PlĂ„ttakmĂ„lning â En gigantisk marknad, men varför sĂ„ speciell? VARFĂR ĂR DET DĂ SĂ SPECIELLT?
I
Det finns mÄnga tak med behov av ommÄlning.
Sverige och Finland Àr plÄttak (Àven plÄtfasader) en mycket starkt förankrad och kulturellt baserad byggnadskomponent. SSAB och Ruukki har i mer Àn 50 Är varit ledande inom omrÄdet tunnplÄt och industriellt mÄlad tunnplÄt för tak och fasader. Före industrialiseringen av plÄttak- och fasadplÄtmÄlning, var detta omrÄde ett hantverk, som huvudsakligen utfördes av plÄtslagerier. Att man i Sverige och Finland valt plÄt som ett viktigt byggnadsmaterial, kan bero pÄ sÄvÀl tillgÄngen pÄ billig jÀrnmalm och stÄlplÄt, som behovet av lÀtta takmaterial i lÀnder med hög snöbelastning. Tittar man pÄ Danmark, med en byggnadskultur baserad pÄ sten och tegel och med ett
helt annat klimat, sĂ„ Ă€r anvĂ€ndningen av plĂ„t som byggnadskomponent vĂ€sentligt mindre, samt att man âsaknatâ en stĂ„lindustri. SĂ„ till dagslĂ€get för detta, i flera perspektiv, lite förbisedda, men mycket viktiga och stora omrĂ„de av underhĂ„ll och rostskydd. Historiskt sett hade PlĂ„tslagerierna och MĂ„larmĂ€starna delat upp byggnaders nymĂ„lning och mĂ„lningsunderhĂ„ll, sĂ„ att PlĂ„tslagerierna tog hand om allt ovan hĂ€ngrĂ€nnorna, och MĂ„leriet övriga delar av en byggnad. I takt med den industriellt mĂ„lade plĂ„ten, och mer och mer avancerade metoder, sĂ„ har bĂ€gge skrĂ„en mer eller mindre lĂ€mnat omrĂ„det, och specialiserade företag har tagit hand om underhĂ„llet av plĂ„ttak och plĂ„tfasader.
Ursprungligen var plÄttaken inte förzinkade, utan bestod av icke-metalliserad valsad tunnplÄt. PÄ denna plÄt kunde man ytbehandla med linolja och med linoljeblymönja. SÄ smÄningom började man förzinka plÄtytorna för att förbÀttra rostskyddet. Zink och linolja var inte alltid en bra kombination dÄ den alkaliska zinken till och frÄn pÄverkade linoljefÀrgen negativt. AlkydfÀrgernas intÄg pÄ marknaden gjorde att underhÄllsintervallen pÄ plÄtmÄlningen kunde förlÀngas och snabbas pÄ, men Àven alkydfÀrgerna har till och frÄn sina problem nÀr det gÀller kontakten med zink. Idag anvÀnds linoljefÀrg och alkydfÀrg nÀstan uteslutande pÄ kulturhistoriska objekt. Dagens plÄttakmÄlning bestÄr till den absolut största delen av ommÄlning av ursprungligen zink- och Aluzinkmetalliserade tunnplÄtsytor som mÄlats industriellt. Industrin, till exempel SSAB, Plannja och Ruukki har varit och Àr vÀl till viss del att rÀkna som pionjÀrer inom omrÄdet. De har jobbat intensivt med att utveckla mÄlningen, sÄ att lÄng livslÀngd uppnÄs, samtidigt som miljöaspekter och en mÀngd andra egenskaper som till exempel korrosionsskydd och flexibilitet stÀndigt förbÀttras. Men att vara pionjÀr, innebÀr ocksÄ att man ibland hamnar pÄ okÀnda marker. De första systemen som anvÀndes pÄ stÄlplÄt var av typen organosoler, som huvudsakligen bestod av ett PVC-bindemedel i ett lösningsmedel. Denna typ av belÀggning ersattes efter nÄgra Är med PVC-plastisoler som blev helt dominerande pÄ plÄttak-
Framtiden har kommit ifatt oss! Varmförzinkat stĂ„l Ă€r ett material som alltid varit anpassat för den cirkulĂ€ra ekonomin - lĂ„ngt innan det blev ett begrepp! âą âą âą âą
LÄng underhÄllsfri livslÀngd Möjlighet att anvÀnda befintliga konstruktioner i nya tillÀmpningar Möjlighet till ny, lÄng livslÀngd genom omförzinkning av befintliga, Àldre konstruktioner Möjlighet att Ätervinna bÄde zink och stÄl till 100 % info@nordicgalvanizers.com www.nordicgalvanizers.com
33
