdelar. Även trä och stål kommer att återanvändas, till exempel ett trähus som plockas ner och delvis används för att göra en pergola, samt en spiraltrappa av stål. Och vi ser nu att mer av byggnaderna kommer att kunna bevaras än som krävs enligt detaljplanen, säger Alexandra Adriani.
Där nyinköpta material kommer att ingå är kravet att de går i samma stil som de befintliga. Inget annorlunda ska tillföras.
Befintliga fabriksbyggnader ska byggas på och byggas till för att rymma bostäder och i ett av husen kontorslokaler. Eftersom industrilokaler både har helt annan våningsindelning och planlösning jämfört med bostäder är det en stor utmaning att projektera dessa. Därtill kommer fönstersättningar som inte rimmar med nya våningsplan.
– Vårt jobb här är som ett geometriskt pussel. I ett hus fick vi rita in ett plan med förråd mellan två plan med bostäder, för att få rätt bröstningshöjd på fönstren. Och i huset som ska bli kontor har vi en lösning där den stora våningshöjden delas i tre med
”hyllor” och vissa fönster släpper in ljus till två av planen, berättar Alexandra Adriani.
Planlösningarna är fastlagda och ingår i bygglovshandlingarna. Gamla Spritfabriken är säkerligen ett projekt som för alla involverade parter är lärorikt vad gäller återbruk och förutsättningarna är goda att det blir ett mönsterprojekt härvidlag.
– Det är ett fantastiskt projekt, men det kräver engagemang, tålamod och stort intresse, säger Marius Lorentzen.
Eftersom arkitekternas detaljprojektering måste invänta resultat från konstruktör, antikvarie och andra konsulter, krävs nära och intensiv samverkan mellan dessa och med beställaren samt byggentreprenören.
– Samtidigt blir det ett nyckelprojekt för Eslövs kommun, för att kunna vidareutveckla denna del av staden, betonar Alexandra Adriani.
Till saken hör nämligen att det övergivna kvarteret varit något av stadens baksida. När Gamla Spritfabriken är omvandlad – vilket planeras till 2025 – öppnas nya möjligheter att utveckla fastigheter även österut i denna del av staden.
Gamla Spritfabriken, om- och tillbyggnad, Eslöv
Tidplan: November 2022–2025
Byggherre: Eslövs Bostads AB
Byggentreprenör i samverkan: NCC Sverige AB
Arkitekt: LINK Arkitektur AB
Byggkonstruktör: Tyréns Sverige AB
Kostnad inkl byggherrekostnader: 407 Mkr
Tillsammans med Eslövs Bostads AB ska Eslövs gamla spritfabrik omvandlas till moderna hyresrätter och kontor. De vackra tegelfasaderna ska bevaras och framtidssäkras och känslan av industri och historia kvarstå. Målsättningen är att återanvända så mycket material som möjligt, samtidigt som vi ska leva upp till dagens krav. Vi ska även aktivt arbeta för att minimera klimatpåverkan. Läs mer på ncc.se/spritfabriken
Assemblin VS & EL är stolta samarbetspartners i projekt Spritfabriken.
Med luft energi och vatten får vi byggnader att fungera och människor att trivas.
Emrahus uppför ett LSS-boende vid Borstahusen i Landskrona. Byggnaden ska certifieras både med Miljöbyggnad nivå guld och enligt internationell passivhusstandard, även här nivå guld.
AV KJELL-ARNE LARSSON
UNDER SENARE ÅR har många LSS-boenden byggts landet runt. Behovet är dock fortfarande inte tillgodosett. Enligt Boverket fattas det LSS-boenden i 52 procent av landets kommuner. Emrahus är en stor aktör vad gäller denna typ av boende. En specialinriktning är passivhus och allt som Emrahus uppför är passivhus. Dessutom har man hög standard för innehållet i husen, både beträffande fysisk och kognitiv tillgänglighet.
– Det vi nu uppför i Landskrona blir det första LSS-boendet i Sverige som ska certifieras med både Miljöbyggnad guld och som passivhus guld. Och överhuvudtaget den första byggnad som dubbelcertifieras med dessa system, berättar Robin Berkhuizen, vd för Emrahus AB.
LSS-boendet byggs i två plan. Det nedre blir ett gruppboende med sex lägenheter, gemensamma lokaler och personallokal. Det övre planet ska inrymma ett serviceboende med sju lägenheter, samlingsrum och kontor.
– Förutom att vi följer normer för LSS-boenden satsar vi extra på fysisk tillgänglighet, och även på kognitiv tillgänglighet, där vi tar experthjälp av psykolog och neurodesigner, fortsätter Robin Berkhuizen.
Bland många aspekter som man har arbetat med kan nämnas belysningen inomhus. Här väljs ett speciellt koncept – Human Centric Lighting – som efterliknar ljuset under en solig vårdag.
Tomten som disponeras ger plats åt ett ytterligare bygge, nämligen fyra radhus. Även dessa blir passivhus. De har tjocka väggar (yttervägg 60 cm) och är i likhet med LSS-boendet klädda med fasadtegel.
Arkitekt för LSS-boendet är Anders Lindé hos Emrahus Projektutveckling, medan Jakobsson Pusterla AB ritat radhusen. Detta företag hade först uppdraget att utreda hur resterande del av tomten kunde nyttiggöras och fick sedan förtroendet att ta fram detaljprojektering för radhusen. Tack vare dessa har hela tomten kunnat utvecklas, och mellan LSS-boendet och radhusen har det skapats en gränd som kallas Sockergränd.
– Gestaltning och utförande av radhusen ansluter till LSSboendet, berättar arkitekten Marco Pusterla. Båda är klädda med fasadtegel som är mönstermurat på bottenplan och med varierande uttryck på tegelstenarna över hela fasaden. För att bryta regelbundenheten på LSS-boendets fasader har fönstersättningen varierats och det har vi även gjort på radhusen, där vi dessutom kunnat jobba med taksiluetten.
Gavelhusen är lika stora – 182 kvadratmeter – men spegelvända i förhållande till varandra. Lägenheterna utan gavlar är på 136 respektive 168 kvadratmeter. Den senare har vindsvåning och terrass, vilket den mindre saknar. Denna skillnad återspeglas i fönstersättningen. Radhus innebär annars upprepning, men i detta fall har denna brutits och dynamik har skapats.
– Tre av husen har kamin och därför reser sig också skorstenar, som går i samma stil som ventilationshuvarna på LSS-boendet. Båda byggnaderna har vegetationstak med Sedum och gräs, där vegetationen på radhusen är tjockare.
Att byggnaderna är passivhus ställer krav inte minst på täthet, vilket i många fall kan innebära risk att fukt kondenserar i konstruktionen. Väggarna i husen på Sockergränd består dock
enbart av oorganiska material. Och ingen plastfolie eller ångbroms används. Skulle kondens ändå uppstå finns inget organiskt substrat att växa på.
För bygget svarar Miri Bygg AB som utför all husbyggnad, inredning och markarbete. Företaget anlitar underentreprenörer för el, vent, VS och sprinkler. Miri Bygg har tidigare uppfört bland annat två LSS-boenden, samt åt Emrahus ett seniorboende. Det senare i form av passivhus.
– Utmaningarna med bygget av Sockergränden och andra passivhus är bland annat de stora kraven på täthet överallt, berättar Drilon Gashi, vd för Miri Bygg. Valet av material såsom isolering och fönster är mycket viktigt, och att undvika köldbryggor.
Installationsarbetena måste utföras med stor hänsyn för att inte punktera klimatskalet. När hål ska borras måste genomföringarna tätas ordentligt.
– Den omständighet att husen certifieras enligt ett internationellt system för passivhus och dessutom för det svenska systemet Miljöbyggnad guld, innebär att Sockergränden blir en väldigt bra referens för oss inför framtiden, avslutar Drilon Gashi.
Sockergränden, nybyggnad, LSS-boende och radhusbostäder, Landskrona Tidplan: september 2020–april 2023
Byggherre: Emrahus Projektutveckling AB
Byggentreprenör: Miri Bygg AB
Arkitekt LSS-boende: Emrahus Projektutveckling AB
Arkitekt, radhus och gestaltning av tomten: Jakobsson Pusterla AB Kostnad: ca 60 Mkr
I centrum i Västerås uppför Bostadsaktiebolaget Mimer två punkthus som kompletterar befintlig bebyggelse och bidrar till en hållbar och trivsam stadsdel. Projektet spänner bågen högt genom att inkludera en Co Living-del.
AV KJELL-ARNE LARSSONMIMER CERTIFIERAR all sin nyproduktion. För kvarteret Hulte används Miljöbyggnad (nivå silver). För vissa projekt väljs Svanen som är mer inriktat på materialval.
– Miljöbyggnad är bra och enkelt att använda och ett fantastiskt verktyg för att få upp hållbarhet på agendan, säger Anna Sjödin, projektchef Hållbart byggande hos Mimer.
Vad gäller arbete med bedömningar och certifieringar har Mimer mycket egen kompetens, och även personal utbildad i Miljöbyggnadssamordning, men just för projektet Hulte anlitas WSP.
För alla Mimers nyproduktioner ska energiprestandan uppnå kravet enligt Miljöbyggnad Silver, men för Hulte har ribban lagts högre och energiprestanda ska maximalt vara 80 procent av BBR-krav.
– För kvarteret Hulte satsar vi också extra på att höja de sociala värdena, fortsätter Anna Sjödin. I det lägre huset blir det Co Living-boende, med sex små lägenheter på varje plan, som delar på 80 kvadratmeter med kök, vardagsrum och annat gemensamt. Nu samlar vi intresseanmälningar och det mesta tyder på att det blir blandade åldrar som kommer att flytta in här.
–För den sociala hållbarhet som Co Living tillför kvarteret Hulte får vi inga poäng i Miljöbyggnad, men det blir ett positivt tillskott
när vi gör vår hållbarhetsskanning gentemot FN:s 17 miljömål, avslutar Anna Sjödin.
För arkitekturen svarar Origo Arkitekter AB med Michael Frimmer och Tarik Abbas som ansvariga för projekteringen.
Höghuset har femton våningar där varje plan har en tvåa, två trerummare och en fyrrummare. Planlösningarna är lika för varje våning och huset får därmed 60 lägenheter. Höghuset (och även det lägre) har kompakt byggform, vilket spar både kostnader och energi.
– Bottenplanen har ganska stora glasytor och här har WSP räknat på solvärmelasten sommartid, berättar Michael Frimmer. Glaset här kommer att ha en svag nästan osynlig beläggning, som tillsammans med en uteliggande sensorstyrd rullgardin ger ett effektivt skydd även mot den starkaste solvärmelasten. Det speciella med denna lösning är att solskyddsgardinen som består av en svart specialväv med omkring 90 procent solavskärmning ändå bevarar 10 procent genomsikt, vilket möjliggör att även när gardinerna är nere så bevaras en god siktkontakt utåt. En annan fördel med detta system är att det är rätt okänsligt mot frost. En lösning som vi har använt i tidigare projekt.
Låghuset har fem plan ovan bottenvåningen. Varje plan har sex lägenheter på 17 kvadratmeter och balkong, således 30 lägenheter. Ett plan utgör en enhet där de boende har tillgång till gemensamma ytor, det vill säga Co Living som delar sociala och materiella resurser. Kvarteret får en framsida med entréer och butiksfasader som öppnar sig mot omgivningen.
–Som arkitekter vill vi vara med och skapa hållbarhet inte bara för enskilda byggnader. Genom entréytor, verksamhet och trivsam närmiljö vill vi åstadkomma synergier med grannskapet och stärka stadsdelen, avslutar Michael Frimmer.
Kv Hulte, nybyggnad av bostäder i Västerås Tidplan: sep 2022–feb 2024 Byggherre: Bostads AB Mimer
Totalentreprenör: Asplunds Bygg AB Arkitekt: Origo Arkitekter AB Kostnad: ca 165 Mkr
Ett av de högsta byggena i Örebro står klart sedan några månader. Det utgör första etappen av två som HSB står bakom och som ger ett både tydligt och synligt tillskott i allt det nya som växer fram i stadsdelen Österplan.
AV
KJELL-ARNE LARSSONÖREBRO KOMMUN och fyra bostadsaktörer, däribland HSB, utvecklar området Österplan. Här ska det byggas ungefär ett tusen nya bostäder som kompletteras med kontor och handel. Området blir både grönt och stadsmässigt. Mitt i planeras en park med caféer, restauranger och kvartersgårdar. Både stadens city och naturreservatet Oset/Rynningeviken ligger rätt nära till. Och inte minst av allt, från terrasserna på de nya husen är utsikten över Örebro magnifik. Det går att se ända till Hjälmaren och kullen i Kvarntorp. Det största huset når 38 meters höjd.
HSB:s första etapp omfattar 68 lägenheter på 1–5 rum och kök med 34–156 kvadratmeter boarea. Huset är tredelat, det blir två gemensamma terrasser, ett sju plan över mark och ett på nio plan. Takterrasserna utgör kompensation för att innergården är väldigt begränsad. På markplan i husen inryms gemensamhetslokal med övernattningslägenhet, tvättstuga och stort cykelrum. En kommersiell lokal finns för uthyrning till butik eller annan användning.
Alla nyproduktioner hos HSB certifieras med Miljöbyggnad nivå Silver.
– Vi har använt detta system i mer än tio år. Miljöbyggnad omfattar många av de viktigaste miljöfaktorerna för en byggnad. Sedan finns det ytterligare några områden som vi kompletterar med själva. Och vi trivs med kontinuiteten det innebär att ha ett system från SGBC, och som granskas av samma part, säger Mikael Cederborg, projektchef hos HSB Projektpartner. Att använda flera
”Vi är din helhetsleverantör av förråd och cykelställ”
system skulle innebära merarbete.
HSB har två hållbarhetsansvariga som stödjer projekten i hållbarhetsarbetet. Däremot har man ingen egen miljöbyggnadssamordnare. Denna roll ligger alltid hos entreprenören, som då använder egen eller inhyrd personal. Entreprenören OBK Sverige AB anlitar i detta fall E+ Energi och Byggfysik AB. Entreprenören väljer också materialbedömningssystem, här används Byggvarubedömningen.
Entreprenör för uppförande av Österäng är som nämnts OBK, en stor entreprenör inte minst i Örebro.
– Företaget har tidigare svarat för två av våra projekt. OBK är enkla och lättsamma att göra med och vi trivs med dem, säger Mikael Cederborg.
HSB fortsätter nu med etapp 2. Bygget är igångsatt, det heter brf Österpark och kommer att omfatta 94 lägenheter. Därmed bidrar HSB starkt när det gäller bostadstillskottet i denna nygamla stadsdel i Örebro.
Österäng, nybyggnad av bostadsrätter, Örebro Tidplan: juni 2020–augusti 2022 Byggherre: HSB brf Österäng 1 Totalentreprenör: OBK Sverige AB Arkitekt: Clarus Arkitekter AB Kostnad: ca 120 Mkr
”Vi är din helhetsleverantör av förråd och cykelställ”
”Vi är din helhetsleverantör av förråd och cykelställ”
Kontakta oss! +46(0)370-37 34 60 sales@axelentsafex.se
Kontakta oss! +46(0)370-37 34 60 sales@axelentsafex.se
Kontakta oss! +46(0)370-37 34 60 sales@axelentsafex.se
”Vi är din helhetsleverantör av förråd och cykelställ”
ryms i plan 1–3 och äldreboendet i plan 4–8. Visionsbild: What! Arkitektur
I stadsdelen Sandarna i Göteborg har Hemsö uppfört generationsboendet Silverkällan. Grundskola och äldreboende som kombo, den första för Hemsö, men ytterligare en är färdigställd i Upplands-Väsby.
AV KJELL-ARNE LARSSONI SANDARNA BLIR DET skola F–6 för 400 elever och äldreboende med 100 platser. Genom samlokaliseringen nyttjas mark och lokaler effektivare. Tillagningskök, idrottssal mer mera kan användas gemensamt. Äldre människors närhet till liv och rörelse förbättras, och barnen får nära koppling till den äldre generationen. Under planeringen anlitades en skolpsykolog som expert.
Silverkällan certifieras med Miljöbyggnad nivå silver.
– Vi certifierar all nyproduktion med Miljöbyggnad Silver eller motsvarande certifiering på samma nivå, och för ett av våra projekt har det gjorts i kombination med NollCO2. Dessutom har vi egna hållbarhetskrav för alla byggen som omfattar exempelvis sociala aspekter och utemiljö, berättar Anna Sundbaum, miljöspecialist hos Hemsö. I utländska projekt använder vi internationella certifieringar som exempelvis BREEAM.
Som miljöbyggnadssamordnare för Silverkällan anlitas Bengt Dahlgren, och arbetet utförs av företagets medarbetare Mathilda Silva. Dessutom är Vestias egen KMA-ansvariga Christoffer Brask engagerad i projektet. För materialbedömning används SundaHus. Anna Sundbaum har arbetat övergripande med miljöfrågorna.
– Vår betygsambition med Miljöbyggnad var nivå Silver, förutom gällande indikatorn Energianvändning, där vi siktade på guld, men tyvärr når vi inte upp till den nivån, berättar Anna Sundbaum.
Detta beror bland annat på ogynnsam formfaktor som visade sig svår att göra något åt.
Den preliminära certifieringen utfördes i tidigt skede, och i dagarna sätter konsulten igång med delverifiering för 13 av de 15 indikatorerna i Miljöbyggnad.
– Delverifiering har vi som rutin sedan ett par år. Det är enklare att genomföra den direkt efter slutbesiktning, medan alla engagerade personer har kunskaperna aktuella, menar Anna Sundbaum.
Hemsö är mycket nöjda med hur certifieringsprocessen för Silverkällan genomförs. Och det är också byggaren Vestia.
– Arbetet med miljöcertifieringen har gått bra, framförallt för att kraven på produkter och material har tagits med från början i projekteringen, säger Martin Stridh, platschef hos Vestia. Miljösamordnaren har varit ett mycket bra stöd. En stor fördel för byggproduktionen var att det hela gjordes rätt från början med certifieringen.
Däremot var det andra utmaningar med byggproduktionen. Dels logistiken, dels att få fram material.
– Logistiken har varit väldigt besvärlig. På en del håll är det bara 1–2 meter mellan bygget och intilliggande vägar, fortsätter Martin Stridh. Det har varit mycket svårt att få plats att jobba med grundläggning och gjutning.
– Sedan har omvärldsfaktorer satt oss på prov, med först pandemin och sedan kriget i Ukraina. Dessutom drabbades vi genom konsekvenserna av att ett containerfartyg fastnade i Suezkanalen. Vi blev extremt påverkade av allt detta och fick ofta vänta på material.
Vi vill vara en föregångare i bygg- och fastighetsbranschen till effektiva, miljövänliga och motståndskraftiga fastigheter för människor att må bra i. Vi är samhälllsbyggnadskonsulterna.
bengtdahlgren.se
Trots bekymren ser det – när detta skrivs – ut som att Vestia kommer att bli klar med bygget tid, med undantag av smärre kompletteringar. Överlämning till Hemsö är planerad till 15 december.
Silverkällan, skola och äldreboende, Göteborg
Tidplan: juli 2020–december 2022
Byggherre: Hemsö Fastighets AB
Totalentreprenör: Vestia Construction Group AB
Arkitekt: What! Arkitektur HB
Kostnad: cirka 500 Mkr
Cirka en mil öster om Eskilstuna där E20 passerar Kjula finns Eskilstuna logistikpark, ett utmärkt komplement till de dyrare logistiklägena i Stockholm, som ligger bara nio mil bort. Inom 60 minuters radie från Kjula bor 3,8 miljoner invånare. Prologis tar vara på möjligheterna och gör strategiska investeringar i denna logistikpark.
AV KJELL-ARNE LARSSONPROLOGIS ÄGER REDAN anläggningen där Footway har sitt lager och nu står snart ytterligare en logistikanläggning klar som närmaste granne. Prologis köpte mark av Eskilstuna kommun för att kunna uppföra en ny logistikbyggnad på cirka 15 000 kvadratmeter. Det är en typisk hallbyggnad med stålstomme vilande på betongplatta. Det hela är klätt med sandwich-element. Byggnaden är i ett plan, med entresoler över portarna.
– Vi certifierar all vår nyproduktion med BREEAM-SE Very Good och har också certifierat några befintliga fastigheter med BREEAM
Logistikanläggningen är klädd med sandwich-element, som går i ljusgrått med ett grönt band mot takfoten.
In-Use, berättar Sara Dawidson, Development manager hos Prologis. Exempel på BREEAM-krav som är lätta att klara för den nya fastigheten är:
• ”Ledning och styrning. Driftsättning och överlämning.” För Prologis som beställare och långsiktig ägare är förvaltningsstödet enkelt att fånga upp.
• ”Avfall. Funktionell anpassningsbarhet.” Då Prologis har med sig tänket kring detta från start i projektet är det poäng som man lätt fångar upp.
• ”Hälsa och välmående. Tillgänglighet.” Även detta är med från början i projektet.
• ”Hälsa och välmående. Visuell komfort.” Klaras lätt tack vare genomarbetad och bra planlösning.
Prologis använder BREEAM-versionen Fully Fit, som även inkluderar förvaltningen.
– Det är viktigt för oss att få med alla aspekter, eftersom vi är långsiktiga och ambitiösa ägare, säger Sara Dawidson.
Prologis har byggt den aktuella anläggningen på spekulation, men är inte oroliga. Det utmärkta logistikläget gör att flera intressenter finns. Företaget är mån om att få hyresgäster som också agerar hållbart. BMS Fastighetsautomation har installerats som gör det möjligt att bland annat följa energiförbrukning och trimma husets drift.
– Det är ett bra hjälpmedel både för oss och den kommande hyresgästen, menar Sara Dawidson.
Taket är förberett för sol-el som hjälper till att minska energinettot. Ett utegym som är öppet för alla kommer att byggas av Prologis under våren och dessutom har fastigheten ett Park Life-område. Detta för hälsan och trivseln.
Eskilstuna DC3, Kjula-Blacksta, nybyggnad, logistikfastighet, Eskilstuna
Tidplan: jan–dec 2022
Byggherre: Prologis
Totalentreprenör: YLAB Larssons Bygg AB
Arkitekt: Pantektor
DDET ÄR DEN amerikanska organisationen
IWBI – International Well Building Institute – som står bakom WELL, vilket till stora delar baseras på amerikansk standard. Första gången certifieringssystemet användes i Sverige var för Castellums regionkontor i Stockholm. Då begränsades certifieringen till interiören. Sedan blev kontorshuset Eminent på Hyllie Terrass i Malmö den första hela byggnad som blev godkänd enligt WELL Core Certification.
I Hyllie Terrass finns också kontorshuset Eden, som också tillhör Castellum och som också har WELL-certifierats. Företaget har således byggt upp kunnande kring WELL och när Kungspassagen skulle byggas i Uppsala togs beslutet att förutom att använda Miljöbyggnad också tillämpa WELL för att lägga extra fokus på hälsa och välbefinnande.
Med WELL går det att certifiera både nya byggnader, befintliga byggnader och hyresgästanpassningar. WELL har två huvudsakliga koncept: WELL Certification och WELL Core Certification. Gränsdragningen mellan dem är inte helt enkel att beskriva, men WELL Certification används huvudsakligen där fastighetsägaren har sin egen personal (och även hyresgäster) arbetande i byggnaden och där dessa utgör majoriteten av byggnadens användare. Typisk applikation är ett kontor hos ett industriföretag. WELL Core Certification används för själva byggnaden. Typisk applikation är ett kontorshus där fastighetsägaren hyr ut lokaler i samma hus till olika företag. För Kungspassagen används Core Certification med versionsnummer 1.
Castellum formulerade ett hållbarhetsprogram inför bygget av Kungspassagen. Programmet omfattade miljökrav inkluderande Castellums interna krav, Miljöbyggnad och WELL. Programmet har använts som ett av underlagen för de projekterande konsulterna inom respektive disciplin.
– Hållbarhetsprogrammet tydliggör samtliga miljökrav för alla parter, säger Robert Carlsson, hållbarhetsansvarig för två regioner hos Castellum och verksam med hållbarhetsfrågor även centralt i Castellum.
Castellum har anlitat Bjerking för miljösamordning och för certifieringsarbetet med både Miljöbyggnad och WELL. Exempelvis har Bjerking stått till tjänst med en WELL AP.
Bjerking har ett eget projektverktyg som har använts för projektering samt för att hantera krav enligt bland annat BBR, Miljöbyggnad och WELL. Certifieringsarbetet i WELL baseras dels på vad som detaljprojekteras, dels på mätningar och andra uppföljningar i byggnaden. Under projektproces-
sen samlas bevis in för att få ihop poäng till den slutliga betygsbedömningen. Målet för Kungspassagen är att klara minst 60 poäng och därmed erhålla betyget guld.
WELL använder en lång rad miljöindikatorer som delas upp i indikatorkategorier.
– För svenska projekt är vissa kategorier lättare att samla poäng inom medan andra är svårare, fortsätter Robert Carlsson. Ganska tidigt i projektet gick vi igenom indikatorerna och bestämde vad vi skulle satsa extra ansträngning på för att få poäng och samtidigt få mest hållbarhetseffekt. Det beror ju på vilket tema vi har för fastigheten i fråga och hur vi vill profilera den.
• Luft och ventilation är vi bra på i Sverige, och även på Castellum. Det finns tuffa krav som gör att vi säkerställer en bra inneluftmiljö.
• Vatten är vi också bra på i Sverige, men några av WELL-kraven har gjort att Castellum jobbat bredare än normalt med vattenfrågor.
• WELL-kraven på ljus är svårare att leva upp till än vad vi är vana vid i Sverige.
• Rörelse (till exempel fysisk rörelse och motion) är något Castellum har satsat mycket på. Bland annat så har företaget prioriterat cykelrum och omklädningsrum samt trappor som inbjuder till användning.
• WELL ställer höga krav på det termiska klimatet och för att få riktigt höga poäng kräver WELL rätt luftfuktighet och mer av zonreglering än vad vi är vana vid i Sverige, vilket har varit en utmaning.
• Näring (mat och dryck). Framförallt för fastigheter som innehåller restaurang. Detta gäller inte Kungspassagen, men det finns möjlighet att arbeta med vissa poäng genom rätt utformade fika- och lunchrum, närhet till mataffär och information om föda och hälsa.
• Mental hälsa är också svårt att få poäng inom då fastighetsägare i Sverige inte har möjlighet att påverka de faktorer som WELL prioriterar, åtminstone när Core Certification används.
• Ljud är vi redan bra på enligt svenska normer.
• Material. Castellum använder Byggvarubedömningen. Så länge denna visar ”Rekommenderas” för valda produkter, ger det många poäng. För maximala poäng krävs dock betydligt mer.
• Samhälle. Ger få poäng i det aktuella bygget eftersom fastighetsägaren inte har möjlighet att påverka så många av WELL-kraven.
I WELL finns möjligheten att huvudmannen låter göra en precertifiering under projekteringsfas. Detta görs inte för Kungspassagen. Nu är huset står färdigt och inflyttat lämnas dokument in för granskning hos IWBI. När denna är klar kan det bli dags för slutlig certifiering, men först måste en Performance Test Agent åka ut och göra mätningar och bedömningar på plats för att kontrollera att byggnaden verkligen klarar utlovade prestanda.
– Det är intressant att bedömningar och betygssättningar till stor del baseras på mätningar och inte enbart på vad projekteringen har gett för resultat, säger Robert Carlsson.
– Jag vill också framhålla att trots att systemet baseras på amerikansk standard, är det relativ användarvänligt även i Sverige. IWBI är lyhörda och flexibla inför annorlunda lösningar och alternativa sätt att bedöma prestanda. Organisationen ger också bra service, bland annat i form av en WELL Coach som finns med under arbetets gång, avslutar Robert Carlsson.
En styrka med WELL är att vissa parametrar ska följas upp varje år och att återcertifering måste göras var tredje år för att få behålla certifikatet. Castellum lägger in dessa åtgärder i sina underhållssystem, och internutbildar också den tekniska personalen i hur certifieringarna påverkar deras arbetsuppgifter.
Även projektavdelningen hos Castellum måste ha fokus på uppföljning när en fastighet har certifierats, så att man vid en framtida hyresgästanpassning så att säga inte bygger bort några poäng …
Kungspassagen, nybyggnad av kontorshus, Uppsala
Tidplan: jan 2020–sep 2021
Byggherre: Castellum
Arkitekt: Tyréns
Kostnad: 493 Mkr
– En kunskapssammanställning från intervjustudie av beställare, materialinventerare, rivningsentreprenörer, anställda på tillsynsmyndigheter och
DET FINNS EN stor potential i att minska mängden avfall och öka andelen cirkulära flöden genom effektivare resursanvändning, ökad återanvändning samt återvinning av material. Ökade cirkulära flöden leder bland annat till minskad miljöbelastning genom framtagande av mindre mängder och även användande av nya produkter vilket också ger lägre kostnader vid rivning och nybyggnation.
Under förarbetet med denna studie har det framkommit att definitionen och omfattningen av vad som ingår i en materialinventering varierar, både i tid och beroende på i vilka dokument som ordet används.
Definitionen behöver klargöras och uppdateras, då begreppet materialinventering innebär en sak för Naturvårdsverket och Byggföretagen (dvs. identifiering av material/ produkter som kan återanvändas, innehåll av farliga ämnen samt avfallstyper som kan uppstå vid rivningen), medan det för Boverket innebär något annat (identifiering av förekomst (dvs. okulär inventering) av miljöfarliga ämnen, som kan skada vissa ekosystem om de inte omhändertas på rätt sätt.)
Efter den intervjustudie som genomfördes arrangerades en ”bikupa” på Teams där deltagare från samtliga aktörsled i kedjan fanns representerade. Då diskuterades ett antal av de frågeställningar som lyftes under intervjuerna.
Det finns ett tydligt problem med kunskapsöverföring mellan de olika yrkeskategorierna/aktörerna under rivningsprocessen. Beroende på vem som beställer materialinventeringen i dag så påverkar detta innehåll/fokus/scope i inventeringen. Det vill säga vad som får fokus i inventeringen är styrt av beställaren och i förlängningen kanske inte det som behövs. Det saknas en samsyn om vad som ska ingå i inventeringen, beställare tror de ska få information i inventeringen som sedan inte levereras av inventeraren. Syftet med detta utvecklingsprojekt är att undersöka var det brister i kunskapsöverföringen och hur denna skulle kunna förbättras.
För att inhämta mer information om kommunikationsöverföringen i aktörskedjan så har ett antal frågeställningar tagits fram och deltagare intervjuats med frågorna som stöd. Fokus under framtagandet har varit att undersöka vad som är mest hållbart utifrån ekonomiska, miljömässiga och arbetsmiljömässiga aspekter när det gäller planering, separering och hantering av rivningsavfall. Vidare har det undersökts vilken förbättringspotential som finns inom respektive yrkeskategori och i aktörskedjan i stort.
Tre faktorer kunde urskiljas vara viktiga för att uppnå en god ekonomisk, miljömässig och socialt hållbar demonterings-/rivningsprocess, där materialinventeringen utgör en viktig pusselbit. Dessa faktorer är tid, ambition samt kommunikation.
Det behövs tydliga och kommunicerade förväntningar på materialinventeringens innehåll från beställaren.
Genom att säkerställa att materialinventeringen håller rätt kvalitet från början både förenklas och möjliggörs ökad informationsöverföring mellan de olika aktörsleden. Detta medför att detaljnivån och innehållet i inventeringsarbetet dels kan anpassas efter respektive beställare, dels följer Byggföretagens riktlinjer vid byggande och rivning, och då leder till ökat resursutnyttjande och en
ökad möjlighet till cirkulärt flöde av material. I studien har det identifierats ett behov av kompetensutveckling alternativt en ny kompletterande yrkesroll för att hantera inventering av material för återvinning/återbruk då detta skulle kunna hjälpa till att ytterligare öka de cirkulära flödena av material i våra byggprojekt.
Samtliga aktörer inom rivning och renovering som kräver bygglov, behöver ta del av och ha kännedom om Byggföretagens riktlinjer vid byggande och rivning, och aktivt använda sig av redan framtagna dokument i sin dagliga verksamhet.
För att öka erfarenhetsåterföringen inom branschen och förenkla samverkansprocesser rekommenderas att ett branschgemensamt forum, likt Centrum för cirkulärt byggande eller nätverket Renare Mark startas upp. Här kan alla engagerade aktörer i rivningskedjan dela erfarenheter och tankar mellan leden.
Slutligen skulle sannolikt högre grad av tidig samverkan mellan byggnads- och miljöinspektörer underlätta hela rivningsprocessen.
Redovisning av en SFUB-studie utförd av Anna Berg, Karin Hermansson, Carolin Viklund, Ida Rangmar, Malin Norin, Marie Kruså och Mikael Malmkvist. SBUF-rapport ID:13902, 2021
Teknikkonsulters affärsmöjligheter med automatiserade klimatdeklarationer
– en kvalitativ studie om affärsmodeller som skapar värden vid försäljning av automatiserade klimatdeklarationer
FÖR ATT MÖTA lagkravet på klimatdeklaration samt den ökande graden av digitalisering i byggnadsindustrin, har teknikkonsultföretaget WSP valt att göra en satsning inom automatisering av klimatdeklarationer. I företagets affärsområde för byggnadsprojektering har man tagit fram det digitala verktyget Klimatdata Light för att automatisera beräkningen av mängden koldioxidekvivalenter i projekteringsstadiet som sedan emitteras i byggskedet. Verktyget granskar i dagsläget endast byggnadsdelarna grund och byggnadsstomme och erbjuder därför inga kompletta klimatdeklarationer för hela byggnader. Däremot planeras funktionen att vidareutvecklas för att kunna leverera kompletta klimatdeklarationer. I samband med utveckling av automatiserade klimatdeklarationer som Klimatdata Light producerar så har WSP Sverige känt ett behov av att undersöka hur man kan tänkas motivera och utforma försäljningen.
Syftet med examensarbetet var att kartlägga den nationella kravbilden samt vilka värden klimatdeklarationer har för kund och teknikkonsultföretag, för att därefter utforma och ge förslag på möjliga affärsmodeller vid försäljning av automatiserade klimatdeklarationer under projekteringsfasen i byggprocessen. Kartläggningen utfördes genom en litteraturstudie samt två kvalitativa intervjustudier. I den ena intervjustudien intervjuades sju olika respondenter inom segmentet stålhallstillverkare, och den andra studien intervjuade tre medarbetare internt inom teknikkonsultens organisation.
I intervjustudien med stålhallstillverkare framkom de två huvudsakliga insikterna att respondenterna i dagsläget inte aktivt arbetar med miljö i någon större utsträckning, men att man ser ett ökande behov av att både arbeta med miljö och få hjälp med det.
I intervjustudien med medarbetare från WSP framkom det att det är viktigt att ha god kommunikation mellan företagets affärsområden i samband med försäljning av klimatdeklarationer, samt att deklarationerna kan fylla en kunskapsspridande funktion både
gentemot kund och inom den egna organisationen. Insamlat material från både litteraturstudien och intervjustudierna användes som grund till att utforma två olika typer av scenarier med affärsmodeller.
Båda affärsmodellerna hade en struktur som tidigare nyttjats inom industriellt byggande. I det första scenariot är tanken att den automatiserade klimatdeklarationen ska säljas mot ett fast pris och täcka ett kundbehov som enbart möter lagkraven. I det andra scenariot är istället tanken att klimatdeklarationen ska vara kostnadsfri och utgå ifrån ett kundbehov som täcker ett större miljöengagemang.
I det sistnämnda fallet är tanken att deklarationen ska inkluderas i ett erbjudandenivåkoncept där kunden kan erbjudas en kombination av ett flertal olika produkter
och tjänster utöver själva deklarationen.
En frågeställning som har varit bakomliggande under examensarbetets gång är hur affären kommer se ut för automatiserade funktioner generellt i bygg- och anläggningsbranschen framöver. När verktyg som normalt sett har timdebiterats automatiseras, så som exempelvis funktioner för konstruktion- och stomsystem, hur påverkas prissättningen av automatiseringen? Detta examensarbete kan ge läsaren insikter även från en sådan infallsvinkel, eftersom automatisering och de frågeställningar som automatisering medbringar är vittomfattande i bygg- och anläggningsbranschen.
Examensarbete 2021 av Martin Sverre Hjertaker och Felicia Ingegärd Johansson, vid Luleå tekniska universitet
Bostadsrättsföreningen Borlängehus 13 har bland annat infört en hållbarhetsplan som omfattar inte mindre än åtta områden. Energi, källsortering och social hållbarhet är några av områdena i hållbarhetsplanen. Nu har Borlängehus 13 utsetts till vinnare i tävlingen Årets Hållbarhetsförening inom Riksbyggen, som i år haft många deltagare.
– VI ÄR VÄLDIGT GLADA och stolta över utmärkelsen. Vår förhoppning är att vi ska inspirera andra bostadsrättsföreningar att utveckla sitt hållbarhetsarbete, säger Bernt Sjödin, ordförande i Borlängehus nr 13.
– Min första känsla när jag hörde att vi vunnit var lycka. I föreningen har vi under lång tid arbetat hårt med hållbarhetsfrågorna och därför känns det fantastiskt kul att vi blev Årets Hållbarhetsförening, säger Kristina Andersson, vice ordförande i Borlängehus nr 13.
– Borlängehus nr 13 är ett fantastiskt bra exempel på en bostadsrättsförening som tagit ett helhetsgrepp kring sitt hållbarhetsarbete på ett systematiskt sätt. Hållbarhet har blivit en naturlig del av föreningens ordinarie arbete. Det handlar inte bara om själva huset i sig utan även om att göra det lättare för de
boende att bidra till ökad hållbarhet i sin vardag, säger Karolina Brick, hållbarhetschef på Riksbyggen.
Juryns motivering:
”Med ett stort engagemang och driv har Borlängehus 13 genomfört åtgärder i sin bostadsrättförening som medfört ett flertal positiva effekter, såväl ekonomiska, sociala och miljömässiga. Borlängehus 13 har med ett gediget och långsiktigt arbete även visat att man som bostadsrättsförening kan arbeta med hållbarhet på ett strategiskt tillvägagångssätt.
Under 2022 har föreningen infört en stående punkt på styrelsens dagordning där de diskuterar den hållbarhetsplan som tagits fram under 2022. Planen är uppdelad i åtta olika hållbarhetsområden och har ansvariga utsedda för respektive område.
Detta visar tydligt på ett brinnande intresse och engagemang för att vara med och skapa förändring för vår planet!
Det fina arbetet som Borlängehus 13 gör genom sin hållbarhetsplan, har bland annat resulterat i många genomförda åtgärder inom energi, avfall och källsortering, utemiljö, klimat, social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet, och hållbart resande”.
Riksbyggen har cirka 4 400 bostadsrättsföreningar som medlemmar och kunder.
– Omställningen till ett hållbart samhälle är en av vår tids främsta utmaningar och hur vi bor och lever har stor betydelse. Riksbyggen som organisation en viktig uppgift att fylla för att sprida kunskap, inspirera och vägleda föreningarna vid större investeringar för ökad hållbarhet, avslutar Karolina Brick.
Bevego har filialer över hela Sverige. För att hitta din närmsta filial, scanna QR-koden.
Vi är en solenergikoncern med fokus på alla delar som en fastighet, byggnad eller ett markområde behöver för att möta den gröna omställningen.
Vi framtidssäkrar och transformerar Sveriges fastighetsbestånd med kunskap, ambitioner och stark tro på det vi gör. Det som driver oss är vår tids viktigaste fråga, att minska vårt klimatavtryck och öka andelen grön energi.
För att lyckas åstadkomma förändring har vi tjänster för att hjälpa markägare, villaägare, offentlig sektor, bostadsrättsföreningar och andra fastighetsägare att ta steget mot hållbara lösningar.
Vi integrerar solen i vardagen, följ med oss på resan.
www.soltechenergy.com
Soltechkoncernen är en samhällsbyggare med fokus på solenergi och hållbara, framtidssäkrade energilösningar. Vi är börsnoterade på Nasdaq First North Growth Market med ca 70 000 aktieägare.
