
3 minute read
LEED står inför stora förändringar
LEED
står inför stora förändringar
Certifieringssystemen uppgraderas och anpassas till tidens krav och användarnas önskemål. Att vissa miljöhot är allvarligare än andra påverkar också utvecklingen av systemen. Inte minst gäller detta LEED som kommer att revideras i grunden bland annat för att linjera med Parisavtalet.
AV KJELL-ARNE LARSSON
NU GÄLLANDE VERSION är LEED v4. Det finns även en pilotversion v4.1 som kan användas delvis eller i sin helhet. Avsnittet om energi i nuvarande version kommer att uppdateras och ett förslag är ute på remiss. Förutom själva energianvändningen måste klimatpåverkan av energianvändningen beräknas och visa förbättring gentemot en baseline.
Eftersom LEED är ett globalt system är det viktigt att det även i fortsättningen går att använda ocksåi Europa. Organisationen bakom LEED – U.S. Green Building Council – har en filial i Tyskland som utvecklar en anpassning till EU:s taxonomi. Eventuellt kan det bli fråga om en alternativ metod till manualen – en så kallad Alternative Compliance Path – för att påvisa Taxonomy Compliance. – Nu pågår också ett genomgripande förändringsarbete inför en femte version
av LEED. USGBC pekar på att systemet ska linjera med Parisavtalet samt att man gör satsningar på områdena Equity, Hälsa, Biologisk mångfald och Resiliens, berättar Pia Öhrling, grundare av Piacon som arbetar med miljösamordning och certifiering. Därmed blir det välkommet fokus på viktiga miljöområden.
LEED i framtiden
Sommaren 2022 publicerade USGBC ”The Future of LEED” som redogör för huvudinriktningen i utvecklingsarbetet.
Organisationen hänvisar till den utmaning som formulerades redan när LEED introducerades 1998: ”Green buildings for everyone within a generation”, med andra ord är det ganska bråttom. Idag hänvisas också till vår tids ödesfråga, nämligen klimatförändringen, och till Parisavtalet. LEED ska bidra till att byggsektorn kan bli klimatneutral, och LEED blir ett verktyg för att nå dit.
Att ambitionerna är tuffa framgår i formuleringen ”Decarbonize the building industry swiftly to reflect the urgency of the climate crisis.”
LEED ska vara med och förändra bygg- och fastighetsbranschen. Systemet ska anpassas till grön finansiering och hållbara investeringar. Nya byggnader ska vara klimatneutrala. Samtidigt ska stort fokus läggas på det befintliga beståndet.
Satsningar bör göras för att minska utsläpp från tillverkning, material, byggproduktion, förvaltning, köldmedia och transporter. Koldioxidinfångning ska skapa minusutsläpp i slutänden.

Motståndskraft
LEED-certifiering ska också inriktas på resiliens, det vill säga en byggnads (eller annan fastighets) förmåga att motstå förändringar. Till dessa räknas bland annat klimatförändringar, extremt väder och naturkatastrofer. Klimatrisker ska kunna beräknas.
Organisationen pekar också ut hälsa och välmående som viktiga, och här krävs ett skifte till ett holistiskt synsätt. Equity, det vill säga rättvisa och jämställdhet, samt övrig social hållbarhet behöver utvecklas mycket i LEED. Man talar om ”Create environments in which diversity, equity and inclusivity thrive”.
Ett annat område som behöver frodas är biologisk mångfald. Den bebyggda miljön ska vara i harmoni med ekosystemen för att gynna alla livsformer. Bland annat ska val av byggplats, material, byggnadsutformning och förvaltning, bidra till att bevara eller återställa landområden, vattenekosystem och habitat.
Här talas om att både bevara, återställa och öka den biologiska mångfalden, samt betydelsen av lokal och regional produktion av livsmedel.
I ”The Future of LEED” antyds samtidigt att själva certifieringsarbetet ska bli enklare med nästa version, nämligen att dokumentationsbördan ska lätta. – Att jobb med dokumenthantering och en massa smådetaljer minskar blir välkommet. Och det är bra att certifieringen inriktas på
Nu pågår ett genomgripande förändringsarbete inför en femte version av LEED. Därmed blir det ett välkommet fokus på viktiga miljöområden.
/Pia Öhrling, grundare av Piacon. Bild: Falkuggla
områden som är verkligt viktiga och akuta i dagens läge. Det är ju där jag vill lägga min tid och kunskap, avslutar Pia Öhrling.
Det går att dra vissa paralleller med EU:s taxonomi som pekar ut sex områden: • Begränsning av klimatförändringar • Anpassning till klimatförändringar • Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser • Omställning till en cirkulär ekonomi • Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar • Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
Det som definitivt bör läggas till dessa, i ett certifieringssystem, är den sociala hållbarheten. Om inte ett samhälle fungerar socialt, är förutsättningarna usla att det ska fungera även i övrigt. Just beträffande LEED är idag möjligheterna små att få poäng för sociala satsningar.
Detta kan bli annorlunda i nästa version. Under 2023 kommer vi kanske att få lite mer information, om vad som väntas i den stora uppgraderingen, än vad den kortfattade rapporten från i somras avslöjar.