Onsala Rymdobservatorium RÅÖ

ONSALA RYMDOBSERVATORIUM

– pionjärprojekt för återbruk

Chalmersfastigheter har låtit förnya Onsala Rymdobservatorium. I befintliga byggnader på 400 kvadratmeter har 200 kvadratmeter demonterats och cirka 300 kvadratmeter byggts till. Personalen har fått bättre lokaler samtidigt som anläggningen har anpassats mer för besökare.

AV KJELL-ARNE LARSSON

DE NYA LOKALYTORNA rymmer konferensrum, utställningshall, mötesrum, laboratorium och teknikrum. Inför byggprojektet lade Chalmersfastigheter stor vikt vid hållbarhet, med hög grad av återbruk. – I den upphandling som gjordes 2019 krävde vi att anbudsgivarna skulle visa hur återbruk skulle tillämpas och vilka klimatvinster som kunde göras. Anbudsgivarna skulle räkna på hela projektets klimatbelastning, det vill säga redovisa koldioxidekvivalenter. Detta var första gången vi ställde den typen av krav, berättar Gabriell Asmar, projektchef hos Chalmersfastigheter.

Det blev NCC som vann upphandlingen. Ribban låg högt, nämligen 85 procent återbruk. Även installationer skulle återbrukas. – Det gäller att sikta högt från början, menar Gabriell Asmar.

I förfrågningsunderlaget var ett av kraven att anbudsgivarna skulle redovisa klimatpåverkan i koldioxidekvivalenter och visa att hög grad av återbruk kan tillämpas. – Det var ett av de första projekten där vi i upphandlingen ställdes inför krav på klimatberäkningar, berättar Peter Arvidsson, projektchef hos NCC, region Väst.

NCC fick uppdraget som totalentreprenör i partnering tack vare ett trovärdigt och genomarbetat anbud. Företaget har teknik- och hållbarhetsavdelning med kompetens för beräkning av koldioxidekvivalenter, inte bara för stomme och klimatskal, utan även för andra byggdelar och i detta fall hela byggnaden.

Att sedan klara byggproduktionen med återbrukade delar blev kanske en större utmaning. Inte minst krävdes underhandsprojektering och revideringar av konstruktionsförslag. Detta underlättades dock genom att NCC även svarade för konstruktionsritningarna.

Betongdelar köptes i form av pålkap från byggplatser. Delarna monterades om lott och skarvades med skruv. Zinkpaneler runt taket härrör från fasaderna på museet Kiasma i Helsingfors.

Plywooden har tidigare tjänat som golvskydd vid bygget av Platinahuset i Göteborg. Materialet klär nu innerväggar och tak i stället. Köksinredningen kommer från en annan Chalmersfastighet och

Ingenjörsbyrån Andersson & Hultmark AB

Ingenjörsbyrån Andersson & Hultmark är verksamma sedan 1982. Vi är ett fristående teknikkonsultföretag inom områdena VVS, Energi, Miljö, Styr och Övervakning, Sprinkler samt Kontroll och Besiktning.

toalettmoduler härstammar från en bank. – Återbruksmarknaden är begränsad än så länge. Det är svårt att få tag på grejor och när man väl får ett tips är det viktigt att vara snabb och reagera direkt, menar Peter Arvidsson. Här hade vi mycket stor nytta av återbrukssamordnaren Anton Franker. Han var nyckeln för att klara återbruket.

Pålsonplåt AB har varit en betydelsefull entreprenör i projektet. Företaget har bockat, gjort övrigt förarbete och monterat den zinkplåt som återbrukades. Pålsonplåt har även svarat för ventilation och kylanläggning samt installerat värmepump. – Stor del av kanalerna och andra ventilationskomponenter var återbrukat som kom från Volvos anläggningar. Kylutrustningen kom också från Volvo. Värmepumpen var från en industri i Varberg. Räknat på värdet av komponenter och delar för vent och kyla, är 70–75 procent återbrukat, berättar Erik Hellberg, projektledare ventilation hos Pålsonplåt.

När det handlar om plåtarbetena är ungefär 90 procent återbrukat. – Det är speciellt att jobba med återbruk, kräver förstås längre arbetstid, men i slutänden blir det en vinst, inte minst för miljön, säger Erik Hellberg.

– Efter slutfört projekt är vi nu väl insatta i vad återbruk handlar om och hur vi kan jobba. Vi är beredda inför framtiden, för det blir säkert mer av återbruk, säger Andreas Nilsson, projektledare plåtarbeten, som också jobbat med företagets insatser i Onsala Rymdobservatorium.

Pålsonplåt är som det framgår inte enbart ett plåtslageri. Verksamheten omfattar även vent, kyla samt styr- och reglerinstallationer.

Även NCC och Chalmersfastigheter tar givetvis med sig erfarenheter från projekt Rymdobservatoriet. – Projektet visade möjligheterna med återbruk och det blir säkert mer av återbruk i våra kommande projekt. Vi slipar vår roll som beställare och kommer att vässa upphandlingsmodellen. Även konsulter och entreprenörer kommer säker också att utveckla återbrukstänkandet. Vi fastighetsägare behöver sälja in idén inför våra hyresgäster. Att återbruka ska vara resurssnålt, hållbart och därmed också minska kostnader och bidra till lägre hyror, avslutar Gabriell Asmar, projektchef hos Chalmers fastigheter.

För närvarande gör NCC beräkningar som ska visa hur hög andel återbruk som uppnåddes i det aktuella projektet.

FAKTA

Rymdobservatoriet som ligger på Onsalahalvön söder om Göteborg är Sveriges anläggning för radioastronomi. Här finns bland annat flera teleskop. Kort sagt bedrivs verksamhet för att mäta och beskriva egenskaper både beträffande vår egen jord och det vida grannskapet i rymden.

FAKTA

Rymdobservatoriet, om- och tillbyggnad, Onsala Tidplan: sep 2021–aug 2022 Byggherre: Chalmersfastigheter AB Totalentreprenör, markentreprenör och byggkonstruktör: NCC Sverige AB Arkitekt: White Arkitekter AB Ventilation och VS, konsult: Ingenjörsbyrån Andersson & Hultmark AB Plåtarbeten, ventilation och kylinstallation, entreprenör: Pålsonplåt AB Värmepump, leverantör: Pålsonplåt AB Kostnad: ca 15 Mkr

CEEQUAL BYTER NAMN

till BREEAM Infrastructure

BRE:s certifieringsverktyg för hållbar infrastruktur och anläggning är ett av de största i sitt slag och har bytt namn från CEEQUAL till BREEAM Infrastructure.

BRE ÄR ETT BRITTISKT, världsledande forskningscenter inom byggnadsvetenskap. BREEAM Infrastructure har över 1 000 registrerade projekt i världen inom mark, anläggning, infrastruktur, landskapsutformning samt offentliga miljöer. Certifieringen syftar till att uppmuntra beställare, projektörer och entreprenörer att göra mer än de befintliga lagkraven inom hållbarhetsområdet för att på så sätt öka projektets hållbarhetsprestanda och bidra till klimatmålen.

Systemet är holistiskt ur hållbarhetssynpunkt. Indikatorerna i BREEAM Infrastructure är indelade i åtta kategorier: projektledning, resiliens, lokalsamhälle och intressenter, markanvändning och ekologi, landskapsutformning och kulturhistorisk miljö, föroreningar, resurser samt transporter. I Sverige har verktyget använts sedan 2011, med ett 40-tal registrerade projekt såsom den pågående utbyggnaden av Stockholms tunnelbana, motorvägsbron E4 över Rotebro, utbyggnad av ett driftområde på Arlanda samt marksaneringar.

Namnbytet skedde i oktober, och då lanserades också en BREEAM Infrastructure v.6 med mindre rättningar, och en ny version av BREEAM Infrastructure Term Contracts V6, vilket är en certifiering av befintlig infrastruktur.

Källa: SGBC