Låt materialen tala

SBUF, Smart Built Environment och Infra Sweden 2030 står bakom mötesserien ”Bygg Kompetens”. Ett webinarium i februari tog upp byggmaterialens sammansättning och innehåll samt hur de kan deklareras, under rubriken ”Låt materialen tala!”

AV KJELL-ARNE LARSSON

ANDRZEJ CWIRZEN från Luleå tekniska universitet presenterade ett utvecklingsprojekt inriktat på att använda sensorer i betongkonstruktioner – SmartCem.

Bakgrunden är att ju högre livslängd en betongkonstruktion får desto lägre blir miljöpåverkan.

Nyttan skulle vara stor av ett mätsystem som indikerar begynnande skador i god tid och ge möjlighet för tidigt förebyggande tillståndsbaserat underhåll.

Dagens sensorer är begränsade. Andrzej Cwirzen föreslog dels att genom inblandning av nano kolfibrer göra betongen elektriskt ledande i vissa partier och dels placera sensorer i konstruktionen. Dessa kan mäta mekaniska spänningar, temperatur, fuktighet, begynnande sprickor och kloridinträngning under konstruktionens hela livslängd. Sensorerna ska nämligen klara sig under hela livslängden.

Pilotförsök har gjorts i semiskala och nu vill utvecklingsprojektet få till ett fullskaligt försök.

Johanna Andersson, projektledare på IVL, gav en kort introduktion till projektet ”Digitalisering och industrialisering för ett hållbart samhällsbyggande” som till 50 procent finansieras av Smart Built Environment. Projektet består av tre delar: • Kravställning gällande miljö- och klimatdeklarationer på leverantörer. Skapa en handlingsplan för utrullning hos HBV som är allmännyttans inköpsorganisation. • Utreda och klargöra klimatnyttan från återbruk av byggprodukter. Projektet har tagit fram en handbok som rekommenderas. • Utveckling av EPD-verktyg

Gällande sistnämnda punkt gjorde Martin Erlandsson – också från IVL – en närmare presentation.

EPD står för Environmental Product Declaration – Miljövarudeklaration. EPD:er finns för många produkter. I byggbranschen har EPD:er blivit bekanta framförallt för aktörer som måste redovisa klimatdeklarationer. Från 1 januari ska enligt lag flertalet byggprojekt uppvisa en klimatdeklaration.

Här beaktas enbart utsläppet av växthusgaser – koldioxidekvivalenter CO2e. En EPD för en byggprodukt innehåller uppgifter om betydligt flera miljöpåverkanskategorier.

En EPD visar specifika utsläppet, exempelvis kg CO2e per kg produkt. Om detta multipliceras med mängden av produkten i kg och detta görs för alla produkter i byggnaden, erhålls det totala utsläppet i CO2e för hela byggnaden (i klimatdeklarationen begränsas det dock till bärande konstruktionsdelar, klimatskärm och icke bärande innerväggar).

Praktiskt görs detta som en livscykelanalys i exempelvis Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg BM. Detta går att göra även om EPD saknas och då används Boverkets generiska data i stället, vilket ger ett konservativt värde, cirka 25 procent högre än ett medelvärde för marknadens produkter. I klimatdeklarationen för byggnader används sådana konservativa data för att stimulera marknaden att istället redovisa specifika leverantörers klimatprestanda baserat på EPD:er.

Tredjepartsgranskning

På samma sätt baseras en kalkyl i BM på att man i tidiga skeden använder generiska data för de resurser som går åt under en byggnads livscykel. När man vet vem som ska leverera en produkt byts dessa generiska data ut mot specifika. Den delen av en EPD som då används för att beskriva tillverkningen omfattas av modul A1-3 (i byggnadens livscykel) och är således den del av EPD som BM och andra miljöberäkningsvertyg använder från EPD. De övriga livscykelsleden som det också finns uppgifter om i EPD ska ses som exempel på vad som sker i resten av livscykeln för den aktuella produkten, men byts ut i kalkylen mot ”faktiska data”. Exempel på detta är att transporten till byggarbetsplatsen (modul A4) kalkyleras utifrån verkliga avstånd från fabrik till byggplatsen. Enligt den standard som används, och för att kalla den EPD för en byggprodukt, måste den vara tredjepartsgranskad.

En EPD tas fram med stöd av konsulter med avancerade LCA-verktyg och granskas sedan innan de kan publiceras hos en programoperatör (exempelvis EPD Norge eller EPD International). Nu finns det ett mycket enklare sätt som gör att man inte behöver vara specialist för att ta fram EPD:er. IVL har nu lanserat ett EPD-verktyg. Detta verktyg anpassas för en viss produktgrupp och används sedan av flera företag och där det går att få verktyget certifierat så att företagen kan skicka EPD:erna direkt för publicering, där granskningen av varje EPD ersatts av så kallad systemverifiering.

EPD:er i dessa verktyg kan således ta fram av företagen helt utan konsulter, men erfarenheten visar att många väljer att ta hjälp av IVL eller andra konsulter ändå, då detta är intern kunskap som måste byggas upp i företaget under ett inledande skede.

Mor och dotter

Martin Erlandsson berättade bland annat om nyttan med EPD-verktyg. För en leverantör blir det mycket dyrt att låta ta fram EPD:er för varje specifik produkt och kanske varje specifik leverans. Då kan leverantören låta ta fram en EPD för ”familjen av produkter” eller produkttypen som registreras hos en programoperatör. Detta blir en ursprunglig EPD (EPD-mor) och leverantören använder sedan ett EPD-verktyg för att ta fram EPD:er (EPD-döttrar) för de liknande produkter som levereras. Med denna struktur på arbetet får slutkunden bästa möjliga miljödata på just det som levereras. – Jag tror mycket på EPD-kalkylverktyg som väg in i det digitala sättet att jobba, avslutade Martin Erlandsson från IVL.

Jag tror mycket på EPDkalkylverktyg som väg in i det digitala sättet att jobba.

Det ska vara enkelt att räkna ut Det ska vara enkelt att räkna ut EN BYGGNADS MILJÖPÅVERKAN EN BYGGNADS MILJÖPÅVERKAN

Både beställare och myndigheter har börjat ställa krav på livscykelanalyser för att räkna ut en byggnads miljöpåverkan. Om 3D-modellerna är rätt gjorda och om alla rutiner följs är det enkelt att göra en livscykelanalys. Informationsbyggarna har ett verktyg som automatiserar den processen.

– ETT EXEMPEL PÅ de ökade kraven är att beställare börjat ange i markangivelsen hur stor total klimatpåverkan ett projekt högst får ha, säger Jan-Anders Jönsson som är senior konsult på Informationsbyggarna.

Det kan också vara myndighetskrav. Sedan 1 januari i år ställer Boverket krav på att alla objekt över 100 kvadratmeter och som inte är till privatperson måste ha en klimatdeklaration. – Här måste byggindustrin hänga med. Byggnaden får inget slutintyg förrän byggherren har lämnar in en klimatdeklaration.

Att göra en livscykelanalys (LCA) är ett sätt att leva upp till krav från beställare och myndigheter. Det är en metod för att åstadkomma en helhetsbild av hur stor den totala miljöpåverkan är under en produkts livscykel. Från råvaruutvinning, via tillverkningsprocesser och användning till avfallshanteringen, inklusive alla transporter och all energiåtgång i mellanleden. – Det handlar inte bara om när ett objekt byggs, utan även om drift och underhåll samt när objektet rivs. Det blir en redovisning av hur mycket ett projekt kommer att kosta miljön under sin livstid, säger Jan-Anders Jönsson.

Grunden för att enkelt kunna göra en livscykelanalys är att ha ordning och reda i planeringen och bra rutiner. Anavitor är Informationsbyggarnas miljöberäkningsprogram för att ta fram en livscykelanalys för ett byggnadsverk.

Med Anavitor går det att i ett tidigt skede i projekteringen räkna ut bästa alternativen för att vara klimatsmart. Här kan man prova olika materialval och till exempel se hur miljön påverkas om trä används i stället för aluminium. Programmet får information från projektets 3D-objektmodeller. Energianvändning och andra parametrar anges och programmet räknar sedan ut byggnadens totala miljöpåverkan. – Om CAD- och BIM-modellerna för en fastighet är rätt gjorda blir det enkelt att ta fram en livscykelanalys. Genom att arbeta repetitivt och alltid använda samma metoder när modellerna görs kan en LCA-rapport genereras automatiskt i Anavitor på cirka 15 minuter.

Det som tar tid är att få in rutiner så att rätt fakta används i modellerna. – Bra rutiner handlar om att göra på samma sätt vid varje projekt, att alltid namnge objekt i modellerna på samma sätt och att få alla att följa instruktioner, understryker Jan-Anders Jönsson.

Han pekar på att det finns fler fördelar med att ha koll på ett projekts klimatpåverkan. – Många system för miljöcertifiering har börjat ge poäng för LCA-analyser när ett företag vill bli certifierat. Vi märker även att beställarkraven börjar bli mer långtgående än myndighetskraven. Det börjar bli lönsamt att värna miljön, konstaterar JanAnders Jönsson.