Plåttakmålning – En gigantisk marknad, men varför så speciell? VARFÖR ÄR DET DÅ SÅ SPECIELLT?
I
Det finns många tak med behov av ommålning.
Sverige och Finland är plåttak (även plåtfasader) en mycket starkt förankrad och kulturellt baserad byggnadskomponent. SSAB och Ruukki har i mer än 50 år varit ledande inom området tunnplåt och industriellt målad tunnplåt för tak och fasader. Före industrialiseringen av plåttak- och fasadplåtmålning, var detta område ett hantverk, som huvudsakligen utfördes av plåtslagerier. Att man i Sverige och Finland valt plåt som ett viktigt byggnadsmaterial, kan bero på såväl tillgången på billig järnmalm och stålplåt, som behovet av lätta takmaterial i länder med hög snöbelastning. Tittar man på Danmark, med en byggnadskultur baserad på sten och tegel och med ett
helt annat klimat, så är användningen av plåt som byggnadskomponent väsentligt mindre, samt att man ”saknat” en stålindustri. Så till dagsläget för detta, i flera perspektiv, lite förbisedda, men mycket viktiga och stora område av underhåll och rostskydd. Historiskt sett hade Plåtslagerierna och Målarmästarna delat upp byggnaders nymålning och målningsunderhåll, så att Plåtslagerierna tog hand om allt ovan hängrännorna, och Måleriet övriga delar av en byggnad. I takt med den industriellt målade plåten, och mer och mer avancerade metoder, så har bägge skråen mer eller mindre lämnat området, och specialiserade företag har tagit hand om underhållet av plåttak och plåtfasader.
Ursprungligen var plåttaken inte förzinkade, utan bestod av icke-metalliserad valsad tunnplåt. På denna plåt kunde man ytbehandla med linolja och med linoljeblymönja. Så småningom började man förzinka plåtytorna för att förbättra rostskyddet. Zink och linolja var inte alltid en bra kombination då den alkaliska zinken till och från påverkade linoljefärgen negativt. Alkydfärgernas intåg på marknaden gjorde att underhållsintervallen på plåtmålningen kunde förlängas och snabbas på, men även alkydfärgerna har till och från sina problem när det gäller kontakten med zink. Idag används linoljefärg och alkydfärg nästan uteslutande på kulturhistoriska objekt. Dagens plåttakmålning består till den absolut största delen av ommålning av ursprungligen zink- och Aluzinkmetalliserade tunnplåtsytor som målats industriellt. Industrin, till exempel SSAB, Plannja och Ruukki har varit och är väl till viss del att räkna som pionjärer inom området. De har jobbat intensivt med att utveckla målningen, så att lång livslängd uppnås, samtidigt som miljöaspekter och en mängd andra egenskaper som till exempel korrosionsskydd och flexibilitet ständigt förbättras. Men att vara pionjär, innebär också att man ibland hamnar på okända marker. De första systemen som användes på stålplåt var av typen organosoler, som huvudsakligen bestod av ett PVC-bindemedel i ett lösningsmedel. Denna typ av beläggning ersattes efter några år med PVC-plastisoler som blev helt dominerande på plåttak-
Framtiden har kommit ifatt oss! Varmförzinkat stål är ett material som alltid varit anpassat för den cirkulära ekonomin - långt innan det blev ett begrepp! • • • •
Lång underhållsfri livslängd Möjlighet att använda befintliga konstruktioner i nya tillämpningar Möjlighet till ny, lång livslängd genom omförzinkning av befintliga, äldre konstruktioner Möjlighet att återvinna både zink och stål till 100 % info@nordicgalvanizers.com www.nordicgalvanizers.com
33
