Grönt Samhällsbyggande 1/2022 by Stordåhd Kommunikation AB

Grönt

Samhällsbyggande Miljöcertifieringar och Bedömningssystem

Nr 1 2022

Grönklassad skola får

GRÖN TILLBYGGNAD

GREEN ROOF INSTITUTE

– KOMPETENSCENTRUM FÖR BLÅGRÖNA LÖSNINGAR

VIRTUELL STAD OCH AI SOM STÖD FÖR STADSPLANERING

KLIMATDEKLARATION

– krav för flertalet nya byggnader

SGBC – ÅTERBRUK SOM STADSKVALITET

– idéer för ökat återbruksfokus

LCA – LIVSCYKELANALYS

– grunden för allt miljöarbete

– MÄNNISKOR SAMLAS GÄRNA PÅ PLATSER DÄR

TRÄ PRÄGLAR UTEMILJÖN

SVERIGE KAN MISSA EN

FRAMTIDSBRANSCH

FÅ ORDNING PÅ

DIN KLIMATDEKLARATION

Kravet på klimatdeklaration innebär att du måste ha bättre koll på de byggmaterial som används när du bygger nytt. I SundaHus databas med över 240.000 artiklar finns den information du behöver. På vårt webbinarium lär du dig mer om hur du enkelt tar fram klimatrapporter – anmäl dig redan i dag på QR-koden ovan!

en del av

Greenwashing? Nej tack, det behövs inte.

Eller vad sägs om ett GWP på

-1,21 kg CO2 helt utan klimatkompensation!

Blåsplatta för lösullsinstallation inom PREFAB-industrin ISOCELL har en lösning för PREFAB-industrin för att installera lösull i stället för skivor. Nu finns möjligheten att se hur installationen går till på vårt träningscenter i Tibro.

Installationer ger en fast isoleringsmatta helt utan skarvar. Endast en produkt behöver lagerhållas för all isolering och inget spill vid installationen. Ta kontakt för att få en demonstration!

Du kan läsa mer om våra produkter på ISOCELL.SE eller slå oss en signal på 010-130 25 00

Här hittar du EPD:n

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

INNEHÅLL 4 5 6

Innehåll Ledare Nyheter

14 16 20 21 24

Klimatdeklaration – krav för flertalet nya byggnader som uppförs LCA – Livscykelanalys – grunden för allt miljöarbete Koldioxidsnålt aluminium minskar klimatavtrycket Livscykelanalys ingår i ByggPartners erbjudande Låt materialen tala!

MILJÖCERTIFIERINGAR 27 BREEAM-SE 29 CEEQUAL 31 MILJÖBYGGNAD IDRIFT 32 MILJÖBYGGNAD 34 NOLLCO2 36 GREENBUILDING 37 LEED 40 CITYLAB 42 WELL SOLEL Soltech – heltäckande lösningar med förnybar el Anna Kinberg Batra – ordförande i Svensk Solenergi Vägledning behövs för byggnadsintegrerade solceller Sverige kan missa en framtidsbransch Kraftpojkarna – grossist och tjänsteleverantör inom förnybar energi

UTGIVARE: Stordåhd Kommunikation AB Box 451 30, 104 30 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 159 Växel: 08-501 08 71 ANSVARIG UTGIVARE/CHEFREDAKTÖR: Jan Åström jan.astrom@storkom.se REDAKTÖR: Kjell-Arne Larsson REDAKTION: Gösta Löfström Martina Nyhlin ART DIRECTOR: Anneli Markström anneli.markstrom@storkom.se MARKNAD: Noah Åström Marin noah@storkom.se TRYCK: Exakta Print AB, Malmö 2022 N VA

EN M ÄR

45 48 50 51 53

REDAKTION

ÅTERBRUK 54 SGBC – Återbruk som stadskvalitet 58 Återbruk även av tekniska installationer 60 Återbruk av byggmaterial

GRÖNA BYGGNADER Green Roof Institute – kompetenscentrum för blågröna lösningar

MILJÖDATA 64 Prodikt – smidig plattform med alla miljödata 66 Recoma gör byggmaterial av mjölkkartonger 68 – Människor samlas gärna på platser där trä präglar utemiljön! 71 Sustainacon – konsultinsatser, utbildning och utveckling 72 SNS har slutfört projektet hållbar samhällsbyggnad 74 Finskt företag utvecklar betong utan cement 76 Hel bransch av leverantörer gynnas av pågående elektrifiering 77 Markskruv – hållbar för både byggkonstruktionen och miljön 79 Unga vill se mer hållbara företag

82 84 86 88 91

PROJEKT Forskaren – nytt Life Science Center certifieras med LEED och WELL Socialtjänsten flyttar in i miljöcertifierat kontor Nya Humanisten – ambition för Miljöbyggnad Guld Grönklassad skola får grön tillbyggnad Innovativ förskola byggs av återbrukat material

SVANEN Svanen för småhus, flerbostadhus, förskolor och skolor – snart även för kontor

Trycksak 3041 0417

OMSLAGSBILD: Bild: Soltech FÖLJ OSS PÅ: www.grontsamhallsbyggande.se www.issuu.com Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer. Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material. Tidningen får citeras med angivande av källa.

Grönt

Samhällsbyggande Miljöcertifieringar och Bedömningssystem

Grönklassad skola får

GRÖN TILLBYGGNAD

GREEN ROOF INSTITUTE

SLOTT 94 1700-talsslottet ska blomstra igen

Nr 1 2022

– KOMPETENSCENTRUM FÖR BLÅGRÖNA LÖSNINGAR

VIRTUELL STAD OCH AI SOM STÖD FÖR STADSPLANERING

KLIMATDEKLARATION

– krav för flertalet nya byggnader

SGBC – ÅTERBRUK SOM STADSKVALITET

– idéer för ökat återbruksfokus

LCA – LIVSCYKELANALYS

– grunden för allt miljöarbete

– MÄNNISKOR SAMLAS GÄRNA PÅ PLATSER DÄR

AI 96 Virtuell stad och AI som stöd för stadsplaneringen i Göteborg ÅRETS PERSON 98 Årets Person inom hållbart samhällsbyggande

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

TRÄ PRÄGLAR UTEMILJÖN

SVERIGE KAN MISSA EN

FRAMTIDSBRANSCH

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

DEN NYA GRÖNA BYGGSEKTORN BYGG- OCH fastighetsbranschen i Sverige svarar för en stor del av vår klimatproblematik och framåt måste klimatoch hållbarhetsfrågorna verkligen placeras i projektens centrum. Det pågår ett ständigt förbättringsarbete avseende klimatoch miljöpåverkan och i detta sammanhang är miljöcertifieringarna i byggprojekten ett nyckelbegrepp. Dessa certifieringar blir allt fler, och dessutom sker kontinuerliga förbättringar och uppdateringar i dessa. Alla byggprojekt måste framöver ingå i en kontinuerlig process där varje enskilt projekt bygger vidare på det föregående. Varje projekt prövas och utvärderas utifrån samhällets mål om klimatneutralitet samt hållbarhetens tre fundament; ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Varje projekt ska vidare bidra till att successivt minska klimatpåverkan, skapa bättre livsmiljöer och bli lite snålare med jordens resurser. Hur vi använder naturresurser, byggmaterial, byggmetoder och energisystem är en central del av det hållbara samhällsbygget. Miljöcertifieringar och bedömningssystem är ett av flera verktyg som kan användas. Kraven på minskade CO2-utsläpp, klimat-

beräkningar och livscykelanalyser blir också allt hårdare i byggbranschen. För att möta detta har många leverantörer och producenter fasat ut sina fossila bränslen till förmån för förnyelsebara. Byggbranschen står nu inför helt nya krav på att redovisa vilken klimatbelastning de tillverkade produkterna innebär. Ett av de senaste kraven i Sverige är att byggherrar måste skicka in en klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader. Här måste producenterna kunna möta marknaden genom att leverera miljödata som är konkurrenskraftig, lätt att hitta och enkla att använda för exempelvis entreprenörer, arkitekter och byggherrar/beställare. Ett av de viktigaste verktygen för att redovisa en produkts miljöpåverkan är EPD, vilket står för Environmental Product Declaration – Miljövarudeklaration. Grunden för en EPD är en livscykelanalys (LCA) där byggmaterialets miljöegenskaper beskrivs i alla faser av produktens liv. En EPD måste utföras enligt internationell standard för att vara tillförlitlig vilket innefattar att EPD:n verifieras av en oberoende tredje part. Nu kan många producenter redovisa EPD:er som visar betydligt lägre klimat-

avtryck, GWP-värdet i EPD:erna, som i genomsnitt är halverat för dessa produkter. GWP, Global Warming Potential, är den parameter i en EPD som beskriver produktens klimatpåverkan genom utsläpp av växthusgaser och därmed det värde som har störst inverkan på en produkts EPD. Den stora förbättringen av produkternas klimatavtryck beror många gånger inte på en förändrad sammansättning av produkterna, utan på skiftet av bränslet. Det är viktigt att påpeka här att det fortfarande finns andra krav i byggreglerna än just bara CO2-utsläpp. Aktörer måste även bedöma faktorer som till exempel själva livslängden, brandsäkerheten, och cirkulariteten vid materialval. Detta och mycket annat finns nu att läsa om i vårt första nummer för året i vår nya satsning, Grönt Samhällsbyggande. Inom kort kommer även tidningens hemsida, www.grontsamhallsbyggande.se att finnas på plats. Följ oss gärna där för dagliga gröna bygg- och fastighetsnyheter. God läsning,

Jan Åström Chefredaktör, Grönt Samhällsbyggande

VI ÄR MED PÅ OMSTÄLLNINGSRESAN! www.grontsamhallsbyggande.se

Web bring projects to stories STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Skandia Fastigheters huvudkontor i Stockholm är certifierat med WELL.

Första kontor att uppnå

WELL CERTIFIED PLATINUM UNDER 2020 OCH 2021 valde Skandia Fastigheter att genomföra en WELL-certifiering av sitt huvudkontor. Som resultat är kontoret idag Sveriges första kommersiella lokal i drift att certifieras på den högsta nivån, WELL Certified Platinum.

Jakobsbergsgatan 22 i Stockholm har varit företagets hem sedan 2006 och genom åren har man genomfört en mängd förbättringar avseende utformning, materialval, möblering, ljudoptimering och luftkvalitet. WELL-certifieringen gav en möjlighet att utvärdera dessa.

NOKIANS SPANSKA

BESÖKSCENTER certifieras för hållbarhet

Nokians testcenter har certifierats med LEED v4 Platinum. Bild: Nokian Tyres

DET SOLDRIVNA besökscentret vid Nokian Tyres spanska testcenter har fått LEED v4 Platinum-certifiering för ledarskap i gröna byggnader. Platina är den högsta LEED-certifieringsnivån. Företaget har tidigare erhållit LEED v4 guld- och silvercertifieringar av sina administrations- och produktionsanläggningar i USA. Nokian Tyres testcenter på 300 hektar ligger i Santa Cruz de la Zarza, en liten stad söder om Madrid. Testcentret innehåller tio testbanor och ett besökscenter. Inspektörer lyfter fram besökscentrets innovation inom design, energieffektivitet och inomhusmiljökvalitet som nyckelfaktorer för den höga certifieringsnivån. – Jag vill tacka vårt underbara team, både

i Spanien och i Finland. Resultatet av teamets arbete är denna fantastiska, vackra och unika byggnad, säger Juha Pirhonen, Director of Technology Projects på Nokian Tyres. – Platinum är ett utmärkt resultat på LEED v4-certifiering. Ribban har lagts högt och vi fick bra poäng, särskilt för mycket bra energieffektivitet och energiprestanda, säger Juha Pirhonen. Innovativ design sparar energi och vatten. Solpaneler har installerats för hela testcentret och 21 procent av elen kommer att användas i besökscenterbyggnaden. Innovationer inom design omfattar hållbar avloppsvattenhantering med dagvatten som används för att innehålla och installera lågflödesvattenarmaturer, vilket minskar vattenförbrukningen.

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Pehr Hård är ny vd för Basta.

NY VD FÖR BASTA PEHR HÅRD blir ny vd för IVL:s dotterbolag Basta. Han efterträder Sussi Wetterlin. Basta driver en av samhällsbyggnadbranschens största digitala databaser med byggprodukter som klarar högt ställda krav på kemiskt innehåll. Systemet tillhandahåller också en kostnadseffektiv loggbok där all information kan samlas som rör byggprodukters miljöprestanda. Pehr Hård kommer närmast från Sweden Green Building Council där han har varit chef för certifieringsprocessen och IT-utvecklingen. Han har också tidigare arbetat som produktgruppsansvarig och certifieringschef på Svanen. – Vi är väldigt glada att kunna välkomna Pehr Hård som ny vd för Basta. Pehr har en gedigen bakgrund både i certifieringsfrågor för branschen och inom digitalisering samt hållbarhetsfrågor. Det ger Basta en fortsatt bra grund för att utveckla arbetet med att skapa effektiva, vetenskapliga och trovärdiga sätt att verifiera byggprodukternas miljöprestanda, säger Anna Jarnehammar, vice vd på IVL Svenska Miljöinstitutet och styrelseordförande för Basta. Pehr Hård är kemist med särskilt intresse för hållbarhetsarbete med fokus på miljö men också för verksamhetsutveckling. Han har arbetat drygt tio år med marknadsledande certifieringar på området. – Jag har haft förmånen att arbeta med organisationer i olika branscher, däribland järnvägsinfrastruktur, kemitekniska produkter och byggnader, vilket har breddat min förståelse för näringslivets utmaningar i relation till hållbarhet i stort och kravställning specifikt. Nu ser jag fram emot att bli del av Basta och att vara med och ta nästa steg för organisationen, säger Pehr Hård.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

FEM TUNNLAR I TUNNELBANAN får högsta betyg i hållbarhet

“

Utmärkelsen excellent i certifieringssystemet Ceequal är ett bevis på att vi har lyckats föra med oss hållbarhetskraven hela vägen. /Erica Vestlund, hållbarhetshandläggare, Region Stockholm

DE FEM FÄRDIGA arbetstunnlar som behövs för att bygga ut tunnelbanan till Nacka och Söderort har fått utmärkelsen ”Excellent” i certifieringssystemet Ceequal. – Ett bevis på att vi har lyckats föra med oss hållbarhetskraven hela vägen från planering ända ut i produktionsfasen, säger Erica Vestlund, hållbarhetshandläggare på Region Stockholm. Bedömningen görs genom att sammanställa hur väl hållbarhetsfrågor hanterats under projektets alla skeden. Allt som på olika sätt påverkar omgivningen är inkluderat. Till exempel materialval, påverkan på närboende, vattenhantering och naturmiljö. Utmärkelsen för arbetet går både till Förvaltning för utbyggd tunnelbana, som är byggherre, och till de projektörer och entreprenörer som varit med och arbetat med utbyggnaden.

HÅLLBART BOENDE

i göteborgska Gårdsten GÅRDSTEN VISAR VÄGEN till ett hållbart boende som är ekonomiskt och miljömässigt sunt. Varmvattnet värms av solfångare, vinden och solen ger el och tvättmaskinerna drivs med fjärrvärme. Hyresgästerna påverkar sin egen hyra med individuell energimätning och kan hyra elbilar till självkostnadspris. Egenproducerad sol- och vindkraft står för en stor del av lägenheternas el och värme. Solfångare och solceller på de tre Solhusen producerar tillsammans 780 MWh/år el och värme. I några av dem finns växthus för hyresgästerna samt kompostmaskiner som omvandlar hushållsavfall till matjord. Cirka hälften av fastigheternas energbehov kommer från ett vindkraftverk i Gårdstensbergen; kraftverk som byggts i samarbete med Göteborgs Energi.

Specialister inom vatteneffektivitet ‣ ‣ ‣

Mäter vattenkonsumtion i realtid Direktavisering vid läckagedetektering

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Tillsammans med SGBC drivs bygget som ett pilotprojekt inom småhus och kan således bidra till att det tas fram en metod att certifiera villor enligt NollCO2.

VILLAZERO I BORLÄNGE FICK PRIS! VID DEN ÅRLIGA Gar-bo-dagen då försäkringsbolaget Gar-bo delar ut pris i tre kategorier, fick projektet Villazero ta emot utmärkelsen Årets Branschsamarbete 2021. – Det är enormt hedrande att få det här priset, det betyder jättemycket för oss. Det känns extra roligt att få uppmärksamhet för just branschsamarbete eftersom det är samarbetet som har möjliggjort det här projektet, säger Gabriella Hagman, vd på Mondo Arkitekter. Motiveringen till priset löd: Årets branschsamarbete 2021 tilldelas Fiskarhedenvillan AB, Structor Byggteknik och Mondo Arkitekter för projektet Villazero. Projektet har präglats av framtidsanda med innovativa lösningar och hållbara materialval. Med en vision om att påverka och sprida lärandeprocessen i hela byggbranschen bygger aktörerna för en hållbar framtid med framåtanda, kunskapsutbyten och ett gemensamt mål om att bygga Sveriges första koldioxidneutrala småhus. – Det här projektet har varit otroligt lärorikt och vi ser verkligen fram emot att ta med oss de här lärdomarna ut i vår vanliga produktion, säger Gunnar Jönsson, vd på Fiskarhedenvillan.

TRYGG-HANSA HYR i Kvartetten i Hyllie

WIHLBORGS HAR TECKNAT avtal med Trygg-Hansa om 12 000 kvadratmeter och en hyrestid på 15 år i trippelcertifierade Kvartetten (Pulpeten 5) i Hyllie. Flytten innebär att Trygg-Hansa samlokaliserar fem regionkontor med sammanlagt 1000 medarbetare. Uthyrningen på 12 000 kvadratmeter blir en av de största kontorsuthyrningarna i Sverige det senaste året. Kvartetten, Wihlborgs tredje kontorshus i Hyllie och som står klart i början av 2023, certifieras enligt NollCO2, WELL och Miljöbyggnad Guld. Certifieringen NollCO2 syftar till att uppnå netto noll klimatpåverkan över byggnadens hela livscykel. WELL-systemet riktar in sig på både hårda och mjuka värden i syfte att förbättra människors hälsa och välmående. – Vårt nya kontor i Hyllie gör det möjligt för oss att samla våra över 1000 medarbetare i Malmö under ett tak vilket är en viktig milstolpe och en avgörande framgångsfaktor för vår fortsatta expansion efter sammanslagningen med Moderna Försäkringar. Wihlborgs är väldigt lyhörda för våra specifika krav som rör allt från medarbetarnas trivsel till våra högt ställda hållbarhetskrav, säger Mats Dahlquist, vd på Trygg-Hansa. 8

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Karin Mizgalski, hållbarhetschef på Wallenstam, ser tack vare ramavtalet fram emot fler av Plants klimatredovisningar i Wallenstams nyproduktioner. Bild: John Hagby

Wallenstam i nytt samarbete för

KLIMATOPTIMERING PLANT OCH WALLENSTAM har tecknat ramavtal för beräkning av klimatpåverkan i flera skeden av bolagets byggprojekt. Hittills omfattas cirka femton nyproduktioner i exempelvis stadsutvecklingsprojekten Älta i Nacka, Umami Park i Sundbyberg och Kallebäcks Terrasser i Göteborg. – Vi räknar redan idag på verksamhetens klimatpåverkan, redovisar våra CO₂-utsläpp från byggverksamheten och gör klimatberäkningar på vår nyproduktion. Genom samarbetet med Plant kan vi på ett väldigt smidigt sätt fortsätta utveckla bolagets klimatrapportering och samtidigt fokusera mer på vår klimatoptimering. Det känns fantastiskt bra, säger Karin Mizgalski, hållbarhetschef på Wallenstam. – Vi vill göra det enkelt att ta fram flera klimatkalkyler under projektets gång och på så sätt följa upp hur olika val påverkar projektets klimatpåverkan på sista raden, säger Pelle Tunell, vd på Plant. Mjukvaran som används för Wallenstams räkning är självlärande och kan lära sig att känna igen mönster i BIM-modeller, det vill säga 3D-modeller som skapas i byggprocessen för projektering och visualisering med mål att samla information om processer och beslut kring byggnaden. – Våra klimatberäkningar ger en detaljerad förståelse för var i byggnaden klimatpåverkan uppstår, när vi gör klimatberäkningar i så många projekt och i olika skeden som vi gör nu kommer vi även att kunna börja hitta mönster på ett helt annat sätt än tidigare, säger Pelle Tunell, vd på Plant.

Vill ni ha ett lågt CO CO2-e avtryck i era byggprojekt ?

Gör ett aktivt hållbarhetsval och välj PP som ger en minskning av CO2-e på 65% 65%* *

an r

Vi k

a CO 2

vis edo

ra e fö

lla r

ör o

rd h rö

e lar

i PP

*Läs rapport på www.rethermkruge.se/hallbarhetsarbete

Accelerera dina kunskaper om AI i samhällsbyggandet Digitala AI-luncher | Nästa tillfälle 20 maj

Arrangeras av BIM Alliance, Future Position X och Geoforum Sverige med stöd från Smart Built Environment.

Anmäl dig på aiarena.se

15% för dig 27 400 ton för miljön Alla vet att vi måste bli bättre och effektivare på att få våra affärsmål att sammanfalla med planetens behov. Drivec Sustainable Suite 2.0 är helt energioberoende och utvecklat med unik teknik som även fungerar för morgondagens elektriska fordonsflottor. Systemet med EcoDriving och fordonshälsa ger förare, verkstad och trafikledning en helhetsbild av hur fordonet nyttjas. Smart för miljön och för er ekonomi. It’s payback time. Drivec Ecodriving ger upp till 15 % förbättrad bränsleeffektivitet. Varje år minskar vi CO2-utsläppen med 27 400 ton.

www.drivec.se

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Stella uppförs med minsta möjliga påverkan på naturen och kommer bland annat att installera solceller på taket, bygga energieffektivt med genomtänkta materialval utan giftiga kemikalier och använda trä i stomme och fasad i stor utsträckning. Bild: Krook & Tjäder

Krook & Tjäder ritar

KLIMATNEUTRALT HOTELL OCH KONTORSHUS VID DEN FRAMVÄXANDE nya stadsdelen Södra kajen i Sundsvall har Krook & Tjäder ritat Stella – ett unikt klimatneutralt trähus och Sveriges första NollCO2-certifierade hotell. Förutom kontorsmiljöer är det nu även officiellt att Stella kommer att inrymma en omfattande hotelldel. Beställaren Skanska har tecknat ett 20-årigt hyresavtal med Scandic Hotels i Sundsvall. Hotellet kommer att innefatta 210

rum samt restaurang, gym och konferensdel. – En förutsättning för att bygga hållbart är att ta hänsyn till byggnadens livslängd, säger Frida Westlin, arkitekt på Krook & Tjäder. För att möta morgondagens behov kan vi inte enbart tänka utifrån dagens hyresgäst, utan också utifrån hur vi anpassar stommen för att möjliggöra förändring. Stella kommer att byggas och drivas enligt kraven för certifieringarna LEED GOLD och NOLLCO2.

HEMSÖ DRIVER PILOTPROJEKT för minskat klimatavtryck HEMSÖ HAR PÅBÖRJAT arbetet att möjliggöra klimatoptimering i riktigt tidiga skeden i nyproduktion. För att minska klimatavtrycket och öka klimatsmart byggande driver Hemsö två pilotprojekt med Plant respektive Nodon med syftet att utveckla nya verktyg. – Projekten syftar till att öka kunskapsnivån om klimatkalkyler i tidiga skeden som förstudiefas samt hur valet av olika material i den fasen påverkar koldioxidutsläppen. Avsikten är att ta fram verktyg för att i tidigt skede kunna göra klimatsmarta val och skapa förutsättningar för sådana val, säger Emma Karlsson, projektutvecklare på Hemsö. Det ena pilotprojektet genomförs med Plant, som tidigare hjälpt Hemsö med klimatberäkningar för flera projekt. Deras egenutvecklade verktyg används för att beräkna klimatpåverkan utifrån BIM-modeller och 10 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

kostnadskalkyler, i flera olika skeden. Verktyget är självlärande och fungerar även i tidiga skeden och förstudier. Det andra pilotprojektet genomförs med Nodon, ett startup-företag med fokus på AI-genererad klimatberäkning. De utvecklar ett verktyg från grunden som i tidigt skede ska beräkna och rekommendera de mest klimatsmarta sätten att konstruera en byggnad utifrån projektets krav och förutsättningar. Båda verktygen ska enkelt kunna importera data från ritningar/BIM-modeller och direkt få en klimatuppskattning på byggdelarna som importerats. Modellerna förväntas vara klara att börja användas under 2022. I Hemsös klimatstrategi ingår att minska klimatpåverkan från byggande och satsa på nya tekniska lösningar, och de två pilotprojekten är en del av detta arbete.

BOCKASJÖ OCH KILENKRYSSET hyr ut 29 000 kvadratmeter i nytt logistikcenter till KICKS

BOCKASJÖ OCH Kilenkrysset har via sitt gemensamägda bolag tecknat ett avtal med KICKS om att uppföra ett nytt logistikcenter om 42 000 kvadratmeter beläget i Rosersberg utanför Stockholm. Ett längre hyresavtal har tecknats med KICKS som hyr 29 000 kvadratmeter av det nya logistikcentret. Resterande 13 000 kvadratmeter kommer att uthyras till annan hyresgäst. Det nya logistikcentret kommer att utrustas med solceller och miljöcertifieras enligt BREEAM-SE med betygsnivån Excellent. Inflyttning planeras hösten 2023.

Forum Medicum – vy av framsidan. Bild: Henning Larsen Architects

FORUM MEDICUM i Lund ska nå Miljöbyggnad Guld

BYGGNATIONEN AV Forum Medicum pågår för fullt, men projektet har redan preliminärt certifierats utifrån högsta möjliga hållbarhetsbetyg i certifieringssystemet Miljöbyggnad. För att uppnå guldnivån ställs höga krav på bland annat hållbara materialval och energieffektivitet, och certifieringen är ett kvitto på att ett målinriktat hållbarhetsarbete i alla led lönar sig.

ATT BYGGA HUS AV HUS PROJEKTET ”ÅTERHUS – att bygga hus av hus” ska möjliggöra återbruk av tunga byggnadsdelar i en branschövergripande övergång till cirkulär ekonomi. Projektet fokuserar framför allt på stomdelar av betong och stål för återbruk inom ny- och ombyggnation. Projektet har fått bidrag från Vinnova Utmaningsdriven Innovation steg 1 och 2 samt Energimyndigheten inom innovationsprogrammet RE:Source.

Vår strävan efter att bli klimatpositiva Samhällsbyggnadsbolaget i Norden AB (SBB) skapar hållbara miljöer där människor vill leva, arbeta och vistas i lång tid framöver. SBB:s arbete lokalt bidrar till social, miljömässig och ekonomisk hållbar utveckling av samhället i stort genom att vara den största nordiska aktören för social infrastruktur. SBB har som mål att minimera koldioxidutsläpp och annan skadlig miljöpåverkan i alla skeden av livscykeln. Det innebär att SBB kommer att bevara och värna om befintliga byggnader samt sträva efter att de energieffektiviseras för att uppnå samma tekniska standard som i nybyggda hus. Vid nybyggnation läggs stor vikt vid att minimera utsläpp från byggprocessen samt ta hänsyn till ekosystem och biologisk mångfald, bland annat genom att använda hållbara byggmaterial såsom trä och beakta biologisk mångfald i dialog- och planeringsprocessen. Miljörisker inventeras, kartläggs och dokumenteras alltid i byggprocessen. Socialtjänstens Hus, Västerås Fastigheten har byggts med hög nivå av hållbarhet och är certifierad enligt Miljöbyggnad Silver: låg energianvändning och högkvalitativa materialval med stomme i betong. Livscykelanalysen visar att hela produktionsskedet inklusive materialproduktion och transporter ger upphov till utsläpp om 3 097 ton CO2e. Med en area om 10 570 kvm motsvarar detta 276 kg CO2e/kvm.

HÖGA KRAV TACK! Vi ses i monter C02:65!

Moderna byggprojekt ställer hårda krav på hållbarhet, både vad gäller material och produktion. Det tycker vi är utmärkt. För att göra det lätt för våra kunder, och för vårt eget miljösamvete, har vi ställt om till 100 % fossilfri produktion. All el vi förbrukar kommer från grön, lokalproducerad vindkraft, vi värmer produktionslokalerna med bergvärme och vi tankar våra fordon med HVO-biodiesel. Och själva stenen? Den håller i generationer. Mer hållbart kan det knappast bli. Borghamns Stenförädling, fossilfria sedan 2020. Välkommen till oss med ditt projekt! Gråbrun Borghamnskalksten, Nationalmuseum.

Borghamns Stenförädling AB Stenvägen 6, 592 93 Borghamn Tel. +46 (0)143-201 74 info@borghamns-stenforadling.se www.borghamns-stenforadling.se

Borghamns Stenforadling_190x125.indd 1

Kolmårdsmarmor OX, slipad

Borghamnskalksten gråbrun, slipad

Borghamnskalksten ljusgrå, slipad

2022-01-25 15:52

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Hotellet kommer att ha bland annat en spa-avdelning.

HEMSÖ TECKNAR HYRESAVTAL med hotelloperatör i Trelleborg HEMSÖ HAR TECKNAT ett 20-årigt hyresavtal med Got City Center Hotels för den nya hotell- och konferensanläggning som ska byggas i centrala Trelleborg. Hotellet kommer att kombineras med det nya kommunhuset och bli 16 våningar högt med panoramautsikt över Trelleborgs stad och havet. Investeringen uppgår till 400 miljoner kronor. Byggstarten är beräknad till tredje kvartalet 2022 och färdigställande till våren 2025. Byggnaden ska certifieras enligt Miljöbyggnad Silver samt Guld i kategorin för energianvändning. Ambitionen är att använda geotermisk

– inför maxtak för klimatpåverkan i nyproduktionen energiuppvärmning för fastigheten. För att minimera utsläppet av CO2 görs klimatberäkningar för att kunna välja material med låg klimatpåverkan.

miljöcertifierat ambassadkansli i Mexiko

12 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

HSB ÖKAR TAKTEN MOT KLIMATNEUTRALITET

STATENS FASTIGHETSVERK INVIGER I VÅR INVIGS Sveriges nya ambassadkansli i Mexiko City officiellt. Det är sexton år sedan Sverige fick en nybyggd ambassadbyggnad utomlands. Senaste gången var i Washington 2006. – Jag är glad över att vi nu kan överlämna detta gedigna hus till vår hyresgäst UD. Det känns extra roligt att vi byggt ett helt nytt kansli med en tydlig miljöprofil baserad på det amerikanska miljöcertifieringssystemet LEED, säger Ingrid Eiken Holmgren, general-

– HSB har sedan tidigare haft höga hållbarhetskrav på nyproduktion, högre än gällande lagar och regler. Men vi är ändå inte nöjda. Med konkreta målsättningar och en tydlig tidplan vågar vi sticka ut hakan, säger Maria Qvillberg, utvecklingsansvarig kvalitet och hållbarhet hos HSB.

direktör för Statens fastighetsverk. Hösten 2017 fick arkitekterna Hidemark & Stintzing uppdraget att ta fram en lösning där miljöprofilen var viktig. För att uppnå detta föll valet på LEED och målet är att som första ambassadbyggnad i Mexiko få den högsta klassificeringen: Platina. Anläggningen har solceller på taket och eget vattenreningsverk. Material som använts i bygget kommer i första hand från hållbarhetscertifierade lokala tillverkare.

ÅR 2045 SKA HSB:s nyproduktion vara verkligt hållbar i alla sina processer. Ett led i detta är att nyproduktionen senast 2040 ska vara helt klimatneutral. Den 1 januari infördes ett maxtak för klimatpåverkan i samtliga nyproduktionsprojekt. – Senast år 2045 ska HSB:s nyproduktion vara verkligt hållbar i alla led utan någon negativ nettopåverkan på miljö och klimat. Dessutom ska vi fortsätta att leverera positivt till den sociala hållbarheten i boendet, leverantörsleden och lokalsamhället. Precis som HSB gjort i snart 100 år, säger Maria Qvillberg, utvecklingsansvarig kvalitet och hållbarhet HSB ProjektPartner och hållbarhetsansvarig HSB Bostad. Målgången sker alltså år 2045, samma år som bygg- och anläggningssektorn anger i sin Färdplan 2045. Men redan nu har målet för just klimatneutralitet tidigarelagts till 2040 för att HSB ska göra vad som krävs enligt vetenskapen för att 1,5-gradersmålet ska kunna nås.

Ecoclimes Olofsson till till höger samt energitekniker Ecoclimesvd vdoch ochgrundare grundareLennart Lennart Olofsson höger samt energitekniker Viktor AV Viktor Lindström Lindström och och automationstekniker automationstekniker Jeff Jeff Hägerman Hägerman vid vid fastigheten fastigheten DDENNA E N N AARTIKEL A RT I KPRESENTERAS EL PRESENT E RECOCLIME A S AV Fjärdingsmannen, Stockholmshem nu nu driftsätter driftsättertvå tvåEvertherm EverthermSEWSEWFjärdingsmannen, där Stockholmshem system i tre nyproducerade studentfastigheter. systemsom somska skaåtervinna återvinnagratis gratisenergi energi i tre nyproducerade studentfastigheter.

Byggtidning E CSvensk OCLIM E • 2022 53

ECOCLIMESEVERTHERM EVERTHERM ECOCLIMES – återvinner mest energi när den behövs bäst – återvinner mest energi när den behövs bäst

EcoclimeGroups Groups system återvinning av energi köpt energi ur avloppsvatten Evertherm Ecoclime system för för återvinning av köpt ur avloppsvatten Evertherm SEW avsettSEW för avsett för störrefastigheter, fastigheter,minskar minskar radikalt behovet ny tillförd till fastigheter och industriprocesser. större radikalt behovet av nyav tillförd energienergi till fastigheter och industriprocesser. Besparingen är är normalt 30 procent och under så stor som procent. Besparingen normalt 30 procent och vissa underförhållanden vissa förhållanden så45 stor som 45 procent. – VI ERSÄTTER normalt cirka 30 procent

av den energi som en fastighet använder särskilt vintertid och i vissa fastigheter kan det ligga uppåt 40 – 45 procent. Det gäller där det är stora vattenflöden, exempelvis tätt befolkade fastigheter eller fastigheter där det finns restauranger, där vattenförbrukningen är hög. När vi adderar till återvinning av värme i frånluften och bergvärme med komfortkyla kan vi nå upp till 80 procent i energieffektivisering. Det säger Lennart Olofsson, en av tre grundare av Ecoclime Group, som är noterat på Nasdaq First North Premier och som just nu står inför en kraftig expansion. Ecoclime tillhandahåller fastighetsteknologi för återvinning, laddning, lagring, utvinning och distribution av återvunnen och förnybar termisk energi. Företagets ETX-teknologi och cirkulära energisystem kan användas i såväl ROT-projekt som vid nybyggnation. – Som mest nytta gör energibesparingen när behovet är som störst, säger Lennart Olofsson. 90 procent av all kostnadsbesparing görs vintertid när tillförd energi är som dyrast. Det finns ingen aktör som är i närheten av att återvinna så mycket köpt energi i en fastighet som vi gör.

Ecoclime tar ansvar för hela värdekedjan, från tillverkning av värmeväxlarsystem i egen fabrik i Vilhelmina till installation ute hos slutkunderna. Systemet är unikt och integreras med befintliga energisystem i bostadsfastigheter, hyreshus och bostadsrättsföreningar, men också i ökande utsträckning i industrin. Företaget har närmare 30 system installerade i bostadsfastigheter och industriella miljöer. Så det finns gott om referensobjekt. Utöver vinster för den enskilde fastighetsägaren talar Lennart Olofsson om samhällsnyttiga effekter. – Kan man minska behovet av energi vid respektive förbrukare kan man ju leverera ut energi till fler i de system som redan finns. Det betyder att hela infrastrukturen kan dra nytta av det när man inte behöver bygga ut el- och fjärrvärmenät i motsvarande grad. – EU driver ett initiativ som heter Mission Innovation i syfte att identifiera teknologier som kan spara mycket energi genom återvinning och cirkulär energi. De har genom den svenska Energimyndigheten och RISE kommit fram till att man globalt skulle kunna spara 6 000 TWh med vår teknologi. Fram till 2030 finns det enligt MI en marknad på 600 TWh för våra lösningar, vilket ungefär

motsvarar den gas som Northstream 1 transporterar till Tyskland eller hela 80 kärnkraftreaktorer typ Forsmark. Ecoclime Group omsatte förra året 150 miljoner kronor och siktar på cirka 300 miljoner i år. – Vi har ambitionen att växa kraftigt, bland annat med ett förvärv vi gjorde nu efter årsskiftet. Vi har rejält med eget kapital och en väl tilltagen kassa och står därför väl rustade för att ta nästa steg. Vi har ett industriellt ben som vi startade förra året. Samma typ av lösning som vi hittills erbjudit flerbostadshus erbjuder vi nu industriella verksamheter, livsmedelsindustri, bryggerier, sjukhus och avloppsreningsverk. – Vi genomför en generationsväxling med nytt management och har rustat för en internationell expansion, säger Lennart Olofsson.

www.ecoclime.se STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 13

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

KLIMATDEKLARATION – krav för flertalet nya byggnader som uppförs

Från 1 januari finns krav på klimatdeklarationer för många typer av byggnader. Registrering av en klimatdeklaration ska göras hos Boverket. Den som inte gör klimatdeklaration kommer inte att erhålla slutbesked för sin byggnad. Däremot kan kommunen meddela ett interimistiskt slutbesked. AV KJELL-ARNE LARSSON KLIMATDATA FÖR de olika byggproduk-

ter som ingår i de byggdelar som ska finnas med i klimatdeklarationen kan hämtas från Boverket som tillhandahåller generiska data (Boverkets Klimatdatabas). Generiska data betyder genomsnittsvärden för byggprodukter som används i Sverige. Värdena är konservativt satta i Boverkets Klimatdatabas, närmare bestämt att de ligger 14 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

cirka 25 procent högre än medelvärdet. Ett mer precist alternativ är att hämta klimatdata från leverantörernas miljövarudeklarationer (EPD – Environmental Product Declaration) i de fall sådana finns framtagna. För mängdberäkning av de olika material som ingår i byggdelarna är det möjligt att ta hjälp av dataverktyget Bluebeam Revu eller något av dess motsvarigheter. Används ett

kalkylprogram, som exempelvis Bidcon så kan materialmängderna beräknas utifrån kostnadsberäkningen. För klimatkalkylen går det att använda BM 1.0 som är ett program utvecklat av IVL. Programmet har en inlagd databas med klimatdata för byggnadsmaterial. IVL inhämtar data från Boverkets Klimatdatabas (öppen databas). Programmet har också funktionen

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022 att kunna byta ut dessa generiska data mot specifika data från EPD:er. Kraven att göra klimatdeklaration finns i följande regelverk: • lag om klimatdeklaration för byggnader SFS 2021:787 • ändring i 10 kap. 34 § i PBL 2010:900 • förordning om klimatdeklaration av byggnader SFS 2021:789 • Boverkets föreskrifter BFS 2021:7 om klimatdeklaration för byggnader Det är byggproduktionen/byggskedet i byggnadens livscykel (modul A1-A5) från råvara till färdigställande av byggnad som ska deklareras. Deklarationen omfattar de växthusgasutsläpp som uppstår under byggskedet: • Uttag av råvaror, transport och tillverkning av byggprodukter (modul A1-A3) • Transporter av byggprodukter (modul A4) • Energianvändning och byggspill på byggarbetsplatsen (modul A5) Att upprätta och lämna in en klimatdeklaration blir ett villkor för att byggherren ska få slutbesked för sitt bygge. Det finns dock möjlighet att få ett interimistiskt slutbesked. Följande byggdelar ingår: • Bärande konstruktionsdelar • Klimatskärm • Icke-bärande innerväggar

Alla nya byggnader kräver inte en klimatdeklaration. Vilka som undantas framgår av Boverkets handbok. Boverket tillhandahåller nämligen en digital handbok för er som ska klimatdeklarera. Den innehåller vägledande texter och bilder. Boken omfattar också Boverkets Klimatdatabas (öppen databas), med generiska data för byggprodukter/material samt för energi och bränslen. I handboken finns också en webbutbildning. För alla byggnader som ska klimatdeklareras måste deklarationen registreras hos Boverket, och för detta finns en e-tjänst. Det är byggherren som har ansvaret att registrera deklarationen. Byggherren kan dock anlita någon att göra detta. Deklarationerna samlas i klimatdeklarationsregistret. Det finns inga krav på gränsvärden, det vill säga att klimatpåverkan (utsläpp av växthusgaser) måste vara mindre än ett visst värde. Tanken – enligt ett förslag till färdplan ”Utveckling av regler om klimatdeklaration av byggnader” från Boverket på regeringens uppdrag – är att införa gränsvärden senare, nämligen 2027, då dessa ska vara 20-30 procent lägre än ett referensvärde som tas fram i en studie med klimatberäkningar. Planen är att då också inkludera fler byggdelar i klimatdeklarationen såsom installationer,

HÅLLBART BYGGANDE MED SOUND CIRCULARITY TM

Grönt Samhällsbyggande SCRS 190x125+3 mm.indd 1

invändiga ytskikt och rumskompletteringar. Beräkningarna ska också omfatta byggnadens hela livscykel. Gränsvärdet är dock tänkt att begränsas till byggskedet. Reglerna föreslås skärpas 2035 och 2043 för att ligga i linje med riksdagens klimatmål 2045. Årtalen för skärpningarna är inte beslutade, det kan bli fråga om tidigareläggningar. För närvarande finns inget beslut att Boverket ska ta fram ett precist förslag för fortsättningen, men Boverket har beredskap att arbeta med ett sådant om väl ett beslut kommer. I Boverkets regleringsbrev för 2022 står det att Boverket får använda anslag till arbete med att ta fram förslag på hur införandet av gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan kan påskyndas och hur tillämpningen av klimatdeklarationer kan utvidgas. När detta skrivs inväntar Boverket ett mer preciserat uppdrag angående gränsvärden. Observera att EU gör en översyn av byggproduktförordningen. Denna kan få betydelse för vilka krav som kommer att ställas på tillverkare av byggprodukter/material att ta fram miljövarudeklarationer och således också för möjligheterna för byggherrar att mer precist räkna ut klimatpåverkan från sina byggnader.

•Heltäckande service för installationsspill och nedmontering •Bevisad klimatbesparing med certifikat på CO2 besparing •Läs mer på ecophon.se/soundcircularity

2022-03-18 08:36:34

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 15

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Livscykelanalyser kan hjälpa till att skapa byggnader som både är skonsamma mot miljön och kostnadseffektiva i långa loppet. Bild: Kjell-Arne Larsson

16 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

En livscykelanalys kan täcka in byggnadens hela livscykel till och med rivning/demontering. Bild: Kjell-Arne Larsson

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

LCA – LIVSCYKELANALYS – grunden för allt miljöarbete

Kraven att göra livscykelanalyser ökar i byggbranschen och användningen av LCA kommer att breddas och intensifieras. Livscykelanalys upplevs nog av många som ett svårt ord. Och en livscykelanalys är i grunden mycket svår. Det handlar om att räkna ut miljöpåverkan ur flera aspekter under en byggnads eller produkts livscykel. AV KJELL-ARNE LARSSON LYCKLIGTVIS FINNS hjälp att få, dels i

form av kunniga konsulter, dels i form av programvaror. Alla stora och många små konsultföretag har specialutbildad personal. Dessutom erbjuder marknaden digitala hjälpmedel för dig som själv vill göra en livscykelanalys. Så i praktiken är det numera inte särskilt svårt. Varje företag som lägger ner kostnader – framförallt i form av egen arbetstid – kommer att vinna i längden. Att tänka på miljön kan rent av bli nödvändigt för att på sikt överleva i byggbranschen. Genom LCA får man fram olika nyckeltal för miljöpåverkan, exempelvis kilo koldioxid per kvadratmeter lokalyta. Du kan då klart

presentera för byggherrar, hyresgäster med flera, svart på vitt vad byggnaden presterar ur miljösynpunkt. Nyckeltal kan helt enkelt hjälpa dig att få kunden att välja just din produkt, lösning eller byggmetod. Resultaten av en LCA med bland annat dess nyckeltal kan knytas till den slutliga dokumentation som byggentreprenören överlämnar till beställaren. Detta gäller vare sig dokumentationen är i pappersform, som digitala filer eller en digital tvilling av byggnaden. Till slutdokumenten går det att knyta LCA:er, miljödatablad, eBVD:er, EPD:er med mera. Täcker då en livscykelanalys in all tänkbar

miljöpåverkan, som artikelns rubrik antyder? Nej, inte riktigt. Den europeiska standarden EN 15978 täcker in sju olika slag av miljöpåverkan (se punktlista). Samtliga handlar om den yttre miljön. För att bedöma byggnadens inre miljö och påverkan på hälsa och välbefinnande, måste beställaren/byggentreprenören/projektören ta fram andra data och använda andra metoder för att bedöma miljöaspekter under byggnadens och produkternas livscykel. Viss hjälp en bit på vägen går det att få genom användning av något bedömningssystem för byggmaterial: Basta, Byggvarubedömningen, Sundahus >> Miljödata eller Svanen. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 17

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

FAKTA

EN LCA GÖRS I FYRA STEG: 1. Definiera mål och omfattning. Bestäm vad du vill använda LCA-beräkningen till: Vilka frågor ska den ge svar på? Hur omfattande ska den vara? Vad ska resultatet användas till? Vilka krav ställs på datakvalitet? 2. En inventering görs av de resurser (energi och material) som används under livscykeln (resurssammanställning) och vilka utsläpp de orsakar.

Tillverkning av betong är mycket belastande för klimatet. Bild: Kjell-Arne Larsson

Livscykelanalys – LCA

När görs en LCA?

En livscykelanalys kartlägger miljöpåverkan från vaggan till graven. För en byggnad omfattas produkt- och byggproduktionsskede A1-5, användningsskede B1-7, slutskede C1-4 (enligt standard EN 15978). För en produkt omfattar LCA allt från råvaruuttag till att produkten återvinns eller deponeras. Det finns inga krav i offentligrättsliga regler, till exempel i PBL, att göra en LCA. Men i vissa miljöcertifieringssystem finns krav att göra LCA för delar av byggnaden.

Den är lämplig att utföra i olika faser av byggprojektet, främst: 1. I tidig fas, förstudie/program 2. Vid upphandling av entreprenörer, projektering/byggproduktion 3. Vid uppföljning, byggproduktion/förvaltning 4. Vid ombyggnad

För byggnader I den LCA-standard som används i Europa ingår följande miljöpåverkan. • klimatpåverkan av växthusgaser • försurning • övergödning • utarmning av icke-fossila resurser • utarmning av fossila resurser • ozonnedbrytning • marknära ozon

En tidig LCA gör stor nytta. Den visar stort och smått, vad som påverkar miljön mycket respektive litet. Tidigare val av produkter, byggsystem, produktionsmetoder och transporter, ger större möjlighet att påverka den slutliga byggnadens miljöpåverkan. Ju tidigare beslut om produktval desto större frihet att välja bästa lösning. Ett tidigare val innebär att undvika kostnader som ofta blir följden av sena byten. Tidig LCA och tidiga val kan också göra byggprojektet mer kostnadseffektivt.

3. Bedöm miljöpåverkan. Här relateras utsläpp och användning av resurser till olika miljöproblem (miljöpåverkanskategorier). Exempelvis kan utsläpp av koldioxid vid tillverkning av betong relateras till klimatpåverkan. Grunden för att kunna jämföra exempelvis olika byggsystem är de nyckeltal som räknas fram under livscykelanalysen. 4. Tolka resultatet. Här sätts resultatsiffrorna i ett perspektiv så att de frågor LCA:n avsåg att undersöka får sitt svar.

FAKTA FÖR DIG SOM BEHÖVER EN LCA Om du är byggherre, projektör eller entreprenör UTAN FÖRKUNSKAPER – anlita en konsult som behärskar LCA MED FÖRKUNSKAPER – använd ett kommersiellt tillgängligt digitalt hjälpmedel, t.ex. One Click LCA

FÖR DIG SOM BEHÖVER EN EPD

(Environmental Product Declaration) Om du är tillverkare av byggprodukter/material UTAN FÖRKUNSKAPER – ta fram grundläggande data om din produkt – anlita en konsult som behärskar EPD – anlita en tredjepartsgranskare, t.ex. IVL, för verifiering

Byggnationer kan påverka omgivande miljö på flera sätt. Bild: Kjell-Arne Larsson

18 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

MED FÖRKUNSKAPER – ta fram grundläggande data om din produkt – beräkna miljöpåverkan med ett kommersiellt tillgängligt hjälpmedel; One Click LCA, openLCA, GaBi eller motsvarande. – anlita en tredjepartsgranskare, t.ex. IVL, för verifiering

VI ÄR KLIMATPOSITIVA Ett riktigt seriöst klimatarbete innebär att man lägger ner ordentligt med resurser på att beräkna varje steg, göra möjliga förbättringar och till sist klimatkompensera allt som inte går att förbättra, berättar Anders Larm, som håller i arbetet. - Vi är naturligtvis inte perfekta, men vi har fått bra koll på vår verksamhet och har dokumentation som tål granskning. - Vi hade hamburgerkedjan MAX som förebild, berättar Anders. MAX har gjort ett väldigt seriöst klimatarbete där hela menyn nu är klimatpositiv sedan 2018. Kan de bli klimatpositiva, så kan vi! KLIMATANALYSEN GÄLLER ÄVEN VÅRA LEVERANTÖRER Första steget till att bli klimatpositiv handlar om att beräkna, och då måste allt tas med. - Vad vi upptäckte när vi började analysera vår verksamhet var hur stor del av vår klimatpåverkan som inkluderade våra leverantörer. Vi måste ju klimatkompensera hela vägen uppströms. En väldigt stor del av ansvaret vi tar att bli klimatpositiva berör leverantörernas verksamhet. Det handlar framförallt om våra materialleverantörer, men även om de hantverkare som ingår i vår leverans. Ett exempel: Om vi anlitar en elektriker, en rörmokare eller snickare som underleverantör i våra projekt, måste vi också beräkna deras klimatpåverkan och klimatkompensera för deras arbete. Låt säga att Alviks Måleri står för 10% av en elektrikers verksamhet. Då måste vi klimatkompensera för 10% av deras verksamhet för att kunna kalla oss klimatpositiva. VÅRA UPPDRAGSGIVARE HAR NYTTA AV VÅRT MILJÖARBETE Genom vårt miljöarbete hjälper vi också våra kunder att nå sina miljömål. Exempelvis uppskattar de stora byggföretag som anlitar oss vårt arbete med att bli klimatpositiva - de har höga krav på sig av andra att redovisa sin miljöpåverkan, och kan vi som leverantör visa att vi är klimatpositiva, behöver de inte lägga ner arbete på att beräkna Alviks Måleris del i sina miljörapporter, vi har redan gjort beräkningen.

KAN MAN PANTA SLIPDAMM? Vi har märkt hur Alviks Måleris klimatarbete har sått ett frö hos både leverantörer och kunder, som nu har påskyndat sina klimatanalyser och sitt klimatarbete. Även bland Alviks Måleris 190 medarbetare har miljöengagemanget ökat, och det kan väcka nya ideer. En sådan nytänkande ide är att börja panta slipdamm, precis som man pantar PET-flaskor? Kan allt överblivet slipmaterial bli nya produkter? KOMPENSERAR I ETT CERTIFIERAT PROJEKT När vi klimatkompenserar gör vi det inte bara till 100% för att bli klimatneutrala, utan till 110% så att vi blir klimatpositiva. Vi har valt ett certifierat klimatprojekt, enligt högsta internationell standard: Gold Standard. - Håller man sig till certifierade projekt kan man vara relativt säker då dessa projekt också granskas, liksom vi. - Alviks Måleri klimatkompenserar i projekt i Laos, som handlar om att utveckla och bygga vattenkraft där. När fler människor får tillgång till el, kan de klara sina dagliga sysslor utan att så många träd behöver huggas ner. ANDERS LARM TANKAR ELBILEN PÅ ALVIKS MÅLERIS HUVUDKONTOR. ANDERS ANSVARAR FÖR VERKSAMHETSUTVECKLINGEN PÅ ALVIKS MÅLERI.

FÖLJ OSS PÅ SOCIALA MEDIER!

@ALVIKSMALERI WWW.ALVIKSMALERI.SE

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Småländska Elitfönster har arbetat cirkulärt med hållbarhet långt innan hållbarhetsfrågorna hamnade högt på samhällsagendan. Bild: Elitfönster

KOLDIOXIDSNÅLT ALUMINIUM minskar klimatavtrycket

Genom långsiktiga samarbeten med lokala underleverantörer har Elitfönster skapat unika och hållbara cirkulära flöden där nästan allt överblivet material återvinns och används på nytt. Nu minskar den småländska fönstertillverkaren sitt redan låga klimatavtryck genom att endast använda aluminium som har producerats med förnybara energikällor. – EFTER GLAS HAR aluminium den största klimatpåverkan för våra produkter, så det här initiativet kommer att göra stor skillnad, säger Tommy Freijd, inköpschef på Elitfönster. Småländska Elitfönster har arbetat cirkulärt med hållbarhet långt innan hållbarhetsfrågorna hamnade högt på samhällsagendan. Samarbetet med den lokala leverantören av aluminium, Hydro, inleddes i början av 80-talet och har utvecklats under åren. Aluminiumbeklädnaden på fönstret används för att skydda mot väder och vind och ger det därigenom en längre livslängd än en yta av trä, men är samtidigt ett av de material som har störst miljöpåverkan för en fönstertillverkare. Det är dock stor skillnad i klimatavtrycket beroende på var och hur 20 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

aluminium produceras. Det genomsnittliga klimatavtrycket för aluminium i Europa är 8,6 kilo CO2 per kilo aluminium, men klimatavtrycket för aluminium producerat med el från vattenkraft kan vara minst 4,0 kilo CO2 eller lägre. Därför är det viktigt att veta hur aluminiumet du köper är tillverkat och var. – Hydros tillverkningsläggning i Vetlanda ligger i anslutning till vår produktion så samarbetet kring hållbarhet har varit naturligt. De är ganska unika eftersom de har kontroll över hela kedjan för aluminium – från framställning av råaluminium till tillverkning av profiler. Det ger oss stora möjligheter att påverka; vi trycker väldigt mycket på hållbart partnerskap där vi försöker jobba långsiktigt och utvecklas tillsammans, säger Tommy Freijd. Hydro lanserade för ett par år sedan

mer koldioxidsnåla produktsegment, bland annat Hydro REDUXA. Genom att använda förnybara energikällor, som vattenkraft och solenergi, har koldioxidutsläppen kunnat minimeras och gjort produktserien till en av de mest hållbara i världen. Den första april kommer Elitfönster att införa Hydro REDUXA på hela sitt produktsortiment och minskar därigenom potentiellt aluminiumets klimatavtryck med upp till hela 50 procent jämfört med primäraluminium som använda i Europa. – Vi ser väldigt mycket fram emot lanseringen i april. Mycket av vårt klimatavtryck handlar om materialen som vi använder och som inköpare har vi ett ansvar att bidra till att våra leverantörer satsar på hållbara produkter – tillsammans kan vi göra en stor skillnad, avslutar Tommy Freijd.

För multibyggnaden Hemlingborg i Gävle valdes byggsystem och material med stöd av livscykelanalyser.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

LIVSCYKELANALYS ingår i ByggPartners erbjudande

Ett av de företag som har arbetat under flera år med livscykelanalyser är ByggPartner, en byggentreprenör som även tar fram bygghandlingar, allt från förstudier till detaljprojektering. AV KJELL-ARNE LARSSON – NÄR JAG FÖR 3-5 år sedan blev orienterad i LCA var det en aha-upplevelse. Jag frågade mig vad vi hållit på med hittills under alla år. LCA är ett fantastiskt verktyg för att kvantifiera miljöpåverkan och jämföra alternativ, säger Kristian Haglund, ansvarig för projektering hos ByggPartner. Man förstår av namnet att till ByggPartners affärupplägg hör partnering, en form av nära samarbete mellan beställare och utförare. I företagets partneringupplägg ingår numera

erbjudande att också göra livscykelanalyser. ByggPartner har idag en egen LCA-specialist, nämligen Ricardo Ramirez Villegas. Under sju år var han industridoktorand i miljövetenskap hos ByggPartner. – Inledningsvis var jag mest inriktad på energieffektivisering i samband med ROT-projekt, berättar Ricardo. Då diskuterades bland annat förbrukning av primärenergi och primärenergifaktorer. Men vi önskade en bredare och mer korrekt bild av

en fastighets energiförbrukning och började använda livscykelanalyser. Beräkningen tar hänsyn till så mycket mer än bara den köpta energin, bland annat energiförbrukningen vid uppförandet av en byggnad. ByggPartner erbjöd livscykelanalyser till några beställare: • Äldreboendet Slottet i Falun Tillsammans med Falu kommun gjorde ByggPartner en LCA som gav bra underlag inför valet av material. Att bygga med flera >> STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 21

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

material – en hybrid – med stora delar massivträ blev det självklara valet. • Vallaskolan i Sala Under projekteringen gjorde ByggPartner en LCA som utmanade den ursprungliga planen att välja betong. ByggPartner föreslog i stället trä i stora delar av stommen. Detta sparade 300 ton koldioxid i byggmaterialen. När det blev fråga om att för brandskyddet lasera ytligt trä, visade livscykelanalysen att denna ytbehandling skulle öka koldioxidutsläppet betydligt. Valet blev istället att använda en vattenbaserad ytbehandling och att installera sprinklers. – Tack vare livscykelanalysen kunde olika alternativ jämföras, påpekar Ricardo. • Multibyggnaden Hemlingborg i Gävle Här svarar ByggPartner för en anläggning med skola, förskola, äldreboende och idrottshall under samma tak. En smart och modern byggnad, där val av byggsystem och material har gjorts med stöd av livscykelanalyser. Stommen byggs i massivträ, delvis buren av slanka stålbalkar och stabiliserad av trapphus i betong. 22 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

– I många fall är hybridstrukturer ett bra val, med rätt material på rätt plats, fortsätter Ricardo. ByggPartner har sedan flera år en träbyggnadsstrategi, men den innebär alltså inte att man anser trä vara allena saliggörande. Styrkan med de livscykelanalyser som bland annat ByggPartner kan ta fram, är att de tillför mycket för beslutsunderlagen i ett projekt. En livscykelanalys redovisas bland annat i form av nyckeltal som visar miljöpåverkan vid olika val av byggsystem och material. ByggPartner presenterar nyckeltalen för sina kunder på ett pedagogiskt och lättbegripligt sätt. – Livscykelanalysen med sina nyckeltal utgör ett oerhört kraftfullt beslutsunderlag. Men det är viktigt att få med livscykelanalysen i tidigt skede. Det ger flexibilitet. Man undviker kostsamma byten i sena skeden. En livscykelanalys kan generellt göra bygget mer kostnadseffektivt, även på sikt. Allt detta gynnar både byggentreprenören, kunden, samhället och miljön, menar Ricardo.

Trä i stora delar av stommen sparade 300 ton koldioxid i byggmaterialen till Vallaskolan i Sala.

Hur görs då en livscykelanalys? Om vi tar det enkla exemplet att beställaren behöver göra en klimatdeklaration kan vi konstatera att denna enbart tar hänsyn till klimatbelastningen – utsläppet av koldioxid och andra växthusgaser. Detta är bara en av sju miljöpåverkningar för vilka den europeiska standarden för livscykelanalys inom byggbranschen gäller. Klimatdata för de olika material som ska beaktas i klimatdeklarationen kan hämtas från Boverkets Klimatdatabas. Den innehåller generiska data, det vill säga genomsnittsvärden för byggprodukter som används i Sverige. Ett mer precist alternativ är att hämta klimatdata från leverantörernas miljövarudeklarationer (EPD – Environmental Product Declaration) i de fall sådana finns framtagna. Både generiska data och EPD:er baseras på livscykelanalyser. För mängdberäkning av de olika material som ingår i byggdelarna är det möjligt att ta hjälp av dataverktyget Bluebeam Revu eller något av dess motsvarigheter. Används ett kalkylprogram, som exempelvis Bidcon så

Att bygga med flera material – en hybrid – med stora delar massivträ blev det självklara valet för äldreboendet Slottet i Falun. Bild: ByggPartner

kan materialmängderna beräknas utifrån kostnadsberäkningen. För klimatkalkylen går det att använda BM 1.0 som är ett program utvecklat av IVL. Programmet har en inlagd databas med klimatdata för byggnadsmaterial. IVL har inhämtat data från Boverkets Klimatdatabas (öppen databas). Programmet har också funktionen att kunna byta ut dessa generiska data mot specifika data från EPD:er. För den som vill veta den exakta gången för en klimatdeklaration rekommenderas en handbok som är öppet tillgänglig hos Boverket, tillsammans med en webutbildning. En beräkning av miljöpåverkan inför upprättandet av klimatdeklaration är ganska begränsad. Den gäller bara för stomme, klimatskal och mellanväggar, och enbart skede A 1–5 i byggnadens livscykel. Dessutom beaktas inte de övriga sex miljöpåverkanskategorierna, förutom klimatpåverkan. En LCA kan täcka in samtliga sju kategorier och hela livscykeln, från A 1 till C 4. Även vid livscykelanalyser, som alltså täcker in mer än vad en klimatdeklaration gör, kan ett kalkylprogram, exempelvis Bidcon, användas för att få fram mängder. Det går att exportera data därifrån i form av Excel-filer. För själva livscykelanalysen används sedan ett kommersiellt tillgängligt program, exempelvis One Click LCA, eller BM 1.0. One Click LCA kan hämta data från Excel-filer, från Revit, Tekla, IESVE och många andra program. Datahanteringen

“

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

ByggPartner har kommit långt jämfört med ett tiotal år sedan då enbart energieffektivisering i brukarskedet var aktuellt. /Ricardo Ramirez Villegas, LCA-specialist, ByggPartner Bild: ByggPartner

för en livscykelanalys underlättas betydligt om byggprojektet redan använder digitalt arbetssätt enligt BIM. Landets stora konsultföretag och många av de mindre, erbjuder tjänster för att utföra livscykelanalyser och andra miljörelaterade tjänster. För beställare, projektörer och entreprenörer gäller det nu att utbilda sig, för att inte hela tiden sitta i knät på dyra konsulter. De företag i byggbranschen som inte hänger med riskerar att på sikt slås ut från marknaden. Ett sätt att komma igång är att studera Boverkets handbok för klimatdeklarationer. Och därefter gå in på livscykelanalyser och prova marknadens programvaror för sådana analyser. Många högskolor har sedan en tid utbildningar i livscykelanalyser. Ricardo Ramirez Villegas har hållit kurser både för sina kollegor och för kunder. – ByggPartner har kommit långt jämfört med ett tiotal år sedan då enbart energieffektivisering i brukarskedet var aktuellt. Idag är samhällets fokus på den globala klimatfrågan. Vi som företag har redan tagit steget från frågan om energieffektivitet till frågan om resurseffektivitet. Och vi kan dessutom beakta alla de sju miljöpåverkanskategorier som nu är aktuella i byggbranschen. Sedan kommer återvinning och återbruk för den cirkulära ekonomi vi ser framför oss. Vi fortsätter vårt engagemang för livscykelanalyser och minskad miljöpåverkan, avslutar Ricardo Ramirez Villegas, LCA-specialist på ByggPartner. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 23

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Temat för mötet var att ”låta materialen tala”, och då inte enbart om innehållet utan också om deras klimatoch miljöpåverkan. Bild: Kjell-Arne Larsson

LÅT MATERIALEN TALA! SBUF, Smart Built Environment och Infra Sweden 2030 står bakom mötesserien ”Bygg Kompetens”. Ett webinarium i februari tog upp byggmaterialens sammansättning och innehåll samt hur de kan deklareras, under rubriken ”Låt materialen tala!” AV KJELL-ARNE LARSSON ANDRZEJ CWIRZEN från Luleå tekniska universitet presenterade ett utvecklingsprojekt inriktat på att använda sensorer i betongkonstruktioner – SmartCem. Bakgrunden är att ju högre livslängd en betongkonstruktion får desto lägre blir miljöpåverkan. Nyttan skulle vara stor av ett mätsystem som indikerar begynnande skador i god tid och ge möjlighet för tidigt förebyggande tillståndsbaserat underhåll. Dagens sensorer är begränsade. Andrzej Cwirzen föreslog dels att genom inblandning av nano kolfibrer göra betongen elektriskt ledande i vissa partier och dels placera sensorer i konstruktionen. Dessa kan mäta 24 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

mekaniska spänningar, temperatur, fuktighet, begynnande sprickor och kloridinträngning under konstruktionens hela livslängd. Sensorerna ska nämligen klara sig under hela livslängden. Pilotförsök har gjorts i semiskala och nu vill utvecklingsprojektet få till ett fullskaligt försök. Johanna Andersson, projektledare på IVL, gav en kort introduktion till projektet ”Digitalisering och industrialisering för ett hållbart samhällsbyggande” som till 50 procent finansieras av Smart Built Environment. Projektet består av tre delar: • Kravställning gällande miljö- och klimatdeklarationer på leverantörer. Skapa en hand-

lingsplan för utrullning hos HBV som är allmännyttans inköpsorganisation. • Utreda och klargöra klimatnyttan från återbruk av byggprodukter. Projektet har tagit fram en handbok som rekommenderas. • Utveckling av EPD-verktyg Gällande sistnämnda punkt gjorde Martin Erlandsson – också från IVL – en närmare presentation. EPD står för Environmental Product Declaration – Miljövarudeklaration. EPD:er finns för många produkter. I byggbranschen har EPD:er blivit bekanta framförallt för aktörer som måste redovisa klimatdeklarationer. Från 1 januari ska enligt lag flertalet byggprojekt uppvisa en klimatdeklaration.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022 Här beaktas enbart utsläppet av växthusgaser – koldioxidekvivalenter CO2e. En EPD för en byggprodukt innehåller uppgifter om betydligt flera miljöpåverkanskategorier. En EPD visar specifika utsläppet, exempelvis kg CO2e per kg produkt. Om detta multipliceras med mängden av produkten i kg och detta görs för alla produkter i byggnaden, erhålls det totala utsläppet i CO2e för hela byggnaden (i klimatdeklarationen begränsas det dock till bärande konstruktionsdelar, klimatskärm och icke bärande innerväggar). Praktiskt görs detta som en livscykelanalys i exempelvis Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg BM. Detta går att göra även om EPD saknas och då används Boverkets generiska data i stället, vilket ger ett konservativt värde, cirka 25 procent högre än ett medelvärde för marknadens produkter. I klimatdeklarationen för byggnader används sådana konservativa data för att stimulera marknaden att istället redovisa specifika leverantörers klimatprestanda baserat på EPD:er.

Tredjepartsgranskning På samma sätt baseras en kalkyl i BM på att man i tidiga skeden använder generiska data för de resurser som går åt under en byggnads livscykel. När man vet vem som ska leverera en produkt byts dessa generiska data ut mot specifika. Den delen av en EPD som då används för att beskriva tillverkningen omfattas av modul A1-3 (i byggnadens livscykel) och är således den del av EPD som BM och andra miljöberäkningsvertyg använder från EPD. De övriga livscykelsleden som det också finns uppgifter om i EPD ska ses som exempel på vad som sker i resten av livscykeln för den aktuella produkten, men byts ut i kalkylen mot ”faktiska data”. Exempel på detta är att transporten till byggarbetsplatsen (modul A4) kalkyleras utifrån verkliga avstånd från fabrik till byggplatsen. Enligt den standard som används, och för att kalla den EPD för en byggprodukt, måste den vara tredjepartsgranskad. En EPD tas fram med stöd av konsulter med avancerade LCA-verktyg och granskas sedan innan de kan publiceras hos en programoperatör (exempelvis EPD Norge eller EPD International). Nu finns det ett mycket enklare sätt som gör att man inte behöver vara specialist för att ta fram EPD:er. IVL har nu lanserat ett EPD-verktyg. Detta verktyg anpassas för en viss produktgrupp och används sedan av flera företag och där det går att få verktyget certifierat så att företagen kan skicka EPD:erna direkt för publicering, där granskningen av varje EPD ersatts av så kallad systemverifiering. EPD:er i dessa verktyg kan således ta fram av företagen helt utan konsulter, men erfarenheten visar att många väljer att ta hjälp av IVL eller andra konsulter ändå, då detta är intern kunskap som måste byggas upp i företaget under ett inledande skede.

Mor och dotter Martin Erlandsson berättade bland annat om nyttan med EPD-verktyg. För en leverantör blir det mycket dyrt att låta ta fram EPD:er för varje specifik produkt och kanske varje specifik leverans. Då kan leverantören låta ta fram en EPD för ”familjen av produkter” eller produkttypen som registreras hos en programoperatör. Detta blir en ursprunglig EPD (EPD-mor) och leverantören använder sedan ett EPD-verktyg för att ta fram EPD:er (EPD-döttrar) för de liknande produkter som levereras. Med denna struktur på arbetet får slutkunden bästa möjliga miljödata på just det som levereras. – Jag tror mycket på EPD-kalkylverktyg som väg in i det digitala sättet att jobba, avslutade Martin Erlandsson från IVL.

“

Jag tror mycket på EPDkalkylverktyg som väg in i det digitala sättet att jobba. /Martin Erlandsson, IVL STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 25

62 DSvensk E N N AByggtidning A R T I K E L DENNA P R E SARTIKEL E N T E RPRESENTERAS A S A V I N FAV O RINFORMATIONSBYGGARNA M A T I O N S B Y G G A R N A • 2022

Det skavara vara enkelt att ut räkna ut Det ska enkelt att räkna

EN BYGGNADS MILJÖPÅVERKAN BYGGNADS MILJÖPÅVERKAN Både beställare och myndigheter har börjat ställa krav på livscykelanalyser för att räkna ut en byggnads miljöpåverkan. Om 3D-modellerna är rätt gjorda och om alla rutiner följs är det enkelt att göra en livscykelanalys. Informationsbyggarna har ett verktyg som automatiserar den processen. – ETT EXEMPEL PÅ de ökade kraven är att

beställare börjat ange i markangivelsen hur stor total klimatpåverkan ett projekt högst får ha, säger Jan-Anders Jönsson som är senior konsult på Informationsbyggarna. Det kan också vara myndighetskrav. Sedan 1 januari i år ställer Boverket krav på att alla objekt över 100 kvadratmeter och som inte är till privatperson måste ha en klimatdeklaration. – Här måste byggindustrin hänga med. Byggnaden får inget slutintyg förrän byggherren har lämnar in en klimatdeklaration. Att göra en livscykelanalys (LCA) är ett sätt att leva upp till krav från beställare och myndigheter. Det är en metod för att åstadkomma en helhetsbild av hur stor den totala miljöpåverkan är under en produkts livscykel. Från råvaruutvinning, via tillverkningsprocesser och användning till avfallshanteringen, inklusive alla transporter och all energiåtgång i mellanleden. – Det handlar inte bara om när ett objekt byggs, utan även om drift och underhåll samt när objektet rivs. Det blir en redovisning av hur mycket ett projekt kommer att kosta 26 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

miljön under sin livstid, säger Jan-Anders Jönsson. Grunden för att enkelt kunna göra en livscykelanalys är att ha ordning och reda i planeringen och bra rutiner. Anavitor är Informationsbyggarnas miljöberäkningsprogram för att ta fram en livscykelanalys för ett byggnadsverk. Med Anavitor går det att i ett tidigt skede i projekteringen räkna ut bästa alternativen för att vara klimatsmart. Här kan man prova olika materialval och till exempel se hur miljön påverkas om trä används i stället för aluminium. Programmet får information från projektets 3D-objektmodeller. Energianvändning och andra parametrar anges och programmet räknar sedan ut byggnadens totala miljöpåverkan. – Om CAD- och BIM-modellerna för en fastighet är rätt gjorda blir det enkelt att ta fram en livscykelanalys. Genom att arbeta repetitivt och alltid använda samma metoder när modellerna görs kan en LCA-rapport genereras automatiskt i Anavitor på cirka 15 minuter. Det som tar tid är att få in rutiner så att

rätt fakta används i modellerna. – Bra rutiner handlar om att göra på samma sätt vid varje projekt, att alltid namnge objekt i modellerna på samma sätt och att få alla att följa instruktioner, understryker Jan-Anders Jönsson. Han pekar på att det finns fler fördelar med att ha koll på ett projekts klimatpåverkan. – Många system för miljöcertifiering har börjat ge poäng för LCA-analyser när ett företag vill bli certifierat. Vi märker även att beställarkraven börjar bli mer långtgående än myndighetskraven. Det börjar bli lönsamt att värna miljön, konstaterar JanAnders Jönsson.

www.informationsbyggarna.se

I Malmö har Vasce låtit certifiera Flundran 2 som hyrs av Domstolsverket. Fastigheten färdigställdes 2008 och har efter det certifierats med BREEAM In-Use. Tack vare detta underlättas arbetet med att mäta och kontinuerligt minska klimatpåverkan, genom flera typer av åtgärder.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

BREEAM-SE BREEAM står för BRE Environmental Assessment Method och är ett miljöcertifieringssystem från Storbritannien. Systemet är utvecklat av the Building Research Establishment – BRE. BREEAM är ett av de äldsta miljöcertifieringssystemen. Det har funnits i omarbetade versioner sedan 1990 och är det mest spridda i Europa, av de internationella systemen. SWEDEN GREEN Building Council har anpassat BREEAM till svenska förhållanden sedan 2013. Den nu aktuella versionen heter BREEAM-SE 2017. Anpassningen innebar dels referenser till svenska lagar och standarder, exempelvis baseras energikriterier på BBR. Dels togs ett antal svenska indikatorer fram som harmoniserar med Miljöbyggnad. Detta gäller bland annat fuktsäkerhet och farliga ämnen. De certifierade projekten går ändå att jämföra internationellt. BREEAM-SE används främst för att certifiera nyproducerade byggnader. Det kan handla om bostadshus, kommersiella lokaler, kontor, industrier, logistikanlägg-

ningar, offentliga fastigheter och flera andra byggnadstyper. Miljöprestanda bedöms inom ett antal områden – indikatorkategorier – främst energianvändning, materialval, vattenhushållning, ekologi, emissioner (föroreningar), inneklimat och hälsa, samt närhet till kommunikationer och tillämpning av tekniska innovationer. Även projektledning och projektets organisation bedöms. Certifieringssystemet har därmed ett holistiskt perspektiv. Den byggherre eller annan aktör som önskar få sitt projekt certifierat måste se till att anlita en licensierad BREEAM-SE assessor. Denna fungerar som projektets revisor, men

ingår inte i projekteringsgruppen. Dessutom rekommenderas att använda sig av en BREEAM AP (Advisory Professional). Denna kan bland annat göra en förstudie och stödja byggherren genom processen. Med förstudie ökar chanserna till ett högt betyg. Studien benämns Pre-Assessment och omfattar en bedömning av byggnadens möjlighet att bli certifierad och i så fall till vilken betygsnivå. Varje projekt måste registreras i SGBC:s onlineverktyg Building Green Online – BGO. Registreringen får endast göras av en licensierad assessor. Verktyget används >> under hela certifieringsarbetet. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 27

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022 SGBC utbildar assessorer och Advisory Professionals. En lång rad svenska företag har personal godkända som assessor och/ eller AP. SGBC ger också baskurser för alla som vill orientera sig om BREEAM. Under certifieringsarbetet beräknas för varje område (indikatorkategori) hur stor del av den totala poängen för området byggnaden har uppnått. Detta förs sedan samman till en totalpoäng och betygsnivå. Betygsnivåerna är Outstanding, Excellent, Very good, Good, Pass och Unclassified. Tack vare betygsnivåerna kan byggnadens prestanda jämföras med andra BREEAMSE-bedömda byggnader av samma typ, samt med hållbarhetsprestandan för ett byggnadsbestånd.

Uppdatering av BREEAM-SE En ny svensk version – BREEAM-SE 2022 – har varit ute på remiss. Versionen kan förhoppningsvis publiceras i slutet av året. Ett fokus vid omarbetningen är att linjera med EU:s taxonomi. Klimatkraven och därmed kraven på energianvändning skärps. Detta görs framförallt genom kriterier för LCA och för reduktion av klimatpåverkan. När det gäller bland annat inneklimatet görs ytterligare anpassningar till svenska regelverk och praxis. Kraven på dagsljus föreslås delvis förenklas. – SGBC verkar för att BREEAM-SE ska kunna användas även vid större ombyggnationer. Dialog mellan BRE och SGBC avgör för vilka ombyggnader som certifieringen kan användas. Sådana möjligheter ingår idag inte i den ordinarie manualen, utan hanteras som en så kallad Bespoke som är en skräddarsydd manual, berättar Sabina Jonestrand, chef för BREEAM-SE, BREEAM In-Use och CEEQUAL.

BREEAM In-Use

Sabina Jonestrand är chef för BREEAM-SE, BREEAM In-Use och CEEQUAL.

BREEAM-SE används för nya byggnader. Ett system för befintliga byggnader – BREEAM In-Use – lanserades 2009 av BRE i Storbritannien. Med BREEAM In-Use går det att certifiera befintliga byggnader i Sverige och hela världen. En oberoende och pålitlig bedömning innebär en värdering av byggnaden som sedan kan jämföras på en internationell marknad. Det finns ingen svenskanpassad version av systemet, utan i Sverige används den internationella manualen. Den finns i en version för bostäder och en för kommersiella fastigheter. Den senare gäller för alla övriga byggnadstyper förutom bostäder. Certifieringsprocessen har två delar: • Asset Performance. Prestandajämförelse

av byggnaden som identifierar områden där byggnaden presterar högt, såväl som områden där det finns potential för förbättring. • Management Performance. Prestandajämförelse av byggnadens drift- och förvaltningsprocesser, som både identifierar områden där organisationen presterar högt, såväl som områden med potential för förbättringar. En certifiering kan omfatta båda delarna eller en av dem. Områden som bedöms och poängsätts är bland andra energianvändning, inomhusmiljö, vattenförbrukning, resurser och resiliens. Det går att få extra poäng genom att til�-

28 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

lämpa innovationer. Betygsnivåerna benämns på samma sätt som för BREEAM-SE. Observera att för den byggnad som certifieras enligt BREEAM-SE finns för närvarande inget krav på uppföljning. (Däremot för vissa indikatorer måste mätning av energi med mera göras i förvaltningsskedet.) För att hålla en BREEAM-certifiering aktuell går det att använda BREEAM In-Use. Manual och övrigt material är på engelska och assessorerna är utbildade av BRE. Önskemål finns om en svensk version, men är inget som planeras inom överskådlig tid. SGBC ger dock introduktionskurser på svenska.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

CEEQUAL är ett internationellt, evidensbaserat hållbarhetscertifieringssystem för projekt avsett för mark, anläggningar, infrastruktur, landskapsutformning och offentliga miljöer. Bild: Markus Thoenen

TOM

CEEQUAL Förkortningen CEEQUAL betyder the Civil Engineering Environmental Quality Assessment and Award Scheme. CEEQUAL är globalt det ledande systemet för anläggnings- och infrastrukturprojekt. Certifieringssystemet har utvecklats i Storbritannien, lanserades 2003 och administreras idag av brittiska BRE — Building Research Establishment, som också är de som utfärdar certifieringar. SGBC är ansvarigt nationellt för systemet i Sverige. – CEEQUAL ANVÄNDS internationellt och

i Sverige för infrastrukturprojekt, mark, anläggning, landskapsutformning, offentliga miljöer med mera. Certifieringssystemet kan tillämpas i många typer av projekt, exempelvis motorvägar, tunnlar, flygplatser, järnvägar och sportanläggningar, berättar Sabina Jonestrand, chef för CEEQUAL, BREEAM-SE och BREEAM In-Use. Normalt är det en beställare eller entreprenör som är den huvudman som låter certifiera sitt projekt och då går det att välja om man vill certifiera hela eller delar av projektet. CEEQUAL delar in ett projekt i tre skeden:

strategi, projektering och produktion. Certifieringen kan inkludera antingen alla tre skeden, eller enbart ett eller två. Projekt som klarar samtliga får Whole Team Award. Huvudman och därmed beställare av certifiering kan vara en kommun, ett statligt eller regionalt bolag, eller en privat byggherre.

Flera hållbarhetsmål CEEQUAL kan ses som ett verktyg för att arbeta enligt bland annat FN:s hållbarhetsmål, Parisavtalet och de svenska Färdplaner för fossilfri konkurrenskraft. Certifieringssystemet är holistiskt, det

vill säga det tar hänsyn till en lång rad hållbarhetsaspekter. CEEQUAL använder åtta indikatorkategorier: • Projektledning • Resiliens (motståndskraft mot förändringar i klimat och miljö) • Lokalsamhälle och intressenter • Markanvändning och ekologi • Landskapsutformning och kulturhistorisk miljö • Föroreningar • Resurser • Transporter >> • Innovationer STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 29

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022 CEEQUAL-registreringar och certifieringar görs med hjälp av BRE:s digitala plattform CEEQUAL Online Tool på BREEAM Projects. Det krävs en utbildad certifierad CEEQUALassessor som ska leda projektet genom processen och göra en bedömning utifrån CEEQUAL-manualen och de bevis som sammanställs från projektet, att indikatorerna uppfylls. Assessorns arbete ska inledas tidigt i projektet. Denna tillsammans med projektgruppen bedömer vilka indikatorer som projektet uppfyller och sammanställer bevis för detta. I Sverige finns flera konsultföretag och byggentreprenörer som har certifierade assessorer. För certifieringsarbetet krävs också en oberoende verifierare som BRE står till tjänst med. Verifieraren är behjälplig med att svara på frågor från assessorn under projektets gång och därefter granska assessorns bedömningar. Assessorn och verifieraren kommer överens om certifieringens omfattning och vilka indikatorer som är relevanta och inte. Slutbetyget graderas enligt skalan Outstanding, Excellent, Very good, Good och Pass. Observera att det är projektet och dess processer som hållbarhetscertifieras, inte

CEEQUAL används internationellt och i Sverige för infrastrukturprojekt, mark, anläggning, landskapsutformning, offentliga miljöer med mera.

själva den bestående anläggningen. Uppföljning eller återrapportering är inte aktuellt för CEEQUAL. Det finns dock möjlighet att certifiera drift- och underhållsprojekt, med en för detta anpassad manual. Sammanfattningsvis bidrar CEEQUAL till att: • Säkra hållbarhet i projektet • Arbeta systematiskt och strukturerat • Arbeta transparent utifrån en gemensam plattform • Erhålla kvitto på ställda hållbarhetskrav • Möjliggöra kommunikation och marknadsföring av hållbarhetsarbetet

Tomorrow in the making Vi skapar infrastruktur som går bortom dagens och morgondagens krav – för människor och ett hållbart samhälle.

nrcgroup.se

30 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

• Möjliggöra grön finansiering • Skapa stolthet och bygga kompetens inom organisationen

Fortfarande engelskt Manualen för den nu gällande version 6 är på engelska, men planer finns på en översättning. SGBC:s målsättning är också att ta fram en guide för hur systemet kopplar mot svensk lagstiftning, standarder och praxis. Verifieringsprocessen är heller inte svensk, men SGBC:s har planer på att utbilda svenska verifierare, vilket många användare efterfrågar.

Nordens högsta skyskrapa Turning Torso har certifierats med Miljöbyggnad iDrift nivå Silver. Bild: Ralf Roletschek Wikimedia Commons

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

MILJÖBYGGNAD IDRIFT Nya byggnader utgör endast en liten del av hela fastighetsbeståndet. För att hushålla med energi och andra resurser samt förbättra både inre och yttre miljö är det angeläget att även satsa på befintligt bestånd. Mot den bakgrunden introducerade SGBC certifieringssystemet Miljöbyggnad iDrift, vilket skedde 2020. Miljöbyggnad iDrift ska driva arbetet för hållbarhet och vägleda fastighetsägaren till relevanta åtgärder. AV KJELL-ARNE LARSSON MILJÖBYGGNAD IDRIF T baseras på svenska lagar och regelverk och är anpassat till svenska förhållanden. Certifieringssystemet inriktas både på själva byggnaden och dess förvaltning/drift. Certifieringsarbetet är inte lika tekniktungt som vid certifiering för Miljöbyggnad. Exempelvis krävs inte så mycket dokumentation av ingående material och byggprodukter. Den som vill certifiera sin byggnad måste ha en samordnare som ansvarar för arbetet. Samordnaren ska ha godkänt på en kurs som SGBC svarar för. Ansökan och hantering av data görs med SGBC:s digitala verktyg Building Green Online. I många fall har fastighetsägaren/ huvudmannen personal som klarar detta. Miljöbyggnad iDrift kan användas för fastigheter oavsett verksamhet, bostäder, handel, kontor, hotell och så vidare, så länge de har Atemp-ytor. Certifieringssystemet kan tillämpas

oavsett storlek på fastighet eller ägandeform. Miljöbyggnad iDrift använder 14 indikatorer för bedömning av fastigheten och dess drift och förvaltning. Indikatorerna omfattar en rad kriterier, där vissa är obligatoriska. Ett par exempel är att VA-installationer måste följa branschreglerna Säker Vatten och att det ska finnas en underhållsplan för minst 30 år. Alla fastighetsägare som vill certifiera enligt Miljöbyggnad iDrift måste därmed klara en lägsta nivå. Utöver denna används valfria kriterier för att samla poäng inför betygsättning; Brons, Silver eller Guld. Miljöbyggnad iDrift är en motor för att vässa byggnadens prestanda, bland annat genom gradvis förbättring av drift och förvaltning. De 14 miljöindikatorerna finns inom fem olika områden: 1. Inomhusmiljö 2. Hälsa 3. Klimatpåverkan

4. Resurser 5. Skick på byggnadsdelar och installationer Efter godkänd certifiering måste en årlig bekräftelse skickas in varje år. Sedan måste byggnaden återcertifieras var tredje år för att kunna behålla certifikatet. Återcertifiering görs enligt den manual som gäller vid tillfället, en uppdaterad manual innebär därmed uppdaterade krav. Samtidigt som Miljöbyggnad iDrift verkar för bättre miljöprestanda är systemet en hjälp för fastighetsägaren att uppdatera gentemot nya lagkrav och branschregler. Hittills har ett hundratal fastigheter certifierats med Miljöbyggnad iDrift. – Miljöbyggnad iDrift är väldigt uppskattat. Vi ser ett kraftigt ökat intresse och det används för många olika typer av byggnader, avslutar Jimmy Möller. Även för Miljöbyggnad iDrift görs en uppdatering, ett arbete som sker parallellt med uppdateringen av Miljöbyggnad. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 31

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

– Det är viktigt att från början i projektet få med Miljöbyggnads krav och hur de ska redovisas, säger Jimmy Möller, chef för Miljöbyggnad och Miljöbyggnad iDrift hos SGBC. Bild: Emil Nordin

MILJÖBYGGNAD Av de certifieringssystem för byggnader som används i Sverige är Miljöbyggnad det mest frekventa. Miljöbyggnad kan tillämpas för de flesta byggnader, från småhus och flerbostadshus till skolor, kontor och många fler typer av byggnader. AV KJELL-ARNE LARSSON KRAVET ÄR ATT byggnaden har Atempytor och vistelseytor. Om exempelvis en industribyggnad innehåller personalutrymmen kan hela industribyggnaden certifieras. – Miljöbyggnad används redan för många olika byggnadstyper och för närvarande har drygt två tusen certifiering eller preliminär certifiering, berättar Jimmy Möller, chef för Miljöbyggnad och Miljöbyggnad iDrift hos SGBC. Systemen är utvecklade för Sverige och baseras på svenska bygg- och myndighetsregler samt på svensk byggpraxis. Miljöbyggnad och Miljöbyggnad iDrift ägs och utvecklas av SGBC. Manualen för Miljöbyggnad har före32 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

kommit i olika versioner. Den nu gällande är Miljöbyggnad 3.2. För en byggnad certifierad med Miljöbyggnad kan du som hyresgäst/brukare räkna med att energiförbrukningen är lägre än hos genomsnittsbyggnaden. Utöver att Miljöbyggnaden behöver mindre energi för att värmas upp på vintern, projekteras och produceras en Miljöbyggnad för att begränsa behovet av kyla under sommaren. Den energi som byggnaden trots allt behöver ska i så stor utsträckning som möjligt ha förnybart ursprung, och lokalt producerad energi föredras. När en Miljöbyggnad projekteras görs bland annat en livscykelanalys på grund och

stomme för att beräkna hur stort koldioxidutsläpp de ger upphov till. En Miljöbyggnad har ett gott dagsljusinsläpp och inomhusklimatet både varma sommardagar och kalla vinternätter är kontrollerat för att hålla en nivå som brukarna trivs med. Ventilationen ska vara tillräcklig för att ge en bra inomhusluft. Byggnaden ska ha tillräckliga solskydd, antingen monterade från början eller föreslagna för hyresgästerna att montera själva. Ljudmiljön är uppmätt och ska klara godtagbara nivåer såväl vad gäller ljud mellan lägenheter/olika lokaler, som från tekniska installationer och trafik. Byggmaterialen måste dokumenteras korrekt och de värsta kemikalierna får inte

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022 finnas när man bygger nytt. Är det fråga om en renovering ska det finnas vetskap att de material som inte längre är tillåtna har tagits bort. Man kan känna sig trygg i en Miljöbyggnad eftersom det är dokumenterat att inbyggda material innehåller få farliga eller hormonstörande ämnen.

Kostnadseffektivt Att certifiera för Miljöbyggnad är enkelt och kostnadseffektivt. Fastighetsägare/huvudmän rekommenderas att anlita en certifierad Miljöbyggnadssamordnare i sitt projekt, detta för att certifieringsprocessen ska bli så enkel och effektiv som möjligt. Ett stort antal konsultföretag har utbildade Miljöbyggnadssamordnare och erbjuder tjänster inom området. Många entreprenörer och byggherrar har egna Miljöbyggnadssamordnare. – Det är viktigt att från början i projektet få med Miljöbyggnads krav och hur de ska redovisas. Då blir det kostnadseffektivt, jämfört med om kraven beaktas först i ett senare skede, fortsätter Jimmy Möller. I början ska man också bestämma vilken betygsnivå projektet ska inriktas på, Brons, Silver eller Guld. Det är också möjligt att exempelvis välja Silver i grunden och Guld för vissa indikatorer. Certifieringssystemet Miljöbyggnad tar hänsyn till och mäter miljöprestanda inom 15 olika områden. Resultaten/bevisen granskas av en oberoende tredjepartsgranskare. Inom tre år kommer man tillbaka för att göra en verifiering, för att kontrollera att allt fortfarande är som det ska. Först då blir byggnaden certifierad. En byggnad som certifieras enligt Miljöbyggnad 3 måste uppfylla kraven i 15 indikatorer: 1. Värmeeffektbehov 2. Solvärmelast 3. Energianvändning 4. Andel förnybar energi 5. Ljud 6. Radon 7. Ventilation 8. Fuktsäkerhet 9. Termiskt klimat vinter 10. Termiskt klimat sommar 11. Dagsljus 12. Legionella 13. Loggbok med byggvaror 14. Utfasning av farliga ämnen 15. Klimatpåverkan byggskede Efter utvärdering av respektive indikator och sammanräkning kan betygsnivån fastställas. För att få brons räcker det visserligen enbart att lagkrav och rekommendationer följs, men eftersom certifieringsprocessen

RO-Gruppen och Castellum ska i samverkan uppföra kontorsfastigheten Infinity i Hagastaden, Stockholm. Projektet har en stark miljöprofil och ska byggas enligt miljöcertifieringssystemen Miljöbyggnad Guld samt WELL. Bild: Castellum

ser till att detta verkligen görs, ger det fastighetsägaren en trygghet att byggnaden uppfyller alla krav och regler. Flertalet som låter certifiera sin byggnad väljer nivån Silver. Då måste den klara en bra bit över Brons-nivån. Bland annat måste solskyddet, ljudmiljön och ventilationen vara mycket bättre. Silver är en tydlig markering att fastighetsägaren har miljöambitioner. För att klara Guld är kraven mycket höga. Bland annat får inte radonhalten överstiga en fjärdedel av lagstadgat krav. För Guld måste det säkerställas att innemiljön är mycket bra, något som görs genom mätningar eller en enkät bland brukarna.

Verifiering och varaktighet Miljöbyggnad är unik bland de certifieringssystem som används i Sverige eftersom byggnaden måste verifieras efter tre år. Det innebär att för alla byggnader som fått en preliminär certifiering och ett preliminärt betyg, måste aktuell information om byggnadens prestanda skickas in efter att den varit i drift i tre år. Verifieringsansökan granskas av en oberoende tredje part. För certifieringar som har utförts enligt Miljöbyggnad version 3.X och framåt, är certifieringen giltig i fem år efter certifiering. Därefter måste återrapportering göras vart femte år för att certifieringen ska fortsätta vara giltig. Vid återrapporteringen måste det styrkas att byggnaden uppfyller de kriterier som gällde när certifieringen godkändes. Miljöbyggnad används mest för nybyggnader, men går även att använda vid större ombyggnader. Den 1 januari trädde den nya lagen om

klimatdeklarationer i kraft. Därför gäller nu en ny manualversion för Miljöbyggnad som tar hänsyn till de nya kraven. Miljöbyggnad 3.2 hanterar kravet på klimatdeklarationer. Miljöbyggnad 3.0 innebar ett nytt krav i och med lanseringen att beräkna klimatpåverkan i indikator 15. Mot bakgrund av branschens utveckling och lagen om klimatdeklaration är indikator 15 utdaterad och därför finns en ny manualversion. Enligt den princip som Miljöbyggnad tidigare har använt motsvaras Bronsnivån av lagkrav. Nivåerna för Silver och Guld är oförändrade. Version 3.2 innehåller också förtydliganden och tolkningar från tekniska rådet. Detta för att göra certifieringen enklare och tydligare. Detta innebär inte några skärpta kriterier.

Miljöbyggnad 4.0 SGBC tar nu fram nästa version av Miljöbyggnad. Den kommer att linjera med EU:s taxonomi. – Miljöbyggnad kommer bland annat också att anpassas bättre till de projekt som har långt driven digitalisering exempelvis med BIM och digitala tvillingar. Den som redan har miljödata i sina system ska kunna använda dem smidigt även om de kopplar på certifiering med Miljöbyggnad, berättar Jimmy Möller. Digitalisering ska också göra det enklare att validera mätvärden och andra data projektet skickar in. Den arbetsgrupp som tar fram nya versionen beaktar för övrigt alla indikatorer i Miljöbyggnad så förändringar kan väntas. Det gäller att hitta den modell som bäst driver miljöprestandan. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 33

Sköndalsvillan är ett äldreboende som lever upp till branschens strängaste miljökrav – NollCO2 och Miljöbyggnad Guld. Sköndalsvillan ritades av Liljewall och var ett av sex pilotprojekt när SGBC utvecklade NollCO2. Bild: Liljewall

NOLLCO2 Det senaste och ur klimatperspektiv starkaste tillskottet i SGBC:s familj av certifieringssystem är NollCO2. Systemet tar sikte på klimatneutralitet 2045, det vill säga det år då Sverige ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser. Eftersom byggsektorn idag svarar för ungefär en femtedel av utsläppen är det viktigt att även denna sektor arbetar för det nationella målet. I SIN NUVARANDE VERSION gäller

certifieringssystemet NollCO2 för nybyggnationer. De byggnadstyper/verksamheter som för närvarande kan komma i fråga är kontor, äldreboenden, butiker, industrihallar, flerbostadshus och blandverksamhet. – Med nästa version av NollCO2 som kommer under våren blir det också möjligt att certifiera villor, radhus och kedjehus, så vi ser fram emot att hälsa småhusprojekt välkomna att inleda sitt certifieringsarbete, säger Pia Stoll, teknikansvarig för NollCO2 hos SGBC. Vår ambition är dessutom att det snart ska bli möjligt att också certifiera större renoveringar. Energiprestandadirektivets Artikel 2.10 (3.21 i remiss) innehåller en definition av större renovering som kommer att användas av NollCO2. Definitionen baseras på antingen kostnad av renovering av klimatskal och installationssystem eller andel klimatskal som renoveras. Huvudmän för projekt som avses att certifieras med NollCO2 kan vara entreprenörer, fastighetsägare, eller – med manual 1.1 – småhusproducenter. Certifieringssystemet täcker in byggnadens hela livscykel, från produktion av bygg34 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

delar, transporten av dessa, produktionen på byggplatsen och förvaltnings/driftsfas ända till sluthantering av byggnaden, det vill säga modulerna A1 till och med C4 i byggnadens livscykel enligt standarden SS-EN 15978. Gränsvärden sätts för växthusgasutsläpp vid produktion av byggdelar, A1-A3, av transport till byggarbetsplatsen och av byggprocessers påverkan, A4-A5 och byggnadens energianvändning, B6. Dessa gränsvärden kalkyleras specifikt för respektive byggprojekt. Arbetet med gränsvärdena blir incitament för projektet att konstruera, upphandla och producera byggnaden på ett sätt som minskar klimatbelastningen i alla skeden. Gränsvärdet för A1-A3 beräknas med hjälp av SGBC:s baseline-modeller, som utifrån ett antal nyckelparmaterar för projektet räknar fram baseline och gränsvärde som en 30-procentig reduktion av baseline. Gränsvärdet för A4-A5 är 55 kg CO2e/kvm BTA. För driftsfasen är gränsvärdet för energiprestandan att byggnaden ska klara Aeller B-klass enligt Boverkets definition av energiprestanda i energideklaration. De utsläpp som kvarstår efter att gränsvärden uppnåtts ska balanseras med klimatåtgärder. Här får man använda:

• Installation och nätleverans av förnybar el, on- eller off-site inom NordPools elmarknad, initierat av projektet. I de flesta fall görs solcellsinstallation på NollCO2-byggnaden eller på andra byggnaders tak inom fastighetsägarens bestånd. Vindkraft är möjlig, men ledtiderna kan vara för långa, då klimatåtgärden får påbörjas först efter projektets registrering för att garantera additionalitet. • Energieffektivisering i befintligt bestånd. • Klimatkompensation. Här har SGBC godkänt tre av de redan förekommande programmen för klimatkompensation som klarar SGBC:s krav. – Som klimatåtgärd kan det komma att bli aktuellt att köpa certifikat för kolsänkor. Kolsänkorna kan utgöras av biokolproduktion eller skapas i anläggningar med bio-CCS. Vi utvecklar inte själva någon kravmodell för hur sådana certifikat ska fungera, utan följer vad EU kommer att presentera på området. Det är viktigt med en vetenskapsbaserad och kvalitetsgranskad standard för kolsänkors certifikat för att garantera verklig nytta som inte dubbelräknas, betonar Pia Stoll. Principen för NollCO2 är att byggnadens kvarvarande klimatpåverkan balanseras med klimatåtgärder ner till en netto noll klimat-

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022 påverkan. Idén med upplägget är därmed att arbeta med två strategier parallellt: 1. Pressa ner direkt klimatpåverkan för byggnadens hela livscykel ordentligt 2. Genomföra åtgärder för att balansera kvarvarande klimatpåverkan till netto noll Den period som används i beräkningarna sträcker sig till och med 50 år efter idrifttagning. Kraven på 30-procentig reducering jämfört med hur marknaden bygger och med vilka material innebär att NollCO2-projekten driver marknadsutvecklingen mot netto noll utsläpp år 2045. Certifieringssystemet NollCO2 används som tillägg till ett annat certifieringssystem. Detta kan vara Miljöbyggnad, LEED, BREEAM-SE eller Svanen för nya byggnader. Huvudmannen för projektet som avses att certifieras behöver ha eller anlita en samordnare som har genomgått NollCO2s samordningskurs, tidigare baskurs. Vanligen är det en miljöbyggnadssamordnare, BREEAM AP, Svanen-samordnare eller motsvarande som utbildar sig till NollCO2-samordnare. Alla NollCO2-beräkningar är inbyggda i SGBC:s NollCO2-redovisningsverktyg, så det krävs ingen avancerad beräkningskompetens för samordnaren som i stället kan fokusera på

– Med nästa version av NollCO2 som kommer under våren blir det också möjligt att certifiera villor, radhus och kedjehus, så vi ser fram emot att hälsa småhusprojekt välkomna att inleda sitt certifieringsarbete, säger Pia Stoll, teknikansvarig för NollCO2 hos SGBC. Vår ambition är dessutom att det snart ska bli möjligt att också certifiera större renoveringar. Bild: SGBC

att hjälpa projektet designa för låg klimatpåverkan och ha en tät dialog med leverantörer för att hitta klimatsmarta produkter. Granskningen av ansökan om certifiering görs av en expert, från SGBC eller extern part.

Byggnaden får först en preliminär certifiering. Den riktiga certifieringen/verifieringen görs sedan byggnaden varit i drift under två år. Därefter måste återrapportering göras var femte år för att få behålla certifikatet.

VI BYGGER PÅ DITT FÖRTROENDE

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 35

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

GREENBUILDING Certifieringssystemet GreenBuilding är avsett för fastighetsägare och förvaltare som vill energieffektivisera. Kravet är att byggnaden använder 25 procent mindre energi än tidigare eller jämfört med nybyggnadskraven i BBR. GREENBUILDING VAR ett EU-initiativ

under 2004–2014 för att snabba på energieffektiviseringen i bygg- och fastighetssektorn. Här hemma har GreenBuilding blivit ett starkt varumärke för energibesparing. SGBC ansvarar sedan 2010 för GreenBuilding i Sverige. Sedan EU-initiativet har avslutats fortsätter SGBC att förvalta och administrera certifieringssystemet. I och med detta kunde vissa formella krav slopas och GreenBuilding användas även för bostäder. Byggnader som blivit godkända enligt GreenBuilding måste återrapporteras. Den första återrapporteringen ska ske två år efter godkänd certifiering. Därefter ska byggnadens energianvändning rapporteras årligen för att få behålla certifikatet.

SGBC väljer ut en andel av återrapporteringarna som granskas av en opartisk granskare i form av utökad granskning och vid behov platsbesök.

Årgångsvirke från norrländska skogar Norrlands karga klimat gör att skogen växer långsamt här. Det gör träden senvuxna, finkvistiga och med täta årsringar. Här har generationer av skogsägare vårdat skogen i nästan hundra år innan den förädlas och blir till ett av världens mest ansedda virke. Norra Timber levererar högkvalitativa träprodukter tillverkade av träd från norrländska skogar. Skogar där våra 27 000 skogsägande medlemmar driver ett hållbart familjeskogsbruk, med rätt balans mellan biologisk mångfald och brukandet av skogen. Det är med stolthet vi ser att våra trävaror blir till miljövänliga produkter som används över stora delar av världen. norratimber.se

36 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Certifieringen är giltig varje godkänt återrapporterat år eller tills byggnaden genomgår en större ombyggnad eller större ändring av verksamheten.

Masthuggskajen är ett av Göteborgs största stadsutvecklingsprojekt. Först ut är Stuveriet, ett kontorshus på 16 våningar som ämnar uppnå certifieringen LEED Platinum, vilket är LEEDs högsta certifiering för miljöbyggnader. Bild: Stena Fastigheter

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

LEED LEED är ett internationellt certifieringssystem som funnits sedan 1998. Det är utvecklat av en systerorganisation till SGBC, nämligen U.S. Green Building Council. Målet med systemet är en hållbar projektering, byggproduktion och drift. Miljöaspekterna omfattar energi- och vattenförbrukning, innemiljö, material, avfallshantering och mycket mer. SWEDEN GREEN Building Council har ett samarbetsavtal med USGBC som syftar till att underlätta för svenska projekt att använda LEED och marknadsföra systemet. Det finns en lång rad varianter på LEED, anpassade till varje typ av projekt, från enkla hyresgästanpassningar till stora kommersiella lokaler, bostadsbyggen samt kollektivtrafikanläggningar, stadsdelar och hela städer. Inom LEED arbetar man strategiskt för sju prioriterade hållbarhetsområden: • Klimatfrågan • Hälsa och välbefinnande • Vattenresurser • Biologisk mångfald och ekosystemtjänster • Materialresurser • Hållbar ekonomi • Gemensam livskvalitet De poäng som samlas under certifieringsarbetet fördelas på de sju områdena, där Klimatfrågan är den som ger flest poäng. För klimatfrågan handlar det om energianvändning, typ av energikälla, effektstyrning, säkerställa god idrifttagning, men även val av köldmedia. Poängen som samlas under certifieringsarbetet fördelas på de olika hållbarhetsområdena. Hur poängfördelningen görs beror på system och tillämpning. Certifieringen delas ut på fyra nivåer: Certified, Silver, Gold eller Platinum. LEED går att tillämpa oavsett storlek på

projekt, från små hyresgästanpassningar till stora städer. Förutom projektstorlek har LEED ett tjugotal olika anpassningar för nybyggnationer, renoveringsprojekt och fastigheter i drift. De olika systemanpassningarna fördelas på fem områden: 1. Projektering och byggproduktion som omfattar nybyggnationer och större ombyggnader av hela hus • Ny/ombyggnad inklusive inredning (Fully Fitted) • Ny/ombyggnad omfattande stomme och klimatskal (Core & Shell) • Ny/ombyggnad av sjukvårdsbyggnader • Ny/ombyggnad av datacenter • Ny/ombyggnad av hotell och motsvarande • Ny/ombyggnad av lager- och logistikbyggnader • Ny/ombyggnad av skolor • Ny/ombyggnad av handel 2. Projektering och byggproduktion för inredning/hyresgästanpassning som omfattar inredning/hyresgästanpassning av lokaler antingen i nya byggnader eller ombyggnad i befintliga • Kommersiella interiörer, andra än nedanstående • Hotell och motsvarande • Handel 3. Förvaltning och underhåll

• Befintliga byggnader, som inte tillhör någon av nedanstående • Hotell och motsvarande • Datacenter • Lager- och logistikbyggnader • Skolor • Handel 4. Bostäder 5. Stadsdelar När det gäller ny- och ombyggnationer innehåller LEED-systemet följande miljöaspektområden: • Lokalisering och transporter Här bedöms bl.a. val av plats, närhet till kommunikationer och serviceåtgärder för att minska bilåkande till fastigheten • Hållbar plats Här bedöms bland annat dagvattenhantering, biodiversitet och ljusförorening • Hushållning med vattenresurser • Energi och atmosfär Här bedöms bland annat energianvändning, förnybar energi, val av köldmedier, uppföljning och kontroll av installationer • Material och övriga resurser Här bedöms material och materialanvändning, bland annat avfallshantering och livscykelpåverkan från material >> • Inneklimat STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 37

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022 Här bedöms bland annat termiskt klimat, ventilation, belysning, dagsljus och utsikt • Innovation Manualer för LEED tillhandahålls av USGBC. Sedan är det en tredjepartsgranskare från Green Business Certification Institute (GBCI) som granskar LEED-projekten. Granskningen av bevis kan göras i en eller flera omgångar. Första granskning kan göras efter färdig projektering. Bevisen granskas gentemot alla indikatorer, vilket är en styrka med LEED, det vill säga, det som är granskat och godkänt i projekteringsfasen är godkänt även för färdig byggnad så länge inga förändringar sker. Registrering och certifiering sker via en plattform som heter LEED Online. Den fungerar som ett projekthanteringsverktyg och kan används av alla projektmedlemmar i certifieringsprocessen. LEED Online samlar projektets alla certifieringsdokument och används också för frågor till LEED och för att acceptera beslut om certifiering.

Accredited Professionals Det är alltså GBCI som utför granskningen, det behövs ingen Assessor såsom i BREEAM. Den som låter LEED-certifiera ett projekt kan välja att ha en licensierad LEED Accredited Professional (LEED AP) i projektet. I Sverige är det vanligen miljösamordnaren som är LEED AP, men det kan också vara någon annan i projekteringsgruppen. En LEED AP har genom sin certifiering visat att hen har djupare kunskap om LEED. Det är inget krav att det finns en LEED AP i projektet, men en erfaren AP underlättar och ger ett extra poäng. – En LEED AP eller dess motsvarighet samordnar, har överblick och fungerar som stöd för andra i projektet. Vem i övrigt som gör exakt vad varierar. LEED är inte så svårt att använda och sedan man certifierat ett projekt går det lättare. Det är alltid möjligt att få support och råd från SGBC, säger Pia Öhrling, senior expert för LEED hos SGBC. För ny- och ombyggnadsprojekt krävs att energimodellering görs enligt ASHRAE:s energistandard. Det är därför en fördel om den som gör projektets energimodell har erfarenhet av ASHRAE. – Det har varit diskussioner om att tillåta även andra standarder, men fördelen med ASHRAE är att byggnader i olika länder kan jämföras, fortsätter Pia Öhrling. SGBC:s roll är bland annat att arbeta för anpassning av LEED till svenska förhållanden. Exempelvis har SGBC en Energiarbetsgrupp som arbetar med en riktlinje för hur fjärrvärme och fjärrkyla ska hanteras 38 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

“

En LEED Accredited Professional eller dess motsvarighet samordnar, har överblick och fungerar som stöd för andra i projektet. /Pia Öhrling, senior expert för LEED, SGBC. Bild: Falkuggla

i LEED och man hoppas få riktlinjen klar innan sommaren. För ny- och ombyggnader krävs en Commissioning Authority (kan översättas med samordnare för idrifttagning). Den personen måste ha erfarenhet av Commissioning sedan tidigare, det behöver dock inte vara erfarenhet från LEED-projekt. SGBC planerar att starta en arbetsgrupp för Commissioning, för att klargöra vilka handlingar som ska redovisas och därmed förenkla för projekten som LEED certifierar. Manualerna för LEED är på engelska. LEED-systemet är inte helt anpassat till svenska lagar och regelverk, men det har sedan starten blivit mer och mer anpassat till internationella och europeiska standarder. Verifieringsprocessen är på engelska. Granskningshandlingar måste därför vara översatta till engelska i sådan mån att de förstås. Den nu gällande manualen är LEED v4. Det finns samtidigt en pilotversion v4.1.

Projekt kan välja att registrera enligt v4 eller v4.1. Man kan också välja att registrera i v4 och välja valfria credits från v4.1 – det är rekommenderat eftersom det ger mer flexibilitet. Ofta finns redan krav på att för byggprodukter använda bedömningssystem som Byggvarubedömningen, Basta eller SundaHus Miljödata. Finns det då några rutiner som förenklar för koppling till och samordning mellan LEED och bedömningssystemen? – Det går att använda dokumentation från bedömningssystemen men det är inte automatiskt godkänt, svarar Pia Öhrling. Men vi arbetar med att försöka få svenska materialbedömningssystem godkända för LEED och hoppas kunna få fram en ACP – Alternative Compliance Path – för detta. ACP är ett alternativt sätt att uppfylla kraven eller alternativt sätt att bevisa att kraven uppfylls. Det finns ACP:er som alla projekt kan använda, men det finns också ACP:er som gäller för europeiska projekt. Det kan också finnas svenska ACP:er. Sverige har till exempel tagit fram en ACP för dagsljus. När den som låter utföra certifieringar har många liknande byggnader går det att certifiera en prototyp. För befintliga byggnader går det att använda Volymcertifiering, där rutiner och annat kan godkännas på företagsnivå. Det förekommer även campuscertifieringar där man kan samordna vissa kriterier för byggnader som ligger på samma tomt.

Ej krav på återrapportering Det finns för närvarande inget krav på återcertifiering av ny- och ombyggnationer. Det rekommenderas dock att återcertifiera byggnaden när den tagits i drift. Den åter- eller recertifieringen följer kraven för ”LEED for Existing Buildings”, men redan certifierade byggnader behöver inte ta fram policys med mera utan behöver bara rapportera data över energi- och vattenanvändning, källsorteringsdata för avfall under driftskede, resultat från resvaneenkät samt resultat av inomhusmiljöenkät och/ eller mätning av inomhusluften. – Det finns alltså inget krav att följa upp med LEED for Existing Buildings Operation & Maintenance, säger Pia Öhrling. SGBC håller endags basutbildning i LEED. Det går även att beställa skräddarsydda specialutbildningar. Översiktlig information om LEED ingår också i SGBC:s introduktionsutbildning som täcker alla system. Det finns även specialkurser, exempelvis en materialkurs som tar upp materialkrav i samtliga system.

PÅ VÄG MOT FRAMTIDEN På Rejlers har vi bidragit till moderniseringen av Sverige sedan 1942 och idag är vi en av Nordens största teknikkonsulter. Här har vi plats för fler teknikintresserade som vill jobba i en konsults omväxlande vardag. Kika gärna in på vår hemsida om du är nyfiken på vad vi kan erbjuda. Vi finns över hela Sverige och arbetar inom bygg, industri, energi, infrastruktur och säkerhet. Med vänliga hälsningar, Rejlers – Home of the Learning Minds Läs mer om oss, samt se våra lediga jobb, på www.rejlers.se

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

I Elinegård i Malmö byggs ett nytt boendekoncept som FOJAB ritat åt Ikano Bostad. Hållbarhetsprogrammet för området följer Citylabs metod. Bild: Fojab

CITYLAB Certifieringssystemet Citylab är ett hjälpmedel för att skapa stadsdelar som lever upp till globala och nationella hållbarhetsmål. Stadsdelen ges förutsättningar för minimal negativ klimatoch miljöpåverkan och dessutom att stå emot klimatförändringar. AV KJELL-ARNE LARSSON CITYLAB TAR MED ALLA hållbarhetsaspekter, från minskad klimatpåverkan till biologisk mångfald och ekosystemtjänster och dessutom social hållbarhet. En stadsdel som är certifierad enligt Citylab lägger grunden för en trygg och jämlik miljö som är tillgänglig för alla. Stadsdelen blir dessutom flexibel inför ändrade behov framöver. I en hållbar stadsdel ser man till att motverka segregation, skapa levande miljöer, prisrimliga bostäder och mötesplatser för alla; är mån om att skydda växter och djur och ta vara på naturens resurser. Certifieringssystemet Citylab är utvecklat i Sverige och för våra förhållanden. Systemet innehåller certifieringar för olika skeden i 40 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

stadsbyggnadsprocessen, från tidig planering till förvaltning: • I planeringsskedet certifierar man hållbarhetsprogram och handlingsplan • I förvaltningsskedet certifierar man prestandan på ett byggt område Främsta användarna av Citylab är kommuner, fastighetsbolag, byggaktörer och andra parter som är involverade i stadsutvecklingsprojekt, till exempel energibolag, VA-bolag och parkeringsbolag. Det är olika konstellationer som håller ihop Citylab-arbetet. Det är ofta en kommun, en byggaktör, eller en kommun och byggaktörer tillsammans. De som bistår med samordning och

underlag i Citylab-arbetet är ofta konsulter; arkitekter, naturvetare och experter inom social hållbarhet. Citylab tar sikte på följande hållbarhetsmål – som definierar den hållbara staden: • God hälsa och välbefinnande • Jämlikhet, jämställdhet och social sammanhållning • Delaktighet och inflytande • Trygg och säker livsmiljö • Goda försörjningsvillkor • Tillgängligt och inkluderande stadsliv • Resurshushållning • Ingen negativ klimatpåverkan • Ingen negativ miljöpåverkan • Resiliens och flexibilitet

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022 Vilka personresurser krävs då för den huvudman som vill certifiera? – För beställaren krävs en Citylab-samordnare som håller ihop arbetet, samt specialister i vissa fall, berättar Sigrid Walve, chef för Citylab hos SGBC. Ibland räcker det med enbart Citylab-samordnaren men inte alltid. Det beror på Citylab-samordnarens expertkompetens. Ytterligare experter kan behövas. Certifierade Citylab-samordnare utbildas av SGBC. En rad konsultföretag och andra företag i byggbranschen har personer som gått denna utbildning. SGBC arrangerar också introduktionskurser, dels öppna för alla, dels ute på företag. För den som överväger att använda Citylab certifieringssystem är det bra att veta att SGBC ger processstöd under hela projektet. Detta stöd inleds med en Kick Off på plats. – Det är grundläggande att samla alla i projektorganisationen och förankra arbetet tidigt i processen, betonar Sigrid Walve.

FAKTA Nyttan med Citylab: - Förutsägbart för alla – ett system som har utvecklats av branschen brett. - Ett verktyg för styrning, samverkan, nulägesinventering, inspiration och genomförande av projekt- och hållbarhetsarbete. - Anpassat till PBL:s planprocess och kompletterar den med en bredare hantering av hållbarhetsfrågor. - Underlättar målstyrningen avseende hållbarhet (nationella och globala mål). - Kunskapshöjande för organisationen. - Lägger grunden för byggnadscertifiering. - Lägger grunden för Citylabs certifiering i förvaltningsskedet (Certifiering av en stadsdels hållbarhet).

“

För beställaren krävs en Citylabsamordnare som håller ihop arbetet, samt specialister i vissa fall. /Sigrid Walve, chef för Citylab, SGBC

Vilket blir ditt koldioxidavtryck? 25eller40procent. Betong är ett fantastiskt byggmaterial med alla fördelar gällande beständighet, Dukansjälvväljamedhurmycket. Kontaktaossförrådgivning.Vi flexibilitetochlångsiktigkvalitetien gårgemensamtigenomprojektets konstruktion.MedvårBIO1-2-3blir ambitionsnivåochbegränsningar,och den ännu bättre. väglederdigtillenbetongsomgerbästa Vårnyaklimatförbättradebetong minskarklimatpåverkanfrånbyggandet, prestanda med minsta miljöbelastning. GenomattväljaBIO1-2-3bidrardutill menbibehållersammagodakvalitet.I ettmerhållbartbyggande! vårtsortimentfinnsbetongprodukter www.betongindustri.se/sv/bio123 somminskarmiljöbelastningenmed10,

Betongindustri_Svensk-Byggtidning_190x125-92x255.indd 1

2021-03-19 07:39

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 41

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

WELL

WELL är inriktat på innemiljön, som har stor betydelse för hälsa och välbefinnande. Efter två års betatest lanserades WELL v2 i september 2020. Versionen är baserad på feedback från användarna av den första versionen samt den senaste hälsoforskningen.Bild: Kjell-Arne Larsson

Absoluta merparten av vår tid tillbringar vi inomhus. Innemiljön har en stor påverkan på hälsa och välmående, vilket certifieringssystemet WELL tar fasta på. Systemet används för byggnader, kommersiella interiörer och stadsdelar. AV KJELL-ARNE LARSSON WELL ÄGS AV DEN amerikanska organisationen International WELL Building Institute – IWBI. WELL är ett globalt system, som hos oss delvis har anpassats för den svenska marknaden. SGBC tillhandahåller inte själva certifieringen, det gör IWBI genom certifieringsorganet Green Business Certification 42 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Institute – GBCI. SGBC arbetar med teknisk utveckling av systemet samt med utbildningar. Kontinuerligt utvecklas de svenska anpassningarna och bland annat arbetar man med Crosswalks som ska hjälpa projekt att dubbelcertifiera sina byggnader genom att kombinera WELL och ett annat system som exempelvis Miljöbyggnad eller BREEAM-SE.

FAKTA WELL baseras på en rad miljöindikatorer som omfattar både hårda och mjuka värden: • Luft • Vatten • Näring • Ljus • Rörelse • Termisk komfort • Akustik • Material • Mental hälsa • Samhälle

58 Svensk Byggtidning

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV KUBICOM D E N N A A RT I K E L P R E S E N T E R A S AV K U B I C OM • 2022

Enkelt för för beställare beställareatt attgöra göra Enkelt

KLIMATDEKLARATION KLIMATDEKLARATION Med Kubicoms app samlar byggföretag automatiskt in information som behövs för att få koll på verksamhetens miljöpåverkan. Kubicom kartlägger och spårar all data från transporter av material och massor samt registrerar bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp under hela byggprocessen. LAGEN OM klimatdeklarationer för bygg-

nader började gälla den 1 januari 2022. I deklarationen ska beräknade utsläpp av växthusgaser redovisas, från första spadtaget till byggnaden står klar. För att kunna ta fram en klimatdeklaration är beställaren beroende av att få in korrekt information från alla inblandade i projektet. Det kan vara en utmaning om man som ansvarig inte har digital kommunikation med alla underentreprenörer. Traditionellt har kommunikationen skett med papper och på senare år även med mejl. Nu börjar kommunikationen bli mer och mer digital. – Under senare år har det tillkommit allt fler appar för tidrapportering med mera, vilket gör att de inblandade i ett projekt kan ha olika appar och det är svårt att få dessa att prata med varandra. Med vårt system ger vi beställaren möjlighet att hämta in och säkerställa data från projektets alla underentreprenörer, säger Atle Andersen som är vd på Kubicom. Han tar som exempel en arbetsledare som beställer tio lastbilslass grus. Det innebär tio fraktsedlar som ska signeras. Sedan gäller det att ha ordning på dessa papper till det är dags att betala fakturan. Med Kubicoms system får arbetsledaren en leveransrapport digitalt i sin mobiltelefon. Den signeras i telefonen och går direkt in i företagets ekonomisystem. Hela beställningen loggas både vad gäller kostnad och gruslassets miljömässiga påverkan. – Det ger en spårbarhet i realtid och inte någon månad senare när fakturan ska betalas. På så sätt slipper arbetsledaren leta fraktsedlar och hålla på med excellark. Genom att all information om leveranser och utförda arbeten lagras i systemet är det sedan enkelt att med några knapptryck ta fram de fakta som behövs för att göra till exempel sin klimatdeklaration, understryker Atle Andersen. Han konstaterar att även om insamlingen av informationen är enkel så är den stora utmaningen att få alla att prata samma språk digitalt.

– Det är enkelt att med några knapptryck ta fram de fakta som behövs för att göra till exempel sin klimatdeklaration, säger Atle Andersen som är vd på Kubicom.

– En underentreprenör kan ha en bra app för att samla in information. Men om den bara finns inom företaget så måste man ändå mejla informationen till kunden. Om vi menar allvar med att byggbranschen ska digitaliseras behövs det en standardisering. Systemen måste kunna tala med varandra och vi måste vara överens om vad vi kallar saker. Kubicom är anslutet till BEAst, Byggbranschens Elektroniska Affärsstandard . Det är en ideel förening där över 100 svenska företag och organisationer i byggbranschen samverkar för att utveckla standarder hur branschen gör affärer digitalt. BEAst tar fram gemensamma digitala koder för vad olika saker ska kallas digitalt.

– Tanken är att ta fram en ISO-certifierad standard där beställare och leverantörer knyts samman i ett digitalt och standardiserat orderflöde. Målet är att alla ska kunna prata med alla digitalt, oavsett vilket system som används.

www.kubicom.com STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 43

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Soltech kan förvandla alla former av fastigheter och industrier till effektiva energiproducenter. Ägaren bidrar till klimatarbetet och 44 STO R DÅ H D KO Mförbereder M U N I K AT I O N samtidigt fastigheten för en ökad elanvändning.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

SOLTECH

– heltäckande lösningar med förnybar el Soltech är en av landets ledande helhetsleverantörer av solcellsanläggningar och energilösningar. Rent av hjälper Soltech fastighetsägare att förvandla sina fastigheter till att också bli elproducenter. Driftkostnaderna minskar, fastighetens värde ökar och alla parter bidrar till klimatarbetet. AV KJELL-ARNE LARSSON SOLTECH ÄR ETT BOLAG som verkar i hela landet och har bland annat fokus på storskaliga nätanslutna solparker och batterilösningar; hybridanläggningar som avlastar elnätet och bidrar till att lösa klimatoch effektutmaningarna. Andra målgrupper är alla typer av fastighetsägare, stora logistikfastigheter, industrier, lantbrukare och privat-

personer. Varje byggnad är unik och det finns lösningar för alla. – Ofta pratar vi om elbrist, men det är inte riktigt korrekt, utan det är snarare en energiutmaning vi står inför. Att styra användningen och naturligtvis titta på lösningar för lagring och dynamisk laddning bidrar till att avlasta vårt gemensamma elnät, skapar bra

laddinfrastruktur och ökar nyttjandegraden i befintliga nätanslutningar, säger Rickard Lantz på Soltech Energy Solutions. Företaget erbjuder bland annat solpaneler för tak och fasad, både kompletta byggelement med integrerade solceller och utanpåliggande lösningar för tak. Beroende på fastighet och behov går det att kombinera >> STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 45

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022 solenergilösningar på både tak och fasad. Oavsett skala kan Soltech guida beställaren till lämplig lösning. – Vi har exempel på ett projekt där taket skulle bytas på ett hus. Ordinarie kostnad var 1,5 miljoner kronor. Med vår lösning blev merkostnaden bara trehundra tusen, berättar Rickard Lantz. Den extra investeringen återbetalar sig snart, eftersom driftkostnaderna minskar och man i många fall dessutom kan sälja elen ut på nätet.

Tre huvudsakliga koncept Soltech har tre huvudsakliga koncept när det handlar om solcellslösningar på fastigheter: • En takpanna med integrerade solceller. Ett komplett byggelement som inte är svårare att lägga än en vanlig takpanna. Soltaket blir en helt naturlig del av husets yttre och hjälper till att minska byggnadens klimatpåverkan. – Vi har flera exempel på lyckad användning av integrerade solceller på tak, bland annat på flerbostadshus i Hägersten, i Glasberga i Södertälje och en kommersiell fastighet i centrala Uppsala, berättar Rickard Lantz. • Fasadelement med integrerade solceller. Som klimatskal ersätter detta element tegel, plåt, trä och puts helt och hållet. Varje kvadratmeter vägg kan bli en lönsam investering för framtiden. Kostnaden är marginellt högre än för vanliga fasadmaterial. Så släpp loss kreativiteten och förverkliga en vision av framtidens klimatsmarta byggnad. – En bra referens är ett parkeringshus i Vallastaden i Linköping som försågs med våra fasader i ett rikt och estetiskt tilltalande urval av färger, som skapar en plats de kringboende tycker är fin och där något som kanske inte upplevs som så spännande, ett parkeringshus, plötsligt blir ett attraktivt blickfång, berättar Rickard Lantz. • Utanpåliggande solceller. Det enklaste sättet att göra taket till en producent av el. Med flest antal arbetande solceller per kvadratmeter blir energiproduktionen maximal. – Några bland många exempel på storskaliga takinstallationer är Jollyrooms nya logistikcenter i Göteborg och Mathems nya centrallager i Stockholm, fortsätter Rickard Lantz. Även när det gäller bostadshus har vi gjort många montage av solceller ovanpå befintliga tak, med både integrerade och utanpåliggande lösningar. Landet runt finns tillgång till omfattande ytor på tak som kan förvandlas till ”minikraftverk”. Inte minst med tanke på de många renoveringar som återstår i bostadsbeståndet är potentialen stor. Inför renoveringarna borde det vara självklart att överväga en solcellslösning och då inte stanna vid tanken 46 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

på ett utanpåliggande montage, utan även fundera på integrerade lösningar, som är estetiskt tilltalande och höjer fastighetens värde. Lite effekt kan tappas, men man vinner andra kvaliteter med en sådan installation.

Flera affärsupplägg

“

Ofta pratar vi om elbrist, men det är inte riktigt korrekt, utan det är snarare en energiutmaning vi står inför. Att styra användningen och naturligtvis titta på lösningar för lagring och dynamisk laddning bidrar till att avlasta vårt gemensamma elnät, skapar bra laddinfrastruktur och ökar nyttjandegraden i befintliga nätanslutningar. /Rickard Lantz, Soltech Energy Solutions

Olika fastighetsägare har förutom olika ambitioner även skilda ekonomiska förutsättningar. Därför finns flera affärs- och finansieringslösningar. Soltech erbjuder ofta kompletta projekt, så kallade EPC-åtaganden*. – Nu får vi också allt fler förfrågningar om PPA – Power Purchase Agreement. Det innebär att vi bygger och driver anläggningen under en kontraktsperiod på upp till tjugo år. Beställaren får under perioden köpa elen till ett överenskommet pris. När perioden löper ut övergår anläggningen till beställaren. På så sätt behöver inte denne finansiera anläggningen från början, det görs via elpriset under kontraktsperioden, berättar Rickard Lantz. Oavsett vilken typ av fastighetsägare det handlar om och nästan oavsett typ av fastighet går det att finna lösningar för att själv producera el. Solenergi är ett energislag som definitivt kan vara med och bidra till den gröna omställningen och skapa decentraliserade möjligheter för de fastighetsägare som vill styra sin elkonsumtion i framtiden. *Energy Performance Contracting-EPC är en tjänst där en fastighetsägare handlar upp en energibesparing med prestandagaranti från en entreprenör. Entreprenören garanterar en viss energibesparing under kontraktstiden och är ansvarig för slutresultatet. Om inte avtalad besparing uppnås blir entreprenören återbetalningsskyldig till beställaren.

Som helhetsleverantör svarar Soltech för allt från solcellsmoduler, montagedetaljer, växelriktare och annan elektronik. Även styrsystem, batterilagring och laddinfrastruktur är produkter som skapar smarta systemlösningar och styrning för framtidens solenergifastigheter.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

– För att solenergin ska kunna växa måste vi riva hinder i form av skatter och i form av regelverk som är svåra att använda, menar Anna Kinberg Batra, ordförande i branschföreningen Svensk Solenergi. Bild: Julia Lundmark

ANNA KINBERG BATRA – ordförande i Svensk Solenergi Solen är en nästan ofattbart stor energikälla. På två timmar tar jorden emot lika mycket energi från solen som hela världens befolkning använder under ett år. AV KJELL-ARNE LARSSON – VI HAR EN MYCKET stor potential för solenergi och bör öka användningen, inte minst för att producera fossilfri el, säger Anna Kinberg Batra, ordförande i branschföreningen Svensk Solenergi. För närvarande ligger dock Sverige efter när det gäller utbyggnad. Ungefär en procent av vår elproduktion kommer från solcellsanläggningar. Detta kan jämföras med Tyskland (cirka 10 %), Nederländerna (5 %) och Danmark (3 %). Andra länder visar tydligt att sol-el fungerar i större skala. Vad behöver vi då göra för att kunna öka produktionen i Sverige? Sveriges elproduktion sker huvudsakligen i stora anläggningar. Bland annat mot bakgrund av det ökande elbehovet behöver dessa kompletteras. Sol-el måste bli möjlig att bygga för både små, medelstora och stora aktörer. De små representeras av bland annat villor med solcellstak och de medelstora 48 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

av exempelvis flerbostadshus med tak- och fasadlösningar, medan solcellsparker drivs av stora aktörer. – För att solenergin ska kunna växa måste vi riva hinder i form av skatter och i form av regelverk som är svåra att använda, menar Anna Kinberg Batra. Exempelvis har solcellsparker svårt att få tillstånd enligt Miljöbalken. Jag tycker att våra regler och lagar ska verka för miljön, inklusive att långsiktigt gynna fossilfri produktion av el.

Ekonomiska stödformer De ekonomiska stöd som fanns tidigare ersattes från årsskiftet 2020/2021 med ett Grönt teknikavdrag – en skattereduktion. Det kan endast användas av privatpersoner. Ersättningsmodellen liknar den vid ROT-avdrag och innebär att solcellsinstallatören gör ett avdrag på det som debiteras för material och arbete.

De tidigare ersättningsmodellerna var svåra att tolka medan det Gröna teknikavdraget är mycket enklare och har blivit väldigt populärt. – Det Gröna avdraget har stor betydelse, men gäller som sagt bara privatpersoner. För att underlätta för de stora aktörerna är det viktigaste nu att riva de hinder som finns, fortsätter Anna Kinberg Batra. Svensk Solenergi bidrar genom att vara mycket aktiva i debatten, skapa opinion och svara på remisser bland annat.

Självklart övervägande Enklare och gynnsammare regler är viktiga särskilt som många stora fastighetsägare har fått upp ögonen för solenergi. Det finns exempel på nybyggnationer där installation av sol-el minskar fastighetens klimatavtryck med 40 procent. Snart nog blir det en självklarhet för alla medvetna aktörer på fastig-

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022 hetsmarknaden att överväga installation av solenergi. Kanske både på tak och fasader, definitivt vid nyproduktioner, men även vid renoveringar. Detta handlar inte enbart om klimatmål och fossilfri el. – Fastighetsägaren kan sänka sina driftkostnader vilket är särskilt aktuellt med tanke på dagens elpriser, säger Anna Kinberg Batra. Här är det viktigt att ta fram lösningar tillsammans med arkitekter och entreprenörer. Solcellsanläggningar ska inte bara producera el utan också vara smarta och snygga.

Forskning och utveckling Föreningen Svensk Solenergi är engagerad i en rad forsknings- och utvecklingsprojekt, bland annat det Vinnova-finansierade ”Standarder och certifiering – Nycklar till en oexploaterad del av solcellsmarknaden” som handlar om solceller integrerade i kompletta tak- och fasadelement. För övrigt har Sverige en framskjuten position inom utveckling av både solceller, elektronik och batterilagring, men exporten av teknologin borde öka. – Varför skulle den inte kunna göra det? Vi har massor av duktiga ingenjörer och Sverige har levt och lever på ingenjörskonst och utrikeshandel. Nu tar vi fram ny teknik

Solen är en nästan ofattbart stor energikälla. På två timmar tar jorden emot lika mycket energi från solen som hela världens befolkning använder under ett år.

för fossilfri energi. Så vi kommer nog att lyckas exportera även teknologi för solenergi, avslutar Anna Kinberg Batra. Sett i ett globalt perspektiv behövs mycket forskning och utveckling i vår del av världen och dessutom ökad produktion av komponenter. Absoluta merparten av solcellerna tillverkas idag i Kina, medan tillverkningen i

Europa är blygsam. Politiker både i EU och på andra håll har lyckligtvis blivit mer medvetna om denna obalans. Att få upp volymerna i Europa handlar både om minskad sårbarhet och kontroll på att produktionen lever upp till hållbarhetskraven. De omfattar som bekant inte enbart miljöaspekter, även ekonomi och social hållbarhet måste säkerställas.

Hållbara Fasadlösningar Sedan 1993 Staticus projekterar, tillverkar och monterar fasader. Vi letar alltid efter lösningar som bidrar till teknisk utveckling och ger allt bättre produkter. Framgångsrik design, säkerhet och kvalitet är nyckelord i Staticus verksamhet.

Sthlm 01, Stockholm

www.staticus.com

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 49

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Potentialen att producera el i byggnadsintegrerade solceller är mycket stor, men många fastighetsägare är tveksamma, delvis beroende på att en harmoniserad standard saknas.

Vägledning behövs för

BYGGNADSINTEGRERADE SOLCELLER Solceller som är integrerade i kompletta fasad- och takelement har förekommit i ett tjugotal år, men fortfarande tvekar många beställare att installera integrerade lösningar. Vilka krav ska egentligen uppfyllas? De parallella kraven på elsäkerhet och säkert byggande måste kunna förenas. Många projekt tenderar att ”börja från noll” och att bli dyra. Därför finns önskemål om bra vägledningar, helst också en harmoniserad standard och därmed möjlighet att certifiera de kompletta integrerade produkterna. AV KJELL-ARNE LARSSON IDAG FINNS EN europeisk standard EN

50583, som dock inte är harmoniserad. För närvarande pågår inom en av CEN/Cenelc:s tekniska kommitteér arbete med att ta fram en harmoniserad standard. Ett utkast kan bli klart nästa år och möjligen kan standarden sedan släppas under 2024. Några nya harmoniserade standarder för byggprodukter överhuvudtaget väntas emellertid inte förrän EU:s nya Byggproduktförordning kommer på plats. 50 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

I den aktuella tekniska kommitténs arbetsgrupp ingår representanter för ett femtontal europeiska organisationer. Sverige representeras av RISE (som har en omfattade verksamhet inom sol-el) och företaget GruppSol. RISE leder också det Vinnova-finansierade projektet ”Standarder och certifiering – Nycklar till en oexploaterad del av solcellsmarknaden”. Under våren ska projektet publicera en vägledning om byggnadsintegrerade

solceller. Den ska rikta sig till leverantörer (tillverkare och importörer) av produkter samt till byggherrar, övriga beställare, arkitekter och andra konsulter. Även om vi måste vänta på en ny europeisk standard, kommer därmed alla aktörer att få en hel del vägledning under tiden fram till dess. Dagens byggprojekt måste givetvis klara BBR och till saken hör att en helt ny BBR är på gång, som även de som låter installera solceller måste leva upp till.

Gröna Avdraget är viktigt och har blivit mycket populärt, säger Anna Werner, vd för Svensk Solenergi. Bild: Jann Lipka

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Sverige kan missa en

FRAMTIDSBRANSCH När det gäller installerad solcellskapacitet ligger Sverige efter många andra europeiska länder. I exempelvis Tyskland står solkraften för ungefär tio procent av elproduktionen, jämfört med knappt en procent hos oss. Tyskland har dessutom egen tillverkning av solcellsmoduler. AV KJELL-ARNE LARSSON SVERIGE HAR DOCK en mycket framstående forskning och utveckling när det gäller sol-el. Denna kompetens och framåtanda borde verkligen tas tillvara, dels i vårt eget land, dels för att stärka våra exportaffärer. – Det vore synd att missa tåget. Solenergi är verkligen en framtidsbransch, säger Anna Werner, vd för branschföreningen Svensk Solenergi. Det finns massor att forska på inom området. Vår förening är med och stöder flera forskningsprojekt och initiativ. Med sina 270 medlemsföretag representerar föreningen den svenska solener-

gibranschen. Svensk Solenergi stöder sina medlemmar och förutom som nämnts att stötta forskningsprojekt, deltar i flera arbetsgrupper, verkar för att utveckla standarder och lobba för lagar/regelverk som gynnar utvecklingen, för att få fler aktörer att installera sol-el.

Statligt stöd Den enda stödform som existerar för närvarande är ett Grönt avdrag (en skattereduktion). Enbart privata fastighetsägare kan få detta. Ersättningsmodellen liknar

den vid ROT-avdrag och innebär att solcellsinstallatören gör ett avdrag på det som debiteras för material och arbete. Det Gröna avdraget täcker kostnader för material och arbete med: • 15 procent för installation av solceller • 50 procent för installation av lagring för egenproducerad el • 50 procent för installation av laddpunkter för fordon Skattereduktionen får uppgå till högst 50 000 kronor totalt och enbart avse den >> aktuella bostaden. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 51

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

– Stödformen har blivit mycket populär och är viktig. Under de första nio månaderna förra året betalade staten ut 240 miljoner kronor för installation av solceller i form av Grönt avdrag, berättar Anna Werner.

Frihet från energiskatt Huvudregeln är att all el som förbrukas i Sverige är skattepliktig. Undantag görs dock för egenproducerad el från solcellsanläggningar, men ägaren får inte ha en (eller flera anläggningar tillsammans) där den installerade toppeffekten överstiger 500 kWp. Den 1 juli 2021 höjdes gränsen från 255 till 500 kWp. Den 1 januari i år trädde en lättnad i kraft. Då blev det tillåtet att bygga interna lågspänningsnät för delning av energi mellan byggnader/anläggningar som var för sig har nätanslutningar. Det är en stor fördel eftersom elkraft därmed kan delas mellan olika fastigheter, även om de har olika fastighetsbeteckningar. Det är exempelvis möjligt att ansluta ett batterilager som ligger i en separat fastighet. Förändringen är mycket positiv för solkraften eftersom den kan dra nytta av en av de största fördelarna, nämligen att elen produceras nära den plats där den konsumeras. Beträffande mikroproducenter finns idag ett förslag på att ta bort kravet på att en mikroproducent måste vara nettoanvändare av el för att slippa betala nätavgift vid inmatning av el till nätet. – Problemet idag är att om man som mikroproducent råkar sälja mer el än man 52 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

En lyckad satsning har gjorts utanför Strängnäs där HSB byggt en solpark. På 35 hektar producerar den el som motsvarar årsanvändningen till nästan 5 000 lägenheter. Bild: Jann Lipka

“

Sverige har en mycket framstående forskning och utveckling när det gäller sol-el. Denna kompetens och framåtanda borde verkligen tas tillvara, dels i vårt eget land, dels för att stärka våra exportaffärer. /Anna Werner, vd, Svensk Solenergi köper så definieras man inte längre som mikroproducent. Regeringen föreslår nu i en lagrådsremiss att denna regel ska försvinna den 1 juli 2022. Det är en länge efterlängtad regelförändring som alltså har möjlighet att bli verklighet om allt går som det ska, berättar Anna Werner.

Riksintressen Vidare arbetar Svensk Solenergi för att solkraft ska klassas som riksintresse, i likhet med vindkraft och livsmedelsproduktion. Detta skulle ge solkraften högre status och

bättre förutsättningar för byggnad av solkraftanläggningar på mark. I vissa fall kolliderar markanspråk för livsmedelsproduktion med solkraftproduktion. Den förstnämnda må ta den bördigaste marken i anspråk och den sistnämnda sämre mark. Om solkraften ska klassas som riksintresse bör en samordnad översyn ske över hela landet.

Certifiering av montörer Svensk Solenergi arbetar också för att utveckla sina egna medlemsföretag. Ett led i detta är att man nyligen infört certifiering av solcellsmontörer. Certifieringen utfärdas av Svensk Solenergi. Bakgrunden är att solkraft är en snabbt växande bransch och kvaliteten på montagen/installationerna har visat sig variera. – För att säkra kvaliteten och samtidigt synliggöra de solcellsmontörer som uppfyller kraven för kvalitativa installationer har vi infört certifieringsmöjligheten. Tack vare personcertifieringen får beställaren en trygghet samtidigt som den ambitiösa montören får fler jobb på en växande marknad, säger Anna Werner. Certifieringen bidrar till bättre och säkrare arbetsmiljö för de som monterar och installerar, samtidigt som den ger förutsättningar för högre effekt och högre verkningsgrad på respektive anläggning. När detta skrivs har ett hundratal montörer blivit certifierade. Det är viktigt att även övriga hoppar på detta tåg och tar chansen att bidra ännu mer till en av Sveriges framtidsbranscher.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022 Kraftpojkarna är Nordens största grossist inom området solenergi, elbilsladdning och batterilagring. Företaget har sedan starten för tio år sedan etablerat sig som en stark drivkraft i omställningen till det fossilfria samhället..

KRAFTPOJKARNA

– grossist och tjänsteleverantör inom förnybar energi Kraftpojkarna Sverige AB är den heltäckande kompletta grossisten inom förnybar energi. Företaget gör säkra och trygga leveranser av allt från solcellsmoduler till batterier, växelriktare och styrsystem, allt som behövs för en komplett anläggning. Kraftpojkarna erbjuder dessutom tjänster som täcker in alla skeden, från förstudier till installation och eftermarknad. INTRESSET FÖR solenergi och elbilsladdning växer snabbt år för år och i en expansiv marknad är det av största vikt som grossist att fortsätta kunna erbjuda hög tillgänglighet av produkter, utan att ge vika på kvaliteten. – Vår kravbild är hög och vi jobbar aktivt med våra tillverkare för att fortsätta kunna tillgodose våra kunder med snabba och stabila leveranser, säger Albin Hasselström, marknads- och inköpschef hos Kraftpojkarna. Kraftpojkarna är Nordens största grossist inom området solenergi, elbilsladdning och batterilagring. Företaget har sedan starten för tio år sedan etablerat sig som en stark drivkraft i omställningen till det fossilfria samhället. Lika viktigt som hållbarheten av de produkter som erbjuds är hållbarheten hos de tillverkare som företaget valt att samarbeta med. – Ett starkt fokus är förstås produkter med hög kvalitet som står pall för det nordiska klimatet under en solcellsanläggnings livstid som är minst 25–30 år. Tyvärr kan produktkvalitet och prestanda skilja stort åt mellan

olika leverantörer. Samtidigt är det svårt att skilja agnarna från vetet för den som vill investera i till exempel en solcellsanläggning då man inte känner till varumärkena, berättar Albin Hasselström. Merparten av tillverkningen av solceller sker i Kina. För att säkra hållbarheten hos tillverkarna har företaget bland annat en konsult i Kina på heltid och gör hållbarhetsgranskning via plattformen Ecovadis. – Vi vill samarbeta nära med våra tillverkare då vi är måna om hållbarhet ur flera aspekter, så som företagens totala miljöpåverkan, deras sociala villkor för anställda och finansiella trygghet, fortsätter Albin Hasselström. Detta helhetsgrepp om kvaliteten i det vi levererar tillsammans med vår ojämförliga leveransförmåga, gör oss unika i branschen. Kraftpojkarna stödjer även sina kunder med en rad tjänster, från avgränsade konsultinsatser till projektering, installation, finansiering och teknisk support. Företaget använder både ett nätverk av certifierade installatörer och egen installationspersonal.

Kraftpojkarna är marknadsledare även när det handlar om digitala hjälpmedel. Dessa täcker in många faser av ett projekt: leadshantering, materialkalkylering, offerering med ekonomisk kalkyl, projekthantering, tidrapportering och mycket mer. – Hjälpmedlen är unikt utvecklade för branschen och ger våra kunder ett fullt integrerat och digitaliserat affärssystem att växa i från dag ett. Det gör det enkelt för våra återförsäljare att vara effektiva och proffsiga ut mot sina kunder och på så sätt hjälpa fler i Norden att göra en lyckosam investering inom förnybar energi, fortsätter Albin Hasselström. Partnerskap är viktigt för att både stötta återförsäljarna och i nästa led slutkunderna under hela deras resa. Partnerskap karaktäriserar också ägandet av Kraftpojkarna, då företaget sedan 2019 ägs av OK-Q8. Detta skapar ytterligare trygghet och långsiktighet, som behövs idag när samhälle och näringsliv ställer om från fossilberoende till fossilfritt. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 53

”Hållbarhetshuset” på Haga Norra

i Stockholm byggs återvunnet G RÖ NT SAM H Ä Lmed L S BYG G A N D E • 2022 material. Bild: Nom Arkitekter

SGBC – ÅTERBRUK SOM STADSKVALITET – idéer för ökat återbruksfokus i planeringens olika skeden

Under ett möte som arrangerades av SGBC stod det klart att det börjar finnas arbetsmodeller för att ta vara på befintliga material och element i hus som rivs, för att återbruka i nyproduktion. Ett par pilotfall är föredömen. Återbruket måste samtidigt mogna och en marknad växa fram för allt som kan återbrukas. AV KJELL-ARNE LARSSON NADINE ASCHENBACH från Codesign Sweden AB presenterade innovationsprojektet ”Återhus. Projektet leds av arkitekterna Jelena Mijanovic och Nadine Aschenbach 54 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

på Codesign och genomförs och finansieras i samverkan med NCC, RISE, Stockholm stad, Vasakronan, Fabege, Atrium Ljungberg, NREP, Contiga, Zengun, Anthesis, Svensk

Betong, Ramboll och KTH. Projektet har fått bidrag från Vinnova Utmaningsdriven Innovation steg 1 och 2 samt Energimyndigheten inom innovationsprogrammet RE:Source.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022 bestämma hårdhet. Exempel på förstörande provning är att såga ut bitar ur betong eller ta borrkärnor och bestämma bland annat hållfasthetsegenskaper på labb. – I projektet ”Återhus” utvecklas också affärsmodeller för cirkulär ekonomi, fortsatte Nadine Aschenbach. Här kalkyleras mängder av återbrukat material, faktiska monetära kostnader, men även påverkan på miljöindikatorer och samhällsekonomiska värden. Hur effektivt återbruk är, visas bland annat i de kostnader som fastighetsägare, byggare och samhälle undviker.

Fabege – bygga hus av hus

“

Jag tror att man generellt har varit snabb på att låta fastigheter rivas utan att fundera på hur man kan återanvända materialet. Nu ser vi en förändring, mot bakgrund av tuffa klimatmål och att det lönar sig med bland annat återbruk. /Emilie Larsson, projektchef, Fabege Bild: Jeanette Hägglund

”Återhus” använder arbetsmodellen ”Praktiknära innovation i samverkan” med fyra piloter för att testa moment i återbruksprocessen. Målet är en systematisk process och affärsmodell. Projektet utvecklar bland annat rutiner för kvalitetsbedömning och kvalitetssäkring med följande viktiga moment: • Inventering • Okulär besiktning/Icke förstörande provning • Förstörande provning

– Under inventeringen kan man ha stöd av tidigare dokument och det är bra om fastighetsägare och tillverkare sparar gamla ritningar och andra dokument, tipsade Nadine Aschenbach. En hel del av arbetet inom projektet inriktas på återbruk av betongstommar. Vid okulär besiktning/icke förstörande provning går det att fotografera, utföra bomknackning och använda georadar. Det är möjligt att positionera armering och sprickor och

Ett av de fyra piloterna inom ”Återhus” är ”Hållbarhetshuset”. Detta blir en del i området Bilia Haga Norra i Stockholm. Området ägs, förvaltas och byggs av Fabege. – Jag tror att man generellt har varit snabb på att låta fastigheter rivas utan att fundera på hur man kan återanvända materialet. Nu ser vi en förändring, mot bakgrund av tuffa klimatmål och att det lönar sig med bland annat återbruk, säger Emilie Larsson, projektchef hos Fabege. ”Hållbarhetshuset” blir ett platskontor för tjänstemän under tiden Bilia Haga Norra bebyggs med bostäder och lokaler för verksamheter i totalt åtta kvarter. ”Hållbarhetshuset” har tillfälligt bygglov. – Vi tar material från det befintliga Bilia-huset, byggt så sent som 1973, och återanvänder i kontorshuset, berättade Emilie Larsson. Zengun har som totalentreprenör i samverkan med Fabege ansvarat för rivningen av den gamla Biliafastigheten samt byggnationen av Hållbarhetshuset. Contiga och Jansson Entreprenad AB är underentreprenörer till Zengun. Emma Sandberg, projekteringsledare hos Zengun, och Marie Hjärtkvist, produktionsledare på samma företag, visade i bild och film hur demontering och återmontering av HDF-bjälklag går till. Här utvecklas redan bra rutiner. Under kvalitetsbedömningen hjälpte RISE till med provning och verifiering av håldäckens tekniska egenskaper. Slutligen fick projektets konstruktörer hållfasthetsvärden som indata. Normen har förändrats jämfört med 1973, och därför kortades spännvidden för HDF-erna tidigt i planeringsstadiet för att säkerställa kapaciteten. Inventeringsarbetet omfattade även miljöbedömningar, exempelvis att spacklet på håldäcken inte innehöll kasein. I närvaro av fukt kan kasein brytas ner och ge upphov >> till ammoniak. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 55

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022 Förutom HDF-er återbrukas glaspartier, fasadplåt, en intern ståltrappa, nödutrymningstrappor, WC-porslin, undertak, golv, dörrar och vissa installationer.

Samarbete med Kalmar Anton Saldner som är hållbarhetsspecialist hos Riksbyggen presenterade återbruksprojektet Tranan 4 i Kalmar. Lokaler för bilverkstad och parkeringsytor avvecklas och ger plats för 180 bostäder. Riksbyggen ville genomföra återbruk i mindre skala och tog med konceptet tidigt i projekteringen, vilket var viktigt. Delar av den före detta bilverkstaden tas tillvara och återanvänds framförallt i en gemensamhetslokal i nya bostadsområdet. – Kommunens ”Återbruket” var en otroligt viktig katalysator för oss, berättade Anton Saldner. De hjälpte till genom hela projektet, bland annat under inventering och identifiering av det som demonterades. ”Återbruket” är vana vid lagring och logistik, moment som är kostsamma för beställare och byggare. ”Återbruk” driver även en Second Hand-butik i Kalmar. I Tranan 4 återbrukades tegel, kabelstegar, ledstänger, större fönster och marksten. Andra komponenter togs om hand av ”Återbruket” för försäljning på återbruksmarknaden.

Under projektet vid Bilia Haga Norra i Stockholm utvecklades en rutin för att demontera HDF-erna. Bild: Romus Ramström

“

Bland annat för tegel finns det en stor marknadspotential. Det är en häftig utveckling nu inom återbruk och jag hoppas att byggbranschen i framtiden jobbar allt mer med detta. /Anton Saldner, hållbarhetsspecialist, Riksbyggen – Andra kommuner borde ta efter Kalmars exempel. Tillgång och efterfrågan behöver ökas. Bland annat för tegel finns det en stor marknadspotential. Det är en häftig utveckling nu inom återbruk och jag hoppas att byggbranschen i framtiden jobbar allt mer med detta, avslutade Anton Saldner. Förresten vann Tranan 4 förra årets klimatpris i Kalmar kommun. 56 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Med rätt planering går det utmärkt att återanvända HDF-bjälklag. Bild: Romus Ramström

Nyhet! Hightower recycling bin Design: Jangir Maddadi

Smart and designed concepts for future storage and recycling Showroom in Stockholm, Oslo and Norrköping | trece.se

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

För tillbyggnaden av besökscentret vid Onsala rymdobservatorium utanför Göteborg var målet att till 85 procent använda återbrukade produkter/material. För att nå den ambitionen återanvändes även tekniska installationer. Bild: Magnus Falck

ÅTERBRUK ÄVEN AV TEKNISKA INSTALLATIONER – Bengt Dahlgren visar vägen för cirkulär ekonomi

Under senare år har återbruk äntligen gjort sitt inträde på byggbranschens arena. Från att i stort sett rutinmässigt ersätta gammalt med nytt, visar både beställare, projektörer och entreprenörer ett allt större intresse för återbruk. Välkommet, eftersom återbrukstänkande är ett nödvändigt steg mot en cirkulär ekonomi. AV KJELL-ARNE LARSSON ALLT FRÅN TEGEL och betongpelare, till väggpaneler och fast inredning kan återbrukas. Flera referensprojekt visar att även tekniska installationer är möjliga att återbruka, något som konsultföretaget Bengt Dahlgren tagit fasta på i ett särskilt innovationsprojekt. – I vår bransch har ju återbruk redan tillämpats i viss utsträckning, exempelvis när det gäller ventilationskanaler och belysningsarmaturer vid ombyggnationer, berättar Anton Zita, innovationsledare för Bengt Dahlgren i Göteborg. – En fördel vid återbruk av installationer 58 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

är att många är dolda och därför kan man tillåta mindre skav och ytliga skador så länge funktionen är intakt, säger Maria Perzon, senior miljökonsult och hållbarhetsansvarig på Bengt Dahlgren. Bland kategorier som går att återbruka nämns bland annat: • Ventilationskanaler • Apparatskåp (chassi) • WC och annat porslin • Belysningsarmaturer • Blandare • Kabelstegar • Radiatorer

• Rumskylare • Frekvensomformare Vi ska heller inte glömma att ta vara på spill under byggproduktionen. Bra exempel är bortskurna golvmattebitar och avsågade rörstumpar som går att återvinna eller återanvända. I dagsläget går de oftast till förbränning. – Testa återbruk i liten skala först. Satsa inte på ett stort ambitiöst projekt det första ni gör. Alla byggprojekt kan prova någon form av återbruk. Om aktörerna sedan sprider sina erfarenheter kan det snabbt bli i industriell skala, säger Maria Perzon.

Förskolan Hoppet i Göteborg har som mål att bli en fossilfri byggnad. Både för själva byggnaden och för mark och anläggning användes i vissa delar återvunnet och återbrukat material. Bild: RA Bygg

– Det är en fördel att få in återbrukstänkande tidigt i ett projekt så att det projekteras för återbruk. Det blir svårare att ändra sitt val från nytillverkat till återbrukat senare i projektet, även om det är möjligt. Ha gärna med återbruksambitionen redan i förfrågningsunderlaget, så vet utförarna vad som gäller, påpekar Anton Zita. Återbruk kräver en hel del förberedelser. Vad finns tillgängligt som går att återbruka? Vad behövs i form av demontering, rekonditionering och transporter?

Guider Konsultföretaget Bengt Dahlgren har tagit fram en guide för återbruk av installationer som riktas till fastighetsägare, projektörer, entreprenörer och andra i byggbranschen. En viktig resurs för alla som vill återbruka är Centrum för cirkulärt byggande – CCBuild – ett projekt som leds av IVL och stöds av Vinnova. Ett 60-tal företag och forskningsinstitut bidrar som medlemmar, däribland Bengt Dahlgren. CCBuild erbjuder: • Inventeringsapp. För att inventera en byggnad som ska rivas, byggas om eller hyresgästanpassas. Alternativt inventera det som finns i företagets depåer och förråd. • Produktbank. Intern. Där varje företag lägger in egna återanvändbara komponenter/ material. • Marknadsplats. Här kan medlemmen lägga ut sina komponenter/material för försäljning. Antingen öppet för alla andra medlemmar, eller begränsat till det egna företaget. – Det är bra att inventera vad som finns och att det exponeras för andra aktörer, säger Maria Perzon. För att stödja arbetssätt för cirkulärt byggande ger CCBuild ut guider, bland annat: • Återbruk – Handbok för dig som vill återbruka mer. • Verktyg för att minska avfall vid nybyggnation. • Guide för återbruk av fasta interiöra byggprodukter.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

• Guide för återbruk av möbler och lös inredning. – Tänk också på vid detaljprojektering att byggnaden sannolikt ska byggas om i framtiden. Planera flexibelt och generellt för att underlätta demontering och utbyte när det väl blir dags, betonar Anton Zita. Det är flera ytterligare faktorer att ta hänsyn till när en komponent ska återbrukas. Då en byggnad ska rivas är det viktigt att parallellt med återbruksinventeringen göra en miljöinventering, så att inte oönskade material med riskfyllt kemiskt innehåll följer med till den nya byggnaden.

– I vår bransch har ju återbruk redan tillämpats i viss utsträckning, berättar Anton Zita, innovationsledare för Bengt Dahlgren i Göteborg.

Break Even Och när det gäller komponenter som är aktiva under driften och kopplade till användning av främst energi och vatten ska hänsyn tas bland annat till om den återbrukade produkten har större energi- och vattenanvändning än motsvarande ny. Det är möjligt att räkna ut vid vilken tidpunkt Break Even inträffar för en befintlig produkt i förhållande till en ny. Denna tidpunkt ska ligga bortom den bedömda livslängden. Viktiga bedömningsfaktorer generellt är klimatpåverkan, livslängd, ekonomiskt värde och driftskede (energi/vatten). Några exempelberäkningar som gjorts hittills pekar på att risken för att driften ”äter upp” klimatbesparingen för återbruk, generellt sett är större än riskerna kopplade till klimatpåverkan orsakad av transport, lagring och rekonditionering av komponenten inför återbruk. Återbruk och cirkulär ekonomi har framtiden för sig. Återbruk i mer industriell skala jämfört med idag blir ett nödvändigt inslag i en cirkulär ekonomi. Men särskilt för tekniska installationer som har en roll i byggnadens dagliga drift och dess förbrukning, måste överväganden göras i varje enskilt fall, så att inte miljöbelastningen sedd över hela livscykel blir större än för nyinstallation.

“

Testa återbruk i liten skala först. Satsa inte på ett stort ambitiöst projekt det första ni gör. Alla byggprojekt kan prova någon form av återbruk. /Maria Perzon, senior miljökonsult och hållbarhetsansvarig, Bengt Dahlgren STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 59

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Johanna Åfreds är reporter på Tidningen Byggindustrin och Martina Strand Nyhlin är frilansreporter inom bygg och hållbarhet. Bild: Johan Kindbom.

ÅTERBRUK AV BYGGMATERIAL

– ny bok av Martina Strand Nyhlin och Johanna Åfreds Med målet att samla så mycket information om återbruk som möjligt och att få så många som möjligt i byggbranschen att återbruka har författarna Martina Strand Nyhlin och Johanna Åfreds skapat boken Återbruk av byggmaterial. Boken ger en nulägesanalys, diskuterar hinder och lösningar för återbruk samt beskriver materialens potential. ALLT FLER MÄNNISKOR har börjat tänka på hur branschens alla byggprojekt faktiskt påverkar miljön. Visst är det fascinerande när nya hus växer fram men byggbranschens bidrag till koldioxidutsläppen ger även många klimatångest. Går det inte att bygga på något annat sätt än vi gör idag? – Det gör det! När vi började skanna av branschen efter återbruksprojekt hittade vi fler projekt än vi trodde, och ännu fler har tillkommit på sista tiden, menar författarna Martina Strand Nyhlin och Johanna Åfreds som skrivit boken Återbruk av byggmaterial. I den nya boken Återbruk av byggmaterial 60 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

finns många goda exempel och praktiska råd från de som har arbetat med återbruk i en mängd inspirerande projekt och företagslösningar inom bygg-och fastighetsbranschen. Boken innehåller berättelsen om hur betong från Köpenhamns tunnelbana hamnade i golvet på ett hälsokontor i Malmö och hur zinkplåt från ett finskt museum återbrukas på ett rymdobservatorium i Onsala. I boken berättas det också om hur håldäck från hus som bombskadades i Anders Bering Breiviks terrordåd fick ett nytt liv på en akutmottagning i Oslo och hur växter

som togs om hand när Handelshögskolan i Göteborg revs blev en uppskattad återbrukspark. – Återbruk är ett bra sätt att spara CO2, minska uttaget av jungfruliga resurser och skapa byggen som har en spännande historia och gestaltning, säger Martina Strand Nyhlin. I boken görs en genomgång av professionerna som är viktiga för att ett återbruksprojekt ska lyckas. Här intervjuas bland annat arkitekten som tröttnade på att alla byggherrar bara pratade ekonomi när världen står inför en klimatkris, återbruksinventeraren som i

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Köpenhamnsprojektet Resource Rows (Arkitekter: Lendager Group), med fasad av återbrukat tegel är ett av de projekt som finns med i boken. Bild: Johan Kindbom

OM FÖRFATTARNA Författarna Martina Strand Nyhlin och Johanna Åfreds är två av Sveriges mest återbruksengagerade byggjournalister och har mångårig erfarenhet av att bevaka byggbranschen. Martina Strand Nyhlin är frilansjournalist med fokus på byggfrågor och hållbarhetsfrågor och Johanna Åfreds arbetar som reporter på tidningen Byggindustrin. Efter att på varsitt håll nosat upp och skrivit om olika återbruksprojekt i flera år bestämde de sig för att slå sig ihop och skriva denna bok.

många år kämpat för att få fart på leveranser av återbrukat byggmaterial och entreprenören som ser återbruk som en spännande utmaning för den som gillar utveckling och innovation. Boken vänder sig till beställare, byggentreprenörer, arkitekter, ingenjörer, återbrukskonsulter, rivningsföretag,

materialproducenter, myndigheter och andra intresserade. –Vi vill att alla i byggkedjan – från kommunala tjänstemän till snickare – ska köpa boken. Ju fler i ett byggprojekt som bidrar med återbrukstänk – desto större chans är det att projektet blir bra, säger Johanna Åfreds.

Tillsammans driver de instagramkontot aterbruk_av_byggmaterial. Dit kan du vända dig om du vet mer om återbruk eller vill berätta om ditt projekt.

FAKTA Författare: Martina Strand Nyhlin & Johanna Åfreds Förlag: Svensk Byggtjänst Antal sidor: 250

Du återvinner så tar vi hand om resten

Kiruna Gällivare

Den nya cirkulära ekonomin innebär att avfall återvinns

Luleå

och blir till ny råvara eller till värme och elektricitet. Men allt går inte att återvinna och när man sluter kretsloppet

Lycksele

blir det ofta en rest över. Den tar vi hand om.

Skellefteå

Umeå

Vi behandlar restavfall från hela Norrland. Du hittar

Örnsköldsvik

Östersund

oss och våra kompisar på Dåva Företagspark i Umeå.

Sundsvall

Gävle

Dåva deponi och avfallscenter i Umeå AB

WEBB

www.avfallscenter.se TEL 090-16 15 15

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 61

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Att kombinera ängstak och solceller förbättrar hållbarhet längs två parallella spår.

GREEN ROOF INSTITUTE – kompetenscentrum för blågröna lösningar

Gröna tak, gröna väggar, vegetation på bjälklag och dagvattenhantering är kunskapsområden som kräver kompetens både inom bygg, landskapsarkitektur, odling och biologi. Dessutom behövs erfarenhet från byggbranschen och kunskaper om vattnets och näringsämnenas kretslopp. Här har vi verkligen att göra med ett tvärvetenskapligt område. AV KJELL-ARNE LARSSON GREEN ROOF INSTITUTE har en verksamhet som spänner över allt blågrönt. Blått för vatten och dagvattenhantering. Grönt för gröna tak, gröna väggar och allt annat grönt på och i anslutning till bebyggelse. Green Roof Institute har en rådgivande roll i bygg- och anläggningsprojekt. Företaget arbetar som konsulter åt bland andra landskapsarkitekter, byggnadsingenjörer, fastighetsägare och bostadsrättsföreningar. Dessutom arrangeras kurser och studiebesök. – Med vår expertis som bygger på mer än tjugo års erfarenhet deltar vi i många forsknings- och utvecklingsprojekt, där vi delar med oss av kunskaper och samtidigt lär av andra, berättar Helen Johansson, vd för Green Roof Institute. Intresset för att etablera och förvalta gröna ytor har ökat kraftigt de senaste decennierna. ”Grönt” är inte enbart en fråga om estetik och arkitektur. Till ”hårda fakta” hör att 62 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

byggherrar och kommuner är angelägna att klara grönytefaktorn. Till de ”mjuka” hör att människor helt enkelt mår bättre av att se och uppleva vegetation. Exempelvis gör träd i miljön att vi blir lugnare, och rent av minskar kanske både blodtryck och hjärtfrekvens. Gröna tak och gröna väggar har flera fördelar, framför allt erbjuder de många ekosystemtjänster: • Biologiska mångfalden ökar, med fler insekter och andra smådjur. • Grönytorna fungerar som spridningskorridorer mellan naturområden i närheten som annars är isolerade. • Insekterna pollinerar blommor och träd och får det gröna att spira. • Stadsluften renas. • Resiliens. Bland annat biologisk mångfald och dagvattenhantering bidrar till stadens motståndskraft mot miljöförändringar. • Isolerar. Ett grönt tak/en grön vägg för-

bättrar värmeisoleringen vintertid och kyler sommartid. Vintertid behöver inte lika mycket fastighetsvärme tillföras och sommartid kan användningen av komfortkyla minska. • Kylning. En grön vägg kan bidra till kylning. Det motverkar att en trång gata hamnar i värmechock. • Minskar klimatavtrycket. Vegetation binder kol och minskar mängden koldioxid i atmosfären. Särskilt uttalad blir kolsänkan om biokol blandas in i substratet som växterna växer på. Biokolet kan laddas med näring. Därmed erhålls en långsiktig gödsling av det gröna. • Förbättrar dagvattenhanteringen. – Dagvattencirkulationen påverkas på två sätt, förklarar Helen Johansson. De olika grönytorna saktar ner vattenflödet och fungerar som buffert innan vattnet rinner vidare. Dessutom suger de upp vatten som så småningom transpirerar från växtligheten. I stort sett allt dagvatten kan på detta sätt fördröjas och reduceras.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Ohboy i Malmö har en semi-intensiv takterrass och extensivt våtmarkstak på en förrådsbyggnad.

Därmed minskar belastningen på hårdgjorda ytor och på stadens dagvattensystem såväl som på recipienter. Gröna tak och gröna ytor kan alltså milda effekterna av skyfall och minska riskerna för översvämningar. Efterfrågan på bra dagvattenlösningar har gjort att Green Roof Institute vidgat sitt arbetsområde. Gröna tak och deras positiva effekter på dagvattnet har företaget historiskt varit duktigt på. Idag handlar det även om gröna väggar, träd, trädbevuxna parker, regnbäddar, biofilter och andra anordningar för att ta hand om och rena dagvatten. Green Roof Institute ger råd och stöd bland annat till landskapsarkitekter, VA-konsulter och andra projektörer inom bygg och anläggning. Det är självklart att ett grönt tak kräver en takkonstruktion som klarar lasten och substratet. Det gröna taket med jordlager och växter måste få rätt konstruktion och sammansättning för att hindra bland annat rotinträngning. Dräneringen är också viktig. Green Roof Institute har varit engagerat i flera uppmärksammade projekt: • Reco-Lab (Helsingborg). NSVA:s återvinningsanläggning med bland annat matodling på ett tak. • Ohboy (Malmö). Semi-intensivt skött takterrass och ett extensivt våtmarkstak. Med sina vegetationstäta tak, fasader, balkonger och markbeväxt som delvis liknar en djungel, betecknas Oboy som ett allkonstverk utfört i grön brutalism. • Kvarteret Sofia (Malmö). På dess tak kombineras solcellspaneler med ängstak.

“

Vi bidrar till stabila systemlösningar för den hållbara staden. /Helen Johansson, vd, Green Roof Institute

• Vista (Malmö). Pågående. Kontorshus i Hyllie, med Wihlborgs som byggherre. • Augustenborgs botaniska takträdgård (Malmö). Stod klar samtidigt som Bo01. Från att ursprungligen haft enbart Sedum-tak har takträdgården omvandlats till en stor utvecklings- och demonstrationsanläggning, för undervisning, företag och för allmänhet. Green Roof Institute har sin upprinnelse i arbetet som började här för drygt 20 år sedan. Här finns också Ekostaden Augustenborg med sitt unika öppna dagvattensystem. Green Roof Institute bidrar till en bredare kunskapsspridning genom att arrangera kurser och webinarier samt studiebesök i olika blågröna anläggningar, dessutom stadsvandringar i parker och andra gröna miljöer. – Inte minst på takträdgården kan vi visa hur ett grönt tak byggs och hur det ser ut i genomskärning, berättar Helen Johansson. Green Roof Institute har genom åren bland annat genomfört kurser i Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala samt webinarier. Ämnen som tas upp är gröna byggnader, stadsträd, ekosystemtjänster och dagvattenhantering. Några exempel på kurser är Baskurs i gröna tak, E-kurs gröna tak, Internationell sommarkurs om gröna tak och väggar, samt ”Grön Blå Svart Grå” om gröna och blå lösningar i den cirkulära staden med bland annat biokolets funktion i blågröna systemlösningar. Biokol motsvarar ”svart” och det ”grå” är hårdgjorda ytor med grus, asfalt och betong, områden som berör både landskapsarkitekter och andra företag med breda nischkunskaper som Green Roof Institute. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 63

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Prodikt är ett verktyg som visar miljödata både för enskilda produkter, byggsystem och hela byggprojekt.

PRODIKT

– smidig plattform med alla miljödata Tidigare har det varit svårt att orientera sig bland alla produktdatablad, miljövarudeklarationer och andra dokument som behövs för aktiva val av byggprodukter och material. Men nu finns Prodikt, ett verktyg som visar miljödata både för enskilda produkter, byggsystem och hela byggprojekt. AV KJELL-ARNE LARSSON PRODIKT ÄR DEN enda plattform som samlar all information från bland annat EPD:er och andra miljövarudeklarationer och presenterar den på produktnivå. Varje vecka uppdateras Prodikt för att hålla jämna steg också med kraven enligt REACH-direktivet, SIN-listan med mera. Plattformen har all denna information och den presenteras dessutom pedagogiskt och visuellt strukturerad. Prodikt tydliggör de data som är viktiga för användarna och de olika kravbilderna i marknaden. Systemet gör ingen bedömning av produkter, utan redovisar objektiv information 64 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

utifrån existerande standarder, nationella och internationella databaser. Mot bakgrund av nya kravet på klimatdeklaration hamnar fokus idag ofta på produkternas och byggnadernas klimatbelastning (koldioxidekvivalenter). Prodikt beaktar dock både: • Klimatbelastning • Materialens potentiella hälsopåverkan • Cirkularitet, t.ex. återvunnet innehåll och återvinningssystem Användaren lägger in sina produktval och deras respektive mängder. Det går att se klimatbelastning och övriga miljödata

för varje enskild produkt och för hela byggprojektet. Övriga miljödata är bland annat emissioner, andel återvunnet material och återvinningsbarheten. Prodikt är dynamisk, det vill säga om användaren ändrar sitt produktval eller mängderna så uppdateras samtliga relevanta siffror. Systemet räknar då om totalsiffrorna. Varje miljöparameter redovisas fortfarande för varje produkt och dessutom summeras siffrorna för hela byggnaden. – Vi har börjat använda Prodikt, berättar Camilla Blomqvist, KMA-ingenjör hos Oljibe. För att få fram klimatbelastning har Oljibe

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022 vanligen använt Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg BM. Detta är ganska tungrott att arbeta med. Mängder som läggs in i verktyget ska alltid anges i kg. För att exempelvis gå från kubikmeter till kg, måste användaren ta reda på densiteten. Dessutom finns ett stort intresse av att använda mer specifika data från EPD:er, vilket smidigt görs tillgängligt i Prodikt. Beträffande övriga miljödata måste användaren kontrollera både EPD:er och ytterligare typer av dokument. – Med Prodikt får vi allt samlat på ett ställe vilket gör det smidigt och spar mycket tid, fortsätter Camilla Blomqvist. Prodikt förbereder för anslutande leverantörer genom att bland annat ha läst in och digitaliserat informationen från deras tredjepartsvaliderade EPD:er (miljövarudeklarationer). Informationen presenteras pedagogiskt i Prodikt på produktnivå i den korrekta måttenheten. Denna information blir sedan tillgänglig via plattformen för alla i branschen. Användaren av Prodikt kan dels se klimatoch miljödata för de enskilda produkterna, dels för hela byggsystem och dels för hela byggnaden. Det går lätt att välja just de miljödata man är intresserad av och jämföra produkter – en parallell till benchmarking. Det går att titta på hela byggnaden, eller ”släcka” vissa produktgrupper. Efter att ha ändrat ett val av produkt, uppdaterar Prodikt omedelbart alla relevanta summor. – Plattformen är visuellt mycket tydlig och användarvänlig, menar Camilla Blomqvist. Oljibe har testat Prodikt genom att mata in

– Med Prodikt får vi allt samlat på ett ställe, vilket gör det smidigt och spar mycket tid, säger Oljibes KMA-ingenjör Camilla Blomqvist.

värden för ett redan byggt projekt. Mängder har hämtats från Bidcon – kalkylprogrammet som har använts i tidigt skede, alternativt från offerter, fakturor med mera. Det senare alternativet har mer korrekta värden. I Prodikt går det att mängda både i form

Användare Fksaigheasägkre

Ariiaeia / Specifikatö Mkaeriklaillverikre

Data

KlimkapPverikK

Produkter

Pro~ekt

Anal

Efekter Minsik globkl uppvärming

Ciriulkriaet

Ciriulär eionomi

Mkaerikl / hälsk

Hälsoskm miljt

Fördelar Prodikt samlar och tydliggör informationsflödet inom hållbarhet.

Effeiaiviaet Konaroll

Uppfyllk irkvsaällning

av antal av respektive produkt, kubikmeter eller kg, vilket förenklar mycket. Det är också möjligt att enkelt beräkna klimatförtjänsten av återbruk. – Den klimatbelastning med mera som Prodikt räknar ut täcker själva produkterna och även modulerna (byggfaserna) A4 och A5, men jag som användare kan inte redigera dessa data innan jag ska göra min klimatdeklaration, vilket är ett önskemål. Jag vill även få med avfallshanteringen på bygget, säger Camilla Blomqvist. En nyhet är att aktörer som arbetar med BIM och 3D-modeller kommer att kunna exportera data direkt från modellen till Prodikt. Annars går det som nämnts att mängda manuellt eller via Excel. I samtliga fallen kommer en klimatdeklaration att kunna genereras automatiskt. – Prodikt är en mångsidig plattform med ett gränssnitt mot många av byggprocessens aktörer. Produktdatabasen möjliggör aktiva val, projektverktyget ger holistisk information och klimatdeklarationsfunktionen löser ett lagkrav. Tillsammans med tillverkare, beställare och specifikatörer ska vi vara en digital mötesplats som ger hela branschen möjlighet att bygga mer hållbart, säger Carsten Svensson, Head of Market Development på Prodikt. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 65

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Recoma säljer både fasadplattor, plattor som kan användas för innerväggar, innertak och underlag för golv och material som kan användas för möbelbygge. Bild: Recoma

Recoma gör byggmaterial av

MJÖLKKARTONGER Varje vecka lämnar svenskarna mängder av mjölkkartonger och konservkartonger till våra återvinningsstationer. Men eftersom kartongerna innehåller både plast och papper bränns idag en stor del av materialet upp som energiåtervinning. Det här vill företaget Recoma ändra på. De gör nu ett kompositmaterial för byggbranschen där de kan använda 100 procent av kartongen. AV MARTINA NYHLIN – EN ÖNSKAN ÄR att i framtiden även

kunna nyttja våra svenska insamlade kartonger, säger Max Rosenberg, grundare av Recoma. Vid återvinningsprocessen av plastad kartong går i dag oftast all plast och en del av pappret inte att återvinna, utan bränns som energiåtervinning. Idén att i stället nyttja hela kartongen 66 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

och tillverka byggskivor för innerväggar, fasadbeklädnad och till exempel möbelkonstruktion har Recoma tagit från liknande innovationer i USA. – Pappret i materialet ger styrka och plasten är bindemedel. Vi behöver inga andra tillsatser, det är 100 procent avfall som används i tillverkningsprocessen, säger Max Rosenberg.

Materialet har samma egenskaper som trä, men är också mer fuktbeständigt. Det är tätare än trä, men andas ändå, menar Max Rosenberg. – Materialet påminner närmast om OSB och plywood skulle jag säga och det går att använda till allt som dessa material används till. Att bygga möbler av materialet går också väldigt bra. Samma verktyg och skruvar som

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

till träskivor kan användas, säger han. De plastade kartongerna skärs i småbitar, värms upp och pressas ihop igen. Idag tillverkas materialet bland annat av överbliven kartong från förpackningstillverkarna. – Tillverkare av till exempel mjölk och juice får ofta fel på produkter eller måste kassera feltryckta förpackningar eller liknande, dessa kan vi använda. Eller så använder vi det som pappersbruket har sorterat ut och som ska förbrännas. Vi importerar också material från länder som Norge, Estland, Lettland och Litauen som samlar in materialet men inte återvinner det, säger Max Rosenberg. Men målet är förstås att i stället återvinna de kartonger som samlas in i Sverige idag. – Ju närmare vi kan ta avfallet, desto bättre för alla. Det finns kommuner som har uttryckt intresse för att prova separat sortering för plastad kartong i flerfamiljshus, säger Max Rosenberg. Målet är att sälja materialet till både företag och privatpersoner. Priset för materialet är lite högre än en OSB-skiva.

“

Bild: Recoma

Materialet påminner närmast om OSB och plywood skulle jag säga och det går att använda till allt som dessa material används till. Att bygga möbler av materialet går också väldigt bra. Samma verktyg och skruvar som till träskivor kan användas. /Max Rosenberg, grundare av Recoma Bild: Recoma

a g n i a s s i M ! r e t e nyh

Företaget är bara åtta månader gammalt, men de första skivorna användes kommersiellt i Sverige redan förra veckan. – Det gäller främst renovering och tillbyggnader av villor, men vi har en hel del andra projekt på gång, som jag inte kan berätta mer om just nu, säger Max Rosenberg. Max Rosenberg tycker att mottagandet från byggbranschen varit positivt. Utmaningarna i att jobba med produkten har främst legat inom kategorin byråkrati. – Det är höga trösklar att få en produkt certifierad och i och med att vi hanterar avfall klassas vi som en miljöfarlig verksamhet så det har varit mycket jobb med alla olika tillstånd för att driva verksamheten, säger han.

FAKTA Företaget bildades sommaren 2021 och har idag 5 anställda. Företaget har sitt säte i Hässleholm. I processen torkas kartongerna, steriliseras, mals ner och pressas ihop under höga temperaturer.

Botanisera bland alla våra magasin. Här kan du hålla koll på allt som händer inom bygg, industri, energi, infrastruktur, fastighet och samhällsbyggande. https://issuu.com/b2bnyheter.se/docs

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 67

Lugnets Terrass, Hammarby Sjöstad, vinnare av Träskyddspriset G RÖ N T S A M2021. H Ä L L S BYG G A N D E Foto: Svenska Träskyddsföreningen

• 2022

– MÄNNISKOR SAMLAS GÄRNA PÅ PLATSER DÄR TRÄ PRÄGLAR UTEMILJÖN! Det är ett faktum att vi gärna omger oss med trä. Det är i städernas äldre delar – oftast uppförda i trä – som turister i regel samlas. Vi speglar oss i vårt kulturarv. Men trä spelar också en viktig roll när vi bygger framtidens urbana livsmiljöer. Och för att kunna använda trä i utemiljön och ersätta fossila material som plast och betong, så måste träprodukterna skyddas. AV NICLAS SVENSSON – VI HAR FANTASTISKA möjligheter i att använda mer trä när vi bygger vårt samhälle. Vi vet att människor samlas där trä tar stor plats i våra stadsmiljöer. Om vi använder mer av det gröna guld som de växande skogarna utgör kan vi byta ut de klimatbelastande 68 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

byggmaterialen. Och då behövs effektiva metoder för att undvika att träprodukterna får rötskador och blir oanvändbara, säger Fredrik Westin, vd för Svenska Träskyddsföreningen. Falu rödfärg skapade en bild av Sverige

för ett par hundra år sedan. Den röda stugan med vita knutar är vida känd utanför landets gränser. Få tänker på att falu rödfärg också utgjort ett skydd mot alger och mossa. Metalloxiderna i slamfärgen skapade det lilla extra skydd som behövs för att förbättra >>

Arkitektbyrån Nordmark & Nordmark har ritat projektet Luossavaara 3, Kiruna, som vi byggde 2020. Foto: Maria Fäldt.

Så bygger vi klimatneutralt!

En ny rapport visar att byggbranschen kan nå de högt ställda miljömålen genom att bygga med trä och därmed binda mer koldioxid. – Tack vare kolinbindningen i hus byggda med trästomme kan vi nå klimatneutralt bostadsbyggande redan i dag, säger Annica Lindbäck, hållbarhetsansvarig, Lindbäcks.

Inför 2030 slipas det på målsättningar och nyckeltal för att nå målet, ett hållbart bostadsbyggande. Vi vet att bygg- och fastighetsbranschen står för 18 procent av Sveriges totala växthusgasutsläpp och att krav på klimatdeklaration kommer den 1 januari 2022. Tyréns fick i uppdrag att utreda klimatpåverkan från industriellt producerade flerbostadshus i trä av Träcentrum Norr, TCN. – Vi visste redan att industriellt byggda flerbostadshus med trästomme kan reducera klimatpåverkan med upp till 50 procent mot traditionellt byggande i stål och betong. Det bekräftar också rapporten. Men, den nu aktuella studien visar glädjande nog också att räknar vi in kolinbindningen via träråvaran över tid så når vi nära noll redan i dag, konstaterar Annica Lindbäck, hållbarhetsansvarig, Lindbäcks. Rapporten konstaterar att träbyggnaderna som undersökts har en kolinbindning som motsvarar 75 till 86 procent av den totala klimatpåverkan från material och

byggskedet. Och med rätt val av leverantörer och rätt materialval när det gäller gips, isolering, armering och betong kan man reducera ytterligare 30 procent och med det närma sig nollpunkten: klimatneutrala hus. Annica Lindbäck: – Faktum är att vi räknat på ett volymhus med stomme och fasad i trä där den ursprungliga klimatbelastningen var 170 kg koldioxidekvivalenter per BTA. Där såg vi att kolinbindningen kompenserade för 145 kg och rätt val av leverantör och material kunde påverka 52 kg. Med optimala val kunde det huset rentav landa på +27 kg - alltså klimatpositivt! Under tiden ett hus används växer nya träd upp. – Trä är det enda förnybara byggmaterialet. Dessutom binder trä naturligt kol genom att fotosyntesen tar upp koldioxid från luften när trädet växer. Väljer man att använda träet till långlivade produkter som till exempel byggnader, blir byggnaderna naturliga kolsänkor, konstaterar Lindbäck.

K LI MATPÅVE RK AN FR ÅN I N D U STRI E LLT PRO D U C E R AD E FLE RB O STAD S H U S I TR Ä Rapporten ”Klimatpåverkan från industriellt producerade flerbostadshus i trä” visar att det redan idag går att beräkna klimatavtrycket för flerbostadshus. Det skapar en trygghet för beställare som får ett jämförelsetal mellan olika byggtekniker och kan fatta underbyggda beslut. Rapporten visar också att det finns områden som kan optimeras ännu mer för att få ett än lägre klimatavtryck. En aktiv samverkan mellan trähusbyggare borgar för att den utvecklingen fortsätter i rätt riktning.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

– Vi har fantastiska möjligheter att använda mer trä, betonar Fredrik Westin, vd för Svenska Träskyddsföreningen.

träpanelens egenskaper så att den blir användbar och snygg under lång tid – och till ett lågt pris. Dess synliga bevis finns i stort sett alla hörn av landet och utgör en omistlig del av kulturarvet. Sverige har en lång tradition och kunskap att ta hand om och förädla våra inhemska trävaror så att de kan användas på ett säkert och ekonomiskt sätt. Behovet att skydda trä mot röta har funnits så länge vi har byggt med trä men avgörande tekniska förbättringar har skett först under andra hälften av 1900-talet och accelererat ytterligare under 2000-talet. Fundamentet för den moderna träskyddsnäringen vilar på beprövade, trygga och effektiva träskyddsmedel. Det är en absolut sanning att utan noggrant utprovade träskyddsmetoder skulle miljontals kubikmeter träprodukter skadas och ruttna bort varje år.

Vi bygger kunskap Forskningen inom området är väletablerad och oberoende samtidigt som regelverken och kemikaliemyndigheten ECHAs utvärdering av träskyddsmedlens risker är rigorös. Samhället och medborgarna efterfrågar mer trä när vi bygger framtidens livsmiljöer – men dessa ska också vara säkra och inte utgöra en risk för hälsa och miljö. Men att bygga med trä kräver mer än att använda rätt trä; det måste även byggas på rätt sätt. Kunskaperna måste förbättras inom byggsektorn när det gäller trämaterial och dess egenskaper. Fel val i projektering och byggfas leder till missnöjda kunder och extra kostnader för ekonomi och miljö när virket måste bytas ut i förtid. – Vi bygger kunskap genom utbildningsinsatser riktade till yrkesverksamma arkitekter, konstruktörer och de som hanterar upphandlingar. Vi ser det som en satsning som gynnar hela landet, säger Fredrik Westin.

NTR är till för kunden Den inneboende komplexiteten att fastställa beständighet hos trävaror har lett till utvecklingen av NTR-systemet. Nordiska Träskyddsrådet är initiativtagare och förvaltare. NTR är ett oberoende kvalitets- och certifieringssystem för klassificering och kvalitetssäkring av träprodukters beständighet. – Ibland möts jag av uppfattningen att NTR skulle vara träskyddsföretagens förlängda arm, men i själva verket förhåller det sig precis tvärtom. Det är en krävande ”tvångströja” för att upprätthålla kvalitet och förtroende för produkterna och handlar om att kommuner, beställare och privatkunder ska kunna lita på att den träprodukt de 70 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

köper också fungerar, säger Fredrik Westin. NTR-systemet bidrar med ett transparent regelverk för tillverkning av beständiga trävaror. Systemet bygger i grunden på europeiska standarder. Processen för godkännande av träskyddssystem förvaltas av oberoende tekniska experter och bedömningarna som görs är därmed objektiva utan några kopplingar till företag och träskyddsprodukter.

Fotosyntesen är motorn Några årtionden in på 2020-talet är utan tvivel klimatsmart träbyggnadsteknik på väg att återerövra våra svenska städer. Och den växande skogen i norr är den förnybara råvarubas som används och där vi slipper använda naturen ändliga resurser. . När vi använder mer trä för byggnader och utemiljöer är det fotosyntesen som motorn. Trä är en del av naturens eget kretslopp. Det är inte bara falu rödfärg som blivit

en svensk nationalsymbol. Under pandemin har hemmasnickrandet som en ny folkrörelse befästs. Variationerna och uppfinningsrikedomen är beundransvärd när det gäller avancerade trappor, uteplatser, terrasser, blomsterställningar, poolterrasser och mycket annat. Och det är resultatet bland annat från det faktum att Sverige sedan länge är världsledande på olika metoder för att skydda trä och lämna garantier för lång hållbarhet och obetydlig påverkan på miljö och hälsa – NTR-systemet är ett världsunikt bedömningssystem och även ett kommunikationsverktyg avsett för kommuner, bostadsbolag, offentliga beställare och privatkunder. Det räcker faktiskt att just lägga de tre bokstäverna i NTR på minnet, för det betyder att du som kund kan känna dig trygg med att du gjort ett miljöriktigt och klokt val, säger Fredrik Westin.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

SUSTAINACON

– konsultinsatser, utbildning och utveckling Sustainacon är mycket mer än ett konsultföretag som stöder byggherrar och entreprenörer i hållbart byggande. Företaget ger också utbildning samt tar aktiv del i forskning- och utveckling, där pilotprojekt och goda exempel är avgörande för att visa hållbart byggande i praktiken. AV KJELL-ARNE LARSSON SUSTAINACON ÄR MED andra ord den kompletta konsulten. – Vi har koll på både den helhet och de detaljer som krävs för hållbart byggande, säger Per Andersson, företagets vd och grundare. I såväl förstudier, under projektering som i produktionsskede behärskar vi energifrågor, fuktsäkerhet och miljöfrågor. Våra kunder får hjälp att se skogen för alla träd. Att formulera och ställa rätt krav är avgörande för att slutligen uppnå hållbart byggande. Sustainacon ser till att säkerställa att kundens krav verkligen realiseras. – Det är viktigt att finnas med tidigt, överbrygga gränssnitten mellan projektörerna inom de olika disciplinerna och att få med kraven i alla skeden, från förstudier till att fastigheten förvaltas, fortsätter Per Andersson. Sustainacon utför hållbarhetscertifieringar enligt alla i Sverige förekommande certifieringssystem. Här tar företaget också deluppdrag, exempelvis för energikalkyler och beräkningar för god inomhusmiljö. Ett särskilt område är fuktsäkerhet. Man tar gärna rollen som processledare för fukt och erbjuder diplomerad Fuktsakkunnig som arbetar i enlighet med branschstandarden ByggaF. Det är en processbeskrivning som Sustainacon fyller med innehåll, ser till att bygget projekteras säkert och följer upp under produktionen. Sustainacon hjälper kunderna hålla sig uppdaterade gentemot lagar, branschregler och certifieringssystem. Utbildningar sker på uppdrag av olika universitet och högskolor, Ekocentrum, SIFU, NOVO, SGBC, Chalmers med flera. Sustainacon deltar i utvecklingsarbete på fler sätt. Företaget har bidragit i utvecklingen av SGBC:s system Miljöbyggnad, Miljöbyggnad iDrift och Citylab.

Företaget har varit med i projekt, exempelvis ecoINSIDE (InterReg Norge Sverige), INDU ZERO (InterReg Nordsjö området), flera LÅGAN-projekt samt flera SBUF-projekt, exempelvis ByggaF. Sustainacon är också engagerat i föreningen Hållbart Byggande i Värmland (HBV) och därmed även i LÅGAN – FÖR ENERGIEFFEKTIVA BYGGNADER – ett av sex regionala nätverk i Sverige. HBV och LÅGAN arrangerar seminarier och kurser bland annat i hållbar renovering enligt Totalmetodiken. – Den går ut på att inför ombyggnader ta fram ett paket med lösningar för att energieffektivisera, där direkt lönsamma åtgärder finansierar de som inte är direkt lönsamma, förklarar Per Andersson. Detta ger större effekt än många små åtgärder. ”Energirenovering” är ett nytt koncept för mindre och medelstora företag. Här deltar HBV i en lång rad referensprojekt. Man verkar också för utveckling av modulbaserad mer industriell renoveringsteknik. – Energieffektivisering och renovering är två stora fokusområden för HBV. Dessutom var föreningen tidigt ute med kunskapsspridning för byggande i trä, berättar Per Andersson. HBV inriktar sig också på hållbar nyproduktion och hållbar samhällsplanering. Per Andersson tillsammans med Maria Fallström står numera bakom den stora Solmässan som startade i Karlstad. Från att i början varit inriktad på att visa solfångare för allmänheten är den idag systemövergripande och omfattar solenergi, batterilagring, laddinfrastruktur och elfordon, med en mångfald utställare riktade till leverantörer och fastighetsägare. Solmässa 22 genomförs 6 april i Eriksbergshallen Göteborg och 11 maj i Nöjesfabriken Karlstad. – Förutom att Sustainacon som konsulter

“

Som oberoende projektledare, process- eller projektstödsspecialister brinner vi för hållbar utveckling inom bygg, anläggning och stadsutveckling. När du anlitar oss har du en personlig nära kontakt med våra konsulter och tillgång till vårt breda nätverk. /Per Andersson, vd, Sustainacon gör specifika insatser för våra kunder eller fungerar som projektledare, processledare eller processtöd, är vi alltså engagerade i många nätverk, projekt och utvecklingsarbeten. För att även i fortsättningen ha helhetsperspektiv och vara med i framkant i utvecklingen är detta verksamhetsbitar som vi prioriterar, avslutar Per Andersson, vd för Sustainacon. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 71

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022 SNS treåriga projekt Hållbar samhällsbyggnad resulterade i tolv rapporter.

SNS har slutfört projektet

HÅLLBAR SAMHÄLLSBYGGNAD Bristande kunskapsförankring i beslut om transportinfrastruktur och bristande kostnadskontroll kring stora projekt kom att dominera diskussionen när SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) höll sitt avslutande event för projektet Hållbart samhällsbyggande. AV GÖSTA LÖFSTRÖM DET DIGITALA avslutningseventet för

SNS-projektet hade samlat ett hundratal anmälda från näringsliv, akademi, organisationer, myndigheter och politik. Det formade sig till samtal om lärdomar från projektet och framtidsspaningar med professor Maria Bratt Börjesson, författare till två rapporter om transportsektorn, referensgruppens ordförande och vd för Jernhusen Kerstin Gillsbro, samt riksdagsledamöterna Maria Stockhaus (M) och Jens Holm (V). Samtalsledare var SNS forskningsledare Thérèse Lind. Trots att projektet spänt över mycket breda samhällsfrågor blev det nästan uteslutande fokus på problem kring investeringar i infra72 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

strukturen och Thérèse Lind sammanfattade diskussionen: – Det förväntas större transparens kring de prioriteringar som Trafikverket gör, större flexibilitet och bättre kunskapsunderlag i besluten.

Ett treårigt projekt Hållbar samhällsbyggnad är ett projekt som pågått i tre år, 2019 – 2021, och som byggt på konstaterandet att urbaniseringstakten i Sverige är fortsatt hög och att vi står inför stora demografiska förändringar, vilket tillsammans med den snabba tekniska utvecklingen ställer krav på en god sam-

hällsplanering. Projektet har utgått från fyra huvudpunkter: • Befolkningen ökar och koncentreras till storstadsregionerna. • Teknisk utveckling ställer nya krav. • Samordning mellan stat, kommun och region. • Finansiering och investeringar i humanoch realkapital. Projektet har genomfört 18 seminarier i vitt skilda ämnen och resulterat i tolv rapporter - SNS-analyser - kring bland annat konkurrens och prisbildning på den svenska bostadsmarknaden, luftkvalitet och barns

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022 Thérèse Lind är forskningsledare vid SNS.

hälsa, ekonomiska konsekvenser av investeringar i digital infrastruktur, den svenska elmarknaden, transportsektorn och klimatpolitiken, allmännyttan och jämlikheten, hur järnvägen kan användas på ett bättre sätt, hyresmarknad i kris, städer och stora datamängder och transportinfrastrukturen. Fjorton självständiga forskare har deltagit i rapportskrivandet.

nyttan av projekt ofta hamnar väldigt lokalt. Men alla gynnas i längden om pengarna läggs på rätt ställen. – Kunskapsunderlaget behöver användas bättre än som sker idag. Det är svårt för utomstående att förstå varför vissa projekt väljs bort. Det finns lönsamma investeringar som inte är med i planen och det finns olönsamma som tas med.

Krävs mod att investera

Fyrstegsprincipen glöms bort

Kerstin Gillsbro, referensgruppens ordförande, vittnade om stort engagemang, bred representation, många deltagare, mycken kunskap och erfarenheter från olika delar av samhället i gruppen. – En väl fungerande infrastruktur är förutsättningen för att ett land utvecklas och fungerar. Det krävs mod att investera och det är viktigt att det finns kunskap bakom alla beslut, sa hon. Professor Maria Bratt Börjesson, som bidragit med två av de tolv rapporterna, tryckte också på behovet av kunskap: – Transportsektorn förbrukar ofantligt stora summor pengar, både offentliga och privata, och dessutom är besluten otroligt långsiktiga och berör människor under lång tid. Det är viktigt att ha tänkt igenom vad man gör. Alla är med och betalar även om

Maria Stockhaus (M), trafikpolitisk talesperson i sitt parti, var tydlig med att det krävs bättre kunskapsunderlag och bättre kostnadsberäkningar i projekt, detta med adress till Trafikverket. – Investeringsplanen för infrastrukturen omfattar 900 miljarder kronor och det känns som om mycket är en önskelista sammansatt av glädjekalkyler. Det duger inte. Fyrstegsprincipen är inte särskilt dominerande för hur man tar fram den nationella planen. Vi är på väg åt fel håll, här krävs ett omtag, sa hon och antydde att man alltför lättvindigt hamnar på steg 4. (Trafikverkets fyrstegsprincip handlar om att 1. Tänka om, 2. Optimera, 3. Bygga om och 4. Bygga nytt). Jens Holm (V), ordförande i riksdagens trafikutskott, betonade vikten av att ha mod

att investera, men att göra det på rätt sätt: – Många investeringar stämmer inte med de politiska mål vi satt upp. Lagt kort ligger. Gamla projekt ligger kvar oavsett fyrstegsprincipen. Bygga nytt är det sista man ska göra. Men Trafikverket ångar på som vanligt. Maria Bratt Börjesson kände sig manad att något försvara Trafikverket, som inte var med i diskussionen: – Stora kostnadsökningar som sker i olika projekt inträffar ofta mellan det att man tar de politiska besluten och att man börjar handla upp entreprenader. En slutsats i diskussionen var att man är för dåliga på att ta vara på olika forskningsresultat. – Använd oss, uppmanade professorn Maria Bratt Börjesson.

Kunskapsbyggande SNS beskriver sig som en oberoende ideell förening, en brobyggare som sammanför företrädare för näringsliv, förvaltning, akademi och politik, som forskar och utbildar i centrala samhällsfrågor. Föreningen har närmare 300 medlemmar bland företag, myndigheter och organisationer. Visionen handlar bland annat om ett gemensamt kunskapsbyggande för ett bättre samhälle. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 73

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Betolar erbjuder betongrecept där industriella restprodukter ersätter cementen. Bild: Janne Mikkila

Finskt företag utvecklar

BETONG UTAN CEMENT Det finska företaget Betolar utvecklar betong som använder industriella restprodukter i stället för cement. Därmed kan koldioxidutsläppen minskas kraftigt. Företagets koncept som kallas Geoprime® används redan kommersiellt för tillverkning av markplattor, takpannor, avloppsrör med mera. AV KJELL-ARNE LARSSON BETONGINDUSTRIN STÅR inför två stora utmaningar, att minska sin klimatpåverkan och att tackla bristen på jungfruliga råvaror. Samtidigt har en stor del av den övriga industrin problem med att hantera sina restprodukter. Betolar bidrar till att lösa alla tre problemen. I stället för cement används sekundära 74 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

material från processindustri och från energianläggningar. Betolar har kommit längst när det gäller att använda slagg, en sidoström i ståltillverkning. Andra typer av avfall kan bli aktuella. Företaget har även testat flygaska från energipannor. Det kan även bli möjligt att utnyttja så svåra avfall som grönlutslam från massaindustrin. Företaget har analy-

serat återvinningsbarheten för fler än 300 sidoströmsmaterial från olika industrier. All cement i betongen kan ersättas av sekundära material. Exempelvis masugnsslaggen fungerar även som bindemedel i betongen. Det som krävs är en tillsats i form av en alkali-aktiverare. Betolar identifierar användbara sekundära

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022 material, utvecklar betongrecept baserade på dessa och tillhandahåller de tillsatser som behövs samt Know How för att tillverkarna ska kunna övergå till cementfri produktion. – Betongfabriken behöver inte bygga om sin utrustning, vilket gör vårt koncept unikt, säger Janne Rauramo, executive VP på Betolar. Vi försöker också hitta lösningar där lokalt tillgängliga sekundära material kan användas, för att minska miljöbelastningen.

Klimatberäkningar Företaget har gjort analyser och beräkningar av klimatpåverkan från slutprodukterna. Detta visar att med Geoprime® minskar klimatavtrycket (CO2 eq) med upp till 80 procent för betongens råmaterial. Tillsammans med sina kunder kommer Betolar att ta fram EPD:er för flera av slutprodukterna. – Genom att göra det möjligt att använda sekundära material bidrar vi till den nödvändiga omställningen med övergång till cirkulär ekonomi. Våra kunder kan vara med och ta The Green Lead, fortsätter Janne Rauramo. Har den betong som baseras på sekundära råvaror då lika bra tekniska egenskaper som konventionell betong?

“

Omfattande tester har gjorts på styrka och hållfasthet och de har definitivt visat bra resultat. Prestanda är jämförbara med konventionell cementbaserad betong. /Janne Rauramo, executive VP, Betolar – Omfattande tester har gjorts på styrka och hållfasthet och de har definitivt visat bra resultat. Prestanda är jämförbara med konventionell cementbaserad betong, säger Janne Rauramo. Testerna har utförts av oberoende tredjepartsföretag. Konceptet Geoprime® används idag vid tillverkning av markplattor, takpannor och liknande produkter, samt avloppsrör. Nya applikationer utvecklas, bland annat färdig

Nyligen har Danmarks största betongtillverkare IBF tecknat avtal med Betolar. Janne Rauramo, Betolar och Preben Rosenkilde, delägare av IBF skakar hand för avtalet.

betongmix för armerade konstruktioner. – Vårt utvecklingsarbete inriktas på tre områden, dels att hitta sekundära materialströmmar, dels att analysera dessa material och dels att ta fram nya recept, berättar Janne Rauramo. Vi har erhållit forskningsstöd och lån för detta forsknings- och utvecklingsarbete, sammanlagt 42 miljoner Euro. Betolar kommer att använda artificiell intelligens som verktyg inom alla tre områdena. Betongtillverkning på licens från Betolar

sker redan hos flera finska företag, bland andra JA-KO Betoni och Ruskon Betoni samt hos belgiska Tubobel. Nyligen har Danmarks största betongtillverkare IBF tecknat avtal med Betolar. – Sedan gör vi pilotförsök med tillverkare i flera länder, bland annat har vi mycket bra samarbete med två svenska betongaktörer som ger oss värdefull input, avslutar Janne Rauramo. Betolar är noterat på Nasdaq-börsen. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 75

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Den snabba och omfattande elektrifieringen i samhället ger underlag för nya affärer, bland annat för Joakim Elm och teamet på EEC. Här förevisas från vänster lastbrytare, PD-instrument, överspänningsskydd och isolerade 1000-voltshandskar samt räddningskrok.

HEL BRANSCH AV LEVERANTÖRER

gynnas av pågående elektrifiering Den omfattande elektrifieringen som pågår inom flera samhällssektorer skapar förutsättningar för hela branscher, bland annat leverantörer av el- och säkerhetskomponenter. AV GÖSTA LÖFSTRÖM HELA OMSTÄLLNINGEN AV energi-

politiken genererar nya krav, behov och investeringar som ska tillgodoses. Det är fråga om både utrustning, komponenter och kunskap som efterfrågas i ökande takt. – En mycket positiv utveckling där tiden talar för vår bransch. Det finns ett enormt behov av upprustning och expansion som gynnar oss och många andra, säger Joakim Elm, ägare och vd i Euro Energy Components (EEC). Företaget har sedan 1996 levererat högkvalitativa produkter, tjänster, konsultation och konceptlösningar inom el, elsäkerhet och energi till en mängd företag, stora som små. EEC:s kundkrets återfinns inom tillverkningssektorn, industrier, grossister, 76 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

OEM, energiverk, kommuner och andra storförbrukare av el-material. EEC levererar dagligen distributions- och montagematerial för skåp-, central-, och ställverksbyggare samt produkter och lösningar för åsk- och överspänningsskydd, potentialjordning, arbete med spänning (AMS) och personlig säkerhetsutrustning (PPE). Geografiskt verkar EEC framför allt i Sverige men också mot kunder i Danmark, Norge och Finland. Nu laddar företaget som bäst upp inför det kommande och populära branschevenemanget EBR Metod- och maskindagar i Eskilstuna 17-20 maj. – Ett unikt branschevenemang som arrangeras av Energiföretagen EBR och där mycket kretsar kring arbetsmiljö och säker-

hetsfrågor, ett viktigt event som samlar ett 80-tal utställare och cirka 2 000 besökare. Vid den här typen av evenemang skapas kontaktytor och möjlighet att nätverka med såväl utställare som besökare, ett perfekt forum för utbyte av kunskap och feedback, fortsätter Joakim. EEC som har en noggrant utstakad tillväxtplan, deltar sedan några år i Business Region Göteborgs tillväxtprogram ”Expedition framåt”. Här har vi möjlighet att tillsammans med experter inom affärsutveckling arbeta fram processer och planer för till exempel varumärke, digitalisering och automatisering. – Detta innebär förstås en stor trygghet när man är inne i ett stort omställningsarbete, avslutar Joakim.

D E N N A A RT I K E L P R E S E N T E R A S AV S L U TA G R ÄV • 2022

MARKSKRUV

– hållbar för både byggkonstruktionen och miljön Med en vision om ett bekvämare och smartare sätt att bygga erbjuder det globala företaget Sluta Gräv (Stop Digging) helt byggfärdiga grunder till många olika slags byggprojekt. Med hjälp av sina innovativa markskruvar görs ett effektivt och mer miljövänligt val. Sluta Gräv är delaktiga i det paradigmskifte som byggindustrin står inför när det gäller att gå över till mer hållbara och miljövänliga alternativ. ATT BASERA fundamentet på markskruv i stället för betong är enklare, snabbare och bättre. Dessutom är det skonsamt både för närmiljön och klimatet. – Markskruvarna finns i flera olika dimensioner och storlekar. De längsta standardskruvarna är 2,5 meter men Sluta Gräv har även varianter som kan förlängas hur långt som helst. Som ett exempel genomför vi ett projekt i Nederländerna där skruvarna förlängs till mellan 14 och 18 meter, säger Richard Alm, vd på Sluta Gräv. Markskruv från Sluta Gräv har flera fördelar: • Monteras snabbt av auktoriserade montörer • Skadar inte marken på det sätt som betongplintar gör • Rostar inte • Hållbarheten mot tryck-, drag- och sidokrafter är noggrant utprovad – Vi levererar en färdig grund för dig att bygga på! Med markskruv slipper du

de omständliga arbetsmomenten att gjuta fundament eller gräva ner plintar. Du behöver inte vänta på att betongen ska härda utan kan börja bygga direkt så snart vi har monterat det färdiga byggfundamentet baserat på markskruvar, fortsätter Richard Alm. Ett användningsområde som formligen exploderar nu är fundament för solcellsanläggningar på mark. Här svarar Sluta Gräv för både skruvar och stativ, sedan är det bara att montera solpanelerna på dessa. – Eftersom markskruvarna är galvaniserade har de hög livslängd, minst 100 år i normala markförhållanden. Skruvarna går att återanvända på nästa bygge, och återvinnas eftersom metallen kan smältas om. Därmed bidrar vi till hållbart byggande och cirkulär ekonomi, fortsätter Richard Alm. Med markskruv blir koldioxidutsläppet minst 60 procent lägre än med betongplint.

Om en betongplatta jämförs med markskruvar, släpper betongvarianten ut ungefär tio gånger mer koldioxid. – Enligt Sveriges ”Färdplan för fossilfri konkurrenskraft” ska byggsektorn minska sina utsläpp med minst 50 procent till 2030. Med 60–64 procent har Sluta Gräv redan passerat målet, poängterar Richard Alm. Betonggjutning och betongelement har hittills varit tradition i byggbranschen, men nu är det många som tänker om. För miljöns skull och för enkelheten. – Vår reflexion är att de som börjat använda markskruv fortsätter och vi ser fler och fler användningsområden, avslutar Richard Alm, vd för Sluta Gräv AB. Konceptet används för: • Bullerplank, laddstolpar till el-bilar, staket • Solcellsanläggningar på mark • Byggbodar och andra temporära byggnader • Utegym, lekplatser och gångbroar • Altaner, Attefallshus, friggebodar

www.slutagrav.se STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 77

’’BLAND DE BÄSTA I KLASSEN PÅ HÅLLBARHET, MEN VI ÄR INTE NÖJDA’’ Titta på vår nya fina förpackning. Där finns ett löv som talar om hur mycket koldioxidekvivalenter (CO2e)* som knäckebrödet i paketet har skapat – från åker till butik. 420 gram, närmare bestämt. Vi har räknat in allt. Från tillverkningen av gödsel för åkrarna, kablarna som leder strömmen till vårt bageri, energin för att göra pappret till våra förpackningar, bränslet till traktorerna, lastbilarna... ja, du fattar – allt.

INGET GÅR TILL SPILLO. Hållbarhet handlar också om att ta tillvara. Den lilla mängd degrester och brödspån som vi inte kan ta tillvara, skickar vi till en annan bonde här i Dalarna. Han har kor och de älskar knäckebröd i vilken form det än kommer.

VI BAKADE FOSSILFRITT REDAN 2013. Alla våra ugnar värms upp av grön el som framställs i Dalarna. Överskottsvärmen återvinns för att värma lokalerna och vattnet. Den första värmeåtervinningen installerade vi redan 1954, bageriet blev helt fossilfritt redan 2013.

”BÄST I KLASSEN” MEN INTE NÖJDA. Experterna som hjälpte oss göra detta var lika noggranna som de blev lyriska. ”Bland de bästa i klassen”, sa de. Och tittar vi på andra så verkar det stämma. Men trots allt vi har gjort, vilket inte är lite, är vi långt ifrån nöjda.

Vi följer vår klimatpåverkan

från fält till butik

FRÅN 1817 IN I MORGONDAGEN. Leksands Knäckebröd började med gammelfarmors mormor som föddes 1817, bara ett stenkast från där vi har bageriet idag. Och receptet är exakt detsamma. Som du förstår är kvartalsekonomin inget för oss, vi räknar sekler. Precis som du, tänker vi mycket på vad vi lämnar efter oss till våra barn. Följ med oss på resan mot en fin framtid genom att konstant sänka den där siffran i lövet på paketet. Utan att vi någonsin gör avkall på smaken.

DIREKT FRÅN VÅRA LOKALA RÅGHJÄLTAR. Rågmjölet i vårt knäckebröd är inte bara garanterat svenskt, det får vi från bönder som Anton Öhlund utanför Hedemora – men aldrig längre bort än 34 mil från vår egen kvarn. Ja, vi har en egen kvarn så att rågen kan komma så direkt som möjligt från gårdarna till oss, utan att åka omvägar. Allt för att minimera transporter. *Alla växthusgaser omräknade till effekten som koldioxid har på klimatet.

VI KAN GÖRA SÅ MYCKET MER. Även fast vi tagit bort all onödig plast i vårt bageri och väljer svensk kartong (som är dyrare än den importerade) för att undvika onödiga transporter, så räcker det inte. Vi måste bli ännu bättre om vi ska ha en värld värd namnet att lämna över till kommande generationer. Det är ett konstant pågående arbete som vi gärna delar med oss av. VÅRT HÅLLBARHETSARBETE EN DEL AV VAD VI GJORT: Vi bakar fossilfritt sedan 2013. All värme från ugnarna återvinns till lokalvärme och varmvatten. Tagit bort alla plastkassar, muggar och kartongband i plast.

DET HÄR JOBBAR VI MED: Byter bilar och frakter till fossilfria alternativ. Effektiviserar energianvändningen i bageriet ännu mer. Installerar solpaneler på bageriet.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Unga vill se

MER HÅLLBARA FÖRETAG Nästan 8 av 10 unga anser att företag/varumärken har ansvar att agera betydligt mer hållbart än vad de gör idag. Det visar en ny rapport. Det här ställer stora krav på hur företag kommunicerar, särskilt i samhällsbyggnadsbranschen, som släpper ut mycket koldioxid. AV MARTINA NYHLIN – FÖRETAGEN KAN INTE betrakta kom-

munikationen av sitt hållbarhetsarbete som en del av en pågående kommunikationstrend. Det som skiljer hållbarhetskommunikation från annan kommunikation är att denna i sig också har ett betydligt större samhällsansvar än annan kommunikation, säger Linn Jacobsson, Planning Director på Jung Relations som varit med och tagit fram rapporten. Ungas åsikter har stor betydelse för framtidens kommunikationsklimat eftersom det är de som ska finnas längst kvar på jorden. Därför gör Jung Relations rapporten ”Framtidens hållbaraste varumärken 2022” tillsammans med analysföretaget Ungdomsbarometern. Många företag använder sig idag av hållbara argument i sin kommunikation och arbetar även med hållbart transformationsarbete och måste hålla koll på ”budskapsbruset”

“

Det är inget nytt att unga är besvikna på vuxenvärlden. /Linn Jacobsson, Planning Director, Jung Relations

med hållbara budskap och hur det påverkar en ungdomsgeneration långsiktigt, säger Linn Jacobsson. I studien anser 79 procent av de intervjuade att företag/varumärken har ansvar att agera betydligt mer hållbart än vad de gör idag – Det är inget nytt att unga är besvikna på vuxenvärlden, men dessa siffror visar på en allt starkare enhällighet hos allt fler unga. >> STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 79

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Samhällsbyggnadsbranschen är en bransch med stor klimatpåverkan och har därför ett stort ansvar att nå fram till unga och berätta vad de gör för att bli mer hållbara.

Det som stod ut var också att 70 procent av de intervjuade är besvikna på hur Sveriges politiker agerar i hållbarhetsfrågan och vill se mer regleringar från politikernas håll på att företag ska agera mer hållbart snabbare, säger Linn Jacobsson. Många av de intervjuade tycker också att individen får för stort ansvar för att lösa klimatkrisen, att deras egna ansträngningar att leva hållbart inte har någon effekt och att det skrivs för många hållbarhetsrapporter – men görs för lite. Dessutom tycker nästan varannan att hållbarhetskommunikation gör dem mer oroliga än hoppfulla. Det här betyder att företag måste hushålla med budskapen om klimathotet för att inte skrämma bort konsumenter och förlora sin trovärdighet. Det blir svårare och svårare att ge generella tips och råd till företag som vill kommunicera sitt hållbarhetsarbete, men Linn Jacobsson tipsar om att skilja på det som är hållbarhetsarbetet – alltså företagets egen transformationsresa – och företagets kommunikation. – Inom sitt hållbarhetsarbete ska man bara jobba på och göra så mycket man kan, men man ska vara vaksam på vad i sin transformationsresa som man väljer att kommunicera. Man måste vara hård i urvalet, säger Linn Jacobsson. 80 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Det betyder att företag inte ska paketera sin lösning större än den faktiskt är. Dessutom har det blivit mycket viktigare med vilken tonalitet företagen har. – Människor idag är hårt ansatta av budskap om att jorden har problem och kommer att gå under om vi inte gör något. Man bör förstås inte måla upp en bild av att läget är extremt hoppfullt, men företagen bör fundera på hur mycket de bidrar till oron kring detta, säger Linn Jacobsson. Samhällsbyggnadsbranschen är en bransch med stor klimatpåverkan och har därför ett stort ansvar att nå fram till unga och berätta vad de gör för att bli mer hållbara. – Har vi en ungdomsgeneration som mår dåligt över att de känner att de anstränger sig men att deras egna ansträngningar inte verkar göra tillräcklig skillnad, så är det ibland för att de inte vet riktigt vad det är som gör stor skillnad. Där har de branscher som hanterar stora kapital ett enormt ansvar att försöka nå ut till unga mer och berätta vad de faktiskt gör samt vilken effekt de har, säger Linn Jacobsson. Dessa branschers stora utmaning kommer att bli att möta frustrationen kring att det inte går fort nog. – Och det finns det dessvärre inte en given lösning på, men kommer att bli en allt viktigare knäckfråga för branschen att reflektera över och där man har ett gemensamt samhällsansvar, avslutar Linn Jacobsson.

FAKTA

Om studien Framtidens hållbaraste varumärken är en studie där unga (18–35 år) får värdera varumärken, branscher, politiker och slutligen sig själva ur ett hållbarhetsperspektiv. Bakom studien står PR-byrån Jung Relations och Ungdomsbarometern. Studien bygger på 1 553 intervjuer med ungdomar i Sverige mellan 18–35 år.

FAKTA

Saxat från Ungdomsbarometern Nästan varannan ung (45 %) tycker att det är för mycket kommunikation med hållbarhetsbudskap. • 79 % anser att företag/varumärken har ett ansvar att agera betydligt mer hållbart än vad de gör idag • 63 % tycker att politiker lägger för stort ansvar på mig som individ att lösa klimatkrisen • 47 % tror inte att deras ansträngningar för att leva mer hållbart har någon verklig effekt • 46 % tycker att hållbarhetskommunikation gör dem mer oroliga än hoppfulla • 73 % tycker att det skrivs för många hållbarhetsrapporter men görs för lite

Klimatsmart isolering Ett bättre val! ✓ iCells cellulosa är ett organiskt

material – cellulosa från barrträd.

✓ iCell cellulosaisolering kan ta

upp och avge fukt som därmed tillåter att huset andas vid användande av ångbroms istället för diffusionsplast.

✓ iCells produktion av cellulosalösull, från råvara till färdig

Takduk

Ångbroms

produkt, förbrukar avsevärt mindre energi än isoleringsmaterial av mineraler eller olja.

iCells isolering finns både som lösull och skivor.

✓ iCells produktionsanläggning använder el från vind och vattenkraft.

iCell Skiva är lätt att hantera, dammar minimalt och inte minst suverän ur arbetsmiljösynpunkt, inget kli, klåda eller andra irritationer – helt enkelt en fröjd för installatören.

✓ iCells tillverkning sker mitt i vår nordiska marknad, vilket ger lägre miljöbelastning från transporter.

Vindskydd

Tejp

Cellulosaisolering från Sverige iCell cellulosaisolering är tillverkad i Sverige hela vägen från råvara till färdig produkt. Råvaran som vi använder är ocirkulerade returtidningar, som i sin tur tillverkats av rena cellulosafibrer från svenska barrträd. Att återvinna tidningar för att göra effektiv isolering är ett utmärkt sätt att spara på råvaror och energi.

Läs mer och hitta närmaste återförsäljare på icell.se

Vi tar täten för framtidens drivmedel. Med hjälp av banbrytande forskning om förnybara råvaror ser vi lösningen breda ut sig framför våra ögon – den svenska skogen. Stolt och ständigt växande. Här finns allt vi behöver för att ersätta fossil bensin, diesel och flygbränsle.

EDEN

•

I SVERIG

2021-08-24 11:01

MADE I

E•

TIL

Icell_annons190x125.indd 1

LV E R K

Vår väg till ett fossilfritt samhälle.

Fossilfri bensin

Hållbar råvara

Raffinaderi/Produktion

Fossilfri flygbränsle

Fossilfri diesel

Våra drivmedel är 100% förnybara och helt svensktillverkade. De kan tankas direkt – utan att fordonet anpassas. Utsikten är hisnande, vi kommer ha en fullskalig produktionsanläggning på plats i Norrsundet strax utanför Gävle. Följ med oss på vägen.

info@colabit.com www.colabit.com

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Våningsplanen öppnas mot ett atrium i mitten som inkluderar en spiraltrappa. Bild: 3XN Architects

FORSKAREN

– nytt Life Science Center certifieras med LEED och WELL I Hagastaden, med närhet till Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset, uppförs ”Forskaren”. Ambitionen är att certifiera byggnaden enligt LEED för högsta nivån Platinum och dessutom certifiera enligt WELL. AV KJELL-ARNE LARSSON HAGASTADEN ÄR redan en smältdegel för forskare verksamma

inom hälsa och Life Science. I och med ”Forskaren” som har en cirkulär utformning får nu området även i bokstavlig mening ett nav kring vilket verksamheterna cirkulerar. Forskaren ska rymma 24 000 kvadratmeter flexibla kontorslokaler, laboratorier och gemensamma ytor. På taket arrangeras en grön terrass och solceller installeras. Arbetsytorna kommer att hyras ut till aktörer inom Life Science. Bottenplanet blir öppet och offentligt. Här ska Tekniska museet inreda en filial, där allmänheten på ett lätttillgängligt och pedagogiskt sätt ska kunna ta del av vad som händer i forskningsvärlden. Det danska arkitektföretaget 3XN har tagit fasta på skandinaviska toner och utnyttjar ljuset tillsammans med naturliga och taktila material som trä och sten. Fasaden karaktäriseras av mycket glas och vertikala lameller i accoyaträ. Gemensamma bekvämlighetsytor präglas av gröna inslag. 82 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Som grund för miljökraven tillämpas inte enbart LEED och WELL. Stockholm Stads krav tillgodoses också, liksom byggherren Vecturas egna målsättningar som gäller bland annat klimatpåverkan. Inte minst väljs material som ger lägre utsläpp av CO2e i värdekedjan. – Vectura vill vara ledande när det handlar om minskad klimatpåverkan och cirkularitet, säger projektledaren Sherko Eliassi. Vi valde LEED för dess höga krav på styrning av hållbarhetsarbetet under produktion och förvaltning. Systemet täcker en lång rad miljöindikatorer, är internationellt och har hög trovärdighet. Certifieringsarbetet inleddes mycket tidigt i projektet, innan programhandlingen låg klar. Maria Nordberg från Polygon anlitades som LEED AP (Accredited Professional) och WELL AP. Hon kommer att finnas med under hela projektet. – Miljöaspekterna måste vara del av allt i projektet, inte minst vid upphandlingen och under produktionen. Alla måste förstå vad som gäller och arbeta mot gemensamma mål, fortsätter Sherko

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022 Eliassi. För frågor vänder man sig till AP:n eller till entreprenörens miljösamordnare. – Vi jobbar inte bara för att plocka poäng i certifieringssystemen, utan vill utveckla miljöaspekterna så mycket det går. Inriktningen är att ge Forskaren ett stort mervärde, menar Sherko Eliassi. För dokumentation och samling av bevis för certifieringarna görs samordningsvinster mellan LEED och WELL. Vectura drar nytta av den Cross Walk som finns, det vill säga en färdig rutin för samordningen. Alla produkter och material registreras i Byggvarubedömningen. Den är en viktig datakälla, liksom 3D-modellen för Forskaren. – Konsultföretaget Plant hjälper oss med bland annat klimatberäkningar och livscykelanalyser. Dessa hämtar data från 3D-modellen. Detta arbete går allt lättare allteftersom bättre verktyg utvecklas. Byggbranschen måste ha tillgång till bra verktyg som hänger med i utvecklingen och de allt högre miljökraven, både formella krav och krav från ambitiösa byggherrar som oss på Vectura, säger Sherko Eliassi. Vectura valde LEED:s systemanpassning ”Core & Shell” och inte ”Fully Fitted”. Core & Shell är lämpligt eftersom Forskaren ska hyresgästanpassas, vilket innebär att byggherren inte styr den precisa inredningen inom hyresgästlokaler. – Men för att säkra upp hyresgästernas hållbarhetsarbete i anslutning till fastigheten ska vi se till att ge dem Guidelines, avslutar Sherko Eliassi, projektledare för Vecturas bygge av Forskaren. Den första stora hyresgästen blir Elekta som placerar sitt huvudkontor i Forskaren. Elekta arbetar med precisionsdriven strålbaserad medicin. Företaget har skrivit ett grönt hyresavtal för 5 700 kvadratmeter kontor, laboratorier och Showroom.

Forskaren blir ett arkitektoniskt smycke – det runda huset i Hagastaden. Bild: 3XN Architects

Morgana tillverkar, levererar och monterar kompletta glaspartier. Morgana AB, Fiabgatan 1, 571 78 Forserum, www.morgana.se

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 83

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Socialtjänsten flyttar in i

MILJÖCERTIFIERAT KONTOR Samhällsbyggnadsbolaget har höga miljö- och hållbarhetsambitioner. Allt nyproducerat certifieras enligt Miljöbyggnad, bland annat en kontorsbyggnad som har färdigställts åt socialtjänsten i Västerås. AV KJELL-ARNE LARSSON SOCIALTJÄNSTEN HADE tidigare sin

verksamhet på flera olika adresser. Dessutom var lokalerna slitna och dysfunktionella. Behovet var stort att samlokalisera verksamheten till en plats. Tack vare att Socialtjänstens Hus nu står klart, har personalen fått mycket bättre arbetsmiljö och arbetet kan bli effektivare. Inte minst en gemensam administration bidrar till detta. Socialtjänstens Hus har uppförts vid Sigurdsgatan, med Comfort Hotel och Västerås Central som grannar. Det är lätt att resa hit och att hitta till huset. Med de nya lokalerna kan individ- och familjeförvaltningen värna om besökarnas integritet och trygghet på ett bättre sätt. Det är också lättare att samverka internt med närmare kontaktvägar, vilket ger möjlighet till snabbare handläggning och bättre service. Frågan om ett Socialtjänstens Hus väcktes i en moderat motion i maj 2014. Projektbeslut togs i Individ- och familjenämnden och Fastighetsnämnden i februari 2018 och i november 2019 gavs bygglov. Huset stod klart för inflyttning under januari i år. En förfrågan gick ut till marknaden redan under 2017 och Samhällsbyggnads-

bolaget presenterade ett förslag som föll i god jord hos Västerås Stad. Samhällsbyggnadsbolaget är inriktat på fastigheter för offentlig förvaltning och har stort fokus på att bidra med samhällsnytta. Nu står alltså kontorshuset klart vid Sigurdsgatan. Byggnaden har fem plan ovan mark och ett underjordiskt garage. Lokalytan omfattar 7 800 kvadratmeter, där Västerås Fastighetsförvaltning hyr 6 900 kvadratmeter på ett 15 år långt kontrakt. Entréplanet är välkomnande och öppet, med ett mottagningstorg och café. En trappa upp finns bland annat mötesrum och lokaler för konferens och sammanträden. I övrigt är det aktivitetsbaserade öppna kontorslandskap för ungefär 370 medarbetare. I den lägre huskroppen finns kontorslokaler samlade innanför en separat entré och dessa lokaler hyr Samhällsbyggnadsbolaget ut till externa brukare. Arkitekt för både hus och interiör är Et Cetera. Man har valt naturliga och gedigna material som tegel, trä och puts, som kommer igen i både fasad och interiör. Exteriört finns vertikala och horisontella träribbor med motsvarigheter i fönsternischer och inredning. Införlivat i byggnaden finns ett tegelväggsparti som bevarats från

Arkitekten Et Cetera och beställaren har valt naturliga och gedigna material som tegel, trä och puts, som kommer igen i både fasad och interiör. Bild: ET Cetera

den ursprungliga bebyggelsen. – Arkitektens insatser har fallit mycket väl ut, säger Maria Liderås, regionchef för region öst hos Samhällsbyggnadsbolaget. Inledningsvis gjordes utredningar om energianvändning och energiprestanda. Valet föll på att använda grön fjärrvärme från Mälarenergi och förnybar el. Taket är försett med solceller som klarar att producera nästan all fastighetsel. – Samhällsbyggnadsbolaget har höga ambitioner för miljö och hållbarhet. Företaget ska bli klimatpositivt till år 2030, berättar Maria Liderås. Som ett led i detta

%(5*675g0 Din ideala partner och leverantör av ventilation och service.

84 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

3/$776b771,1* ZZZ ESDE VH

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022 miljöcertifierar vi samtliga nyproduktioner enligt Miljöbyggnad Silver. Socialtjänstens Hus har klarat detta och fått sin preliminära certifiering. – Detta är vi absolut stolta över. Efter 2022 ska vi följa upp energianvändningen och kommer att följa upp även övriga indikatorer i Miljöbyggnad, fortsätter Maria Liderås. Den indikator som var svårast att arbeta med under projekteringen var dagsljuset. Stora fönsterareor ger givetvis mycket dagsljus. Samtidigt kan detta innebära värmeläckage vintertid och mycket solinstrålning sommartid. Projektörerna fick modellera mycket med geometri och formfaktorer innan man hittade den slutliga utformningen. Miljön kring Sigurdsgatan har av givna historiska skäl karaktär av hamn- och industriområde. Läget nära järnvägsstationen är centralt och gatunätet är väl utbyggt. Till platsens gröna värden hör strandpromenaderna längs Mälaren. Trots de begränsade förutsättningarna har beställare och arkitekt lyckats addera flera gröna värden. Det är lätt att nå huset med cykel och lätt att ställa ifrån sig den. Källsorteringshuset har försetts med en gradäng i form av en soltrappa där det går för den som önskar att ta en ”grön paus”.

Exteriört finns vertikala och horisontella träribbor med motsvarigheter i fönsternischer och inredning. Bild: ET Cetera

Projektet har genomförts som en totalentreprenad i samverkan där NCC som totalentreprenör svarat för både mark och bygg. – Tack vare tidigare uppdrag vi fått har vi faktiskt byggt mycket i denna stadsdel, berättar Patrik Widerönn, projektchef hos NCC. En utmaning med Socialtjänstens hus var att huset upptog större delen av byggplatsen. – Vi fick använda oss av inåt strävad spont vilket gjorde att grundläggningen tog längre tid. Vi har emellertid haft en fördel genom att vi kunde sitta i befintliga lokaler med en verkstad där vi förtillverkade en hel del byggelement, fortsätter Patrik Widerönn. Detta underlättade logistiken kring bygget. Husen har för övrigt stommar av stål och HDF-element som levererades av UPB Sweden AB.

NCC Västmanland Sörmland bygger i de allra flesta fall för att klara certifiering enligt Miljöbyggnad. Därför har företaget egna specialister, bland annat Miljöbyggnadssamordnare. Övrig hantering av miljöaspekter låg på platschefen. Som materialbedömningssystem användes Byggvarubedömningen. – En framgångsfaktor bakom projektet är det mycket goda samarbete vi haft med Samhällsbyggnadsbolaget, poängterar Patrik Widerönn. – Vi är mycket nöjda med NCC:s insatser. De har klarat sin del av arbetet med miljöcertifieringen bra och även byggproduktionen där de dragit fördel av tidigare erfarenheter av att ha byggt i detta område med svåra grundläggningsförhållanden, avslutar Maria Liderås.

FAKTA Socialtjänstens Hus Byggherre: Samhällsbyggnadsbolaget i Norden AB Totalentreprenör i samverkan: NCC Arkitekt: Et Cetera Eva Trangärd Arkitektkontor AB Kostnad: ca 250 Mkr

Vi bygger framtidens miljöer för arbete, boende och infrastruktur.

I Västerås har vi byggt Socialtjänstens hus som samlar verksamheten under ett tak i flexibla och väl anpassade lokaler. Vi utvecklar projekt med målsättningen att hitta nya smarta och hållbara lösningar för att skapa en bättre morgondag. Läs mer på ncc.se

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 85

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

För de respektive miljöindikatorer som ingår i Miljöbyggnad uppnådde Nya Humanisten Silver eller Guld, och med Guld som totalt betyg. Bild: Tomorrow

NYA HUMANISTEN – ambition för Miljöbyggnad Guld

Flertalet byggherrar som använder Miljöbyggnad siktar på nivå Silver. En av de mer sällsynta projekt som har ambitionen Guld är tillbyggnaden av Nya Humanisten vid Göteborgs universitet. Här är Akademiska Hus byggherre, ett bolag med en nollvision för sitt klimatavtryck. AV KJELL-ARNE LARSSON HUMANISTEN HAR DELS byggts om i de befintliga delarna, dels har en 16600 kvadratmeter ny tillbyggnad uppförts som skapat ”Nya Humanisten”. I projektet anlitades Mathilda Silva från Bengt Dahlgren som miljösamordnare och miljöbyggnadssamordnare. För certifieringen användes Miljöbyggnad version 2.2. Den preliminära certifieringen blev klar hösten 2018, drygt två år före inflyttning. När bygget stod klart i december 2020 gjordes en delcertifiering. Denna är frivillig inom Miljöbyggnad, men ger byggherren ett kvitto på att man är på rätt väg. För de respektive miljöindikatorer som ingår i Miljöbyggnad uppnådde byggnaden Silver eller Guld, och med Guld som totalt betyg. Detta givetvis med undantag av indi86 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

katorn Energianvändning som kan följas upp tidigast ett år efter idrifttagande. Detta ska nu göras liksom uppföljning av inneklimatet, bland annat med en enkät hos brukarna. Verifering innebär kontroll av att färdig byggnad uppfyller sökt betyg för respektive indikator från preliminär certifering. Verifieringen ska genomföras senast tre år efter att byggnaden tagits i drift. Den indikator som under projektering och produktion krävde mycket omsorg var kravet på dagsljus. Bland annat möblering, areor på fönster och skuggningar påverkar nivån av dagsljus. För miljöbedömning av byggprodukter och -material användes Byggvarubedömningen. Beställaren Akademiska Hus och byggaren NCC hade här stöd från projektets

miljösamordnare. Det visade sig att till slut fanns 1 200 produkter i huset, och samtliga hade hanterats med Byggvarubedömningen. Användningen av Byggvarubedömningen genererade den loggbok som krävs i Miljöbyggnad. – Här är det viktigt att få med var i huset de olika produkterna finns och bra att jobba proaktivt med dokumentationen i stället för att lägga in den i efterhand, säger Mathilda Silva. Har hon då några råd till de som överväger att certifiera för Miljöbyggnad Guld? – Tänk tidigt i projektet vad du vill ha ut av miljöcertifieringen. Miljöbyggnad Silver är redan det mycket bra. Ett alternativt om du inte tänker satsa på Guld är att ha Silver som mål för totalbetyget och välja Guld för några

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

av indikatorerna, föreslår Mathilda Silva. Oavsett vilken nivå som eftersträvas så har byggnadens utformning stor betydelse för indikatorer som dagsljus och solvärmelast. Att ta Miljöbyggnad i beaktning redan tidigt i

designprocessen är därför en nödvändighet. För att klara Silver eller Guld och då även när det gäller energianvändning har arkitekturen betydelse, närmare bestämt dess formfaktorer.

En alltför spektakulär arkitektur kan göra det svårt att få bra energiprestanda. Fotnot: den idag aktuella versionen av Miljöbyggnad är 3.1

BYGGA MED GLAS

– möjligheternas material! Glasbranschens teknik- och utbildningscenter, Glascentrum, ger ut en ny inspirations- och kunskapsbok om glas. Boken ska skapa inspiration om hur vi kan använda glas, ge fördjupad kunskap om glas som byggmaterial och beskriva regelverken som styr glasets möjligheter i byggverksamheten. “Det händer oerhört mycket i glasbranschen och i en ökande takt, så det känns mycket bra att vi nu har en aktuell och heltäckande bok som beskriver glaset som material, alla olika bearbetningar och funktioner och därtill de krav och regler som gäller när vi använder glas i byggnationen, berättar Per Sjöhult, huvudredaktör för boken.”

Träffa oss på Nordbygg! Monter C10:41

Ordinarie pris 535 kr, exkl moms och porto Medlemspris 195 kr, exkl moms och porto (Gäller för medlemmar i Svensk Planglasförening och Glasbranschföreningen.)

• • • • •

Tar fram riktlinjer för val och montering av glas – MTK Publikationer Glasrådgivning Företagsanpassade utbildningar Digitala utbildningar 0470-279 40 Opartiska besiktningar info@glascentrum-mtk.se

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 87

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Grönklassad skola får

GRÖN

TILLBYGGNAD

“

Om projekteringen har utförts väl och vi bygger som de har ritat så blir det bra, men det kräver förstås att vi är noga med alla tätningar och detaljer. /Ella Bringle, projektledare, Arcona. Bild: Arcona 88 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Vid kanten av Årstaskogen i Stockholm ligger Skanskvarnsskolan – en F-6-skola som ritades 1945 av arkitekt Paul Hedqvist. Nu byggs skolan till för att rymma bland annat högstadium och fullstor idrottssal. Den nya byggnaden kommer att certifieras för Miljöbyggnad Silver. AV MARTINA NYHLIN – VI BYGGER ALLA våra nybyggnationer med

kraven i Miljöbyggnad Silver. Det handlar både om att vi vill bygga med mindre fossila utsläpp, men också om att det här är en miljö där barn ska vistas och där det inte bör finnas farliga ämnen, säger Helene Logren, projektledare hos byggherren Sisab, Skolfastigheter i Stockholm AB. Den nya byggnaden uppförs intill den grönklassade Skanskvarnsskolan och har gestaltats med tegelfasad för att smälta in på skolområdet. Idrottshallen kommer att användas både dag-, kvällstid och helger, först av skolan och sedan av idrottsföreningar. Det är en fullstor idrottshall som byggs.

Den nya byggnaden uppförs intill den grönklassade Skanskvarnsskolan och har gestaltats med tegelfasad för att smälta in på skolområdet. Bild: Peter Nordahl

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Certifieringen Miljöbyggnad finns i tre nivåer, där Brons egentligen är en garanti att de krav som ställs i BBR uppfylls, medan kraven i Silver och Guld höjer ribban väsentligt. Skanskvarnsskolan har certifierats i Silver. – Totalt är det 16 parametrar vi jobbar med i Miljöbyggnad. Och vi lägger oss faktiskt på Guldnivå inom legionella, fuktsäkerhet, radon, solvärmelast, och termiskt klimat under sommaren, säger Helene Logren. En välgjord projektering är mycket viktig för att en miljöcertifiering ska kunna genomföras. I projektet har Coordia Consult AB anlitats för detta uppdrag. Utmaningarna för dem har bland annat varit att hitta rätt sakkunniga som kan få ihop alla krav som ställs. Vissa parametrar krockar nämligen lite. – Vad gäller skolor är det svårt att uppfylla både dagsljuskravet i lärosalarna och termiskt klimat. På sommaren vill man ha så små fönster som möjligt för att minska solvärmelaster, men ska man klara dagsljuskraven måste man ha stora fönster. Då får man lösa det på annat sätt, dagsljusinsläppet måste prioriteras men vi kan addera ventilationslösningar som sänker temperaturen, säger Thomas Totalt är det 16 parametrar vi jobbar Sandin, projektledare på Coordia AB. Idrottshallen är en annan utmaning, där vill man ha ljust och med i Miljöbyggnad. Och vi lägger oss fint men inte bli bländad. faktiskt på Guldnivå inom legionella, Ella Bringle är projektledare hos Arcona, som är entreprenör i projektet. Är projekteringen väl gjord är det inte svårare än vanligt fuktsäkerhet, radon, solvärmelast, för entreprenörerna att bygga miljöcertifierat hus, menar hon. och termiskt klimat under sommaren. – Om projekteringen har utförts väl och vi bygger som de har ritat så blir det bra, men det kräver förstås att vi är noga med alla /Helene Logren, projektledare Sisab, tätningar och detaljer, säger hon. En miljösamordnare har följt hela bygget. En viktig del i >>Skolfastigheter i Stockholm AB. Bild: Sisab

“

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 89

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

“

projektet har varit att alla material ska vara godkända i byggvarubedömningen. – Det är ganska mycket jobb för oss och våra underentreprenörer att följa upp materialen och hantera avvikelser när det inte går att undvika vissa material, säger hon. Arcona har också jobbat med kartläggning av hur mycket bränsle som används i projektet, något som tar sin lilla tid. Ella Bringle tycker att de krav som ställs i miljöcertifiering börjar bli en självklarhet. – I de flesta fall har beställaren krav på vilken miljödatabas som skall användas och i många fall även certifieringskrav. I de fall det saknas, ska Arcona ändå registrera produkter, material och dess placering i SundaHus Miljödata, säger Ella Bringle. Nybyggnationen pågår fram till sommaren 2022, sedan är tanken att elever ska flytta in i de nya lokalerna så den gamla skolan kan renoveras. – Vi räknar med att alla byggnationer ska vara klara 2023, när sen högstadiet kan öppnas är det skolan som bestämmer, säger Helene Logren.

FAKTA

Vad gäller skolor är det svårt att uppfylla både dagsljuskravet i lärosalarna och termiskt klimat. /Thomas Sandin, projektledare, Coordia Consult AB Bild: Coordia

Utbyggnad av skola i Årsta i Stockholm Tidplan: december 2019–juni 2022 Byggherre: Skolfastigheter i Stockholm AB SISAB Generalentreprenör: Arcona AB Projektör: Coordia AB Arkitekt skiss: Stadion Arkitekter AB Kostnad: 215 Mkr

Vi kan byggprocessen!

Vi hjälper er var ni än befinner er i byggkedjan. Våra medarbetare har mångårig erfarenhet av allt från idé till slutbesiktning. COORDIA CONSULT och MAKAB ingår sedan 2020 i samma koncern. Vårt gemensamma kontor finns i Sollentuna och tillsammans kan våra två bolag garantera en hög kompetens i byggprocessens alla delar. COORDIA CONSULT startades 1987 och MAKAB 1997. Mångårig erfarenhet inom alla tänkbara områden borgar för en gedigen erfarenhet.

90 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Förskolan byggs enligt SundaHus Miljödata med solceller och sedumtak på taket. Bild Chroma Arkitekter

INNOVATIV FÖRSKOLA

Förskolan på Närlunda i Helsingborg är unik på många sätt. Här används rivningsmaterial från bland annat miljöprogrammet Drottninghög som byggmaterial i ny tappning. Bild: Anna Olsson

byggs av återbrukat material Villa Canzonetta Förskola i Helsingborg har redan innan byggnaden står klar fått en hel del uppmärksamhet för att återbruka gammalt byggmaterial från miljonprogrammen på Drottninghög. Bland annat används håltegel, vilket förr ansågs vara omöjligt att återbruka. Med innovativa lösningar blir denna förskola en del av H22 City Expo, den internationella stadsmässa som äger rum 30 maj till 3 juli 2022. AV KIM HALL – MÅNGA KOMMUNER har hört av sig

för att få veta hur vi har burit oss åt. Att det skulle bli ett H22-projekt var klart tidigt, med istället för att lägga en massa tid på att utreda eventuella miljöbesparingar valde vi att testa oss fram. Jag inventerade allt som skulle rivas för att se om det fanns något vi kunde använda till förskolan, berättar Anna Olsson, projektledare på Fastighetsförvaltningen i Helsingborg. Projektet inleddes med ”brainstorming” 2020 där parterna talade om återbruk, något som byggbranschen borde bli bättre på, ansåg man. Nu var det inte så att hela förskolan skulle byggas med återbruk. Ambitionen är att våga testa. Här skulle nytt och gammalt blandas samtidigt som man ville möta framtiden med solceller på taket som försåg förskolan med el och sedumtak som tog hand om regnvattnet. Utemiljön skulle också vara innovativ, det vill säga inga fabrikstillverkade lekställningar. Nej här skulle fantasin få flöda genom att använda spillvirke, stockar och stenar samt

gamla betongrör så att barnen kunde krypa igenom jordvallen. Grunden i utemiljön är naturen själv. – Panelen från det gamla garaget som fanns på fastigheten bygger vi en kiosk av där barnen kan leka. Spillvirket från bygget används till att barnen får bygga något eget kreativt av, tillägger Anna Olsson. Förskolan som ska ge plats åt 115 barn, byggs i två plan i vinkel med fem avdelningar och omfattar cirka 1370 bruttoyta. Omgivningen är lummig och grön med ett grönt stråk intill. Konstruktionen består av platsgjutna bärande innerväggar, utfackningsväggar i plan ett och kompletterande stålpelare. Bjälklag i betong, det vill säga plattbärlag med pågjutning. Plan två har en träkonstruktion, bärande ytterväggar av trä och fribärande takelement från norska Lett-Tak. – Vi jobbar i strategisk partnering och bygger efter SundaHus Miljödata med bra materialval. Invändigt har vi akustikpanel och stegljudskrav på mattor för

ljudet, klimatstyrd ventilation med värmeväxling och bra ljusinsläpp. Vi kommer bland annat att återbruka klinkergolv och vaskar i den mån det går. Solcellerna på taket placeras på ena flygeln och är cirka 100 kvadratmeter på en total takyta om cirka 680 kvadratmeter. Sedumtaket bidrar både till biotopen och har en fördröjande effekt på dagvattnet, säger Jonas Hallberg, projektchef på Skanska Sverige som har totalentreprenaden. Chroma arkitekter har ritat förskolan, som beräknas vara färdigbyggd runt årsskiftet 2022/2023.

FAKTA Nybyggnad Närlunda förskola, Helsingborg Tidplan: november 2021–december 2022 Byggherre: Helsingborg stad Fastighetsförvaltning Totalentreprenör: Skanska Sverige AB Arkitekt: Chroma Arkitekter AB Entreprenadkostnad: 40-45 Mkr STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 91

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Nu finns cirka 600 projekt inne i märkningsprocessen. Till de godkända hör Riksbyggens brf Riddaren i Linköping.

Svanen för småhus, flerbostadhus, förskolor och skolor

– SNART ÄVEN FÖR KONTOR Svanen är en välkänd miljömärkning på konsumentprodukter, och som sedan länge även kan användas för att miljömärka byggprodukter och byggnader. Byggnadstyper som är möjliga att Svanenmärka är småhus, flerbostadshus, förskolor och skolor. I och med ett nytt kriteriedokument som släpps i höst blir det möjligt att Svanenmärka även kontorshus. AV KJELL-ARNE LARSSON SVANENMÄRKNING AV byggvaror, byggmaterial och kemiska byggprodukter tar fasta främst på kemiskt innehåll, hälsa och yttre miljö. En lång rad produkter har redan Svanenmärkning och är färdiga att använda i byggprojekt som ska Svanenmärkas. Andra produkter som saknar den märkningen kan finnas i Svanens husproduktportal – tack vare att de har använts av tidigare byggare – är godkända och får väljas från portalen. Övriga produkter hanteras i tidigt skede i respektive projekt som skickar in de dokument Svanen kräver och granskas sedan av Svanens personal centralt och blir godkända eller icke godkända. För byggnader som kandiderar för att få märkning tillämpar Svanen ett holistiskt perspektiv, det vill säga det omfattar många aspekter och baseras till stor del på livscykelanalyser. Att en byggnad är Svanenmärkt innebär: • låg energianvändning 92 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

• hälsosam innemiljö • stränga kemikaliekrav • hårda krav på hållbarhet, certifierat trä • goda möjligheter för återanvändning och återvinning • hänsyn till yttre miljö • kvalitetssäkrad byggprocess – Svanenmärkning lägger stor vikt vid byggmaterialens kemiska innehåll, sammansättning och risken för emissioner. Det vill säga målet är att inte bygga in skadliga eller olämpliga ämnen. Även i övrigt är målet att människor ska må bra och trivas. Samtidigt värnar vi om den yttre miljön, säger Stefan Björling, affärsområdeschef för hus och renoveringar på Svanens svenska kontor och dessutom koordinator för Norden. För att kunna Svanenmärka ett byggprojekt måste Svanens så kallade Kriteriedokument följas, vilket fungerar som manual. För närvarande gäller Kriteriedokument generation 3. Byggnaden måste klara 41

obligatoriska krav och dessutom samla poäng inom 14 poängkrav. För att bli godkänt måste byggprojektet få ihop ett visst antal poäng. Slutbetyget är antingen godkänt eller icke-godkänt. Huvudmannen som ansöker om Svanenmärkning kan vara en byggherre, en betydande entreprenör eller annan part som har rådighet över byggprojektet. Denna huvudman kallas licensinnehavare. Liceninnehavaren måste se till att ett antal roller besätts i byggprojektet för att klara insatserna fram till färdig licens. Rekommendationen är att använda sig av en diplomerad Svanensamordnare, som är utbildad av Svanens organisation. Svanen står sedan alltid till tjänst med en personlig rådgivare som finns med under hela processen. – Information och samverkan är viktiga, så vi bygger en relation med licensinnehavaren, fortsätter Stefan Björling. Glädjande nog vill

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022 alla byggare göra rätt, men de behöver hjälp under byggprojektets gång. Exempelvis har vi stora resurser när det gäller kompetens inom kemi och hälso- och miljörisker. Huvudmannen för byggprojektet – licensinnehavaren – måste i tidigt skede ta hänsyn till och planera för obligatoriska krav och poängkrav, speciellt rutiner för information och utbildning samt för inköp av material. Licensinnehavaren måste redovisa byggmaterial, -varor och kemiska produkter i Svanens husproduktportal. Godkända produkter i denna blir valbara för alla andra som ansöker om Svanenlicens. På Svanens kontor finns ”Husteamet” som handlägger inskickad dokumentation och stöttar projekt. Projektets personlige rådgivare gör en eller flera kontrollbesök på bygget för att se att allt är som det ska. Tiden från ansökan om licens till färdig licens beror givetvis på det specifika projektet, men ett riktmärke är mellan 6 månader och två år. Den som blir godkänd kan sedan flagga med att byggnaden är Svanenmärkt. Miljömärkningsprocessen har dessutom genererat en loggbok som kan användas under drift och förvaltning av byggnaden.

Ingen återcertifiering – Vi har inget krav på återcertifiering av byggnaden. Varje Svanenmärkt byggnad är i grunden mycket bra. Svanenmärkta hus efterfrågas av byggherrar, entreprenörer och konsumenter och med deras motivation och drivkraft i grunden tror vi att de också kommer att förvalta byggnaden på ett hållbart sätt, menar Stefan Björling.

Även för renovering Det finns ett kriteriedokument även för att kunna Svanenmärka byggnader som renoveras. – I Sverige finns hittills ett projekt som har ansökt, medan det i Danmark och på Island finns flera som är klara med sin Svanenmärkning. Jag tror att ROT-projekt blir nästa stora område för vår märkning. Potentialen är oerhört stor, avslutar Stefan Björling. Som för övrigt berättar att intresset för Svanen har ökat kraftigt senaste 2–3 åren. För närvarande finns cirka 600 nybyggnadsprojekt som är inne i märkningsprocessen. Under hösten kommer en ny generation av Kriteriedokumentet för Nya byggnader, generation 4. Det får mer tyngd på cirkulärt tänkande och cirkulär ekonomi. Vidare blir det kompatibelt med EU:s taxonomi. Med denna version av kriterierna blir det också möjligt att Svanenmärka kontorsbyggnader.

“

Svanenmärkning lägger stor vikt vid byggmaterialens kemiska innehåll, sammansättning och risken för emissioner. Det vill säga målet är att inte bygga in skadliga eller olämpliga ämnen. Även i övrigt är målet att människor ska må bra och trivas. Samtidigt värnar vi om den yttre miljön. /Stefan Björling, affärsområdeschef för hus och renoveringar, Svanen. Bild: Kjell-Arne Larsson

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 93

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Att få möjlighet att köpa en renoverad lägenhet i ett 1700-talsslott i Sverige är sannolikt väldigt unikt. Bilder: Björn Bernström

1700-TALSSLOTTET ska blomstra igen

Från adligt fideikommiss till radhus och lägenheter med tillhörande återskapad trädgård som görs tillgänglig för allmänheten. Nu renoveras 1700-talsslottet Östanå slott i Österåker med mycket omsorg. Bakom projektet står den erfarne fastighetsutvecklare Jens Lackmann. AV MARTINA NYHLIN – DET SOM KÄNNS bra i själen att göra –

det är det som räknas, säger Jens Lackmann, projektutvecklare på Östanå Real Estate. Östanå slott köptes i början av 2000-talet av BTH Bygg från ett så kallat fideikomiss, en sammanhållen äganderätt som brukats i adliga släkter. BTH Bygg:s plan var att även få bygga nyproduktion på fastigheten, men när detta ärende fastnade hos kommunen stod slottet och förföll i väntan att myndighetskvarnarna skulle mala färdigt. 94 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Jens Lackmann, som har varit projektutvecklingschef på Fabege, regionchef på PEAB och vd på Strabag projektutveckling åkte ofta förbi slottet på väg till och från hemorten Åkersberga och bekymrade sig över fastighetens tillstånd. När han sedan själv fick chans att köpa slottet insåg han att om platsen skulle utvecklas så gällde det att börja med att renovera slottet. – Att börja med projektutveckling och sedan ta sig an slottet var inte uppskattat och

nog inte trovärdigt. Vi vände på det hela och började med att ta hand om slottet och drev processen för att få bygglov och stycka de fastigheter som fanns i slottsmiljön, säger han. Arkitekten Andreas Martin-Löf kopplades tidigt in i projektet och nu byggs totalt 18 bostäder i slottets huvudbyggnad, flyglar och gårdshus. Det blir ett unikt boende utan motsvarighet i Sverige, med bostäder i restaurerad och uppdaterad 1700-talsmiljö.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Bild: Björn Bernström

En poäng med renoveringen är att Östanå slott blir öppet för allmänheten. Parken kring slottet restaureras och det finns planer på ett musteri i framtiden. Bild: Niclas Magnusson

Bild: Björn Bernström

– I slottet har vi gjort åtta lägenheter som nu är färdigställda med slutintyg och till salu. I flyglarna kommer vi att göra sex radhus i bostadsrättsform, där den första blir inflyttningsklar till sommaren, säger Jens Lackmann. Slottet hade ägts av en privatfamilj och har renoverats och förändrats en del genom åren. Det fanns därför ingen kulturminnesmärkning av husen. Men målet har ändå varit att renovera slottet så varsamt som möjligt. – Andreas Martin Löf är extremt bra på att se gammal miljö med lite ny touch. Det har varit mycket viktigt att allt gammalt bevarats, säger Jens Lackmann. Under renoveringen har till exempel hundra år gamla målningar tagits fram och renoverats och ett rum har dekormålats utifrån hur det såg ut 1790. – Vi har även renoverat alla kakelugnar så att de är eldningsbara igen och sett till att detaljerna kommer ifrån Eskilstuna byggbeslag, för att få tidsenliga detaljer. Ungefär 1918 gjorde Ivar Tengbom en

stor renovering av Östanå slott där han ritade om slottet och täckte över målningarna. – Vi har valt att återskapa Tengboms era på bottenvåningen medan mellanvåningen fått det ursprungliga utseendet från 1790, säger Jens Lackmann. Projektet har också till exempel använt svenskproducerat stenmaterial, och smide från Wira bruk intill. – Vi har velat hålla ihop allt för att få en story i byggnaden. Denna story kan beskådas från hissen där vi glasade in en del så skillnaden mellan åren syns när man åker hiss, säger Jens Lackmann. För att förbättra husets energiprestanda har fönstren renoverats med energiglas. Fönstrens vackra yttre handblåsta glas kunde därmed bevaras. – Vi har satt in ett bergvärmesystem i huset, så det har varit varmt under vintern, säger Jens Lackmann. För Jens Lackmann har det också varit viktigt att ge allmänheten tillgång till parken runt Östanå slott. – Vi jobbar utifrån en plan för hur träd-

gården såg ut 1850 och planerar att återskapa parken under fem år. Tidigare fanns 400 äppelträd på hela fastigheten. Vi har nu planterat 45 nya och kommer nog komma upp i 100 totalt. Sen sätter vi ut bikupor för pollinering och målet är att kunna ha musteri i framtiden, säger Jens Lackmann. Även rosor kommer att återplanteras i parken. – På det här sättet får allmänheten tillbaka något. Nu kan man vistas här och det har man inte kunnat göra tidigare, säger han.

FAKTA Fakta Östanå slott Den minsta lägenheten i slottet är på 52 kvadrat och paradvåningen har 192 kvadratmeters yta. Radhusen i flyglarna är 130–150 kvadratmeter. Snittlägenheten ligger på ungefär 70–80 kvadratmeter. Slottet är beläget ca 45 minuter norr om Stockholm, 20 min från Åkersberga och 25 minuter från Norrtälje. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 95

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

En digital tvilling av en stad kan användas med minst fyra tidshorisonter. Bild: Göteborgs Stad

VIRTUELL STAD OCH AI som stöd för stadsplanering i Göteborg

Under konferensen Building Sustainability som arrangerades av SGBC presenterades flera bidrag under rubriken ”AI som verktyg för hållbar stadsutveckling”. Ett av de riktigt potentiella projekten genomförs i Göteborgs stad. Där visas möjligheterna att använda en digital tvilling av staden, tillsammans med AI, som verktyg i klimatarbetet. Tänkbara tillämpningar finns inom allt från stadsplanering till att prognosticera konsekvenser av klimatförändringen och förutsäga allvarliga händelser. AV KJELL-ARNE LARSSON PRESENTATÖR VAR Eric Jeansson, geodatastrateg och projektledare för ”Virtuella Göteborg”, ett projekt som utförs inom Göteborgs stad. Digital tvilling och AI kan användas både för att anpassa (parera) för klimatförändringar och för att planera staden i stort. Klimatförändringarna bedöms orsaka en höjning av havsnivån med 0,7 meter till 2100. Hur kan exempelvis Gustav Adolfs Torg drabbas av 2100 års maximala högvattennivå? Detta går att simulera, vilket Eric Jeansson visade i bild och film. 96 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Virtuella Göteborg använder visuella data som flygbilder och drönarbilder samt geodata. Till dessa kopplas annan information och så byggs en digital tvilling av Göteborg. I denna går det att ta hänsyn till olika händelser och med hjälp av AI kommer man i en framtid att kunna simulera olika utfall. Tanken är att AI också tar beslut, bättre än människan som inte klarar komplexa underlag och komplexa scenarier. Mer direkt i vardagen går det att med hjälp av den digitala tvillingen förbättra underhåll av staden och dess tekniska system.

I plan- och projektarbete blir det möjligt att simulera utfallet av olika byggplaner. – Jag ser en stor potential att använda AI för att jobba med stadsutveckling i stort, menade Eric Jeansson. Vi kan göra en smartare planering. Den blir i verklig mening multidisciplinär. Hållbarhet är så mycket mer än teknik och ekologi, alla sociala aspekter måste också finnas med. För att tala om tillämpning i realtid kan en digital tvilling tillsammans med AI observera (via sensorer, Internet of Things) och även kontrollera, och som nämnts själv ta beslut.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

AI blir viktig för att simulera och analysera effekter av såväl händelser som olika tänkbara planalternativ. Det går att se en parallell med hur nya bilmodeller utvecklas. Först konstrueras en virtuell bil som får genomgå en virtuell krocktest, långt innan en fysisk sådan genomförs. – Man kan säga att vi vill krocktesta Göteborg, förklarade Eric Jeansson.

”Timeless experience” Med hjälp av AI går det också att samla på sig ”timeless experience” inför kommande planer och projekt. Det kan gälla allt från enskilda byggnationer till trafikplanering. AI blir således ett stöd för att både förstå skeenden och samband, nå konsensus och vidta åtgärder. – Den digitala tvillingen kan tillhandahålla stadens alla processer med relevant information och agera som en plattform för planering, styrning och förvaltning, men också som en testbädd för utveckling och innovation, sammanfattade Eric Jeansson. För att bygga upp tvillingen är det tänkt att insamling av geodata och all annan infor-

mation ska göras automatiskt och här kan AI bidra med att samla data på ett smart sätt. I leveransen Alpha 2 skapas nu en första digital tvilling av Göteborg. Detaljgraden blir inom flera stadsdelar så hög att den möjliggör en virtuell promenad i staden, även i nattljus. Det kan tilläggas att i Storbritannien pågår ett liknande projekt att göra en tvilling av hela Storbritannien. Även i Kina pågår motsvarande arbeten.

“

Hållbarhet är så mycket mer än teknik och ekologi, alla sociala aspekter måste också finnas med. /Eric Jeansson, projektledare, Virtuella Göteborg Bild: Geoforum STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 97

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

– Jag brinner för omställningen och min roll är att vara med och möjliggöra den, säger Filip Elland, hållbarhetschef hos Castellum.

ÅRETS PERSON

inom hållbart samhällsbyggande Filip Elland som är hållbarhetschef hos Castellum vann utmärkelsen ”Årets person inom hållbart samhällsbyggande” vid SGBC Awards 2021. FILIP ELLAND HAR SEDAN 2014 varit med och utvecklat hållbarhetsarbetet hos Castellum. Vid ett seminarium som arrangerades av SGBC berättade han om företagets hållbarhetsmål och hur de konkret jobbar för att klara målen samt dagens och morgondagens utmaningar. Långsiktiga mål är viktiga, men för att komma någonstans måste de brytas ner till delmål och till fastighetsbestånd. Se först till att mäta, ”bokföra” och analysera befintliga utsläpp så gott det går. Det är svårt att mäta och räkna på allt, men förfina och precisera efterhand. 98 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Castellum har tagit fram rutiner för att räkna ut flera olika hållbarhetsnyckeltal. Dessa följs upp varje kvartal för befintliga fastigheter. För varje stor nyproduktion sätts specifika mål upp. Bland annat detta har gjort Castellum till ett av världens mest framgångsrika fastighetsbolag inom hållbarhet. Filip Elland betonade flera gånger betydelsen av krav från kunderna. Och de bör dessutom involveras i Castellums hållbarhetsmål. Om fastigheten ska vara hållbar måste exempelvis också kundernas energianvändning och avfallshantering vara hållbar.

Samverkan mellan aktörer och med intressenter är överhuvudtaget viktigt för att möta alla utmaningar. Konkret tekniskt nämnde Filip Elland bland annat vikten att öka användningen av solenergi och utveckla återbruk/återvinning. Han gjorde framåtblickar och redovisade sex betydande trender: • Förnybar energi och lagring • Hälsa och välbefinnande • Klimatstyrning & klimatrisk • Ökad efterfrågan & engagemang • Cirkularitet & återbruk • Inkludering och mångfald

PAPPERSKORGAR FÖR EN FINARE VARDAG & EN RENARE MILJÖ w w w . s o r t i f y . s e

RENARE MILJÖ •Råttsäker •Fågelsäker •Brandbeständig •Kan utrustas med smart mätteknik •Kan lätt byggas ihop till ett källsorteringssystem med valfritt antal fraktioner

FINARE VARDAG •Stilig design •Överlägset rostskydd •Stark och tålig konstruktion •Kan folieras efter kundens önskemål •Anpassad för markförankring direkt från produktion

Återvinningslösningar i Norr AB info@sortify.se | +46 70-585 66 66

POSTTIDNING B Stordåhd Kommunikation AB Box 451 30, 104 30 Stockholm

Vi finns på plats för dina frågor! Trimtecgruppen finns på plats under Nordbygg. Du hittar oss i monter B16:02 där vi visar de senaste produkterna och den senaste tekniken från Trimble.

Trimtecgruppen är en av Sveriges största återförsäljare av mätinstrument. Spectra bygglaser, Totalstationer, GNSS, Fältdatorer, Skanners och GEDO med tillhörande mjukvarulösningar från Trimble. Vi har idag fem serviceverkstäder med högsta servicecertifieringen från Trimble.

Byggbar data genom hela byggnadens livscykel med innovativa mjuk- och hårdvarulösningar från Trimble. Om man kombinerar en robot, BIM, satellitnavigering, laserskanning och artificiell intelligens, vad får man då? Kom till vår monter så får du se.

Grönt Samhällsbyggande 1/2022

Articles inside