6 minute read
LEED
LEED är ett internationellt certifieringssystem som funnits sedan 1998. Det är utvecklat av en systerorganisation till SGBC, nämligen U.S. Green Building Council. Målet med systemet är en hållbar projektering, byggproduktion och drift. Miljöaspekterna omfattar energi- och vattenförbrukning, innemiljö, material, avfallshantering och mycket mer.
SWEDEN GREEN Building Council har ett samarbetsavtal med USGBC som syftar till att underlätta för svenska projekt att använda LEED och marknadsföra systemet.
Det finns en lång rad varianter på LEED, anpassade till varje typ av projekt, från enkla hyresgästanpassningar till stora kommersiella lokaler, bostadsbyggen samt kollektivtrafikanläggningar, stadsdelar och hela städer.
Inom LEED arbetar man strategiskt för sju prioriterade hållbarhetsområden: • Klimatfrågan • Hälsa och välbefinnande • Vattenresurser • Biologisk mångfald och ekosystemtjänster • Materialresurser • Hållbar ekonomi • Gemensam livskvalitet
De poäng som samlas under certifieringsarbetet fördelas på de sju områdena, där Klimatfrågan är den som ger flest poäng. För klimatfrågan handlar det om energianvändning, typ av energikälla, effektstyrning, säkerställa god idrifttagning, men även val av köldmedia.
Poängen som samlas under certifieringsarbetet fördelas på de olika hållbarhetsområdena. Hur poängfördelningen görs beror på system och tillämpning. Certifieringen delas ut på fyra nivåer: Certified, Silver, Gold eller Platinum.
LEED går att tillämpa oavsett storlek på projekt, från små hyresgästanpassningar till stora städer. Förutom projektstorlek har LEED ett tjugotal olika anpassningar för nybyggnationer, renoveringsprojekt och fastigheter i drift.
De olika systemanpassningarna fördelas på fem områden:
1. Projektering och byggproduktion som omfattar nybyggnationer och större ombyggnader av hela hus
• Ny/ombyggnad inklusive inredning (Fully Fitted) • Ny/ombyggnad omfattande stomme och klimatskal (Core & Shell) • Ny/ombyggnad av sjukvårdsbyggnader • Ny/ombyggnad av datacenter • Ny/ombyggnad av hotell och motsvarande • Ny/ombyggnad av lager- och logistikbyggnader • Ny/ombyggnad av skolor • Ny/ombyggnad av handel
2. Projektering och byggproduktion för inredning/hyresgästanpassning som omfattar inredning/hyresgästanpassning av lokaler antingen i nya byggnader eller ombyggnad i befintliga
• Kommersiella interiörer, andra än nedanstående • Hotell och motsvarande • Handel
3. Förvaltning och underhåll
• Befintliga byggnader, som inte tillhör någon av nedanstående • Hotell och motsvarande • Datacenter • Lager- och logistikbyggnader • Skolor • Handel
4. Bostäder
5. Stadsdelar
När det gäller ny- och ombyggnationer innehåller LEED-systemet följande miljöaspektområden: • Lokalisering och transporter
Här bedöms bl.a. val av plats, närhet till kommunikationer och serviceåtgärder för att minska bilåkande till fastigheten • Hållbar plats
Här bedöms bland annat dagvattenhantering, biodiversitet och ljusförorening • Hushållning med vattenresurser • Energi och atmosfär
Här bedöms bland annat energianvändning, förnybar energi, val av köldmedier, uppföljning och kontroll av installationer • Material och övriga resurser
Här bedöms material och materialanvändning, bland annat avfallshantering och livscykelpåverkan från material • Inneklimat >>
Här bedöms bland annat termiskt klimat, ventilation, belysning, dagsljus och utsikt • Innovation
Manualer för LEED tillhandahålls av USGBC. Sedan är det en tredjepartsgranskare från Green Business Certification Institute (GBCI) som granskar LEED-projekten.
Granskningen av bevis kan göras i en eller flera omgångar. Första granskning kan göras efter färdig projektering. Bevisen granskas gentemot alla indikatorer, vilket är en styrka med LEED, det vill säga, det som är granskat och godkänt i projekteringsfasen är godkänt även för färdig byggnad så länge inga förändringar sker.
Registrering och certifiering sker via en plattform som heter LEED Online. Den fungerar som ett projekthanteringsverktyg och kan används av alla projektmedlemmar i certifieringsprocessen. LEED Online samlar projektets alla certifieringsdokument och används också för frågor till LEED och för att acceptera beslut om certifiering.
Accredited Professionals
Det är alltså GBCI som utför granskningen, det behövs ingen Assessor såsom i BREEAM.
Den som låter LEED-certifiera ett projekt kan välja att ha en licensierad LEED Accredited Professional (LEED AP) i projektet. I Sverige är det vanligen miljösamordnaren som är LEED AP, men det kan också vara någon annan i projekteringsgruppen. En LEED AP har genom sin certifiering visat att hen har djupare kunskap om LEED.
Det är inget krav att det finns en LEED AP i projektet, men en erfaren AP underlättar och ger ett extra poäng. – En LEED AP eller dess motsvarighet samordnar, har överblick och fungerar som stöd för andra i projektet. Vem i övrigt som gör exakt vad varierar. LEED är inte så svårt att använda och sedan man certifierat ett projekt går det lättare. Det är alltid möjligt att få support och råd från SGBC, säger Pia Öhrling, senior expert för LEED hos SGBC.
För ny- och ombyggnadsprojekt krävs att energimodellering görs enligt ASHRAE:s energistandard. Det är därför en fördel om den som gör projektets energimodell har erfarenhet av ASHRAE. – Det har varit diskussioner om att tillåta även andra standarder, men fördelen med ASHRAE är att byggnader i olika länder kan jämföras, fortsätter Pia Öhrling.
SGBC:s roll är bland annat att arbeta för anpassning av LEED till svenska förhållanden. Exempelvis har SGBC en Energiarbetsgrupp som arbetar med en riktlinje för hur fjärrvärme och fjärrkyla ska hanteras i LEED och man hoppas få riktlinjen klar innan sommaren.
För ny- och ombyggnader krävs en Commissioning Authority (kan översättas med samordnare för idrifttagning). Den personen måste ha erfarenhet av Commissioning sedan tidigare, det behöver dock inte vara erfarenhet från LEED-projekt. SGBC planerar att starta en arbetsgrupp för Commissioning, för att klargöra vilka handlingar som ska redovisas och därmed förenkla för projekten som LEED certifierar.
Manualerna för LEED är på engelska. LEED-systemet är inte helt anpassat till svenska lagar och regelverk, men det har sedan starten blivit mer och mer anpassat till internationella och europeiska standarder.
Verifieringsprocessen är på engelska. Granskningshandlingar måste därför vara översatta till engelska i sådan mån att de förstås.
Den nu gällande manualen är LEED v4. Det finns samtidigt en pilotversion v4.1. Projekt kan välja att registrera enligt v4 eller v4.1. Man kan också välja att registrera i v4 och välja valfria credits från v4.1 – det är rekommenderat eftersom det ger mer flexibilitet.
Ofta finns redan krav på att för byggprodukter använda bedömningssystem som Byggvarubedömningen, Basta eller SundaHus Miljödata.
Finns det då några rutiner som förenklar för koppling till och samordning mellan LEED och bedömningssystemen? – Det går att använda dokumentation från bedömningssystemen men det är inte automatiskt godkänt, svarar Pia Öhrling. Men vi arbetar med att försöka få svenska materialbedömningssystem godkända för LEED och hoppas kunna få fram en ACP – Alternative Compliance Path – för detta.
ACP är ett alternativt sätt att uppfylla kraven eller alternativt sätt att bevisa att kraven uppfylls. Det finns ACP:er som alla projekt kan använda, men det finns också ACP:er som gäller för europeiska projekt.
Det kan också finnas svenska ACP:er. Sverige har till exempel tagit fram en ACP för dagsljus.
När den som låter utföra certifieringar har många liknande byggnader går det att certifiera en prototyp. För befintliga byggnader går det att använda Volymcertifiering, där rutiner och annat kan godkännas på företagsnivå. Det förekommer även campuscertifieringar där man kan samordna vissa kriterier för byggnader som ligger på samma tomt.
Ej krav på återrapportering
Det finns för närvarande inget krav på återcertifiering av ny- och ombyggnationer. Det rekommenderas dock att återcertifiera byggnaden när den tagits i drift.
Den åter- eller recertifieringen följer kraven för ”LEED for Existing Buildings”, men redan certifierade byggnader behöver inte ta fram policys med mera utan behöver bara rapportera data över energi- och vattenanvändning, källsorteringsdata för avfall under driftskede, resultat från resvaneenkät samt resultat av inomhusmiljöenkät och/ eller mätning av inomhusluften. – Det finns alltså inget krav att följa upp med LEED for Existing Buildings Operation & Maintenance, säger Pia Öhrling.
SGBC håller endags basutbildning i LEED. Det går även att beställa skräddarsydda specialutbildningar. Översiktlig information om LEED ingår också i SGBC:s introduktionsutbildning som täcker alla system. Det finns även specialkurser, exempelvis en materialkurs som tar upp materialkrav i samtliga system.
