Alfvens repertoarpolitik som den avspeglar sig i Akademiska kapellets program AV JAN OLOF RUDEN r,~~~~~~~~~~~~~
I "Akademiska kapellet i Uppsala under 350 år" (Uppsala 1977) har Agneta Ljunggren förtecknat de stycken som framfördes vid Akademiska kapellets konserter. Hugo Alfvens tjänstgöringstid har där uppdelats i de tre decennierna 1910-19, 1920-29 och 1930-39 (s. 139143). Detta underlag ger upphov till nedanstående reflexioner. För det första kan konstateras att de två första decennierna bjöd på ca 55 verk var, en siffra som fördubblades under det sista decenniet (107 verk). Därvid har inte medräknats de 14 verk som framfördes vid Musikfesten i Uppsala år 1911, eftersom detta kraftprov föll utanför ramen för den ordinarie konsertverksamheten. Vid detta tillfälle presenterades ju enbart musik av svenska tonsättare - inte minst av Alfven själv (se Alfventana 2/94 s. 11). Den "ordinarie" konsertverksamheten dominerades av den wienklassika repertoaren under hela Alfvens tid som director musices med en jämn fördelning av verk under hela perioden. Framträdande tonsättare är Haydn, Mozart och Beethoven med deras symfonier och instrumentallconserter. Därnäst var det musik från romantiken som spelades vid Akademiska kapellets konser ter, under det sista decenniet lika mycket som den wienklassiska repertoaren. Bland tonsättarna var det Mendelssohn och Wagner som representerades med flest verk. Av nordiska tonsättare framförda under Alfvens tid är det framför allt Grieg s musik som spelades. Intresset för musik av levande tonsättare under hans tjänstgöringstid var svagt om man undantar musik av svenska tonsättare --och då svarade Alfven själv för merparten. Verk av utländska
tonsättare var t.ex. Max Bruchs ~ violinkonsert och Normannen~ zug, Frederic Delius' Två styck _ ~ en för liten orkester, Edward EI- 1. garsSerenadförstråkorkester(2 ggr), Gabriel Piernes harpkonsert, Alexander Tjerepnins kammarkonsert för flöjt, violin och orkester, alla huvudsakligen under det sista decenniet. Alfvenverk var Festspel (3 ggr), ur Gustav II Adolf-sviten, kantaten till Uppsala universi-
i~
~
PR OGRAM
AKAD EM IS KA .,,, KAPELLETS
~
~ ~ t
~t
s' ~S
~
I U N IV E R S IT ET ETS A U LA SÖNDAGEN
~ S t ~
DEN
'3
APRIL
'924
KL.
..,
4r S
E. 1'1.
1.,.
Dirigent: FiL. d:r Hugo Alf"in
~
.1fed"t:rk4nde: Fil. kand. Lorens: R~laiJ, Fil. mag. Bertil ear/berg, Upoala .dfudikerjiJrbunq
~ ~
~
~ ~
I.
Ouverture Orleans»
av
J
.//"9'
Sö-;)umal/
-'
Moldau, symfonisk tondikt
B. Smdana
a) Florez
Vilh. Stel/hammar
och Blanzeflor
b) Skogen
~I
till »Jungfrun . . . .
~
3·
f!
c)
sover
Klockorna
.
.' 1J
. .
Fil. /..·anr7. Lmn::
f!
.{.
Andante
j.
Con cert för Pianoforte
religioso
barelsekantat»
HI/flO
I
"l
,1//"ill
~
S
'J'
;:J
A"<,~
lades var framför allt Händel ~ (Messias och konserter) och ~
.,",m;il
R".lad
) ••
I~
ur »Uppen-
I')
.
.••
HlI/IO
g.
Konsertflygel fr.h
~
t.r~
Lundholms
.~/.{t'ill
:~
ii
i-;' i~
(/rie.q
Fc)"nrr)
~~""'"
Egnajörrnågor
~
I~
&.,/ (Oril."
& Son
Steinway pianomagasin.
~
t.r~
~
I~
Allegro moder-are .-\.J"giu
ni~ barocktonsättare som spe- ~
Corelli, båda under det första ~ ;: ~~ och det sista decenniet.
~
E
M ATIN
~ ~
tets450-årsjubileum (3 ggr),kantat vid Refonnationsfesten, Hus- <. hållningskantat, svit ur musiken S i till Synnöve Solbakken, Unge ~ Herr Sten Sture Uppenbarelsekantaten, Upps~arapsodin. Det ~ ~ all t un d er det törsta ~ är framtör ~t och det sista decenniet som hans ~t: i verk står på programmet. Andelen verk av nordiska ton<. sättare - inklusive svenska ~ ? var störst under det första dec en -
Kan man med detta underlag utläsa någon deciderad repertoarpolitik? Eller är det yttre faktorer som tillgång till musiker och solister som påverkat? Det decennium som avviker från de andra två är 1920-talet, det i mitten av Alfveris tjänstgöring. Här dominerar starkt den wienklassiska repertoaren följd av den romantiska till förfång för den nordiska (i synnerhet levande svenska tonsättare) och barockens tonsättare. Under de omgivande decennierna fanns
~ S
VID
/'~.~ j
Stockholm
~
~
~~
och nordisk inriktning
större jämvikt. Varför ett avvikande 20-tal? Svar på några frågor får vi i ''Ett samtal om Hugo Alfvens tid mellan Ingemar Hedenius och Ejnar Haglund", som återfinns i det ovan citerade" Akademiska kapellet i Uppsala under 350 år. Där säger Ingemar Hedenius bl.a. (s. 61): "Till det egendomliga med hans smak hörde, att han i stort sett var ointresserad av barockmusik .. Jag tror inte, att vi under min tid spelade något enda av dessa mästares / dvs Bachs och Händels/ verk i Akademiska kapellet, fastän de är tekniskt mycket lättare 3
~.~
!~ ':>