Aluminium Scandinavia nr 3-2022

Page 1

JUNI 2022 NR 3

DEN GRÖNA OMSTÄLLNINGEN

Konst Upplevelse Design www.aluminium.nu


Småländska aluminiumlösningar – en jordnära framtid

next level


INNEHÅLL 12 Den gröna omställningen En fantastisk möjlighet för aluminium!

15 T Shelf Hem och Formafantasma lanserar T Shelf tillverkad av återvunnet aluminium från Hydro

16 Vikten av förbehandling vid anodisering

12 Den gröna omställningen En fantastisk möjlighet för aluminium!

20 Biogas Vad är gasol och varför används gasol i grillen när man använder naturgas i bilar?

25 Medlemssidor Information från Svenskt Aluminium

30 Metallbulletiner

Metals for Clean Energy:

Pathways to solving Europe’s raw materials challenge

POLICYMAKER SUMMARY

27 Intervju med Elna Svenele

Börsnytt

32 Konst - Upplevelse - Design 34 Miljövinster genom laddning med 3D-optimerade profiler

NÄSTA NUMMER 4/2022 Utgivning: 19 september 2022 Materialdag: 5 september 2022 Omslag: Juicy Salif citruspress designad av Philippe Starck, från Alessi.

Museichef på Vandalorum i Värnamo

ALUMINIUM SCANDINAVIA Nr. 3 · Juni 2022 · Årgång 39 · ISSN 0282-2628 UTGIVARE Nortuna Herrgård AB · Romfartuna

Nortuna · 725 94 Västerås · aluminium@nortuna.se · www.aluminium.nu CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Torbjörn Larsson torbjorn.larsson@nortuna.se I REDAKTIONEN Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.se · Tomas Liljenfors tomas.liljenfors@bryne.se · Patrik Ragnarsson ragnarsson.consulting@gmail.com · Lars-Inge Arwidson lars-inge.arwidson@svensktaluminium.se PRODUKTION OCH LAYOUT Marie Andersson, Creatiff marie@creatiff.se ANNONSMATERIAL annons.aluminium@nortuna.se ANNONSER BOKNING/FÖRSÄLJNING Kontakta Torbjorn Larsson · Tel. 0708-18 81 00 · torbjorn.larsson@nortuna.se

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2022

3


ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

ARCLINE svetslösningar ARCLINE är samlingsnamnet för Lindes nyutvecklade patenterade produkter, framtagna för att förbättra och effektivisera svetsningen. De tre första produkterna att presenterades på Elmia Svets och Fogningsteknikmässan 10-13 maj.

ARCLINE PAW (Plasma Arc Welding) En plasmasvetspistol för mekaniserad svetsning. Den robusta konstruktionen gör svetspistolen tåligare än konventionella plasmasvetspistoler med ökad livslängd som resultat. Endast tre stycken slitdelar behövs, två elektroder en för ”key hole” svetsning och en för fyllnadssträngar. Dessutom används endast en dysa för all plåttjocklekar.

ARCLINE MT (Modular Trail) Släpsko med avsevärt förbättrat gasskydd gjord i samarbete med universitetet i Dresden.Släpskon är uppbyggd av moduler och kan anpassas från raka plåtar till rör med en diameter på max två meter.

ARCLINE PP (Plus Pole) TIG-svetspistol utvecklad för mekaniserad TIG-svetsning av aluminium. Skillnaden mot konventionell TIG-svetsning av aluminium med växlande polaritet (AC) är att med ARCLINE PP används pluspol på elektroden. Pluspol som elektrod ger bättre oxiduppbrytning vilket medför renare svetsar och högre produktivitet.

4

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2022

Rekordnivå på leveranser när den inhemska efterfrågan ökar Helårsresultatet för Europas aluminiumfolievalsar gjorde att 2021 avslutades rekordhögt, eftersom sektorn levererade en total tillväxt på 3,9 % jämfört med föregående 12 månader. Totalt tonnage ökade till 967 000 (2020: 931 000 ton) ledd av en fortsatt återhämtning av den inhemska efterfrågan, som ökade med 7,5 % över året och 12,8 % under fjärde kvartalet, enligt siffror från European Aluminium Foil Association (EAFA). För leveranser av folie fortsatte trenden från Q3 med starkare tillväxt och gick upp 6 % under de tre senaste månaderna och 3,0 % under hela året. Tjockare folie avslutade året med efterfrågan som gick upp 7 % från oktober till december och nästan 6 % under året. Exporten fortsatte att minska med nästan 15 % 2021 och effekterna av pandemin på produktions- och försörjningskedjor är ännu inte helt avvecklade. Men de kompenserades mer än väl av europeiska leveranser. Nu, med kriget i Ukraina förväntas ytterligare störningar. Pandemi och försörjningsbrist, såväl som stigande energikost-

nader, kommer sannolikt att ge ökade priser på de flesta råvaror under 2022. Bruno Rea, ordförande för EAFA Roller Group är ändå nöjd över utvecklingen på europeiska marknaden. – Detta är en stark uppsättning siffror som visar motståndskraften i den inhemska efterfrågan. 2021 hade många utmaningar. Den dramatiska ökningen av energikostnaderna fortsätter också att påverka. I kombination med höga och mycket rörliga råvarupriser kan kreditförsäkringen bli otillräcklig, i synnerhet för våra små och medelstora kunder, säger Bruno. – Efterfrågan på aluminiumfolie i Europa är dock fortsatt stark med volymer som kompenserar för nedgången i exporten. Vi får vänta och se hur kriget i Ukraina och de fortsatta effekterna av pandemisituationen ger för efterfrågan och utbudsmönster 2022. Men branschen är generellt positiv om marknadsutsikter framöver och ser ut att behålla momentumet sett under större delen av 2021, avslutar han.


lackering ab

Nordens största pulverlackerare av aluminiumprofiler Vi lackerar och bearbetar aluminium med fokus på hållbarhet

alackering.se

Expertkompetens inom aluminium. Bryne ger dig inte bara en analys. Hos oss får du en lösning. Vi kan aluminium och tillverkningsteknik. Vårt svar kan du tillämpa direkt. Enkelt, snabbt och säkert.

Röntgenanalys Kemisk analys Mikroskopi Processanalys Utbildningar Bryne AB, Åbog. 1, DIÖ info@bryne.se 0476-63 68 88

För mer info besök bryne.se


ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

NORTON UTÖKAR SITT UTBUD FÖR ALUMINIUMBEARBETNING

Norton, den globala tillverkaren av slipprodukter, har uppgraderat sitt sortiment för bearbetning av aluminium och icke-järnmetaller. Det utökade sortimentet omfattar kapskivor och navrondeller som kompletteras med nya lamellrondeller med öppen struktur för användning i vinkelslipmaskiner.

De nya kapskivorna och navrondellerna i Norton ALU-serien har ett nytt bindemedel som är mycket mer beständigt mot igensättning och som i kombination med unika aluminiumoxidkorn ger upp till 30 procent högre prestanda än tidigare aluminiumsortiment. En nykomling i sortimentet är la-

mellrondellen Norton Alu Mesh. Den är utformad för hög avverkningshastighet på metall och har en öppen struktur som minskar värmeutvecklingen vid användning på en vinkelslip, vilket ger bättre detaljkvalitet och minimal materialförlust. . – Den nya produktlinjen Norton ALU för vinkelslipmaskiner är vårt svar på den växande efterfrågan på högpresterande slipprodukter som är avsedda speciellt för aluminium och mjuka metaller, säger Tomasz Dus, produktchef på Norton Abrasives.

Ny handhållen lasersvets Laser Machining har lanserat IPG Photonics nya handhållna lasersvets – Lightweld i Sverige. Fördelarna med Lightweld enligt företaget är: • Snabb – Upp till 4X snabbare än TIG • Mångsidig – Går att användas på ett stort antal material • Lätt – Optimerade förinställningar minskar inlärningskurvan • Konsekvent – Högkvalitativa, repeterbara resultat • Flexibel – Klarar enkla och utmanande applikationer • Produktiv – Förmåga att rengöra före och efter svetsning Se mer på https://youtu.be/GjAT8X0adaw

POLESTAR 2 REDUCERAR AVTRYCK MED ALUMINIUM Polestar har uppdaterat modellen Polestar 2. Genom att öka användningen av aluminium, som är tillverkad med hjälp av förnybar energi, görs en CO2-minskning på 750 kr per bil. Nästa steg i att sänka sitt CO2-avtryck blir att använda aluminium med lågt koldi-

6

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2022

oxidavtryck i fälgarna, vilket kommer att ge en ytterligare CO2-reduktion på 600 kg. Totalt kommer båda förbättringarna att sänka CO2-avtrycket med totalt 1 350 kr per bil. Läs mer på https://media. polestar.com/se/sv/media/ pressreleases/651091


Skapa nya produkter från återvunnet aluminium Hydro CIRCAL® är ett produktsortiment som tillverkas av återvunnet material från konsumentprodukter. Oavsett slutgiltigt användningsområde bidrar återvinningen av aluminium till att avfallet inte hamnar på deponier, samtidigt som det sparar naturresurser och minskar behovet av nytt material, vilket i slutändan innebär minskade koldioxidutsläpp. Håll utkik efter produkter som tillverkats av återvunnet aluminium och kontakta Hydro för ytterligare information. www.hydro.com/circal


ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

BECKMANS DESIGNHÖGSKOLA OCH DESIGNTORGET LANSERAR 2022ÅRS SAMARBETE

BELYSNING MED MINSKAT KLIMATAVTRYCK

Tillsammans med Designtorget lanserar Beckmans Designhögskola nu sex produkter designade av formstudenter i 2022-års designsamarbete. Samarbetet är en chans för unga formgivare att redan under studietiden arbeta med branschanknuten produktion. – I denna kurs har vi liksom fått möta verkligheten på ett annat sätt, utan skolans skyddande väggar. Det har varit utmanande men också jätteroligt, säger Annelie Wihlborg och Carl Folkesson som tillsammans tagit fram kroken GIRA.

Det svenska belysningsföretaget Aura Light, med utveckling och tillverkning i Vimmerby, lanserar under våren en ny belysningsarmatur, Helags. Den nya serien är konstruerad av Hydro REDUXA, koldioxidsnålt aluminium. Armaturen är därmed gjord av aluminium från förnybara energikällor såsom vatten- och vindkraft. – Valet av material och komponenter är centralt i vår produktutvecklingsprocess. Att välja material med minsta möjliga klimatpåverkan har kommit att bli allt viktigare för oss och vi arbetar också gärna med lokala aktörer, säger Rasmus Andersson, Produktchef på Aura Light.

Design i begränsad upplaga Under andra året på Formprogrammet får studenterna i uppdrag att skapa ett varumärke och ta fram en produkt i begränsad upplaga som

8

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2022

tillverkas av en lokal underleverantör. Kursen ger studenterna en förståelse för material och produktionsmetoder och att kommunicera med olika yrkesgrupper. Studenterna arbetar i team och i år blev det sex produkter som fanns i butik och online 28 april-29 maj. GIRA krok designades av Annelie Wihlborg och Carl Folkesson. – Vår ambition var att göra en krok som inte var så “krokig”. Resultatet blev motsatsen – en extra krokig krok. För oss är Designtorget den butiken vi går till när vi är ute efter någonting med det där lilla extra. Vår strävan har alltid varit att vår produkt i slutändan skulle passa in i det, men att den trots sin ringa storlek får ta plats och synas både genom färg och form.

En ljus och hållbar tillvaro Användningen av vatten-, vind- och solkraft gör att Hydro drastiskt kan minska utsläppen av skadliga växthusgaser såsom koldioxid per kg framställt aluminium. Hydro REDUXA har ett maximalt CO2e på 4,0 kg per kg aluminium, vilket är så lite som en fjärdedel av det globala genomsnittet.


ALUMINIUM FÖR ERA CIRKULÄRA PRODUKTER Tillverkat av 100% återvunnet aluminium.

Stena Aluminium levererar kundanpassade aluminiumlegeringar till svensk industri. Hög kvalitet, leveransprecision och låg klimatpåverkan är nyckelord för vår leverans till er. Kontakta oss så berättar vi mer hur ni kan bli en del av den cirkulära aluminium­ loopen med vårt klimatsmarta material! Mer information hittar du på www.stenaaluminium.com eller kontakta oss på 010-445 95 00.

Annons_Aluminium_Scandinavia_185x135mm_PontusAlmen.indd 1

2021-03-11 09:51:31


ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

LANSERAR ISKAFFE I ALUMINIUMKAPSLAR För årets sommarkollektion har Nespresso samarbetat med Alessandra Ambrosio för att ta fram svalkande iskaffe som för tankarna till Brasilien. Med inspiration från tropiska smaker och Brasiliens nationaldrink Caipirinha skapades iskaffeblandningarna Barista Creations Liminha over Ice och Exotic Liminha over Ice. Kapslarna återvinns på närmsta metallåtervinning Nespressokapslarna är gjorda av aluminium som är det ultimata materialet för att skydda kvaliteten på kaffet och som också är oändligt återvinningsbart. Nespressokapslar återvinns enkelt på närmaste återvinningsstation för metallförpackningar i någon av Sveriges 5 800 återvinningsstationer eller i närmsta Nespresso Boutique. Kapslarna återvinns som de är, med kaffesumpen kvar.

Recept De första sommarecepten från Nespresso kan ni hitta på www.nespresso.com/recipes

10

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2022

NY HYTTBÅT I ALUMINIUM Nu lanserar Alukin aluminiumbåtar en ny hyttbåt i aluminium. Alukin C 650 blir den minsta hyttbåten i Alukins modellserie med ett skrov på 6,5 meter, en behändig lättmanövrerad båt för aktiva skärgårdsälskare. Båten lanseras med säljstart från och med augusti -22 för modellår -23. Alukin C 650 är en helsvetsad aluminiumbåt och det senaste nytillskottet i Alukins modellprogram. Det här är den minsta hyttbåten i Alukins modellserie av fritidsbåtar byggda för aktiva människor i skärgården. Båten lanseras med säljstart från och med augusti 2022 på årets flytande båtmässor. Trots sina blyga 6,5 meter i skrovlängd så känns det här

som en rymlig båt. Båten har genomgående funktionella ytor på för- och akterdäck såväl som i hytten. Det finns gott om utrymme för sex passagerare i hytten och likaså gott om plats för packning och bagage i generösa stuvutrymmen. Ratten är ställbar för bästa förarposition och försedd med bekväma stolar med Grammers mjuka dämpningsstativ med stuvutrymmen undertill. Hytten har en ståhöjd på över 180 cm. Den luftiga hytten ger god sikt i alla väderstreck och har en stor manuell taklucka som vid vackert väder ger känslan av en öppen båt. Båten är försedd med Alukins ljuddämpningskoncept, framtaget för att leverera komfort i toppklass.


AluConsult

Missa inte nästa nummer! PRENUMERERA GRATIS NU! Nu kan du prenumerera gratis på vår digitala tidning på nätet. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev på vår hemsida. Känner du någon du vill tipsa om tidningen så gör det!

Få den yta och finish du vill ha! Fläckiga ytor Tätningsrester Frätgropar Kontakta mig om din aluminiumprodukt behöver hjälp med att få den perfekta ytfinishen. Eller kolla in den första och enda anodiseringsskolan online och lär dig allt du behöver veta om att anodisera.

Anne Deacon +45 24 23 91 45 adj@aluconsult.com www.anodizingschool.com

WWW.ALUMINIUM.NU

AnodizingSchool


Metals for Clean Energy:

Pathways to solving Europe’s raw materials challenge

POLICYMAKER SUMMARY

12

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2022


Patrik Ragnarsson

Text av Patrik Ragnarsson

Den gröna omställningen En fantastisk möjlighet för aluminium!

M

etaller kommer att spela en central roll i den gröna omställningen för att nå EU:s klimatneutralitetsmål 2050. I kölvattnet av försörjningsstörningar från covid-19-pandemin och Rysslands krig med Ukraina har många insett att Europas beroende av råvaror från andra delar av världen kan bli ett strategiskt bekymmer. Eurometaux (branschorganisationen för icke järnhaltiga metaller), har tillsammans med Katolska Universitetet i Leuven (KU Leuven) utvärderat hur Europa kan uppfylla sitt mål att ”uppnå resurssäkerhet”

och ”minska det strategiska beroendet” för de metaller som kommer att behövas för den gröna omställningen. Man har tittat på hur mycket av de olika metallerna som behövs för bland annat elfordon, batterier, solcellssystem, vindkraftverk och vätgasteknik och jämfört det med dagens användning av metallerna. Rapporten drar slutsatsen att Europa har stora möjligheter att genom optimerad återvinning, investeringar i inhemsk produktion och mer strategiska beslut när det gäller globala inköp, öka nivån av strategisk självständighet och reducera de globala koldioxidutsläppen. Man drar också slutsatsen att man har inte så lång tid på sig att agera för att undvika

flaskhalsar för flera av de material som riskerar att vara en global bristvara i slutet av detta decennium. Aluminium är en av de metaller som har mycket att vinna på den gröna omställningen. Elfordon, batterier, solcellssystem och elnät är några av områden där användandet av aluminium förväntas öka snabbt i Europa. Europas elbilar och kablar till elnäten produceras till stor del i Europa idag och kommer enligt rapporten att leda till en betydande ökning av aluminiumanvändandet i alla studerade scenarier. Solcellssystem är ett annat område som är väldigt aluminiumintensivt, men idag produceras tyvärr de flesta

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2022

13


solceller utanför Europa. Enligt rapporten kommer Europas energiomställning 2030 att kräva 4 Mt aluminium årligen och år 2040 har behovet ökat till nästan 5 Mt per år. Det motsvarar ca 30 % av Europas aluminiumförbrukning idag. Skulle vi också lyckas flytta hem solcellsproduktionen skulle detta ge en extra skjuts åt Europas efterfrågan på aluminium. EU kommissionen presenterade nyligen en strategi för att öka användandet av solceller inom EU (EU Solar Strategy). Målet är att vi ska ha totalt 600 GW installerad kapacitet senast år 2030 och med dagens solcellsteknik skulle det innebära ett behov av ca 10 Mt aluminium fram till 2030. Vi har några år på oss att påverka beslutsfattare inom EU, men också i medlemsländer som Sverige, så att de hjälper till att skapa bra förutsättningar för industrin att fortsätta växa. Det finns en enorm potential för aluminiumindustrin och det gäller att förklara för beslutsfattarna att det kommer att behövas mycket aluminium för den gröna omställningen och det är bättre för både Europas ekonomi och för att minimera de globala utsläppen om så mycket som möjligt produceras lokalt i Europa. European Aluminium och Svenskt Aluminium samarbetar mycket på detta område och för fram dessa budskap så ofta vi kan.

Läs mer Rapporten kan laddas hem på https://www.eurometaux.eu/ metals-clean-energy/

14

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2022


T Shelf

D

et Stockholmsbaserade designvarumärket Hem lanserar ett hyllsystem i aluminium som baseras på strängpressade aluminiumprofiler tillverkade av Hydro RESTORE och designade enligt hållbarhetsprinciperna för Hydro EcoDesign. Den italienska designstudion Formafantasma, ledd av Andrea Trimarchi och Simone Farresin, designade det unika systemet för Hem, ett oberoende designvarumärke och plattform för progressivt tänkande. Det flexibla hyllsystemet riktar sig till butiker, bostäder och kontorsmil-

Hem och Formafantasma lanserar T Shelf tillverkad av återvunnet aluminium från Hydro jöer. Dess främsta försäljningsargument, förutom dess speciella design, är: • Enkel montering • Slitstark yta • Robust konstruktion • Justerbar fotlösning/ väggfästlösning

Återvunnet aluminium och Hydro EcoDesign Projektsamarbetet mellan de tre företagen innefattade principer från Hydro EcoDesign, ett koncept som kombinerar teknisk excellens med kreativ design för att förbättra en produkts funktionalitet, såväl som dess sociala och miljömässiga fotavtryck. Hyllan är tillverkad med Hydro RESTORE, återvunnet aluminium

som består av aluminiumskrot i form av processkrot och konsumentskrot. Processkrotet kommer från tillverkningsprocessen som smälts ner, gjuts om till nya göt och sedan återförs till strängpressningsprocessen. Konsumentskrotet har redan levt ett helt ”liv”, till exempel som en fönsterram eller cykelram. Det har därför ett mycket lågt koldioxidavtryck. Hydro är helt transparent med andelen process- och konsumentskrot i Hydro RESTORE, som levereras med en miljöproduktdeklaration som anger dess innehåll och koldioxidavtryck. – Den största delen av

kostnaden för en produkt och dess miljöpåverkan sker tidigt i designprocessen, redan på ritbordet. Det är här den cirkulära ekonomin börjar och det är här Hydro EcoDesign har en roll att spela, säger Jonas Bjuhr, VD på Hydro Extrusions Sweden. – Många produkter kan inte återvinnas på grund av hur de är designade och producerade. Det är antingen omöjligt att ta isär dem eller helt enkelt för dyrt. Vi måste producera saker som lever längre, kan återvinnas eller återanvändas i slutet av produktens livscykel. T Shelf från Hem och Formafantasma är ett bra exempel på en produkt gjord för cirkuläritet.

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2022

15


Dr. Anne Deacon Juhl AluConsult och AnodizingSchool

Fig 1. En kombination av etsning med värmebehandling kan skapa en visuellt strukturerad yta.

Vikten av förbehandling vid anodisering

16

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2022

T

illverkare av aluminiumprodukter är inte alltid nöjda med ytkvaliteten på de anodiserade profil- och plåtprodukter som sänds tillbaka till dem från en anodiserare. De anodiserade produkterna kan vara fläckiga, ha färgvariationer eller korrosionsgropar, vilket orsakar reklamationer, ökade kostnader och frustration.

Därför är det viktigt att aluminiumprodukttillverkare förstår grunderna i anodiseringsprocessen för att kunna kommunicera effektivt med sina anodiserare. Denna artikelserie kommer att ge en introduktion till den övergripande anodiseringsprocessen, inklusive vilka egenskaper som är möjliga, vilka som är rätt för en specifik produkt, och hur ett aluminiumföretag kan komma överens


med sin anodiserare om specifikationer för att garantera ett riktigt resultat varje gång. Förbehandlingen vid anodiseringsprocessen har en mycket stor inverkan på den slutliga ytfinishen. Även om förbehandlingen vanligtvis följer standarder för rengöring, etsning och borttagande av betrester, så kan flera variabler i processen ändras, vilket ger olika slutresultat. Till exempel kan en arkitektonisk applikation kräva lång etsningstid för att ge ett matt utseende. Vi ska här diskutera de många alternativ och fallgropar som förbehandlingsprocessen har och ge praktiska råd på vad man ska fråga sin anodiserare om för att uppnå ett bättre resultat och minska felen.

Rengöring Rengöring eller avfettning är det första kemiska processteget. Den tar bort smuts, fett, olja, smörjmedel och andra organiska ytföroreningar. Ett problem i detta steg är att rengöringsmedlen oftast är lätt aggressiva. Därför måste dessa innehålla inhibitorer för att skydda aluminiumet från att lösas upp i baden. En inhibitor dämpar hastigheten eller till och med stoppar den kemiska processen. Det är därför viktigt att

fråga anodiseraren vilka rengöringsmedel och typ av inhibitorer de använder eftersom innehållet i olika lösningar leder till variationer i det slutliga ytutseendet. Rengöringsmedel omfattar allt från milda alkaliska och sura lösningar till biokemiska produkter för biologisk nedbrytning av oljor och smörjmedel. Ibland är kundanpassade avfettningsprodukter nödvändiga för att ta bort olja och fett under förbehandlingssteget, vilka annars är omöjliga att eliminera med konventionella rengöringsprodukter. Därför bör man ha en dialog med anodiseraren om de produkter som används i förbehandlingen. Efter rengöringen bör ett vätbarhetstest utföras för att verifiera ytans renhet. För detta ändamål sänks aluminiumdelen ned i ett sköljbad i rent vatten. När delen lyfts upp ur badet ska det finnas en kontinuerlig vattenfilm på ytan under minst 30 sekunder. Vattenpärlor på ytan indikerar att någon del av ytan har en annan ytspänning, vilket ofta beror på kvarvarande föroreningar på ytan. Detta test är enkelt att utföra och bör användas för varje charge. Dessutom bör vätbarhetstestet vara en del av specifikationen

och dokumentationen som tillhandahålls av anodiseraren. Aluminiumdelarna får inte gå vidare i processen innan detta test ger ett godkänt resultat.

Etsning Etsningssteget används av två skäl. För det första tar etsningen bort det naturligt bildade oxidskiktet och ytdefekterna från tidigare produktionssteg, såsom repor och presslinjer. Det kan ibland vara nödvändigt att ta bort upp till några mikrometer aluminium för att jämna ut ytfel. För det andra kan etsningen genom rätt val av parametrar för tid, temperatur och badsammansättningar bilda en ny aluminiumyta med ett specifikt utseende. Resultatet av detta processteg blir en homogen yta med en helt jämn och förutbestämd ytfinish. I stället för att försöka dölja mikrostrukturen eller utradera den, kan etsningsprocessen i kombination med värmebehandling användas för att ge ytan en distinkt visuell struktur, se fig 1. Värmebehandlingen kan dock påverka andra egenskaper, varför denna bör utföras försiktigt. Den vanligaste etsmetoden är alkalisk betning, men det finns även sura

lösningar. Beroende på typen av etsmedel uppför sig de viktigaste legeringsämnena för aluminium olika. Till exempel ger legeringar som innehåller koppar och kisel en mycket mörkare beläggning än andra legeringstyper. Dessutom växer det naturliga oxidskiktet upp till 10 gånger i tjocklek när aluminiumlegeringar värmebehandlas. Dessa oxidskikt är svårare att ta bort vid etsningen än de som bildats i luft, speciellt om det huvudsakliga legeringsämnet är magnesium, vilket det är i aluminiums 5000- och 6000-serie. Nyare typer av sura etsmedel, liksom avoxidering före etsning, kan ta bort denna film. Därför är det viktigt att diskutera med anodiseraren om de produktionssteg som har utförts före anodiseringssteget. Sur etsning skapar matta ytor och används mest i arkitektoniska tillämpningar. Sura etsmedel tar bort mindre mängd aluminium än alkaliska, upp till 10 gånger mindre. Genom lägre aluminiumupplösning kommer mindre mängd slam in i avfallsbehandlingssystemet, vilket leder till en grönare och mer miljövänlig anodiseringsprocess. Eftersom syraetsning ger ett mattare utseende än alkalisk

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2022

17


Fig 2. Identiska aluminiumprofiler etsade med en alkalisk lösning (över) och en sur lösning (under).

Fig 3. Anodiserat aluminium med en mönstrad yta inspirerad av textilarbeten av Bess Kristoffersen (www.besskristoffersen.dk).

etsning är det viktigt att specificera vilken etstyp anodiseraren ska använda. Fig 2 visar två identiska aluminiumprofiler etsade med en alkalisk (överst) och en sur lösning (underst). Skillnaden i utseende är tydlig: presslinjerna kan avlägsnas med syraetsningen, men inte med den alkaliska. Den syraetsade ytan uppvisar en jämn och matt finish som effektivt döljer presslinjer och repor – ytans glans blir mycket låg. Syraetsningen tar inte bort mer aluminium, utan fungerar genom att reagera olika med aluminiummatrisen

glansnivå charge efter charge.

18

och de intermetalliska faserna. Det är en mycket reproducerbar process som ökar produktiviteten eftersom etsningstiden blir upp till 70 procent snabbare än för den alkaliska processen. Men en kort doppning i en alkalisk etslösning efter syraetsningen är ibland nödvändig för att få ett mer enhetligt alkaliskt etsmönster. Den viktiga delen här är återigen att prata med anodiseraren och komma överens om de rätta etsningsspecifikationerna. Detta innefattar mätning med glansmätare för att erhålla ett specifikt glansvärde (Gloss Units, GU). Därmed kan man verifiera samma

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2022

Desmutting/ avoxidering Vid alkalisk etsning är det nödvändigt att ta bort ytföroreningar som är olösliga eller reagerar annorlunda i den alkaliska lösningen. Många av de intermetalliska faserna och andra oxider än aluminiumoxiden kommer att vara mer eller mindre reaktiva i den alkaliska lösningen – och som lämnar en gråaktig beläggningsrest (smuts) på aluminiumytan efter den alkaliska etsningen. Resterna måste tas bort genom desmutting eftersom de tenderar att

bli tjockare och mörkare på höglegerat aluminium, särskilt på 2000-seriens kopparbaserade aluminiumlegeringar. Därför är det viktigt för anodiseraren att veta exakt vilken legering man ska arbeta med. En anodiseringsspecifikation bör alltid innehålla en tabell som beskriver mängd och typ av legeringsämnen och legeringens tillstånd. Att känna till den specifika mikrostrukturen kommer att hjälpa anodiseraren att uppnå ett mer jämnt visuellt utseende. Desmuttingsteget sker i en 10-50 procentig salpetersyralösning vid rumstemperatur. Detta kommer att ta bort de


flesta beläggningsresterna inklusive smutsen med hög kopparhalt. För att ta bort smuts från aluminiumgjutlegeringar, som till stor del är legerade med kisel, är det nödvändigt att tillsätta fluorid till salpetersyralösningen. För att komma närmare en anodiseringslinje med nollutsläpp har nya blandningar med återvunnen svavelsyra från anodiseringsprocessen funnits på marknaden i 10 år eller mer. Dessa lösningar kommer också att hjälpa när regionala bestämmelser begränsar användningen av nitrater i salpetersyran. Detta är något som profilverk bör diskutera med sina anodiserare om de ska kunna skapa mer hållbara ytlösningar för sina produkter. Ibland kan desmutting med salpetersyra inte ta bort den tjocka oxidsmutsen som bildats på värmebehandlat aluminium. I så fall är en avoxiderande lösning nödvändig. Dessa lösningar innehåller ofta fosforsyra, kromsyra och fluorider. Det uppstår ibland en förvirring mellan de två stegen. Den betydande skillnaden är att avoxideringen kommer att desmutta, medan desmutten inte kommer att kunna avoxidera.

Detta avsmuttningseller avoxideringssteg är också en kritisk del av förbehandlingen och bör inkluderas i anodiseringsspecifikationen som ett sista steg, vilket måste tas innan aluminiumchargen flyttas över i anodiseringsbadet.

Slutsats Att förstå förbehandlingsprocessen underlättar överenskommelsen med anodiseraren då den visar vilka specifikationer som behövs för att uppnå önskat anodiseringsresultat. Därför är det viktigt att förstå grunderna i anodiseringsprocessen och de olika specifikationer som kan ställas upp. En praktisk och mycket behändig guide för att prata om specifikationer för ytans utseende med anodiseraren är beteckningssystemet för ytbehandling som finns i SS-EN ISO 7599:2018, ”Anodisering av aluminium och aluminiumlegeringar - Allmänna specifikationer för anodiserade beläggningar på aluminium” (ISO 7599:2018). Till exempel utgör E6 den vanliga typen av förbehandling för byggindustrin att användas när profil och plåt avfettas och etsas till ett visst matt och jämnt utseende. Å andra sidan är E7 typen

för att ge ytor en mycket ljus finish genom kemiska eller elektrokemiska glänsningsprocesser. Denna E7-process är inte obligatorisk, men ändå ett av de mest populära förbehandlingsstegen för att glänsa aluminiumytan. Ytan kan även göras ljusare genom mekanisk behandling, vilket ofta används för att ta bort eventuella ojämnheter som införts i tidigare produktionssteg. E7 är dock specifik för de kemiska processerna, antingen genom kemisk polering, även kallad glansbetning, och elektrolytisk polering, där en elektrisk ström används för att reglera glänsningsreaktionen. Fördelarna med dessa

våta processer är möjligheten att ha dem i anodiseringslinjen, förmågan att hantera fler delar, och möjligheten att uppnå en överlägsen reflektivitet. Slutligen, genom att känna till mångfalden av parametrar och processer kan aluminiumproducenter experimentera med dem och därigenom hitta ytegenskaper och ytutseenden som skiljer den egen produkten från konkurrenternas. Fig 3 visar hur kreativ man kan bli i design av en aluminiumyta. Här skapade den danska designern Bess Kristoffersen i samarbete med Bang & Olufsen en unik anodiserad yta inspirerad av hennes textilarbete.

DR ANNE DEACON JUHL Dr Anne Deacon Juhl har över 25 års erfarenhet av anodiseringsbranschen. Som chef för AluConsult och AnodizingSchool har hon arbetat med över 200 anodiserings- och aluminiumföretag, inklusive Hydro, Terma och Öhlins. Hon bjuds regelbundet in för att tala vid stora aluminiumkonferenser och tillhandahåller utbildningstjänster genom webbseminarier, e-kurser och andra internetutbildningar. Den här artikeln har tidigare varit publicerade i Light Metal Age Läs mer på: www.anodizingschool.com.

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2022

19


Tomas Liljenfors Vd på Bryne

S

Biogas

venska aluminiumgjuterier använder främst gasol som energibärare för att smälta tackor och skrot. Vad är gasol och varför används gasol i grillen när man använder naturgas i bilar? Är det korrekt att säga att svenska aluminiumgjuterier har en konkurrensfördel av den svenska elmixen när den största energiförbrukningen är gasol? Kan naturgas verkligen ses som ett hållbart alternativ när den kommer från fossila källor och ofta från länder som inte är demokratier? Vi försöker reda ut frågetecknen och luta oss tillbaka på fakta.

Förnyelsebart kontra fossilt bränsle Bilar liksom smältugnar drivs främst av bränslen som är uppbyggda av kolskelett eftersom de har ett ursprung från organiska föreningar från växt- och djurriket. Fossila bränslen härrör från växter och djur som förmultnade för många tusen år sedan. Biobränslen härrör också från djur- och växtdelar som blir över från jordbruk, industrier eller skogsbruk som sedan omvandlas till gas i en tillverkningsprocess. Vid förbränning spjälkas kolskeletten upp i vatten och koldioxid samt diverse biprodukter från inblandning av förbränningsluft som kväveoxider. Biobränsle har samma mängd CO2-emissioner som fossilt bränsle

20

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2022

men med skillnaden att koldioxiden från det använda biobränslet snabbt binds till växter och djur när liv åter växer upp. Även om CO2-emissionen vid förbränning är densamma för biogas som motsvarande mängd fossil gas så finns det en avgörande skillnad mellan förnyelsebara bränslen som biogaser och fossila bränslen. Förnyelsebara bränslen bidrar inte till växthusgaser eftersom koldioxiden från förbränningen binds i nytt liv och den totala CO2-emissionen är noll. Därför betraktas naturgas och gasol som fossila produkter och biogas som förnyelsebar.

Biometan Biometan, ofta benämnt som biogas i kommersiella sammanhang, är gas som bildas när organiska material som mat- och växtavfall ruttnar i en syrelös miljö. Det sker i magen på kossor, i komposter, i jordbruk och skogsindustri, men också industriellt. De många källorna till metan innebär många möjligheter att ta tillvara metan. Biometantillverkning kan därför vara flexibel och bedrivas lokalt där avfallskällorna finns nära till hands. Den bildade gasen är en blandning av metan och koldioxid som huvudingredienser men innehåller också andra delar som vatten och andra molekyler. I biometan är det främst metan som efterfrågas. Övriga ingredienser benämns som föroreningar. Det är främst föroreningarna som svavelföreningar och längre kolkedjor som

skapar den karakteristiska lukten. Industriell biometangas är renad och innehåller en metanhalt på över 95 % och betraktas därför som luktlös. Den industriella processen för utvinning av biometan görs antigen genom rötning eller termisk förgasning. Rötning innebär att man förser mikroorganismer med organiskt avfall och låter dem bryta ned det organiska avfallet i en syrefri miljö med neutralt pH och stadig temperatur. När mikroorganismerna bryter ned kolet i avfallet frigörs bland annat koldioxid och metan. Rötning är den vanligaste formen av biometanutvinning och avloppsreningsverk och samrötningsanläggningar står sammanlagt för 80 % av den totala mängden biogas som produceras i Sverige. Rötningsprocessen lämnar också kvar en näringsrik restprodukt som kallas rötrest, vilket kan användas som biogödsel inom jordbruket. Termisk förgasning bygger på att integrera metanisering och förgasning i samma process för att utvinna biometan med hög kvalitet ur främst skogsavfall. Utvinningen sker i flera steg och tar därför längre tid och med högre kostnader än rötning. Termisk förgasning är idag under utveckling och är än så länge inte ekonomiskt lönsamt. Biometan som kommer direkt från rötning har ett lägre metainnehåll och används till största delen till värmeproduktion. Biometan som renas för att höja metanhalten över 95 % kallas uppgraderad. 63 % av all


Grillar du på kol eller gas? Kolet är troligen ett biobränsle medan gasen är en fossil produkt.

Metangas är en brandfarlig gas som används som fordonsgas men också i industrier anslutna till ett metannätverk.

biometan som produceras i Sverige uppgraderas till fordonsbränslekvalitet, vilket innebär att biometan renas från koldioxid, vatten och partiklar. Den uppgraderade biometan har en kvalitet som är likvärdig med naturgas.

däremot kyls ner till minus 162°C övergår den till flytande form, så kallad flytande naturgas (LNG). Det är dock energikrävande att kyla ner gasen varför detta oftast endast är ett alternativ för till exempel båttransporter.

Naturgas

Fordonsgas

Naturgas är metangas hämtad från fickor under jordens yta. Ursprunget är organiskt material som förmultnat för många år sedan och är därmed en fossil gas. Metanhalten vid utvinningen kan variera från 70 % och uppåt. I det svenska nätet innehåller naturgasen typiskt 90 % metan och resten främst etan och propan. Naturgas är lukt- och färgfri. Metan är lättare än luft, vilket gör den säkrare genom att gasen snabbt blandas med luft om utsläppen sker i det fria. Naturgas är svår att komprimera och transportera, och lagras därför i gasform. Om naturgasen

Majoriteten av all uppgraderad biometan används inom transportsektorn, som en beståndsdel i så kallad fordonsgas. Fordonsgas är naturgas med inblandning av biometan. Idag finns drygt 55 000 gasdrivna fordon i Sverige och majoriteten av dessa fordon är personbilar. Även inom kollektivtrafiken används fordonsgas och ungefär en fjärdedel av dagens bussar som går i kollektivtrafik drivs med fordonsgas. Antalet gasdrivna fordon i Sverige har dock under de senaste åren planat ut till förmån för eldrivna fordon. Eldrivna fordon har ökat mycket de senaste

åren, medan gasdrivna fordon inte har sett samma utveckling. Fordonsgas nämns därför ofta som ett andra-alternativ till el, vilket bidrar till att allmänheten är mer fokuserade på och intresserade av omställningen till el. En viktig anledning till att gasbilar inte ökat är ekonomiska faktorer. Att biometaninblandning gör det mer miljövänligt med gasbil syns sällan i miljödebatten. Naturgas orsakar koldioxidutsläpp på 248 g/kWh, medan koldioxidutsläpp för biometangas är 46-97 g/kWh, beroende på vilken råvara som används vid tillverkning. För att ersätta naturgas helt med biometangas krävs utökad produktion av biometangas.

Varför ser man naturgas som ett miljöalternativ i Europa när den är fossil? Att man anser att naturgas är ett miljöbränsle har flera anledningar.

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2022

21


Fordonsgas innehåller en blandning av naturgas och biogas. Kemiskt är båda lika men ursprunget skiljer sig åt. Naturgas är fossil och biogas förnyelsebar.

Tankning med fordonsgas sker genom att handtaget ansluter till ett gasrör på bilen. När det blå handtaget är låst till bilen och den gröna startknappen intryckt början metan flöda från pumpen till bilen. När ett visst tryck uppnåtts i bilen avslutas gasflödet direkt.

Naturgas släpper ut 40 % mindre koldioxid än kol och 25 % mindre än olja. Utsläppen av tungmetaller, svavel, kväveoxider, stoft och sot, är väsentligt högre för kol och olja än för naturgas. Naturgas bidrar därför till minskad klimat- och miljöpåverkan när man jämför med olja och kol. Att det blir mer ekonomiskt gynnsamt för industrierna har också gjort att många industrier har konverterat från olja, diesel och kol, till naturgas eftersom man kan göra besparing på reningsutrustning och även få lägre miljöavgifter. Dessutom höjer gasformiga bränsle verkningsgraden och effektiviteten i smältningsprocesserna, vilket leder till färre emissioner men också till ekonomisk lönsamhet. I jämförelse med olja och framför allt kol så är naturgas ett betydligt bättre miljöval. Konverteringen från kol till naturgas har pågått under många år i Europa och är ett stort steg mot en mer miljövänlig process. Med odörer och sot från stenkolsproduktion i

närminnet så framstår naturgas verkligen som ett miljöbränsle. Men naturgas är trots allt ett fossilt bränsle, visserligen med mindre CO2-avtryck än andra fossila bränsle men fortfarande högt i förhållande till biometan. Min gissning är att det blir psykologiskt svårsmält för industrier som står inför konvertering från kol och olja att ta steget till naturgas om naturgas inte skulle ses som ett miljöbränsle. Att konvertera från naturgas till biometangas är ett betydligt mindre steg att ta. I och med att mängden biometangas idag är begränsad så kan inte alla byta från naturgas till biometangas på en gång. Fram till februari 2022 var det troligen mer hållbart att få fler att gå ifrån olja och kol till naturgas än från naturgas till biometan. Idag finns det nog ingen som ser naturgas som ett hållbart alternativ i och med restriktionerna mot Ryssland, så att satsa på naturgas och kalla det ett biobränsle är, helt enkelt, ingen hållbar idé.

22

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2022

Gasol Propan, som är mer bekant som handelsnamnet gasol, kommer nästan enbart från fossila källor och är alltså inte förnyelsebar. Gasol är en gas som i huvuddel består av propan, men även andra lätta kolväten som butan, propen och etan. Sammansättningen gör att gasol brinner utan att sota. Gasol framställs vid raffinaderier genom att raffinera råolja men främst på naturgasterminaler, då naturgas lagras i flytande form och gasolgaser separeras från naturgasen. I Sverige kommer 70 % av all gasol från naturgas som produceras främst på naturgasfält, medan resterande del kommer från oljeraffinaderier. Gasol är mycket brandfarligt och klassificeras också som ett nervgift, då inandning av gasen kan orsaka syrebrist i hjärnan och även hjärtrytmrubbningar. Hantering av gasen är därför farligt och gasen måste lagras i en tryckkammare, cistern eller i ett tryckkärl där gasen har ett relativt konstant tryck.


Gasol är liksom metan brandfarlig. Gasol hanteras flytande medan metan i gasform.

Gasol är gasformigt vid rumstemperatur och atmosfärtryck, men vid lätt övertryck på 6-7 bar övergår gasol till vätskefas och väger då ungefär 500 kg/m3, hälften av vad vatten väger vid samma volym. Att transportera gasol i vätskefas blir därför fördelaktigt eftersom det kräver färre leveranser. Gasol benämns därför ofta Liquified Petroleum Gas (LPG) i internationella sammanhang. Vid förvaring i en cistern är större delen av gasolen vätskeformig, men det finns även gasformig gasol över vätskan. Den gasformiga gasolen kan används direkt om endast mindre mängder behövs, om större mängder behövs leds den vätskeformiga gasolen till en förångare där värme tillförs för att göra gasolen gasformig.

Gasledning eller transport med tåg och bil Anledningen till att gasol främst används när det inte finns möj-

lighet att koppla upp sig på ett gasnätverk är att gasol är fördelaktigt att transportera flytande och metan fördelaktigt att leverera vida rörnätverk. Industrier belägna runt det västsvenska gasnätverket har ofta tillgång till metan, precis som stadsnätverken. Utanför dessa regioner används i stället gasol som distribueras med lastbil eller tåg. Avgörande för transportegenskaper är bränslets densitet och eftersom energidensiteten är lägre för en gas än bensin och krävs det fler leveranser av gas i jämförelse med olja för att få ut samma mängd energi. Om gasolen jämförs med naturgas, så har naturgas ett energivärde på 10,8 kWh/m3 och gasol har ett energivärde på 25,6 kWh/m3. Det är anledningen till att naturgas levereras via det svenska gasnätet, och sänker miljöpåverkan från transporter. Industrier som ligger nära hamnar där gasol importeras och lagras kan i stället koppla upp sig till ett lokalt gasnätverk.

En mellanlagringstank för gasol. Leveranser med tåg och lastbil fyller på flytande gasol till tanken. Tanken är anslutet till ett industriellt nätverk som förser ortens gasolanvändare med gas.

Biogasol Gasolanvändningen i Sverige har minskat markant sedan millennieskiftet, från 6 TWh 2000 till knappt 4 TWh 2020 och beräknas minska ytterligare de kommande åren. Minskningen beror främst på framgången av nya, grönare alternativ, såsom biometan och biogasol. Biogasol är en restprodukt från framställningen av biodiesel och pappersmassa, som idag ofta blandas med vanlig fossil gasol för att göra gasolen mer miljövänlig. Så kallad grön gasol innehåller idag 20 % biogasol, men detta förväntas öka de kommande åren. Även ren, dvs 100 %, biogasol finns idag att tillgå, men i mindre utsträckning. CO2 utsläppen för gasol är 259 g/kWh, vilket är lägre än eldningsolja (288 g/ kWh) och kol (385 g/kWh) men högre än naturgas (248 g/kWh). Som jämförelse så släpper el med Sveriges elmix ut 125 g/kWh, men är beroende av hur elen är tillverkad. Grön gasol med en blandning av 20 % bioga-

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2022

23


Gasol komprimeras lätt till en vätska. Gasol som vätska har ca 250 gånger mindre volym än gasol som vätska. I kompositgastuberna kan du enkelt se nivån av vätska eftersom höljet är genomskinligt.

sol och 80 % fossil gasol släpper ut 217 g/kWh. Att byta från gasol till grön gasol eller biogasol är oproblematiskt, då samtliga gasblandningar har liknande sammansättning. Kostnadsmässigt är dock grön gasol idag dyrare är fossil gasol. Biogasol och biometan fick dock vissa skattebefrielser i början av 2021, vilket ledde till en prisminskning och kan i längden leda till större produktion och förbrukning av biogasol.

24

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2022

Biogaskonvertering av aluminiumindustrin Inom aluminiumindustrisektorn finns det stora möjligheter för konvertering till biometan. Metallindustrin är redan den största användaren av naturgas, och naturgasen kan utan större processförändringar ersättas med uppgraderad biometan. Även orenad biometan kan ha en användning inom industrin för att värma lokaler. Idag använder sig metall-

industrin av ca 1 TWh naturgas och 2 TWh gasol årligen. Om Sverige ska nå klimatmålen för 2045 kommer i stor utsträckning både naturgas och gasol att behöva ersättas av biometan och andra biobränslen. Man uppskattar att ungefär två tredjedelar av den energin metallindustrin använder skulle behöva komma från biometan och biobränslen om klimatmålen ska uppnås. Detta kommer kräva en stor omställning inom industrin och många företag är idag positivt inställda till att byta naturgas mot biometan. Dock är Sveriges egen produktion av biometan inte tillräcklig för att tillgodose hela industrisektorn i dagsläget. Det finns redan tillräcklig tillgång på material för att producera mer biometangas, främst inom jordbruket och skogsbruket, men produktionskapaciteten i Sverige är i dagsläget för låg. Om tekniken för att producera biometangas effektiviseras eller ges skattelättnader skulle produktionen av biometan i Sverige kunna utökas snabbare. Produktionspotentialen från allt avfall från jordbruket, skogsbruket och avfallssektorn i Sverige beräknas uppgå till över 30 TWh per år, vilket skulle vara mer än tillräckligt för att ställa om all industri i Sverige till biometangas. Det finns därför stor potential i biometangas ifall produktionen ökar och fler industrier väljer att ställa om till biometangas i stället för naturgas eller andra fossila bränslen.


SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Anette Johansson, universitetslektor i Arbetsorganisation på Tekniska högskolan vid Högskolan i Jönköping samt projektledare för KOMPET.

Nytt projekt 7 miljoner till nytt projekt inom kompetensförsörjning i metallindustrin

K

ompetensförsörjning är en avgörande, strategisk fråga för svensk industri. KOMPET, ett nytt projekt inom det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material, ska identifiera och utveckla konkreta aktiviteter och åtgärder som driver utveckling mot säkrad kompetensförsörj-

ning i metallindustrin. Det finns redan en stor kunskap på området, men den verkar svår att omsätta i praktiken. KOMPET är därför handlingsorienterat och har som mål att öka förståelsen för hur organisationer kan bygga en lärande kultur kring hur kompetensfrågor, människors motivation och utvecklingskraft bäst tas till vara. Det innebär ett förnyelsearbete som i

sin tur leder till varaktiga förändringar av tankeoch handlingsmönster som i längden påverkar organisationens attraktivitet som arbetsgivare. Utmaningen är att omvandla den kunskapen som redan finns till handling. En socialt hållbar industri tar hänsyn till både arbetsmiljö och kompetensförsörjning. Ett attraktivt arbetsklimat skapar förutsättningar för att locka rätt kompetens, som in sin tur kan bidra till innovation och transformation. Det innebär att kontinuerligt utveckla den egna organisationen till en attraktiv arbetsplats genom att både utveckla befintlig, samt attrahera ny kompetens. Detta kan leda till att bli varse de normer och mekanismer i den industriella kontexten och i den egna organisationen som ställer till problem kring kompetensförsörjning. KOMPET tillämpar en flervetenskaplig och handlingsorienterad ansats i samverkan med branschorganisationer och företag. Gemensamt kommer dessa att inom projektet definiera problemområden och arbeta aktivt med väldefinierade uppgifter som de sedan analyserar och reflekterar kring. Projektet kommer att särskilt se över vilka hinder av kritisk betydelse som organisationerna möter i arbetet med sin

kompetensförsörjning och hur de kan förstås och hanteras i praktiken. – Kompetensförsörjning är en avgörande, strategisk fråga för svensk industri. Det här projektet är tvärvetenskapligt och handlingsorienterat. Vi kommer jobba tillsammans, forskare, branschorganisationer och företag, för att öka förståelsen för hur organisationer kan bygga en lärande kultur kring hur kompetensfrågor, människors motivation och utvecklingskraft kan tas tillvara. Jag ser fram emot att tillsammans både reflektera kring och agera på de hinder och möjligheter som finns kopplat till kompetensförsörjning till metallindustrin, säger Anette Johansson, universitetslektor i Arbetsorganisation på Tekniska högskolan vid Högskolan i Jönköping samt projektledare för KOMPET. KOMPET har en total budget på cirka 6,9 miljoner kronor varav 3 miljoner kronor kommer från Vinnova. Inom det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material så satsas nu över 16 miljoner kronor i programmets utlysning ”Hållbar metallindustri – kompetensförsörjning”. Det är fyra nya forskningsprojekt som nu har beviljats stöd från den svenska innovationsmyndigheten Vinnova.

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2022

25


SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Aluminium för hållbar utveckling riktat till två kategorier Kategori 1: Studenter inskrivna på svenska lärosäten Kategori 2: Övriga Tema för tävlingen är återvinning och miljö Hemsidan är nu uppdaterad och alla erforderliga dokument finns att läsa och att ladda ner på www.svensktaluminium.se/tavling. Inlämningsdatum är fortfarande 15 november 2022, det vill säga i höst och prisutdelningen kommer att ske i samband med Stockholm Furniture & Light Fair, våren 2023. För att ytterligare stimulera och informera om tävlingen har vi, undertecknad Dag Holmgren och Hans Frisk - vår tekniska chef – under vecka 19 besökt Universiteten i Östersund, Sundsvall och Umeå och informerat om tävlingen. Vi passade på att även fördjupa kunskapen om dels aluminium och dels designprocessen. Mottagandet var positivt och visar att intresset om materialet är stort. Tävlingsmålet är ju främst att öka intresset men även kunskapen

26

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2022

om aluminium. Planen för resten av året är att fortsätta med besök och information på de svenska högskolorna och universiteten. Nämnas bör att det inte alltid är så enkelt att få komma till universitet och högskolor men vi ger inte upp. Ett stort tack till Lars-Erik Rännar och Åsa Danvind i Östersund, Mikael Marklund och Johanna Henriksson i Sundsvall och Richard Larker i Umeå för positivt mottagande. Eftersom tävlingen nu även har en kategori utanför universitet och högskolor vill vi sprida information om detta, så till alla er som läser detta, sprid information om tävlingen bland era kunder och anställda.

Vår ambition Ambitionen är nu att skapa möjligheter till att priset skall bli en årligt återkommande aktivitet. Det blir

då naturligt att detta även fortsatt genomföras i samverkan med Materialbiblioteket i Stockholm. På detta sätt återskapar vi den tidigare tävlingen ”Aluminiumdesign” som senast genomfördes 2011.

Svenskt Aluminium Svenskt Aluminium verkar för att dels materialet & dels branschen skall bli mer synlig för tekniker, ingenjörer, produktutvecklare, designer, arkitekter, studenter m.fl. Anmäl era bidrag senast 202211-15. Titta gärna in på hemsidan så finner ni mer information. (www. svensktaluminium.se/tavling) Ni är naturligtvis välkomna med frågor. Våra uppgifter hittar ni på hemsidan www.svensktaluminium.se.


SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Intervju med Elna Svenele

Foto av Anna Schori

Museichef på Vandalorum i Värnamo

E

tt av Svenskt Aluminiums syften är att öka fokus på aluminium och design, öka kunskapen om materialet aluminium och att utveckla samarbete mellan formgivare och

aluminiumbranschen. Dag Holmgren, som är designchef på Svenskt Aluminium, har i en serie intervjuer och möten frågat några framgångsrika designers och formgivare om deras relation till aluminium. Om du blir nyfiken, inspirerad eller

lockad till att komma i kontakt med design och formgivning för aluminium är du välkommen att kontakta Dag Holmgren på dag.holmgren@ svensktaluminium.se.

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2022

27


SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Foto av skulpturen Binär av Eva Hild med Evas dotter Tora. Den är placerad utanför Regeringsbyggnaden i Stockholm och är ungefär 4x2,5 m.

Denna gång talar jag med Elna Svenele, museichef på Vandalorum i Värnamo. Utgångspunkten denna gång är på vilket sätt aluminium även påverkar, inspirerar konstnärer och konsten.

Elna, vem är du? Jag är konstvetare och curator i grunden, och sedan 2012 chef på konst- och designmuseet Vandalorum i Värnamo.

Hur är ditt förhållande till aluminium som material? Jag har länge attraherats av aluminium och dess egenskaper, inte minst den vackra patina det får med åren. Aluminium är ett väldigt vackert material, som åldras med värdighet och som till och med blir vackrare ju mer patina det får. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det en fantastisk egenskap. Att materialet dessutom går att smälta ner och till 100 % återbruka är synnerligen värdefullt. Jag, och hela Vandalorums personal, hade för ett antal år sedan glädjen att göra ett studiebesök på Byarums bruk utanför Vaggeryd i

28

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2022

Småland, som sandgjuter framför allt utemöbler och växtkärl. Vi fick hela produktionskedjan presenterad för oss och slogs av vilket fantastiskt hantverk det är.

På vilket sätt tror Du att konstnärer förhåller sig till aluminium? För många formgivare och konstnärer som vi arbetar med är aluminium ett attraktivt material som man gärna återvänder till, både för tillverkandet av möbler och andra mångproducerade föremål, men också för att skapa unika konstverk. Det finns många konstnärer som arbetar med aluminium idag, inte minst vid produktion av skulpturala verk som ska placeras permanent i det offentliga rummet.

Kan du nämna några exempel på konstnärer som arbetat med Aluminium! Eva Hild och Ebba Bohlin är två bra exempel. Maria Miesenberger och Matti Kallioinen är ytterligare några exempel. Även bland formgivare är aluminium ett älskat material, inte minst när det gäller utemöbler, men också

innemöbler som t ex Essems klassiska hatthylla av Gunnar Bolin. Mina absoluta favoritföremål är de växtkärl i aluminium som Signe Persson-Melin gjort för Byarums bruk över åren, och också hennes kandelaber Salut som släpptes i samband med hennes 90-årsdag! Både hennes formspråk och materialval garanterar att dessa produkter kommer att användas, älskas och hålla i många generationer framöver, och faktiskt bara bli vackrare och vackrare. Andra formgivare som skapat fina möbler av aluminium är t ex Jenny Nordberg som fick pris häromåret för sitt soffbord Brus för Källemo, med aluminiumben som alla är unika. Sen har vi såklart Mats Theselius vars aluminiumfåtölj är en samtida klassiker, också den skapad för Källemo. Formgivaren David Ericsson har just släppt ett nytt bord, Octi Table, i aluminium för Bebó, som verkligen tilltalar! Det går att få pulverlackerat, men är såklart allra finast i rå aluminium. Detta visar åter med all önskvärd tydlighet att ”Aluminium är överallt”


SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Skulpturen ”Spridningsvägar” av Ebba Bohlin ute på gården hos Westermalms metallgjuteri i Norsborg. Därefter har skulpturen fraktats för montage och lackering i Kristianstad. Slutdestination är sedan Tomteboda, där skulpturen får sin permanenta placering på uppdrag av Tomteboda. Invigningen är den 22 juni i Tomteboda.

Mats Theselius aluminiumfåtölj är skapad för Källemo

Octi Table i aluminium av David Ericsson för Bebó

Växtkärl i aluminium av Signe PerssonMelin för Byarums bruk

Essems klassiska hatthylla av Gunnar Bolin

Prisbelönta soffbordet Brus av Jenny Nordberg

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2022

29


ALUMINIUM SCANDINAVIA

Metallbulletiner

Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.com

Text av Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.com

Energisituationen styr allt 30

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2022


V

i kan konstatera att kriget i Ukraina nu har pågått i drygt hundra dagar, och att inte mycket är sig likt vare sig där eller på våra metallmarknader. Oljepriserna åker jojo fram och tillbaks och de dagliga svängningarna i Brent och WTI noteringarna är ofta kring 10 % eller i runda slängar 10 dollar per fat. Det sägs råda brist på olja, men även det är en sanning med modifikation då oljeproduktionen i sig inte gått ner mer än marginellt. Vad som i stället sker är en gigantisk logistikövning där olja från Afrika och Mellanöstern omdirigeras till Europa samtidigt som rysk olja dirigeras bort från Europa till Asien för att ersätta den olja som nu går till Europa. Det något vanskliga är att delar av den olja som tidigare gick till Europa via ledning nu måste nå Asien sjövägen. Något som innebär att stora volymer nu lastas om på vattnet vilket inte är det miljömässigt bästa alternativet. Risken för miljökatastrofer ökar samtidigt som skeppningstiderna förlängs. Den ryske utrikesministern Lavrov påstår att pengarna flödar in som aldrig förr, men med tanke på att rabatterna på den ryska oljan nu ligger på 35-40 USD/bbl så bör ryssarna få mindre betalt för oljan nu än innan kriget startade. Dom som är gladast här är nog indierna som passar på att med väst goda minne fylla tankar. Andra som vädrar morgonluft är venezuelanerna som nu ser chansen att åter få komma in i finrummen. I Venezuela är de första hysch hysch lasterna redan på gång och USA har godkänt viss olja mot skuldnedskrivningsaffärer. Nästa sak med stor påverkan är sedan de nya utbrotten av Covid i Kina, där stora områden satts i karantän under långa perioder. För

ovanlighetens skull står Kina som en motvikt och något som ”stabiliserar”, inte som konsumtionsmotor. I Kina är vintern över och mindre energi behövs för uppvärmning. När sedan Covid-nedstängningar slår till minskar behoven snabbt för många råvaror. Helt plötsligt så kan Kina kompensera för de produktionsnedskärningar som sker i Väst på grund av det höga kostnadsläget på energi. Europeiska smältverk går på knäna och drar ner produktionen (-13 % mot april 2021). Olja, gas eller el, alla smältverk behöver någon av dessa energikällor, och alla dessa noteras nu till priser som är långt ifrån vad vi är vana vid. Går inte produktionen att räkna hem blir neddragningar ett måste. Vi har sett många metallverk i Europa som de senaste månaderna minskat på kostymen. På den fysiska marknaden ligger premierna på rekordnivåer, över 600 USD/mt, och även om baspriserna nu har justerats ned så är det näst intill rekorddyrt att få metall till produktion. Ironiskt nog så har ”räddningen” fram till nu varit att Rusal inte har belagts med sanktioner. Även om gamle gode Oleg på det privata planet är sanktionerad så kan Rusal fortsätta att sälja metall till både

Europa och USA. Min farhåga från tidigare har därför turligt nog inte besannats vilket är en av huvudanledningarna till att metallen justerats ned 25 procent sedan krigets början. Att Rusal kan fortsätta som vanligt kan tyckas konstigt, men man får anta att den turbulens som var kring Rusal och Oleg Deripaskas ägande 2018 fortfarande sitter kvar i många beslutsfattares minne. Kanske är det även så att man anser en sanktionering av Rusal skulle få så stora konsekvenser för både den europeiska och amerikanska industrin att det vore självmord att gå en sådan väg när industrin redan drabbats så hårt av det nuvarande höga energipriserna. Trots allt är även politiker människor, och många av dem tycks ha en väldigt stor strävan efter att sitta kvar på sina maktpositioner. Tidigare rekommendationer om att se till att ha metall i ladorna står kvar. Med dagens situation ligger risken fortsatt kraftigt på uppsidan, och även om vi alla vill se ett snart slut på den uppkomna situationen så är det tyvärr att ses som ett önsketänkande. Titta bara på när du tankar bilen, trots att det mesta av priset är drivmedelsskatt så slår det flera kronor per liter mellan gångerna du tankar.

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2022

31


Text av Dag Holmgren, Professor och Designchef på Svenskt Aluminium

Konst Upplevelse Design En avgörande fråga är, vad är konst och vem avgör det, samma fråga gäller vad är design och vem avgör det.

32

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2022


D

etta är frågeställningar som jag ständigt återkommer till under de många föreläsningar jag ägnat mig åt. Jag vill inte påstå att jag har svaret men jag har i alla fall en teori. Det finns förmodligen lika många svar på detta som det finns konstnärer och designer.

modebranschen och kläder. Vi köper inte nya byxor för att de gamla har slitits ut, utan för att byxorna inte längre tål ögats slitage! Det var ganska självklart att det var Sven Lund som ”hittade” Jonas Bolin och hans Betongstol. Den skapade en vild debatt i möbelsverige, huruvida detta var en möbel eller ej. Åter igen, vem bestämde det!

Produkt eller konstverk?

På annan plats i tidningen (s 27-29) har jag intervjuat Elna Svenele, museichef på Vandalorum i Värnamo. Hon nämner att material även kan ha en betydelse för hur konst blir till, och att materialet även är en del av konstupplevelsen. På samma sätt så är ofta materialet en viktig del av en produkts upplevelse. Denna upplevelse behöver inte vara relaterad till teknik. I fallet Apple och B&O så har bäda dessa företag materialet aluminium som ett strategiskt material, förutom att de även har många tekniska och miljömässiga fördelar. Det är därför viktigt att man som producerande företag förstår värdet av att välja rätt material och att välja materialet av rätt anledning. Anledningen behöver inte alltid vara baserad på teknik utan kan även vara baserad på upplevelse och på känsla.

En produkt kan i vissa fall ”bli” ett konstverk och tvärt om. Ett exempel kan vara citruspressen, Juicy Salif, som Philippe Starck tagit fram i samarbete med det italienska företaget Alessi. Citruspressen fungerar ganska dåligt men har ändå ett spännande uttryck. Jag har sett produkten i olika sammanhang, men aldrig i ett kök. Den presenteras mer som ett konstverk än ett köksredskap.

Vem bestämmer? Man kan undra vad som bestämmer när en produkt plötsligt blir ett prydnadsföremål – konstverk, eller tvärt om, och även vem som bestämmer det. En väldigt god vän var Sven Lund, skaparen av Möbelföretaget Källemo AB i Värnamo. Sven var en person som verkligen förstod vikten av att produkter, i detta fall möbler, inte bara har en ”teknisk” funktion utan även en estetisk – upplevelsefunktion. När man inte längre sitter på stolen ska den vara en del av inredningen i ett rum, det vill säga tillföra rummet en upplevelse. Han talade även om att en produkt ska tåla ögats slitage, det är inte alltid den tekniska funktionen som avgör när en produkt byts ut. Jämför med

Material kan vara mycket!

Upplevelsen är starkare än tekniken Jag vill hävda att om en produkt inte upplevs positivt kommer den inte att bli vald. För ett antal år sedan var aluminiumfälgar till en bil något som var väldigt lyxigt. Då var aluminiumfälgar något som man betalade extra för.

Frågan är om man i dag kan köpa en personbil som INTE har aluminiumfälgar! Jag tror att skälet i dag är att aluminiumfälgarna faktiskt är säkrare och bättre!

Man ska vara ärlig! Som ung designstudent på Konstfackskolan i Stockholm på 1960-talet var jag noga med att poängtera att jag inte var konstnär utan industridesigner. Detta har jag fått ompröva många gånger. Det är självklart så att konst har påverkat mig som designer i många sammanhang. Självklart är det skillnad på ett konstverk och en industriprodukt men inspirationen vid skapandet av produkten kan ofta komma från konsten. Jag brukar använda förklaringen att ett konstverk är oftast kopplat till skaparen – konstnären, medan industriprodukten kopplas till det företag som producerar produkten och inte till designern. För mig är detta självklart. Mitt jobb som designer är att kommunicera de företag jag arbetar för. Här skiljer sig kanske olika företag åt. I många fall marknadsförs designern bakom en möbel men väldigt sällan designern bakom en bil. För mig är detta helt naturligt, bilföretaget kommuniceras genom sitt varumärke medan möbelföretaget använder designern som kvalitetsstämpel. Så slutligen, även om du är underleverantör så kan det vara bra att ha lite koll på de uttryck som dina produkter ger och kanske ta hänsyn till att man ska kunna se på produkten vad det är, även om det inte alltid är så enkelt. Konsten och tekniken ligger ofta närmare varandra än man tror.

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2022

33


Text av Mark Jansson Kragh

Miljövinster genom laddning med 3D-optimerade profiler Reliefed Technologies är ett teknik- och utvecklingsföretag som utvecklat z.trusion™-teknologin. I artikeln beskriver Mark Jansson Kragh möjliga vinster genom att använda deras teknik vid laddning och design av batterier.

2014 blev Reliefed Technologies kontaktade och inbjudna av ett bilföretag som undrade om de kunde träffas för att se om de kunde få hjälp att rationalisera produktionen på en ny volymbil med hjälp av z.trusion. Företaget hade fått ut en sportbil, en lyxbil, kämpade med en SUV och sist men inte minst: en volymbil , som skulle förvandla dem från nisch till volymtillverkare. De fick den specifika frågan: kan ni göra ”XXY” exakt likadan med z.trusion™ i ett steg? Svaret var att det inte går, men de skulle kunna integrera XXY´s funktion och flera andra termiska och strukturella funktioner i en enda 3D-optimerad profil, eliminera många komponenter och spara både vikt och pengar.

34

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2022

Double tab cooling konceptet

Fräst prototyp (ska tillv. Med z.trusion™ i serieprod)

I konceptet som i detta fall anpassats för cylindriska celler och som möjliggörs av z.trusion™ integreras: 1. Topologioptimering – möjliggör lätta och starka moduler som även kan utgöra fordonets struktur. 2. Cellfixering – eliminera lim av cellhållare etc. Möjliggör också icke destruktivt demontering vid end of life 3. Integrerad tabkylning – ger överlägsen prestanda, 6 minuters laddning och trefaldig livslängd 4. Som ses i prototypen (bild) kan profiler byggas ihop till stora moduler eller bottenplattor. 5. Hela profilen används som kylplatta och ”thermal equalizer” ger låg delta T mellan cellerna.


EV-problem, lösningar, samt uppsatta och nådda mål för virtuella modellen/simuleringen av konceptet.

Men konceptet var redan låst. Några år senare läser de ett technical paper ”Surface Cooling Causes Accelerated Degradation Compared to Tab Cooling for Lithium-Ion Pouch Cells” om hur en så kallad tabkylning möjliggör snabbare laddning och skapar en tre dubbel så lång livslängd vid snabbladdning av Litium Jon batterier. Eftersom anod och katod leder värmen bättre än elektrolyt och isolator, så är det mycket effektivare att kyla via anod och katod och en lägre inre delta T i cellen erhålls (låg cellkärnetemperatur). Dessutom så gör det att laddfördelningen i varje cell blir jämnare och inre termomekaniska spänningar minskar. Detta ökar inte bara möjligheten till snabbare laddning utan ger också en avsevärt ökad livslängd och ökad säkerhet. Utmaningen har varit att man inte haft någon design som stöds av en rationell produktionsmetod och som möjliggör massproduktion till acceptabel kostnad. Med inspiration från ytterligare ett antal technical papers om

Simulering/jämförelse av laddning på 6 minuter från 20-80% : t.v. double tab och t.h. surface cooling.

Ovan: Single tab cooling på 9 minuter.

z.trusion™ för rationell 3D-produktion

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2022

35


tabkylningens fördelar skapades ett modulärt koncept där tabkylning, cellfixering och topologioptimerad fordonsstruktur integreras i en enda 3D-profil, som till låg kostnad kan tillverkas i ett enda produktionssteg – utan materialspill och utan lim (möjliggör recycling/upcycling).

Lighter projekt Ett LIGHTer projekt startades 2019 för att digitalt simulera laddning från 20-80 % SOC på 6 minuter. Reliefed designade och koordinerade, Semcon gjorde termodynamiska simuleringar, Professor Anders Jarfors, Jönköpings Universitet, mätte termisk konduktivitet på aluminiumprofiler som tillverkats med z.trusion™ (säkerställde rätt invärden i simuleringar) batterimodulstillverkaren Micropower bistod med sin erfarenhet av batterier. Som synes nåddes målen i simuleringarna – vilket resulterat i att ett Vinnovafinansierat verifieringsprojekt nu pågår. Om cellerna har låg temperatur, låg intern Delta T och Delta T mellan celler i modulen är lågt, så har man inte bara möjlighet att ladda snabbt med god livslängd – utan även med god säkerhet. 3D-profiler i aluminium möjliggör låg jämn temperatur, samtidigt som batterimodulen kan utgöra bottenplattan.

36

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2022

Att ladda ett 100 kWh batteri med 6C kräver laddare med 600 kW effekt, ett smartare sätt att utnyttja snabbladdningen och möjligheten till fler laddcykler, som tabkylningen ger, vore kanske en downsizing av batterierna, så att batteriet och fordonet blir både lättare, billigare och miljövänligare: 40 % downsizing minskar då miljöbelastningen/fordon med ca 8 ton CO2e/EV (räknat på en TESLA modell 3). För att kunna elektrifiera tunga fordon, är det viktigt att det går snabbt att ladda och att batterierna klarar många cykler. Effektiv batterikylning möjliggör också effektiv regenerering i nerförsbackar. Fördelarna med aluminiumprofiler i tabkylda batterimoduler, krockstrukturer och kylapplikatio-

ner är uppenbar. Om vi också kan optimera dessa ordentligt, eliminera materialspill i såväl tillverknings som återvinningssteg och se till att batterierna är säkra och håller länge, så har vi kommit en bit på vägen i att spara på miljön.

Mark Jansson Kragh, Reliefed Technologies

FAKTA Z.TRUSION z.trusion™ är en patenterad extrusionsmetod med integrerade roterande matriser i trycksatt zon som möjliggör variation i profilens (längsgående) z-riktning, utan materialspill, i existerande extrusionslinjer. Detta möjliggör utöver optimeringsmöjligheter och miljöfördelar även besparingar, då materialspill, logistik och kostnader associerade med post-extrusion bearbetning kan elimineras.


Leverantörer inom aluminium Vill du också synas här? Kontakta Torbjörn Larsson så berättar han mer om hur du kan synas här och på www.aluminium.nu

www.profilgruppen.se

Torbjörn Larsson 0708-18 81 00 torbjorn.larsson@nortuna.se

www.hydal.se

www.klarvik.se

www.emmegi.se

www.elumatec.se

www.aluminium.se

www.alu.se

www.hydro.com

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2022

37


ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister 3M SVENSKA AB

191 89 Sollentuna Tel: 08-92 21 50 Fax: 08-92 22 88 Kontakt: Elisabet Englund www.3M.com/se/lim

AHLINS I HABO AB

Lilla Fiskebäck 5 566 91 Habo Tel: 036-460 60 Kontakt: Rikard Ottosson Tel: 036-485 67 www.ahlins.com

AHLSELL MASKIN AB Södra Vägen 10 702 27 Örebro Tel: 019-19 79 90 Fax: 019-18 52 45 www.ahlsellmaskin.se

ALACKERING AB

Post: Box 142, 576 23 Sävsjö Besök: Hjärtlandavägen 24, 576 33 Sävsjö Tel: 0382-676 70 www.alackering.se

ALUMINIUMFÖRLAGET

Bruksvägen 16, 730 61 Virsbo Tel: 0223-360 60 Mob: 0708-45 09 39 Kontakt: Staffan Mattson staffan@alumin.se

BODYCOTE YTBEHANDLING AB Mossvägen 4, 641 49 Katrineholm Tel: 0150-778 00 sales.sverige@bodycote.com www.bodycote.se

BRINK FÖRNICKLINGSFABRIKEN AB Box 3017 600 03 Norrköping Tel: 011-21 96 90 Fax: 011-18 86 63 Kontakt: Björn Brink www.brinkfornickling.se

HYDAL ALUMINIUM PROFILER AB

Kontakt: Jörgen Pettersson Tel: 011-21 75 00 info@candorsweden.com www.candorsweden.com

CHEMETALL AB

Backa Strandgata 18 422 46 Hisings Backa Tel: 0171-46 86 00 Fax: 031-254 497 www.chemetall.com

COREMA SVETSEKONOMI AB

COVENTYA AB

Jägershillgatan 16 213 75 Malmö 040-35 83 00 info@beijerind.se

38

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2022

Box 123, 575 21 Eksjö Tel: 0381-143 80 Fax: 0381-61 12 76 Kontakt: Richard Münch www.emmegi.se

CANDOR SWEDEN AB

ALUTRADE AB

BEIJER INDUSTRI AB

EMMEGI SCANDINAVIA AB, PROFILMA

GRÄNGES SWEDEN AB

Krusegatan 19 212 25 Malmö Tel: 040-24 59 00 Fax: 040-24 59 95 www.buhlergroup.com/die-casting

Exportgatan 67B 422 46 Hisings Backa Tel: 031-91 46 85 www.alu-s.se

Älgvägen 10 352 45 Växjö Tel: 0470-745400 www.aluminium.se

Box 1340, 581 13 Linköping Tel: 013-16 90 00 Fax: 013-16 90 20 www.element.com/se

BÜHLER AB

Box 237 433 24 Partille Tel: 031-336 36 82 Fax: 031-336 36 81 info@corema.se www.corema.se

ALU-S AB

ELEMENT MATERIALS TECHNOLOGY

Ödegärdsgatan 3 504 64 Borås Tel: 033-20 28 40 www.coventya.com

E2 SYSTEMS

Strömlundsgatan 3, 507 62 Borås Tel: 033-20 88 40 e2@e2systems.se www.e2systems.se

612 81 Finspång Tel: 0122-838 00 Fax: 0122-197 32 Kontakt: Ari Leidelöf

Box 236, 574 23 Vetlanda Tel: 0383-76 39 40 Fax: 0383 - 76 39 43 hapab@hydal.com www.hydal.se

HYDRO

Metallvägen 574 81 Vetlanda Tel: 0383-941 00 Fax: 0383-154 35 www.hydroextrusions.com info.profiler.se@hydro.com

HYDRO ROLLING

Strandbergstagan 61, 3 tr 112 51 Stockholm Tel: 08-667 91 05 mattias.eriksson@hydro.com www.hydro.com

INTERAL AB

Box 119, 566 22 Habo Tel: 036-486 80 Kontakt: Niclas Fotsjö www.interal.se

KMC YTBEHANDLING AB Fakturavägen 6 175 62 Järfälla Tel: 08-445 84 40 Fax: 08-445 84 49 info@kmc.se www.kmc.se


ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister MACDERMID SCANDINAVIA AB Box 83 601 02 Norrköping Tel: 011-36 74 70 Fax: 011-36 74 90 macdscandinavia@macdermid.com www.macdermid.com/industrial

MICOR AB

Industrigatan 10, 312 34 Laholm Tel: 0430-492 24 stig.nicklasson@micor.se www.micor.se

MASTEC CCTECH AB Industrivägen 20 523 90 Ulricehamn Tel: 010-218 13 39 www.mastec.se

MM TECH CAST AB Skjulstagatan 3 632 29 Eskilstuna Tel: 016-12 08 06 Fax: 016-12 14 35 www.mmtechcast.se info@mmtechcast.se

POLLUX YTBEHANDLING AB Östgärde Industriväg 406 417 29 Göteborg Tel: 031-55 05 04 Fax: 031-55 19 55 Kontakt: Tony Lembing Susanne Nielsen www.polluxytbehandling.se

MÖNSTERÅS METALL AB Box 43 383 21 Mönsterås Tel: 0499-495 00 www.monsterasmetall.se

NORDISK ALU PROFIL

Industrivägen 17, 302 41 Halmstad Tel: 035-22 75 30 info@nordiskaluprofil.se www.nordiskaluprofil.se

PALLCO AB

Box 2023, 574 02 Ekenässjön Tel: 0383-348 00 Kontakt: Fredrik Hedberg www.pallco.se

Box 44, 343 21 Älmhult Tel: 010-445 95 00 Kontakt: Ola Manestam ola.manestam@stenaaluminium.com www.stenaaluminium.com

TESA AB PROFILGRUPPEN

Box 36 360 70 Åseda Tel: 0474-550 00 Fax: 0474-711 28 info@profilgruppen.se www.profilgruppen.se

PYROTEK SCANDINAVIA AB Box 53 668 92 Ed Tel: 0534-620 00 Fax: 0534-620 01 Kontakt: Lennart Skoogh lensko@pyrotek.com Kontakt: Rune Heggland runheg@pyrotek.com Kontakt: Kent Smit kensmi@pyrotek.com www.pyrotek.com

MÄKELÄ ALU AB

Järnvägsgatan 1 364 30 Åseda Tel: 0703-242 444 Kontakt: Anders Bengtsson anders.bengtsson@alu.se www.alu.se

STENA ALUMINIUM AB

Box 10275, 434 23 Kungsbacka Tel: 0300-553 00 Fax: 0300-194 94 customerservice.se@tesa.com www.tesa.se

VÅ PRESSGJUTERI AB Ås, 330 10 Bredaryd Tel: 0371-708 80 Fax: 0371-708 90 Kontakt: Anders Jendrot www.vapress.se

YTCENTER I UPPLANDS VÄSBY AB Turbingatan 3 195 60 Arlandastad Tel: 08-590 750 50 Fax: 08-590 750 22 Kontakt: Hans Brammer info@ytcenter.se www.ytcenter.se

SARLIN FURNACES AB Regattagatan 13 723 48 Västerås Tel: 021-10 98 00 Kontakt: Magnus Bergman Tel: 070-644 80 82

SIKA SVERIGE AB Box 8061 163 08 Spånga Tel: 08-621 89 00 Fax: 08-621 89 89 info@se.sika.com www.sika.se

SJØLUND A/S, PROFILVALSTEKNIK Tel: +45 7699 1777 Fax: +45 7557 4917 Kontakt: Søren Ravn Jensen sr@sjoelund.dk www.sjoelund.dk

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2022

39


ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister Bearbetning LEGOARBETEN

Kapning Emmegi Scandinavia AB, Profilma

Eldfasta produkter Pyrotek Scandinavia AB Flussmedel Pyrotek Scandinavia AB

Kemikalier Silikon Alcan Nordic AB

Bockning Hydal Aluminium Profiler Hydro ProfilGruppen

Stansning Emmegi Scandinavia AB, Profilma

Rullbockning Sjølund A/S, Profilvalsteknik

VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

Keramiska filter Pyrotek Scandinavia AB

Tillsatsmedel, färg, lack, papp o plast Alcan Nordic AB

Kapning Micor AB

Pressgjutmaskiner Bühler AB G & L Beijer Industri AB

Laboratorier

Hydroformning Hydro Kapning Ahlins i Habo AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Sjølund A/S, Profilvalsteknik Montering Ahlins i Habo AB Hydal Aluminium Profiler AB Hydro Interal AB ProfilGruppen Profilbearbetning Hydal Aluminium Profiler Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Skärande bearbetning Alutrade AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Sjølund A/S, Profilvalsteknik

MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

Dormer Pramet AB

Isolationsprodukter Pyrotek Scandinavia AB

Prototyptillverkning för gjutgods Mifa Aluminium bv

Analystjänster Element Materials Technology AB Materialeprøvning

Friction Stir Welding Hydro

Service och underhåll Sarlin Furnaces AB

Materialprovning Materialeprøvning

Svetsning Alu-S AB PALLCO AB

Smält- och värmebehandlingsanläggningar Sarlin Furnaces AB

Skadeutredningrar Element Materials Technology AB Materialeprøvning

Fogning LEGOARBETEN

MASKINER

Svetsmaskiner Corema svetsekonomi AB Tillsatsmaterial Corema svetsekonomi AB

MATERIAL

Lim 3M Svenska AB-3M Industrilim Sika Sverige AB Lod, fluss COREMA SVETSEKONOMI AB Tejp 3M Svenska AB-3M Industritejp Tesa AB

RÅDGIVNING/ UTBILNING

Gjutgods Bearbetning av gjutgods Mönsterås Metall AB Swedmec AB Kokillgjutning MM Tech Cast AB Mönsterås Metall AB Metallgjuteri Beckmans Gjuteri Precisionsgjutning Mifa Aluminium bv MM Tech Cast AB Pressgjutning Interal AB Mönsterås Metall AB VÅ Pressgjuteri AB

CNC-maskiner för aluminiumbearbetning Ahlsell Maskin AB

Svetsning AluminiumFörlaget Element Materials Technology AB

CNC-maskiner för profilbeabetning Ahlsell Maskin AB Emmegi Scandinavia AB, Profilma Maskinpartner AB

Sandgjutning Mönsterås Metall AB Nya Elektrogjuteriet AB Swedmec AB

Gjuteriförnödenheter

Information

Borr-, gäng- och fräsenheter E2 Systems Fräsning Emmegi Scandinavia AB, Profilma

40

Silikongummi Alcan Nordic AB

Allt för gjuteriet G & L Beijer Industri AB Avgasningsenheter Pyrotek Scandinavia AB Blacker Pyrotek Scandinavia AB

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2022

Litteratur, läromedel AluminiumFörlaget

Kallflytpressning Chemetall AB

Metallförsäljning Band, lackerade Hydro Rolling Gränges Sweden AB, Industriprodukter Band, olackerade Hydro Rolling Gränges Sweden AB, Industriprodukter Gjutaluminium Stena Aluminium AB Plåt, lackerad Hydro Hydro Rolling Plåt, olackerad Hydro Rolling Plåt, slät Alutrade AB Hydro Rolling Hydal Aluminium Profiler Profiler, rör Alutrade AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Mäkelä Alu AB ProfilGruppen


ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister Profiler, special Alu-S AB Alutrade AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Mäkelä Alu AB Nordisk Alu Profil ProfilGruppen Sandwich paneler Alu-S AB

Tvättsystem KMC Ytbehandling AB

Utbildning Konstruktörskurser AluminiumFörlaget Svetskurser AluminiumFörlaget Element Materials Technology AB Ytbehandlingskurser Chemetall AB Element Materials Technology AB

Ytbehandling LEGOARBETEN

Elektrolytisk metallbeläggning Brink Förnicklingsfabriken AB E-Clips Ytcenter i UpplandsVäsby AB Elpolering Pollux Ytbehandling AB Glaspärleblästring Bodycote Ytbehandling AB

Trumling Ahlins i Habo AB Hydal Aluminium Profiler AB Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen

Gulkromatering Ytcenter i UpplandsVäsby AB Hårdanodisering Bodycote Ytbehandling AB Ytcenter i UpplandsVäsby AB

KEMIKALIER OCH PROCESSER FÖR:

Hårdanodisering och beläggning Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Infärgning Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen Kemisk förnickling Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB Keronitebehandling Brink Förnicklingsfabriken AB

Anodisering Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Mastec CCTech AB Mäkelä Alu AB Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Kromatering Chemetall AB Hydro Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Dekorativ slipning Bodycote Ytbehandling AB

Teflonbeläggning Bodycote Ytbehandling AB

Tufram Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv

Alutin ProfilGruppen

CompCote Bodycote Ytbehandling AB Decoral Hydro

Slipning Hydro

Mekanisk polering Brink Förnicklingsfabriken AB Hydro Nedox Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv Nickel/tenn Mifa Aluminium bv ProfilGruppen Passivering Mastec CCTech AB Pulverlackering Alackering AB Mäkelä Alu AB PALLCO AB

Anodisering Chemetall AB Coventya AB

Kemisk metallbeläggning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Kromfri passivering Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Smörjmedel Chemetall AB Trumlingsmaskiner G & L Beijer Industri AB KMC Ytbehandling AB

RÅDGIVNING

Ytbehandling, allmänt Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB Chemetall AB Element Materials Technology AB

Avfettning Chemetall AB Coventya AB Skärvätskor Chemetall AB Kromfri ytbehandling Candor Sweden AB Chemetall AB

MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR: Anodisering Candor Sweden AB

Avfettning MacDermid Scandinavia AB Blästermaskiner Burco Blästermaskiner AB KMC Ytbehandling AB Eftertätning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Elektrolytisk metallbeläggning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Fosfatering MacDermid Scandinavia AB Ytteknik AB Infärgning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2022

41


ANMÄL DIG TILL BRANSCHREGISTRET Företag:

Telefon:

Adress & postadress: Kontaktperson + underskrift: Hemsida:

E-post: Insändes till: Aluminium Scandinavia, Romfartuna, Nortuna SE-725 94 Västerås E-post: aluminium@nortuna.se

Org.nr: Jag/vi vill även prenumerera på Aluminium Scandinavia.

Bearbetning LEGOARBETEN ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Bockning CNC-Stansning Kapning Kromatering Lackering Montering Perforering Profilbearbetning Skärande bearbetning Smidning

MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

☐☐ CNC-maskiner för profilbearbetning ☐☐ Bockning ☐☐ Fräsning ☐☐ Kapning ☐☐ Kundanpassade maskiner för profilbearbetning ☐☐ Stansning

VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING ☐☐ Diamantverktyg

Fogning LEGOARBETEN ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Explosionssvetsning Friction Stir Welding Lödning MIG-svetsning Nitning Reparationssvetsning TIG-svetsning

MASKINER

☐☐ Mekaniserad svetsning ☐☐ TIG- & MIGsvetsutrustningar ☐☐ Motståndssvets ☐☐ Plasmasvets ☐☐ Svetsmaskiner ☐☐ Tillsatsmaterial

MATERIAL ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Fästelement Blindnitar Självstansande nitar Stuknitning

42

☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Gänginsatser Specialskruv Lim Lod, fluss Tillsatsmaterial svetsning Tejp Fästelement titan

RÅDGIVNING ☐☐ Svetsning

Gjuteriförnödenheter ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Allt för gjuteriet Avgasningsenheter Blacker Eldfasta produkter Flussmedel Isolationsprodukter Keramiska filter Kokiller och verktyg Pressgjutmaskiner Prototyptillverkning för gjutgods ☐☐ Smält- och värmebehandlingsanläggningar ☐☐ Smältpreparat

Gjutgods ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Bearbetning av gjutgods Kallflytpressning Kokillgjutning Lågtrycksgjutning Metallgjutning Modelltillverkning Precisionsgjutning Pressgjutning Sandgjutning Smide

Information

Laboratorier ☐☐ Analystjänster ☐☐ Skadeutredningrar

Metallförsäljning ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Band, lackerade Band, olackerade Börsaffärer Gjutaluminium Plåt, lackerad Plåt, olackerad Plåt, slät Profiler, rör Profiler, special Råvaror

Utbildning ☐☐ Konstruktörskurser ☐☐ Svetskurser

Ytbehandling RÅDGIVNING

☐☐ Ytbehandling, allmänt

LEGOARBETEN ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Anodisering Beläggning av skyddsplast Blästring Dekorativ slipning Elektrolytisk metallbeläggning Elförtenning Elpolering Glaspärleblästring Gulkromatering Hårdanodisering Hårdanodisering och beläggning Infärgning Kemisk förnickling Kemisk metallbeläggning

☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Kemisk polering Kromatering Lackering Mekanisk polering Metalonbeläggning Nickel/tenn Pulverlackering Screentryck Silketryckning Slipning Tampongtryckning Teflonbeläggning Trumling

MASKINER FÖR ANODISERING ☐☐ Likriktare

MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Avfettning Blästermaskiner Blästring Eftertätning Elektrolytisk metallbeläggning Fosfatering Infärgning Kemisk metallbeläggning Kromatering Slungrensmaskiner Trumlingsmaskiner

FÖRSLAG PÅ EGNA RUBRIKER

☐☐ Litteratur, läromedel

Konstruktion ☐☐ Konstruktionsfirma

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2022

Markera med kryss de rubriker du vill finnas under – du kan också ge förslag på egna rubriker. Fyll i namn, adress etc och posta/maila talongen till Aluminium Scandinavia. Pris per rad och år är SEK 400:- exklusive moms. Minimum 1 års införande. Om du inte är prenumerant på Aluminium Scandinavia kan du bli detta genom att kryssa i rutan på talongen ovan.


Aluminium är över allt

Medlemskapet i Svenskt Aluminium ger oss möjlighet att knyta värdefulla kontakter, möta kollegor och diskutera branschfrågor på neutral mark. — Jerker Blomqvist. CEO, Klarvik AB

Du får inte bara en stark organisation som arbetar med och för branschfrågor och ett brett nätverk, utan också tillgång till intressanta seminarier och medlemsförmåner. Kontakta oss så berättar vi mer, eller läs om fördelarna på www.svensktaluminium.se

070-588 32 07 | info@svensktaluminium.se


www.facebook.com/aluminiumscandinavia


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.