+46 (0)72-744 05 05 kevin.mattsson@proteam.se El & Styrsystem, Konsult El
Ledare
Författaren Johan Norberg skriver att dagens unga är den första generationen som får uppleva globala miljöförbättringar. Han hänvisar till forskning från Oxford University, som har konstaterat att mänskligheten nu har passerat ”peak pollution” – den punkt där den totala miljöförstöringen slutar öka och istället börjar minska.
Norberg lyfter även fram konkreta siffror som visar på denna positiva utveckling. Mellan 2005 och 2022 har koldioxidutsläppen minskat med 16 % i USA, 22 % i Japan, 23 % i EU, 25 % i Sverige och hela 35 % i Storbritannien.
Samtidigt visar USA:s president Donald Trump ett svalt intresse för miljöfrågor, vilket är oroande och kan bromsa utvecklingen. Däremot kommer förhoppningsvis alla andra länder som har undertecknat Parisavtalet att fortsätta sitt arbete för att minska utsläppen. Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke är tydlig i en intervju med Tidningen Näringslivet och betonar vikten av att klimatmålen ligger fast. Han efterlyser samtidigt kortare handläggningstider för miljötillstånd och en mer effektiv byråkrati för att underlätta omställningen.
Flera artiklar i denna utgåva visar på en stark vilja inom näringslivet att satsa på miljö och hållbarhet. Volvo CE presenterar sina ambitiösa hållbarhetsmål, och vi ser att även ytbehandlingsbranschen tar viktiga steg i denna riktning, både bland företagen själva och deras leverantörer. Många företag vidtar omfattande åtgärder för att säkerställa en hållbar energiförsörjning och minska sin energianvändning. Dessutom utvecklar flera färgföretag nya produkter med biobaserade bindemedel, vilket bidrar till att ytterligare minska koldioxidutsläppen.
Johan Askengren, Redaktör
ELCOMETER-KIT
Inspektionskit för rostskyddsmålning
ELCOMETER 224
Profildjupsmätare för blästring
ELCOMETER 456
Snabb och smidig skikttjockleksmätare
ELCOMETER 319
Fukt- och temperaturmätare för säker målning
ELCOMETER 480
Glansmätare för både matta och högblanka ytor
ElcoMaster, smidig programvara för både Android och Apple iOS!
Elcometer 510
Automatiskt vidhäftningsmätare med lagring och rapporter direkt i pdf-format.
KARL DEUTSCH NORDISKA AB
RISE utvalt till EU-satsning för att fasa ut farliga ämnen
EU har tagit ett viktigt steg mot en mer hållbar industri genom att initiera en pilotstudie för substitutionscentrum i Europa. Syftet är att hjälpa företag att fasa ut farliga ämnen och påskynda omställningen till en mer hållbar produktion. RISE Substitutionscentrum har, tillsammans med flera partners, valts ut att delta i detta initiativ.
– Vi är stolta över att ha fått förtroendet att bidra till denna satsning. EU:s initiativ ligger helt i linje med vårt uppdrag att driva innovation och stödja industrins hållbara omställning, säger Anna Jacobs, centrumledare för Substitutionscentrum vid RISE, i ett pressmeddelande.
EU-parlamentet har identifierat behovet av substitutionscentrum för att hjälpa industrin att ersätta farliga ämnen, särskilt där lagstiftningen inte räcker till. Ett tydligt exempel är batteritillverkning, där farliga ämnen fortfarande används i stor utsträckning. Här kan ett substitutionscentrum spela en avgörande roll i att påskynda förändringen.
RISE Substitutionscentrum kombinerar praktisk erfarenhet med omfattande
sustainable
omvärldsbevakning och har, genom RISE:s övriga verksamhet, tillgång till både expertis och innovativa lösningar.
– Den här pilotstudien är en fantastisk möjlighet att dra nytta av vår erfarenhet från att leda det hittills enda substitutionscentret i Europa. Vi ser mycket goda resultat i de branscher vi arbetat med och ser fram emot att samarbeta med EU-kommissionen, andra EU-organ och partners för att bygga upp ett nätverk av europeiska substitutionscentrum som verkligen gör skillnad, säger Christina Jönsson, avdelningschef på RISE.
Substitutionscentrum vid RISE erbjuder information, utbildning och verktyg för att stödja företag och offentlig sektor i deras arbete med att fasa ut farliga kemiska ämnen.
Coating solutions
HELPING YOU MEET YOUR CO EMISSIONS TARGETS 2
För att driva substitutionsarbetet framåt är samverkan och kunskapsutbyte mellan olika aktörer avgörande. Därför fungerar Substitutionscentrum även som en nod mellan företag, organisationer, branscher, akademi, institut och myndigheter.
Our experts are trained to consult on how to lower your energy consumption in the painting process
Would you like to know more? contact us
We support and advise on:
• Optimising coating application
• Reducing overuse and waste
• Improving process quality
• Implementing sustainable practices
• Maintaining equipment
• Drying and curing systems
• Surface preparation
• ...and more
Q-Strip förstärker
ledningen
Q-Strip AB, som arbetar med färgborttagning och industrirengöring, har meddelat att Marcus Alsér tar över som ny verkställande direktör från och med slutet av mars 2025. Samtidigt går nuvarande vd och majoritetsägare Peter Lundqvist in i rollen som produktionschef för att fokusera på bolagets operativa verksamhet.
Marcus Alsér har en lång och framgångsrik karriär inom företagsledning och digital utveckling. Han kommer senast från rollen som vd på UCS Mindbite, en position han haft i över 20 år sedan han var med och grundade företaget. Under hans ledarskap växte UCS Mindbite från en lokal digital byrå i Vimmerby till en del av UCS Group, med en stark marknadsposition och en bred kundbas.
– Jag ser fram emot att leda Q-Strip tillsammans med Peter och vårt team. Q-Strip är ett företag med enormt mycket erfarenhet och kompetens, och tillsammans kommer vi att fortsätta utveckla våra tjänster och stärka vår position på marknaden, säger Marcus Alsér.
Peter Lundqvist, som har varit vd och är majoritetsägare i Q-Strip, kommer i sin nya roll som produktionschef att fokusera på att säkerställa högsta kvalitet och effektivitet i företagets produktion, samtidigt som bolaget stärker sin långsiktiga strategiska utveckling.
– Jag är stolt över vad vi har åstadkommit och ser fram emot att kunna lägga fullt fokus på vår produktion framöver. Med Marcus vid rodret får vi ett starkt ledarskap som kan ta Q-Strip till nästa nivå, säger Peter Lundqvist.
Med Marcus Alsér som vd och Peter Lundqvist som produktionschef skapas en stark ledningsduo där affärsutveckling och operativ spetskompetens möts för att driva Q-Strip framåt. Q-Strip AB, med säte i Vimmerby, har över 35 års erfarenhet av kemisk och termisk färgborttagning, blästring och industrirengöring.
Marcus Alsér (t.v.) hälsas välkommen till Q-Strip av Peter Lundqvist (t.h.).
Ny yrkesutbildning för industrilackerare
En utbildning för blivande industrilackerare startar hösten 2025. Utbildningen vara i drygt ett år och är huvudsakligen förlagt till Nynäshamn. I utbildningen ingår cirka 14 veckors arbetsplatsförlagd LIA, lärande i arbete, fördelat på två perioder. Denna utbildning tillhör den nya utbildningsformen Nationell Yrkesutbildning som är avgiftsfri och studiemedelsberättigande.
Exempel på kurser är Arbetsmiljö och säkerhet, Industriell och marin lackering, Förbehandlingstekniker, Materialkunskap och miljö, Kvali-
AkzoNobel
tetskontroll och Appliceringsteknik. För att vara behörig till en nationell yrkesutbildning behöver man vara bosatt i Sverige och de som saknar gymnasiekompetens måste fylla 20 år under året. Sökande behöver ha godkända betyg från grundskolan, eller motsvarande utbildning, i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen - eller ha likvärdiga kunskaper såsom praktisk erfarenhet. Arrangör är Campus Nynäshamn, för mer information besök deras webbplats.
Mässan Surface Technology tidigareläggs en månad
Under ytbehandlingsmässan Surface Technology i juni 2024 presenterades de ursprungliga datumen för nästa upplaga av evenemanget. Arrangören Deutsche Messe har nu beslutat att tidigarelägga mässan till 5–7 maj 2026.
Den nya tidsplanen innebär att mässan samordnas med MedtecLIVE och GrindingHub – två branschmässor med fokus på utveckling och tillverkning av medicintekniska produkter samt innovationer inom slipteknik. Syftet med samordningen är att underlätta för besökare som vill delta i flera av dessa evenemang.
– Branschen genomgår en omfattande omvandling, driven av tekniska framsteg inom mobilitet, energi, hållbarhet och informationsteknologi. Våra utställare måste kontinuerligt anpassa sig för att förbli konkurrenskraftiga på den globala marknaden. SurfaceTechnology Germany erbjuder en optimal plattform för kunskapsutbyte, nätverkande och skräddarsydda lösningar, förstärkt av ett väletablerat specialistforum, säger Christoph Nowak, projektledare för Surface Technology, i ett pressmeddelande.
lanserar ny ytbehandling för trä med 20 %
biobaserat innehåll
Forsknings- och utvecklingsteamet på AkzoNobels site i Malmö har utvecklat en ny vattenbaserad ytbehandling för träprodukter, Rubbol WF 3350, som innehåller 20 % biobaserade råvaror. De biobaserade ingredienserna i den nya produkten är förnybara råvaror som kommer från växter. Detta bidrar till ökad användning av förnybara material utan att kompromissa med kvaliteten.
– Genom att använda biobaserade råvaror minskar vi inte bara vår miljöpåverkan, utan banar också väg för en mer cirkulär ekonomi och efterfrågan på mer hållbara produkter från våra kunder inom träindustrin. Samtidigt stödjer vi våra kunders hållbarhetsarbete, säger Andreas Grimsbo, Sales Manager Wood Finishes Nordics på AkzoNobel.
Produkten, som är framtagen för AkzoNobels varumärke Sikkens Wood Coatings, är en spraybar täckande färg som
är lämplig för både inomhus- och utomhusbruk och som kombinerar hållbarhet med hög prestanda. Produktens biobaserade innehåll har verifierats genom extern C-14-testning enligt ASTM Internationals standardmetoder (ASTM D6866, Metod B).
– Vår satsning på hållbara innovationer och utveckling driver en ökad användning av biobaserade råvaror, vilket stärker leverantörskedjan för förnybara resurser vilket
i sin tur skapar utrymme för ännu mer innovativ utveckling. Samtidigt säkerställer vårt proaktiva arbete med miljöanpassning att vi ligger steget före regleringarna för de råvaror som används i våra produkter, vilket skapar ekonomiska fördelar för AkzoNobel och våra kunder idag och på längre sikt, berättar Daniel Friberg, Global Technical Director Wood Finishes på AkzoNobel.
Automatiska pulverlackeringsanläggningar är Hansen-Icomas kompetens
Super-fast color change solution
Gema Powder Coating är en föregångare inom utvecklingen av automatiska pulveranläggningar för snabba kulörbyten.
Hansen-Icoma har ett klart övergripande mål i att skapa samband mellan människor, processer och den senaste tekniken. Därför kan ni som kund alltid vara säkra på att det finns en bra balans mellan de tre områdena i våra lösningar inom ytteknik.
Där användare har krav på kort ställtid i sin lackeringsanläggning har nu Gema utvecklat ett helt nytt system. Dubbla pulverkök. Denna innovativa utveckling har mer än halverat tiden för kulörbyten samtidigt som operatören i lugn och ro avslutar och förbereder kommande kulör.
Pumpteknologin, AP01, är en förutsättning då den har en helt annan funktion än den traditionella injektorn. Pumpens fördel är att den fungerar som en spärr mellan pulverslang och pulverkök. Det medför att operatören gör sitt pulverbyte ca 50% online och 50% offline.
Branschnytt
Minskade färgvolymer i Tyskland
Den tyska branschföreningen för lack och tryckfärg, Verband der deutschen Lack- und Druckfarbenindustrie (VdL), har redovisat försäljningsvolymen för 2024. Året var utmanande för branschen, med en minskning av försäljningsvolymen med 4 % till 1,4 miljoner ton. Försäljningen sjönk med nästan 3 % till 5,9 miljarder euro jämfört med föregående år. Endast segmentet för korrosionsskyddande färgsystem förblev stabilt och förväntas växa med 4 % i volym kommande år. VdL bedömer att även 2025 kommer att innebära en nedgång, med en förväntad minskning av försäljningsvolymen på 2,5 % för den totala marknaden.
Inom industrisektorn var fordonsindustrin den viktigaste kundkategorin under 2024, med en omsättning på 600 miljoner euro, följt av billackeringssektorn med 532 miljoner euro och den allmänna verkstadssektorn med 390 miljoner euro. Efterfrågan minskade med 3 %, bland annat till följd av en svagare marknad för möbler och träprodukter.
Nedgången i bostadsbyggandet påverkade försäljningen av byggfärger negativt. Gördet-själv-sektorn minskade med 4 % i volym, medan den professionella sektorn sjönk med 6 %. Eftersom byggbranschen fortsatt präglas av svårigheter förväntar sig VdL att volymerna under 2025 kommer att minska med ytterligare 3 %.
Innovatum Science Park rankas som en av Sveriges
bästa inkubatorer
Innovatum Science Park i Trollhättan driver den enda inkubatorn i landet med fokus på industriell teknik. Nu har verksamheten återigen klarat Vinnovas granskning och behåller sin klassning som excellensinkubator under 2025–2029. Förutom kvalitetsstämpeln, ges också en finansiering på totalt 14,6 miljoner kronor.
– Detta är ett otroligt viktigt kvalitetskvitto för vår verksamhet och startupbolagen vi stöttar, säger Eivind Vogel-Rödin, verksamhetschef för Startupverksamheten på Innovatum Science Park, i ett pressmeddelande.
Som excellensinkubator är Innovatum Science Park en del av det nationella inkubatorprogrammet (NIP), som ingår i Sveriges strategi för att öka antalet nya, kunskapsintensiva tillväxtföretag.
Varje år utvärderar inkubatorn över 150 affärsidéer, och upp till 20 nya entre-
prenörer antas till inkubatorprogrammet – många av dem inom hårdvarustartups. Det som gör verksamheten unik är dess tydliga fokus på industriell teknik. Innovatum Science Park är en av huvudparterna i test- och demoanläggningen Produktionstekniskt Centrum (PTC), där kombinationen av infrastruktur, nätverk och inkubation skapar stora möjligheter för startupbolag.
– Ekosystemet på PTC är världsunikt. För startups skapas enorma möjligheter här. Inte bara genom tillgången till teknisk utrustning, utan också det nätverk och all kunskap som finns centraliserat i Trollhättan från såväl GKN Aerospace, Högskolan Väst samt övriga parter i nätverket. Med hjälp av Vinnovas fortsatta stöd kan vi växla upp och utveckla nästa generations inkubatorsystem, anser säger Eivind Vogel-Rödin.
Snart blir digitala produktpass ett krav
EU:s nya ekodesignförordning (ESPR – Ecodesign for Sustainable Products Regulation) ställer krav på digitala produktpass för att förbättra spårbarheten och hållbarheten hos produkter på EU-marknaden. Detta kommer att påverka nästan alla produktgrupper och innebär betydande förändringar för små och medelstora företag. Digitala produktpass är märkningar som följer en produkt genom hela dess livscykel och innehåller information om material, kemikalier, koldioxidavtryck och återvinningsmöjligheter. Syftet är att göra produkter mer hållbara, enklare att reparera och återvinna samt möjliggöra bättre klimatredovisning. Primärt gäller lagen för företag med konstruktionsansvar men även underleverantörer och andra aktörer i värdekedjan kan påverkas. Det gäller till exempel komponentleverantörer som kan behöva förse sina kunder med detaljerad information om material, kemikalier och koldioxidavtryck.
Lagen innebär svårigheter för i första hand mindre företag som kan sakna resurser och expertis för att hantera de nya kraven. Det kan gälla att företag måste samla in och lagra omfattande information om sina produkter. Det kan också gälla nya typer av märkning, exempelvis inetsade QR-koder, som kan behöva implementeras. Det kan också vara nödvändigt att arbeta mer digitalt och samarbeta med leverantörer för att få tillgång till nödvändig information.
Förslag till reformering av avfallslagstiftning
Regeringen har givit ett förslag till en reformerad och moderniserad avfallslagstiftning i Sverige. Reformen är en del av Sveriges arbete för att uppfylla EU:s krav och mål för avfallshantering. Förslagen syftar till att öka resurseffektiviteten, skapa tydligare regelverk för avfallsproducenter och kommuner samt stärka tillsynen och kontrollen av avfallsflöden.
Den föreslagna reformen av avfallslagstiftningen innebär omfattande förändringar för kommuner, företag och privatpersoner. Genom att tydliggöra ansvarsfördelningen, införa nya krav på materialåtervinning och stärka tillsynen, ska Sverige få bättre förutsättningar för att nå EU:s mål och samtidigt minska miljöpåverkan. Reformen är ett steg mot en mer cirkulär ekonomi där resurser används mer effektivt och avfallshanteringen blir mer hållbar
Flera remissinstanser välkomnar regeringens förslag men lämnar också synpunkter på detaljer i förslaget. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
Danskt företag med ytbehandlingsutbildning i konkurs
Den danska utbildningsanordnaren AMU Vest har ansökt om konkurs. De har en ett dussintal olika yrkes- och arbetsmarknadsutbildningar i Esbjerg, bland annat en om ytbehandling. Børne- og undervisningsministeren i Danmark utreder vem som kan ta över ansvaret för utbildningarna. Styrelsen för undervisning och kvalitet kommer så snart som möjligt att fatta beslut om tilldelningen av utbildningarna till en annan institution i syfte att säkerställa den bästa lösningen för studenterna.
– Min absoluta högsta prioritet är att studenter och kursdeltagare i Esbjerg med omnejd kan påbörja och slutföra sin utbildning som planerat och att de har så få dagar som möjligt utan undervisning. Det är helt avgörande för regeringen att vi kan erbjuda högkvalitativ utbildning i hela landet. Jag skulle vilja garantera att det kommer att fortsätta att finnas möjligheter att ta yrkesutbildningar och kurser som AMU-Vest hittills har erbjudit i den delen av landet, säger børne- og undervisningsministern Matthias Tesfaye, i ett pressmeddelande.
Så arbetar Proton Finishing med klimatberäkningar
Att redovisa klimatdata har blivit ett krav för många företag. Större verksamheter omfattas direkt av EU-direktivet CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), vilket reglerar hållbarhetsredovisning. Företag som ingår i leveranskedjor till dessa aktörer måste därför tillhandahålla klimatdata för att möjliggöra korrekt rapportering. Ett av de företag som har kommit längst inom klimatrapportering i ytbehandlingsbranschen är Proton Finishing. Ytforum träffade hållbarhetschef Maria Thom och hållbarhetskonsult Daniel Johansson för att få en inblick i deras arbete.
METODER FÖR KLIMATBERÄKNING Grunden för att ta fram klimatdata bygger på den internationellt erkända modellen GHG Protocol, som även stått som grund för ISO-standarden 14 064-1, men som har mer vägledningar än ISO-versionen och dessutom är gratis att ladda ner. GHG Protocol är den mest etablerade metoden
och delar in utsläppen i tre områden: Scope 1, 2 och 3. Scope 1 omfattar direkta utsläpp från källor som organisationen själv kontrollerar och Scope 2 innefattar indirekta utsläpp från inköpt energi och kyla. Scope 3 är det mest omfattande området och inkluderar 15 delkategorier av indirekta utsläpp från uppströms och nedströms aktiviteter.
Att samla in underlag för scope 1 och 2 är relativt enkelt, men att kartlägga och beräkna scope 3 är en betydligt större utmaning.
AVGRÄNSNINGSANALYS FÖR
SCOPE 3
För att avgöra vilka delar av scope 3 som är relevanta genomförde Proton Finishing en avgränsningsanalys.
– Vi gick igenom de 15 olika kategorierna och identifierade vilka som var relevanta för vår verksamhet. Exempelvis är uthyrning och franchising inget vi sysslar med. Hur vår ytbehandling påverkar klimatet i användningsfasen är
svårt att bedöma, och den aspekten har vi för närvarande inte inkluderat, säger Maria Thom.
Transparens i rapporteringen är avgörande för att kunder och intressenter ska kunna förstå och utvärdera informationen. Därför motiveras de val som gjorts i avgränsningsanalysen tydligt i rapporten.
NOGGRANNHET OCH
DATAKVALITET
Att få exakta klimatdata kan vara utmanande, och i vissa fall krävs kvalificerade uppskattningar.
– Det bästa är att använda tillförlitliga mätdata, men när exakta siffror saknas kan man behöva göra rimliga antaganden. För aktiviteter med liten klimatpåverkan eller begränsade påverkansmöjligheter är det inte alltid motiverat att lägga ner stora resurser, säger Daniel Johansson.
– Varje företag har ett ansvar att dokumentera sina beräkningar. Där framkommer två mycket viktiga parametrar att kunna granska, främst för kunder
som ska försöka jämföra olika leverantörers resultat. Den första viktiga punkten att kolla på är mätdatans tillförlitlighet, det vill säga om beräkningarna har skett med enbart finansiella mätvärden eller verkliga mätvärden som till exempel i kg, st, eller m2. Den andra viktiga punkten är hur många delscope som verksamheten har inkluderat i sin beräkning. Båda dessa är helt avgörande för om det ens är möjligt att jämföra olika verksamheter eller inte, betonar Maria.
KLIMATDATA PER PRODUKT
Kunder efterfrågar ofta klimatdata på produktnivå. Proton Finishing använder mätdata från sina ytbehandlingslinjer, där exempelvis energi-, vattenoch kemikalieförbrukning samt mängd genererat avfall kartläggs. Företagsövergripande data fördelas per linje utifrån hur stor andel den aktuella linjen använder av respektive resurs.
– Vi använder godsarea som nyckeltal
för att beräkna klimatpåverkan per detalj, förklarar Maria Thom.
Proton uppdaterar sina beräkningar årligen och har nu effektiviserat processen till mindre än 40 timmars arbete.
INVESTERINGARS
KLIMATPÅVERKAN
Ett av delscopen rör investeringar. Om företaget byter en ytbehandlingslinje ska den klimatpåverkan som hela projektet medför inkluderas i årets redovisning.
– Grundprincipen är att redovisa klimatpåverkan från investeringen det år den sker, men det är även möjligt att fördela påverkan över anläggningens avskrivningstid, säger Daniel Johansson.
Investeringar kan initialt ge en större klimatbelastning men leder ofta till lägre energiförbrukning och miljömässiga fördelar på längre sikt. Det är viktigt att presentera dessa uppgifter på ett sätt som gör helheten tydlig för intressenter.
SCIENCE BASED TARGETS
INITIATIVE OCH FRAMTIDEN
Proton Group kommer att redovisa sin hållbarhetsrapport enligt CSRD från och med verksamhetsåret 2025. Rapporten kommer att granskas av samma bolag som också granskar den ekonomiska årsredovisningen. Företaget har gjort ett åtagandet till Science Based Targets Initiative (SBTi) att sätta ”near term targets”. Mål och handlingsplaner kommer att skickas in under året för granskning, validering och godkännande av SBTi.
KLIMATARBETETS NYTTA
Arbetet med klimatdata skapar även insikter för interna förbättringar. En identifierad åtgärd var att optimera gasolförbrukningen, vilket resulterade i en minskning av utsläpp med cirka 800 ton koldioxid. – Beräkningarna har gett oss en tydlig att-göra-lista och ökat engagemanget hos våra medarbetare. Nu har vi ett gediget underlag för våra framtida mål och handlingsplaner, avslutar Maria Thom.
FINISHING SYSTEM
Daniel Johansson.
Maria Thom.
Första utkastet till BAT-slutsatser för ytbehandling publicerat
Det första utkastet till EU:s BREF (BAT Reference Document), för ytbehandling av metaller och plaster, har nyligen publicerats. Syftet med arbetet att ta fram BREF-dokument är att alla länder inom EU ska få likvärdiga miljökrav. Dels för att minska miljöpåverkan och dels för att ge konkurrensmässigt likvärdiga förutsättningar. Dokumentet, som omfattar över 900 sidor, behandlar kemiska och elektrolytiska processer där behandlingsvolymerna överstiger 30 m³. Även emaljering och tillverkning av halvledare kan omfattas, liksom vissa andra processer med en direkt koppling till ytbehandling. Denna sammanfattning fokuserar på elektrolytisk och kemisk ytbehandling.
EU påbörjade arbetet med att ta fram bindande BAT-slutsatser (Best Available Techniques, bästa tillgängliga teknik) 2019, men processen har försenats till följd av covid-19-pandemin. Det finns möjlighet att lämna synpunkter på utkastet fram till den 9 maj 2025. En betydande del av dokumentet innehåller allmän information om branschen och de metoder som används. Ett kapitel presenterar uppgifter om förbrukningsnivåer och emissioner, baserat på data från deltagande företag. Denna inledande beskrivning utgör mer än hälften av dokumentet och behöver inte nödvändigtvis läsas för att förstå de övriga delarna.
GENERELLA BAT-SLUTSATSER
Det finns 19 generella BAT-slutsatser som gäller för alla typer av ytbehandling som omfattas av BREF-dokumentet. Vissa av dessa innebär en uppmaning att använda specifika metoder för att uppnå önskade resultat. Till exempel lyder den första BAT-slutsatsen, BAT 1:
”För att förhindra eller minska utsläpp till mark och grundvatten är BAT att använda alla de tekniker som anges nedan.”
Därefter följer fem huvudpunkter med mer detaljerade beskrivningar. Även om de flesta av dessa metoder redan tillämpas inom industrin, kan vissa företag behöva genomföra uppgraderingar.
Andra slutsatser är mer generella och föreskriver inga specifika metoder. Till exempel anges i BAT 3:
”För att minska förbrukningen av råvaror, energi och vatten samt för att minska mängden restprodukter är BAT att definiera exakta processpecifikationer och genomföra en noggrann processkontroll.”
Det förklaras vidare att rätt processpecifikationer ska fastställas och följas, exempelvis genom kvalitets- och miljöledningssystem, för att säkerställa en stabil
produktionskvalitet. Detta ska kompletteras med lämplig processkontroll för att optimera produktionen.
En annan kategori av BAT-slutsatser handlar om mätning och övervakning.
BAT 4 fastslår att:
”BAT är att övervaka följande parametrar med en minsta övervakningsfrekvens på en gång per år och uttryckt som årliga medelvärden.”
Bland de parametrar som ska mätas återfinns vattenförbrukning, utsläpp av processvatten, energianvändning, förbrukning av kemikalier, återvunnet eller återanvänt material, avfallsmängder och koldioxidutsläpp. Mätningarna ska relateras till den behandlade godsytan. Ytterligare BAT-slutsatser för mätning och övervakning omfattar andra parametrar, där specifika metoder och mätfrekvenser anges.
Det är viktigt att notera att de tekniker som listas och beskrivs i BAT-slutsatserna inte är de enda godkända alternativen. Andra tekniker får användas, förutsatt att de uppnår minst samma miljöskyddsnivå, inklusive skydd av människors hälsa och klimatet.
SEKTORSPECIFIKA BAT-SLUTSATSER
För elektrolytisk och kemisk ytbehandling finns tre sektorspecifika BAT-slutsatser. Den första rör vattenförbrukning och innehåller ett BAT-AEPL-intervall (Associated Environmental Performance Levels) som anger acceptabla prestandanivåer. Ett årligt medelvärde för vattenförbrukning har fastställts till 0,05–0,9 m³ per kvadratmeter godsyta.
Den andra sektorspecifika slutsatsen, BAT 21, innehåller riktlinjer för att minska utdragsförluster, som en del av arbetet med att hushålla med material och reducera avfallsmängder.
Den tredje sektorspecifika slutsatsen rör energiförbrukning och anger ett BAT-AE-
PL-intervall på 25–200 kWh per kvadratmeter godsyta. Dessa intervall är dock inte bindande krav, då energiförbrukningen kan variera beroende på process.
Ämne Gränsvärde (mg/l)
Koppar 0,05–0,2 Krom (totalt) 0,05–0,2
Tabell 1: Exempel på BAT-AEL-värden i vattenutsläpp.
Ämne Gränsvärde (mg/l) Koppar 0,5
(totalt) 0,5
2,0
Zink 0,5 (2,0*)
Tabell 2: Riktvärden enligt Naturvårdsverkets allmänna råd AR 97:5 från år 1997. *Vid särskilda omständigheter.
SPECIFIKA GRÄNSVÄRDEN FÖR
UTSLÄPP (BAT-AEL)
Det finns även en uppsättning BAT-AEL (Best Available Techniques Associated Emission Levels), som anger de utsläppsnivåer som ska uppnås med hjälp av bästa tillgängliga teknik. Dessa gäller för utsläpp till både luft och vatten. Totalt beskrivs över 30 parametrar, men alla är inte relevanta för elektrolytisk och kemisk ytbehandling. I tabell 1 presenteras exempel på BATAEL-värden för några metaller. Dessa värden anges som intervall, inom vilka nationella myndigheter kan fastställa specifika gränser för enskilda företag. Dessa kan jämföras med de riktvärden som anges i tabell 2, vilka är hämtade från Naturvårdsverkets allmänna råd för oorganisk ytbehandling.
IMPLEMENTERING INOM FYRA ÅR
När BREF-dokumentet väl har antagits ska det implementeras inom en period på högst fyra år. De bindande kraven kommer att tillämpas utöver de villkor som redan finns i företagens miljötillstånd. Tillsynsmyndigheten kommer att övervaka att företagen genomför nödvändiga åtgärder inom utsatt tid. Det är inte angivet något datum för när BREF-dokumentet kommer att antas.
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING
BREF-dokumentet för ytbehandling av metaller och plaster är omfattande, vilket gör det tidskrävande att granska. Det räcker inte att enbart läsa kapitel 5, som behandlar BAT-slutsatserna. Även kapitel 4, som beskriver tekniker att beakta vid
fastställande av BAT, måste studeras. Totalt omfattar dessa kapitel cirka 400 sidor, vilket innebär en betydande arbetsinsats för att fullt ut förstå de krav som ställs.
För ett välskött ytbehandlingsföretag med modern utrustning kommer de nya reglerna sannolikt inte att medföra stora förändringar i det praktiska miljöarbetet. Däremot kommer kraven på mätning och rapportering att öka, vilket kan kräva betydande resurser, åtminstone initialt.
Det är viktigt att komma ihåg att detta fortfarande är ett utkast och att vissa justeringar kan göras innan dokumentet slutligen antas. De grundläggande principerna förväntas dock förbli oförändrade.
TEXT: YTFORUM
Två andra BREF-dokument som berör ytbehandling
Förutom BREF-dokumentet för ytbehandling av metaller och plaster finns två redan antagna dokument som också berör ytbehandlingsbranschen.
Det första, Ytbehandling med organiska lösningsmedel, publicerades den 19 december 2020 och skulle vara fullt implementerat inom fyra år. Förutom målning omfattar det även annan behandling av trä och träprodukter med kemikalier. Enligt ett informationsbrev från Naturvårdsverket berörs cirka 60 anläggningar i Sverige av dessa krav. Reglerna gäller verksamheter som förbrukar mer än 150 kg lösningsmedel per timme eller över 200 ton per år.
Det andra dokumentet, Behandling av järnhaltiga metaller, publicerades den 4 november 2022, vilket innebär att de nya kraven ska vara fullt införda senast den 3 november 2026. Dessa regler gäller ytbehandling av järnbaserade metaller genom applicering av skyddsbeläggningar av smält metall, där råstålsinmatningen överstiger 2 ton per timme. De omfattar även varmdoppningsbeläggning och satsvis varmförzinkning om processbadens sammanlagda volym överstiger 30 m³.
Mars
April
25–27 NÜRNBERG European Coatings Show Vincentz
25–27 STUTTGART Fastener Fair Global
25–27 VÄSTERVIK Pulverappliceringsteknik steg 2
RX Global
Powder Coating Academy
26–28 INCHEON, SYDKOREA Surtech Korea Neventum
1–3 ARBRÅ Utbildning i Industriell lackering Syntema i Arbrå
7–11 GÖTEBORG Utbildning Frosioinspektör
Maj
Juni
Ytskyddsakademien / Frosio
14–16 ORLANDO, USA Powder Coating Week Powder Coating Institute
6–7 KÖLN, TYSKLAND Bio-based Coatings Vincentz
18–21 DETROIT, USA RadTech UV&EB RadTech International
20–22 VÄSTERVIK Pulverappliceringsteknik steg 1 – Kurs i pulverlackering med både teori och praktik
Här presenteras ett urval av mässor, kurser & konferenser som berör ämnet ytbehandling. Uppgifterna publiceras med reservation för feltryck och ändringar.
För ett antal år sedan tog branschföreningen SYF initiativ till en utbildning för ytbehandlare. Inför nystarten under slutet av förra året gjordes av översyn av utbildningen och den består nu av fyra steg som i sin helhet ger en bred grundläggande kunskap om branschen och hur tekniken fungerar.
Steg 1 – Grundläggande oorganisk ytbehandling och branschintroduktion
Steg 2 – Fördjupningskurs i oorganisk ytbehandling, materialteknik och vanligt förekommande processer
Steg 3 – Utrustning, reningsteknik och att arbeta säkert med kemikalier
Steg 4 – Processtyrning, felsökning och
effektivitet i ytbehandlingsproduktion
Deltagare kan välja fritt vilket eller vilka steg som de vill ta del av. De som har gått samtliga steg kan få tillfälle att göra en provskrivning och efter godkänt resultat erhålla ett diplom som ”Certifierad Ytbehandlare”.
Utbildningen vänder sig till slutanvändare av ytbehandlat material, komponenttillverkare och köpare av ytbehandling eller personer som arbetar inom, eller med, ytbehandling. Utbildningen har utvecklats av Per Alsin på SC Activities AB som också håller i utbildningarna.
– Hittills har jag genomfört de två första stegen som alla har varit fullbokade. Det är intressant att se att de flesta deltagarna är från företag som inte utför ytbehandling i egen regi utan tycker det är viktigt att ha grundläggande kunskaper för att kunna välja rätt ytbehandling och bättre kunna kommunicera med ytbehandlingsföretagen, säger Per Alsin.
Anmälan till de olika utbildningsstegen kan göras direkt till per.alsin@sc-activities. se eller på syf.se/utbildning där också datum för nya utbildningstillfällen samt med information finns tillgängligt.
Per Alsin, SC Activities.
Volvo CE:s hållbarhetsresa
I en föreläsning vid Nordic Coating Days, den 16–17 oktober, delade Juha Huhmarniemi, hållbarhetsexpert vid Volvo CE inköp i Eskilstuna, med sig av företagets omfattande hållbarhetsstrategi och de utmaningar som väntar framöver. Med ett globalt inköpsvärde på nära 50 miljarder kronor per år och en inköpsorganisation som omfattar över 400 medarbetare, är hållbarhet inte bara ett modeord utan det är en central del av Volvos strategi för framtiden.
Volvo CE, en betydande del av Volvo Group, har 16 000 anställda och genererar en årlig omsättning på cirka 100 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 20 % av hela Volvo Groups omsättning. Med närvaro på 180 marknader och över 250 olika maskinmodeller i portföljen är företagets produkter en betydande del av den globala bygg- och anläggningsindustrin. Huvudkontoret finns i Eskilstuna där också komponenter tillverkas. Övriga fabriker i Sverige finns i Arvika där hjullastare produceras, Braås som är specialiserat på ramstyrda dumprar samt fabriken i Hallsberg som bland annat producerar hytter. Därutöver finns ytterligare fabriker i Europa, Asien, USA och Sydamerika. – Det är viktigt att förstå bredden i vår
produktion när vi diskuterar hållbarhet, förklarar Juha Huhmarniemi.
EN HÅLLBARHETSPLAN MED TRE PELARE
Volvo CE:s hållbarhetsarbete är uppdelat i tre centrala pelare: klimat, resurser och människor. Dessa utgör grunden för företagets klimatstrategi, där målet är att nå netto noll utsläpp senast 2040.
– Netto noll betyder inte noll utan det innebär en minskning med minst 90 % från våra nuvarande utsläppsnivåer, betonar Juha.
Det finns utsläpp som Volvo knappast har någon möjlighet att påverka. Det gäller till exempel elektricitet där även fossilfri el är förknippad med en liten men ej försumbar miljöpåverkan. Den typen
av påverkan kan i framtiden komma att adresseras genom exempelvis koldioxidinfångning.
Även om detta mål ligger långt fram i tiden, har Volvo CE satt upp delmål för att säkra framstegen. Ett av delmålen är att minska koldioxidutsläppen från företagets egna verksamheter med 50 % till 2030 baserat på 2019 års nivå. Samtidigt har de satt ett mål att reducera utsläppen från produkterna i bruk med 30 % under samma period. Detta är en stor utmaning med tanke på att 95 % av de totala utsläppen genereras under användarfasen av produkterna.
– Det är lätt att förstå varför elektrifiering är en av våra högsta prioriteringar, berättar Juha.
Elektriska maskiner från Volvo CE används på Slakthusområdet i Stockholm för att minska klimatavtrycket för hela projektet.
mycket snabbare, ibland redan inom några månader, förklarar Juha.
Den här typen av teknologi medför dock nya utmaningar. Det är viktigt att använda grön el för att maximera fördelarna med elektrifierade maskiner. Skillnaden i utsläpp mellan att använda den svenska elmixen, som till stor del är baserad på förnybara energikällor, och till exempel den polska elmixen, som är mer kolintensiv, är betydande.
SCOPE 3 OCH LEVERANTÖRSKEDJAN
En annan central del i hållbarhetsarbetet rör det som kallas Scope 3.1, som inkluderar alla utsläpp från köpta komponenter och tjänster. Även om Scope 3.1 för Volvo CE inte utgör den största delen av företagets totala utsläpp är det ett viktigt område att arbeta med.
– Det är därför vi nu ställer hårdare krav på våra leverantörer att räkna ut och redovisa sina klimatavtryck från vagga till grind, säger Juha.
För att säkerställa att leverantörerna följer Volvo CE:s krav har företaget utvecklat ett scorecard för att bedöma hållbarhetsprestationer.
ELEKTRIFIERING OCH HÅLLBAR TEKNIK
För att möta dessa mål satsar Volvo CE stort på elektrifiering av sitt produktsortiment. Elektriska maskiner innebär större initiala utsläpp på grund av batteriproduktion, men detta kompenseras av betydligt lägre utsläpp under användningen.
– En personbil måste köras i flera tusen mil innan den når sin miljömässiga breakeven-punkt. För våra maskiner, som ofta körs dygnet runt i skift, når vi break-even
– Vi kräver att våra leverantörer mäter sitt klimatavtryck och har tydliga mål för netto noll, vilket också omfattar materialval, exempelvis användning av fossilfritt stål och andra material med ett lägre klimatavtryck, förklarar Juha.
INNOVATION OCH MATERIALVAL
Val av material påverkar företagets klimatstrategi. Det är till exempel viktigt att använda återvunnet material för att minska miljöpåverkan, men det är en stor
utmaning med tanke på marknadssituationen.
– Tyvärr finns det inte tillräckligt med återvunnet material tillgängligt, särskilt inom stål- och aluminiumindustrin, konstaterar Juha.
Detta är en faktor som Volvo CE och andra industriföretag måste navigera för att minska sin klimatpåverkan.
SOCIALT ANSVAR OCH REVISIONER
Den tredje pelaren i Volvos klimatplan rör människor och socialt ansvar. Volvo CE har börjat utföra fler revisioner på plats hos leverantörer för att säkerställa att arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter respekteras.
– Vi kommer att börja auditera mer intensivt och inte bara göra bedömningar på distans. Detta är en del av företagets åtagande att säkerställa att hela värdekedjan uppfyller högsta standarder för hållbarhet, berättar Juha.
EN UPPMANING TILL
YTBEHANDLINGSBRANSCHEN
Volvo CE:s ambitiösa hållbarhetsplan är ett tydligt tecken på företagets vilja att ligga i framkant i klimatomställningen. Genom att sätta tuffa mål för både sina egna verksamheter och sina leverantörer hoppas de kunna inspirera och leda vägen för resten av industrin.
– Det är ett tufft arbete, men det är ett nödvändigt arbete för oss alla. Hur kan ytbehandlingsbranschen bidra till den gröna omställningen? Kan ni minska era utsläpp med 90 %? frågar Juha avslutningsvis.
Vi är din partner inom avancerad industriell ytbehandling. När du behöver det sträcker sig våra tjänster längre än så. Vårt mål är alltid att ta fram helhetslösningar som gör både din produkt och dina processer smartare.
Juha Huhmarniemi, hållbarhetsexpert vid Volvo CE inköp.
framtagning av klimatdata
För drygt ett år sedan intervjuade Ytforum hållbarhetskonsulten Katja Anderson om FKG-metoden, en process för framtagning av klimatdatablad som Fordonskomponentgruppen, FKG, tagit initiativ till att utveckla. Hållbarhetskonsultföretaget Greengoat, där Katja arbetar, var ett av de företag som var engagerade i FKG-projektet. Då var metoden i ett tidigt skede – nu är det dags att utvärdera resultaten och se hur den har tagits emot i olika branscher.
Hur stort är intresset för användande av ”FKG-processen”?
– Intresset varierar mellan olika branscher. Inom till exempel byggrelaterad industri är EPD, Environmental Product Declaration, mer efterfrågad. Det kräver att man gör en fullständig LCA (livscykelanalys) som är ett mer omfattande arbete än att enbart ta fram klimatdata. Inom verkstadsindustrin är det flera företag som använder den modell vi arbetade fram inom FKG-projektet. Vi har idag flera sådana uppdrag, både pågående och under uppstart.
Har ni haft några uppdrag för renodlade ytbehandlingsföretag?
Är det främst stora företag som väljer att göra en fullständig LCA?
– Nej, det beror mer på kundkrav och affärsstrategi än på företagsstorlek. Det minsta företaget vi har arbetat med har bara fyra medarbetare. För små företag kan en fullständig LCA vara en stor ansträngning, men det finns ofta finansieringsmöjligheter för att anlita extern hållbarhetskompetens.
– Vi har ännu inte sett exempel på ytbehandlingsföretag som använder metoden. Däremot kom jag i kontakt med flera ytbehandlingsföretag i ett projekt med ett mindre företag som behövde underlag från sina leverantörer. Inget av ytbehandlingsföretagen hade tagit fram klimatdata, men tack vara goda relationer kunde de tillsammans ta fram ett robust underlag. Det visar hur viktigt det är att underleverantörer har färdiga klimatdata – det förenklar både samarbeten och processer. Ytbehandlingsföretag upplever ofta svårigheter att få fram data från sina egna leverantörer, och här tror vi att FKG-metoden skulle kunna vara en värdefull resurs.
För ett år sedan hade inget företag fått sin klimatdeklaration validerad. Har den verksamheten kommit igång nu?
– Ja, men i begränsad omfattning. Det första företaget att få sitt klimatdatablad validerat av RISE är Strömsholmen AB i
Tranås, som tillverkar gasfjädrar. De kan nu mäta och rapportera klimatpåverkan per produkt, validerat av en oberoende part – något som har varit till stor nytta i deras verksamhet.
Ni var flera konsultbolag som var med om att utveckla metoden. Har ni någon form av fortsatt samarbete? – Vi har haft ett antal möten och vi har också planerade avstämningar fram i tiden. Hittills har vi inte gjort några uppdateringar av processen. Det som är mest tidskrävande och upplevs som en utmaning är datainsamlingen. Där har vi några idéer om vad som skulle kunna göras för att underlätta det arbetet och som vi kanske kan föra in i processen. Det är förstås önskvärt att vi kan bidra till att göra arbetet så smidigt som möjligt.
BERÄTTAT FÖR: YTFORUM
Katja Andersson, Greengoat.
När försvinner evighetskemikalierna?
PFAS är samlingsnamnet för en stor och komplex ämnesgrupp med många eftertraktade tekniska egenskaper. De har bland annat ytaktiva egenskaper som gör dem användbara, till exempel i färger. Samtidigt har ämnena negativa miljöeffekter och är klassificerade som PBT-ämnen, vilket innebär att de är persistenta, bioackumulerande och toxiska. Det gör att en utfasning pågår med att ta bort en del av dessa även. Inom EU diskuteras också förbud mot användningen av PFAS som kan komma att ha en stor inverkan på många olika områden.
PFAS är ett samlingsnamn för peroch polyfluorerade alkylsubstanser, som består av en kolkedja där väteatomerna helt eller delvis bytts ut mot fluoratomer. Om alla väteatomer har ersatts av fluor kallas den perfluorerad, medan det kallas polyfluorerat om endast en del av väteatomerna är utbytta. Totalt har fler än 10 000 olika ämnen identifierats, som kan ha olika egenskaper och användningsområden. Alla PFAS-ämnen är syntetiskt framställda och förekommer inte naturligt i miljön. Idag återfinns PFAS i varierande halter i miljön, nästan överallt.
EGENSKAPER HOS PFAS
Bindningen mellan kol och fluor i PFAS-molekyler är extremt stark, vilket gör att dessa ämnen är mycket stabila och
svåra att bryta ned. En del bryts inte ner alls medan andra bryts ner extremt långsamt, till andra PFAS-ämnen. Inga studier har kunnat påvisa att det sker fullständig nedbrytning i miljön, vilket innebär att PFAS-ämnen stannar kvar i miljön i någon form för alltid.
Ämnena har en vattenlöslig (hydrofil) och en vattenavstötande (hydrofob) del, vilket gör att de gärna lägger sig som ett skikt, till exempel mellan vatten och ett organiskt lösningsmedel eller mellan vätska och en fast yta. I vissa fall finns även en "kopplingsgrupp" som länkar ihop den hydrofila och hydrofoba delen. De tre olika delarna kan variera mycket och det innebär att det skulle kunna skapas många nya PFAS-ämnen som vi inte känner till idag.
PFAS INOM YTBEHANDLING Högfluorerade ämnen kan användas i färg och tryck för att förbättra vätning, utjämning och flöde. Jämfört med andra vätmedel är PFAS mer effektiva när det gäller att sänka ytspänningen, vilket i slutändan leder till att färgen fastnar bättre. Det är främst i vattenburna färger som det kan finnas behov av dessa egenskaper och där kan PFAS förekomma i halter runt 1 %. I de flesta fall är det dock betydligt lägre halter, omkring 0,05 %. Dessa ämnen är dyrare än alternativa produkter och används därför endast när det krävs en så låg ytspänning att fluorfri teknik inte räcker till.
Vid förkromning, särskilt i sexvärda elektrolyter, används vätmedel för att sänka ytspänningen i badet. Dessa lägger sig som
Perflourerad ”svans”
Kopplings–grupp
ett täcke på badytan och minskar spridningen av kromaerosoler. PFAS kan även användas i flakesbeläggningar för att styra friktionsegenskaperna.
PFAS används också på olika utrustningar inom ytbehandlingsindustrin, till exempel beläggningar, kar och pumpar. I många fall skulle ett PFAS-förbud innebära betydligt mer underhållsarbete och en kortare livslängd för utrustningen.
En annan mer oväntad konsekvens av ett PFAS-förbud är att priset på natriumhydroxid, en biprodukt vid PFAS-tillverkning, kan stiga.
MILJÖRISKER MED PFAS
Eftersom PFAS är en mycket stor ämnesgrupp, har långt ifrån alla enskilda ämnen utvärderats. Studier på både djur och människor visar påverkan på immunsystemet. Människor har visat sämre antikroppssvar vid vaccinering, samt en ökad risk för vissa typer av cancer. Andra effekter är påverkan på levern och lägre födelsevikter. PFAS är klassat som ett PBT-ämne, vilket innebär att de är persistenta (långlivade), bioackumulerande och toxiska. De nivåer av PFAS som människor vanligen utsätts för orsakar inga akuta hälsoproblem. Eftersom vissa PFAS-ämnen acku-
muleras i kroppen finns det dock risk att de ansamlas till hälsofarliga nivåer. Detta har uppmärksammats i det så kallade PFAS-målet i Ronneby. Dricksvattnet från Brantafors vattenverk i Ronneby kommun innehöll mycket höga halter av PFAS. Detta kom från brandskum som använts vid brandövningar på Blekinge flygflottilj. Föroreningarna i vattnet har lett till att boende i området har fått höga halter av PFAS i blodet. Drygt 150 boende väckte talan mot det kommunala vattenbolaget och begärde att domstolen skulle fastställa att bolaget var skyldigt att ersätta dem för personskada. Högsta domstolen har slagit fast att de boende har drabbats av personskada i skadeståndsrättslig mening.
Livsmedelsverket har tagit fram nationella gränsvärden för PFAS i dricksvatten. PFAS 4 får max uppgå till 4 nanogram per liter, vilket är fyra miljarddels gram i en liter vatten. För PFAS 21 är gränsen 100 nanogram per liter, eller 100 miljarddels gram per liter.
LAGAR OCH REGLER
Enskilda PFAS-ämnen regleras genom lagstiftning både på EU-nivå och nationell nivå. En svårighet med den typ av lagstiftning är att det är förhållandevis lätt att ta
Vattenlöslig grupp
fram ett nytt PFAS-ämne med önskade egenskaper, som ej omfattas av ett förbud. Detta gör att denna typ av lagstiftning har en begränsad verkan.
Under 2023 inleddes ett omfattande arbete inom EU för att begränsa användningen av PFAS-ämnen. Sverige, tillsammans med Tyskland, Nederländerna, Danmark och Norge, har tagit fram ett förslag till en bred begränsning av PFAS inom EU:s kemikalielagstiftning, Reach. Syftet med förslaget är att förbjuda all användning av PFAS-ämnen inom EU, förutom i de fall där de anses vara nödvändiga för samhället. För att underlätta anpassningen till den kommande lagen föreslås en övergångsperiod på 18 månader. När lagstiftningsarbetet inleddes bedömdes det vara klart under 2025. Det är dock tveksamt om denna tidsplan kommer att hålla. TEXT: YTFORUM
Vidare läsning
Förekomst av användning av högfluorerade ämnen och alternativ. KEMI Rapport 6/15. Högfluorerade ämnen i miljön. Naturvårdsverket.se, 16 februari 2024
PFAS. Kemi.se, 23 januari 2025
Lösningar för krävande företag i över 50 år
Schematisk bild av en PFAS-molekyl.
Vad innebär CBAM för Nordisk industri?
Flera delar i EU:s historiska klimatsatsning ”Fit for 55” har nu slutligen godkänts. Målsättningen är att minska EU:s utsläpp av växthusgaser till år 2030 med 55% jämfört med1990 års nivåer. En av delarna i detta stora paket av miljölagar är gränsjusteringsmekanismen för koldioxid, även kallad CBAM-förordningen, efter engelskans Carbon Border Adjustment Mechanism. CBAM innebär att utsläpp från vissa koldioxidintensiva varor som importeras till EU prissätts på samma sätt som varor producerade inom EU.
CBAM är ett verktyg för att prissätta koldioxidutsläpp, och har implementerats av EU-kommissionen för att möjliggöra den kraftiga minskningen i koldioxidutsläpp som man har som målsättning att uppnå. Man vill även undvika koldioxidläckage, där producenter flyttar produktion utanför EU för att kringgå klimatrelaterad politik och sedan importerar de kolintensiva varorna tillbaka in i EU. CBAM motverkar den risken genom att den som importerar varorna från länder utanför EU kommer
att behöva köpa certifikat som motsvarar de inbäddade utsläppen från produktionen av varorna. Priset för certifikaten sätts baserat på priset på utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). CBAM är i praktiken en koldioxidskatt eller importavgift på ett antal utvalda varor. I dagsläget omfattas aluminium, cement, el, gödsel, väte, järn och stål av CBAM, men fler produkter kan komma att inkluderas i framtiden. Både råvaror som järnmalm och färdiga produkter som till exempel stålbalkar omfattas.
IMPORTÖREN ANSVARIG
Importörer av CBAM-varor kommer att vara skyldiga att rapportera utsläppen för tillverkningen av produkterna i samband med importen och således samla in data gällande koldioxidutsläpp från tillverkaren. Det är troligt att tillverkarna förväntas bidra i detta arbete. Om EU-företaget inte får leverantörsspecifika data kan de använda standardvärden för att uppskatta sina utsläpp. Standardvärden representerar de genomsnittliga utsläppen för att producera ett ton av en given produkt i ursprungs-
landet och kan användas för att uppskatta inbäddade utsläpp. Dessa standardvärden är dock konservativt satta varför produktspecifika värden oftast kommer att vara ett mer gynnsamt alternativ.
ÖVERGÅNGSFASEN HAR STARTAT
Under en övergångsfas som inleddes redan 2023 utgår inga avgifter, men det krävs att alla företag som importerar CBAM-varor till EU förstår de inbyggda utsläppen som är förknippade med produkten och deklarerar dessa i kvartalsrapporter. Avgiftssystemet träder i kraft den 1 januari 2026 tillsammans med en rad andra effekter, till exempel böter eller sanktioner från EU:s CBAM-myndighet om reglerna inte efterföljs. CBAM-certifikaten kommer att efterlikna ETS-certifikaten i prissättning med veckovisa genomsnittliga auktionspris, vilket skapar lika villkor mellan leverantörer inom och utanför EU. I Sverige fördelas ansvaret för CBAM mellan Naturvårdsverket och Tullverket, men informationen om hur systemet är avsett att fungera har kommit sent och är både omfattande och komplex.
KRAV PÅ IMPORTÖREN
Från och med 1 januari 2026 kommer det krävas att importörer av CBAM-varor är godkända CBAM-deklaranter. Godkännande kan sökas hos den nationella behöriga myndigheten och har varit möjligt redan från och med 31 december 2024. För att beviljas status som godkänd CBAM-deklarant krävs sammanfattningsvis att importören har operativ och finansiell förmåga att fullgöra skyldigheterna som CBAM-förordningen innebär. Utsläppen ska deklareras av importören och utsläppen ska vara verifierade av en ackrediterad kontrollör. Det kommer inte vara möjligt att handla med CBAM-certifikat och certifikaten kommer att kunna köpas via en nyinrättad EU-gemensam plattform.
HUR PÅVERKAS MARKNADEN?
Även om exportörer inte kommer att behöva betala för CBAM-certifikat direkt, kommer de att påverkas indirekt av minskad priskonkurrenskraft för sina kolintensiva varor på EU-marknaden. Med
andra ord kan samma varor som produceras i EU vara billigare än de som importeras på grund av CBAM, vilket minskar exportörernas priskonkurrenskraft. Vilka effekter får detta för tillverkare i Norden? Förhoppningen är att CBAM ska gynna den inhemska produktionen. Idag är det svårt att konkurrera inom vissa produktsegment på grund av väldig låga priser, till exempel på stål från Kina. Flera varmförzinkare både i Norden och i övriga Europa rapporterar om att priset för en varmförzinkad produkt från Kina ofta är lägre än vad det svarta stålet kostar inom Europa. Även om våra förväntningar är att CBAM ska gynna oss finns det även de som menar att det kan ha en motsatt effekt, till exempel för företag som importerar billigt stål och sedan bearbetar och ytbehandlar det inom Europa. CBAM är i första hand en miljölag, men den kommer också att påverka tillgång och efterfrågan på inhemsk produktion. Hur det kommer påverkas är det i dagsläget dock svårt att sia om.
TEXT: ANNIKKI HIRN, NORDIC GALVANIZERS
2025 växlar vi upp – tillsammans med er. Lärdomarna från de över 30 ABB-robotar för ytbehandling som Eksar installerat i Norden under 2023 och 2024 har visat oss var vi skapar mest värde – och hur vi kan utvecklas vidare tillsammans med er.
När vi får vara med tidigt i projekt, ha en öppen dialog med kunden, dela vår kunskap och ta del av kundens erfarenhet, kan vi tillsammans simulera, analysera och visualisera lösningar för bättre beslut. Det är då vi når de bästa resultaten – det är det vi kallar engineered paint automation.
Imagine metal differently
Have you ever imagined a metal surface but think it is too expensive, too heavy, and not sustainable? Imagine again. With the Interpon D Natural Metals range of powder coatings, you can create the look and quality of copper, nickel, silver and other metals with all of the advantages in comparison with the real thing: being cost effective, product is easier to handle, and surfaces are warrantied for 25 years, when coated by an approved applicator.
With innovative solutions respected by architects around the world that push the boundaries of what’s possible, your imagination starts with our finish.
Positiva tongångar på
Ytskyddsdagarna
Den 5–6 februari genomfördes Ytskyddsdagarna i den anrika Eriksbergshallen på Hisingen i Göteborg. Eventet omfattar både ett ansenligt konferensprogram och en minimässa, där pauskaffe och luncher serverades. Det är ett upplägg som stimulerar kontakter mellan besökare och utställare. I utställningens över 40 montrar återfanns företag som bland annat tillhandahåller färg, appliceringsutrustning, mätinstrument samt olika konsult- och entreprenadtjänster. Konferensprogrammet var som vanligt omfattande med flera olika sessioner. Tiderna för de olika föredragen var synkroniserade så att det var möjligt att hoppa mellan de olika parallella spåren, något som många av de närmare 250 besökarna utnyttjade. Nästa år genomförs arrangemanget för 15.e gången och då träffas alla intresserade ytskyddare i Stockholm.
YTSKYDDSAKADEMIEN
UPPMANAR TILL RENOVERING
I inledningstalet behandlade Tommy Thörn vikten av hållbarhet inom bygg- och underhållssektorn. Renovering och återanvändning av byggmaterial kan minska miljöpåverkan avsevärt jämfört med
nyproduktion. En studie från Linköpings universitet visar att miljöpåverkan kan minska med upp till 80 % genom renovering i stället för att bygga nytt. Likaså visar forskning från IVL Svenska Miljöinstitutet att bevarande av byggnadsstrukturer kan minska klimatpåverkan med 60 % jämfört med total rivning.
Produktion av cement och stål orsakar kraftig klimatpåverkan, där 1 ton cement genererar 900 kg koldioxid, medan så kallad ”grön betong” fortfarande orsakar 500–600 kg koldioxidutsläpp per ton. Även stålindustrin bidrar kraftigt till utsläpp, där 1 ton stål kan generera upp till 1,6
ton koldioxid. Att renovera och använda återvunnet material gör att utsläppen kan minskas.
Tommy Thörn betonade också behovet av att sätta krav på beställare och företag för att driva en mer hållbar agenda. Det är företag och offentliga aktörer som måste ställa miljökrav för att branschen ska förändras i en mer hållbar riktning. Han uppmanade alla besökare att verkligen utnyttja all den kunskap som föredragshållare och utställare besitter. Jobbar man fler tillsammans så klarar man mycket, mycket mer.
Tommy Thörn inledde årets Ytskyddsdagar i Eriksbergshallen.
MONTI POWER JÄMSTÄLLER
Teknisk säljdirektör vid Monti Power för Tyskland och Globalt, Cor Pins, berättade om förbehandling före rostskyddsmålning med företagets utrustning Bristle Blaster och jämförde vilka resultat man erhåller med den och alternativa metoder. Den vanligaste tekniken är blästring med ett lämpligt blästermedel. Det gör ytan ren men ger också en ytprofil som underlättar färgens vidhäftning i samband med rostskyddsmålning. För mindre ytor såsom vid reparationsmålning kan alternativa metoder till blästring vara smidigare. Cor Pins visade resultat från blästring och jämförde det med stålborste, nålhammare och Bristle Blaster. Sammanfattningsvis kan samtliga metoder avlägsna korrosionsprodukter från en stålyta, men endast blästring och Bristle Blaster ger den ytprofil som krävs för en riktigt bra rostskyddmålning.
ANVÄNDNINGEN AV REPTEKNIK ÖKAR
Fredrik Nilsson, vd för ProAccess, berättade om utmaningarna och strategierna kring att introducera en ny produkt eller tjänst på marknaden, med fokus på repteknik. Han betonade vikten av mod, disciplin, engagemang och medvetenhet, samt hur branschen för åtkomstteknik har utvecklats genom krav från olje- och gasindustrin.
Repteknik har funnits länge men har utvecklats och kvalitetssäkrats över tid, särskilt genom internationella standarder. Reptekniksbranschen växer globalt men Sverige ligger efter, med endast 5 promille av den globala omsättningen.
Fredrik beskrev ProAccess resa från en liten aktör till en etablerad spelare, med pandemin som en oväntad katalysator när gränser stängdes och svenska företag behövde lokal arbetskraft. Nyckeln till framgång är att ha en tydlig affärsplan, involvera personalen, samarbeta
med partners och att våga påverka branschen. Fredrik betonade vikten av att utbilda kunder snarare än att sälja, att vara konsekvent i sin affärsidé och att inte kompromissa med kvalitet. Slutligen lyfte han fram att kommunikation och att ha rätt människor i organisationen är avgörande för långsiktig framgång.
FACKMANNAMÄSSIG ROSTSKYDDSMÅLNING GENOM AUKTORISATION
För att säkerställa att rostskyddsmålning utförs på ett korrekt och fackmannamässigt sätt arbetar Auktorisation för rostskyddsmålning i Sverige med att utforma både tekniska och ekonomiska krav för att ge så god stabilitet i utförandeledet som möjligt. Föreningen utför också regelbundna uppföljningar på auktoriserade företag för att bedöma om de upprätthåller kravnivån. I styrelsen sitter tre representanter vardera för beställare respektive entreprenörer. Dessutom har styrelsen en ordförande som för närvarande är Charlotte Persson, konsult på Afry, och som var på Ytskyddsdagarna och informerade om verksamheten.
FÄRGINDUSTRIN ARBETAR
LÖPANDE FÖR ATT MÖTA KRAVEN PÅ HÅLLBARHET
Magnus Ytterström och Tomas
Färgindustrin har ett ständigt och svårt arbete att hantera alla utmaningar och möjligheter med att anpassa sig till miljödirektiv och marknadens krav på hållbarhet. Magnus Ytterström och Tomas Johansson från Tikkurila betonade att arbetet med att minska skadliga ämnen i produkter pågår kontinuerligt, särskilt när nya EU-regler införs. Trots att vissa ämnen ännu inte är förbjudna, strävar deras företag efter att reducera eller ersätta dem. Tikkurila, som idag är en del av PPG, fortsätter att expandera trots marknadens svängningar. Fokus ligger på att öka försäljningen av pulverfärg, men konkurrensen är hård med etablerade aktörer som har stora lager och snabb leverans. Företaget använder
återförsäljare för att hantera distributionen och etablera sitt varumärke på marknaden. De ser potential i att bredda sitt sortiment och har börjat testa nya produkter. Sammantaget arbetar de aktivt för att kombinera affärsutveckling med hållbarhet och anpassning till förändrade miljökrav.
KARL DEUTSCH ÄR EN TROGEN DELTAGARE PÅ YTSKYDDSDAGARNA
Thomas Ringvall och Peter Andersson
Karl Deutsch Nordiska AB har ett stort utbud av instrument för kontroll av ytbehandling. På mässan hade besökare möjlighet att få tips och råd samt möjlighet att testa olika instrument för bland annat skikttjockleksmätning, vidhäftningsmätning, daggpunktsmätning och dokumentation. Karl Deutsch är en trogen deltagare på Ytskyddsdagarna och många av besökarna på mässan är företagets kunder.
VAD HÄNDER INOM STANDARDISERING AV ROSTSKYDD
Björn Tidbeck och Kurt Fredrikson
Björn Tidbeck är forskare på RISE och arbetar bland annat med standardiseringsfrågor. Kurt Fredrikson, Seapen Consulting, ledde ett samtal med Björn kring vad som händer inom standardisering inom korrosionsskydd och ytbehandling, särskilt i relation till internationella och svenska krav. Björn Tidbeck påpekade att standarder ofta är kompromisser snarare än strikt vetenskapligt underbyggda regler, vilket gör det viktigt att påverka dem för att säkerställa att de möter svenska behov.
Diskussionen behandlade vikten av att förstå och implementera uppdateringar i standarder för att undvika onödiga kostnader och felaktiga arbetsprocesser. Kurt Fredrikson lyfte fram att förändringar i standarder kan ha en direkt inverkan på kvalitet, ekonomi och kontrollmekanismer. Om en entreprenör inte är medveten om de senaste standardkraven kan det resultera i onödigt arbete och ökade kostnader.
De diskuterade också specifika tekniska
Cor Pins
Fredrik Nilsson
Charlotte Persson
Johansson
aspekter, såsom provning av repor i testpaneler, där resultaten kan variera upp till 20 % beroende på laboratorium och land. Standardiseringsarbetet inom offshore-system lyftes fram, där den gamla Norsok standard 2340 har införlivats i ISO 12944-5.
Vidare berördes betydelsen av ytbehandling och målning av stålkonstruktioner, där korrekt blästring och val av material har stor påverkan på slutresultatet. Björn och Kurt diskuterade även vikten av att koordinera svetsstandarder (exepelvis 5817) med målningsstandarder (exempelvis 8501–3) för att säkerställa att rätt krav efterlevs genom hela tillverkningsprocessen.
Avslutningsvis lyftes frågan om att producenten av stålkonstruktioner bör ha huvudansvaret för att uppfylla P3-kraven på svetsfogarna innan målningsprocessen påbörjas. De diskuterade även Trafikverkets TS-44 och dess krav på förbehandling, där det ibland råder olika tolkningar beroende på region och entreprenör.
KONTROLLMETOD VISADE NYA PRODUKTER
Kontrollmetod har ett brett utbud av utrustning som bland annat innefattar instrument för ytbehandlingskontroll. I montern visade Peter Törnvall upp en nydesignad porositetssökare där det primärt är design och ergonomi som har utvecklats. En annan nyhet var ett multiinstrument som genom utbyte av mätsonder kan användas för att mäta en rad olika storheter.
MELDGAARD HAR STORT UTBUD AV BLÄSTERMEDEL
Det danska företaget Meldgaard har fabriker i både Sverige och Danmark för tillverkning av blästermedel men också återvinning av garnetsand efter vattenskärning. Företaget har även mobil blästerutrustning i sitt produktprogram. I montern visade de bland annat en film på hur tillverkning av blästermedel från returglas går till.
FACKMANNAMÄSSIG DRÖNARE
ÄR ETT EFFEKTIVT VERKTYG FÖR INSPEKTIONSUPPDRAG
Drönare används alltmer till olika uppgifter. Det unga företaget Aireal arbetar med inspektioner av solceller, fasader, tak och betongkonstruktioner samt gör även 3D-modeller av olika miljöer och objekt. Inspektionen kan göras rent visuellt men med hjälp av IR eller multispektralanalys kan en mer förfinad bedömning göras. De hade fullt upp med att berätta om sina tjänster för intresserade besökare.
ALLBLÄSTRING REPARERAR OCH YTSKYDDAR BÅDE STÅL OCH BETONG
Allblästring är en trogen utställare på Ytskyddsdagarna och företagets vd Peter Tilder gör ofta insatser i konferensprogrammet. Sedan ett år har företaget, utöver anläggningen i Länna också en station i Södertälje. Där utförs blästring och rostskyddsmålning, samt ytbehandling med Fontezinc HR och termisk sprutning med zink eller aluminium.
HEMPEL PRESENTERAR VÅTFÄRG
FÖR INFRASTRUKTUR
Jens Hallberg
Den danska färgtillverkaren Hempel fokuserar på våtfärg för i första hand sjöfart, energi och infrastruktur. På mässan var den sistnämnda kategorins tillämpningar representerade. Utveck-
ling mot mer miljöanpassade material fortgår hela tiden och ett exempel var en ny brandskyddsfärg. Det är en tvåkomponents expoxifärg för brandskydd som även ger bra effekt vid tunna skikttjocklekar. Dessutom ger den ett gott korrosionsskydd i miljöer med måttlig korrosivitet. Hempel är mycket starka på sin hemmamarknad i Danmark och dominerar stort som färgleverantör inom till exempel vindkraftsindustrin.
EFFEKTIVA BLÄSTERMASKINER FÖR PLANA YTOR
För några år sedan förvärvade Husqvarna företaget Blastrac som tillverkar effektiva blästermaskiner som kan användas på till exempel golv av betong, sten, asfalt eller stål. Arbetet är i stort sett dammfritt eftersom använt blästermedel och avverkat material sugs upp och behandlas i en stoftavskiljare, som separerar avfall och blästermedel, vilket på så sätt kan återanvändas.
SWEPA VISADE UPP ETT BRETT PROGRAM OM FÄRG OCH TILLBEHÖR
Swepa har sedan 37 år varit leverantör av våtfärg och tillbehör till industrin. Företaget finns i Linköping men har under de senaste åren etablerat sig i Mälardalen med kontor och lager i Eskilstuna och Stockholm. De representerar ett flertal tillverkare och när det gäller rostskyddsfärg är Jotun, Nor-Normali och Acrymatic partners. Det sistnämnda företaget är kanske mest känt för att ha levererat det vattenburna målningssystemet för ommålning av Öresundsbron.
Peter Törnwall
Kasper Tiedemann och Robert Mc Cullough
Peter Malmros och Anton Augustzén
Peter Tilder
Henrik Svärd och Joakim Rolke
Peter Gustafsson
Ny digital plattform från Provexa förenklar valet av ytbehandling
Provexa har lanserat en ny digital plattform för att göra det enklare att hitta och förstå olika ytbehandlingsmetoder, standarder och testmetoder. Verktyget, som nu finns tillgängligt online, ger användare möjlighet att filtrera och söka efter relevanta alternativ utifrån material, funktionella krav och standarder. Ytforum har pratat med Kristoffer Skalsky, en av personerna bakom projektet, om arbetet och framtiden för plattformen.
Att välja rätt ytbehandling kan vara en komplex process. Industrin arbetar med en mängd olika metoder, material och krav, och den information som finns tillgänglig är inte alltid lätt att tolka. Ofta tenderar företag att välja de lösningar de redan känner till, snarare än att utforska nya möjligheter.
– Vi har velat skapa ett verktyg där man kan börja läsa själv och filtrera fram vad som kan vara lämpligt för ens produkt, säger Provexas logistikchef Kristoffer Skalsky.
Plattformen, som nu finns på Provexas hemsida, är designad för att förenkla detta arbete. Genom att ange specifika parametrar, exempelvis att en detalj av aluminium ska ha korrosionsskydd och vara elektrisk
ledande, kan användaren snabbt få fram en lista på relevanta ytbehandlingar, standarder och testmetoder.
– Vi ser att många fortfarande jobbar med gamla standarder utan att veta om att de har ersatts. Därför har vi byggt in en funktion som tydligt markerar om en standard är upphävd och vilken ny standard som har ersatt den, berättar Kristoffer.
UTVECKLINGSARBETET – EN OMFATTANDE PROCESS
Bakom plattformen ligger flera månaders arbete, där både intern expertis och externa samarbetspartners har involverats.
– Vi har varit en projektgrupp på sju personer och dessutom haft stöd från alla kvalitetsansvariga och affärsområdeschefer på Provexa, berättar Kristoffer.
En av de största utmaningarna har varit att strukturera all information på ett lättillgängligt sätt.
– Vi ville att det skulle vara enkelt att navigera, ungefär som en kombination av en e-handelssida och en hotellsöksida. Man ska snabbt få en överblick men också kunna dyka djupare ner i detaljerna, förklarar han.
För att skapa en intuitiv användarupplevelse har teamet använt sig av filterfunktioner där olika material, egenskaper och standarder kan kombineras.
– Om man exempelvis vill se vilka ytbehandlingar som är lämpliga för koppar, kan man filtrera direkt på det. Då minskar antalet träffar och man får en mer relevant lista, säger Kristoffer.
MÖJLIGHET ATT KONTAKTA EXPERTER
En annan viktig funktion är möjligheten att kontakta Provexa för ytterligare frågor.
– Vi vill vara behjälpliga även när det gäller ytbehandlingar vi inte utför själva. Om vi inte kan svara på en fråga kan vi oftast rekommendera någon annan, säger Kristoffer.
För att underlätta kontakten har plattformen ett kontaktformulär där användaren kan skicka frågor direkt kopplade till en specifik ytbehandling.
– När man skickar en fråga via formuläret fylls processens namn i automatiskt, så att vi snabbt kan se vad det handlar om och ge ett så relevant svar som möjligt, berättar Kristoffer.
FEEDBACK OCH FRAMTIDA UTVECKLING
Plattformen har fått positiv respons från kunder och branschkollegor, men Provexa ser detta som en första version som kommer att utvecklas vidare baserat på användarnas feedback.
– Vi har skickat ut information till våra
kunder och fått in en del synpunkter. Vissa tycker att vi borde fokusera enbart på våra egna processer, men vi ser ett större värde i att sprida kunskap brett, säger Kristoffer.
Under hösten har företaget haft en grupp kunder som har testat systemet och gett återkoppling.
– De flesta tycker att det är ett väldigt bra initiativ, även om det såklart finns detaljer vi kan förbättra. Vi vill att det här ska vara ett levande verktyg som växer och utvecklas över tid.
Vid lanseringen omfattar databasen de mest etablerade ytbehandlingarna, men det finns planer på att utöka den med fler processer och standarder. Vi kommer att underhålla och uppdatera plattformen löpande. Standarder förändras och nya processer tillkommer, så det är viktigt att hålla informationen aktuell, betonar Kristoffer.
EN ÖPPEN
PLATTFORM
Plattformen är i dagsläget gratis att använda och öppen för alla. Huruvida den kommer att förbli helt öppen i framtiden är ännu inte beslutat.
– Syftet har hela tiden varit att sprida kunskap, men vi får se hur vi gör framåt. Vi har inte tagit något beslut om att begränsa tillgången, men vi kommer att behöva utvärdera det längre fram, säger Kristoffer. En möjlighet som diskuterats är att införa en inloggningsfunktion där användare registrerar sig för att få tillgång till plattformen, men i dagsläget finns inga konkreta planer på detta.
– Vi vill att det här ska vara ett hjälpmedel för hela branschen, så vi ser gärna att så många som möjligt använder det, avslutar Kristoffer Skalsky.
Plattformen finns nu tillgänglig på svenska och engelska via Provexas webbplats.
Vi tar vårt hållbarhetsansvar på allvar!
AB RÖAs strävan och mål är att arbeta för en bättre och mer hållbar miljö. Detta gäller självklart i tillverkningsprocessen av alla våra produkter men även i relationer med såväl medarbetare som samarbetspartners och kunder. Läs mer om vårt miljöarbete på www.rotmotaverken.se.
Kristoffer Skalsky.
Powder centers with EEP: Energy E ciency Package
Upp till 40% lägre energiförbrukning!
WAGNER handanläggning med unika applicerings-egenskaper
WAGNERs produkter bygger på beprövad teknik med de senaste lösningarna. Vårt serviceteam ser till att utrustningen fungerar över tid med samma e ektivitet.
Tillsammans mot en hållbar ytbehandlingsindustri
År 2021 började en grupp företag, universitet och institut att arbeta tillsammans för att etablera ett långsiktigt samarbete inom ramen för en hållbar svensk ytbehandlingsindustri. Den inledande fasen går nu mot sitt slut och den fortsatta vägen framåt håller på att stakas ut där intressenter från ytbehandlingsindustrin kan samarbeta, dela sina erfarenheter och utmaningar och lära av varandra på vägen mot ökad hållbarhet.
Sedan arbetet startade har visionen varit densamma: En hållbar svensk ytbehandlingsindustri genom ett långsiktigt, kontinuerligt, forskningssamarbete. Processen har svängt lite fram och tillbaka, men har varit framgångsrik i att hitta gemensam grund mellan små och stora företag, leverantörer och OEM:er inom olika branscher (till exempel fordon-, flyg- och möbelindustri). Den huvudsakliga gemensamma utmaningen för ytbehandlingsindustrin är sökandet efter nya och förbättrade alternativ för att uppnå mer miljövänliga produktionssystem och processer och följa nya och ökande regler och lagkrav utan att undergräva kvalitet och kostnader.
Det ökade behovet av snabba förändringar för att möta klimatmålen och hantera resurstillgänglighet, miljö- och
samhällsutmaningar, samt säkerställa att nödvändiga kompetenser finns där de behövs, kräver ett tillvägagångssätt som beaktar alla systemperspektiv, inte bara teknisk utveckling, och som inkluderar aktivt deltagande av alla intressenter. Under 2024 hade ett forskningsprojekt finansierat av Vinnova (mer information i rutan på nästa sida), målen att:
» föreslå en strategi för att påskynda övergången till en hållbar ytbehandlingsindustri,
» samla relevanta intressenter för att bygga ett långsiktigt nätverk, där erfarenheter kan delas mellan parterna,
» främja skapandet av ny forskning och innovationer,
» stödja de svenska företagen i hållbarhetsarbetet.
Projektarbetet baserades på möten och workshops där både legala och tekniska frågor diskuterades, samt interna och externa analyser om respektive partners och industrins position när det gäller hållbarhet, regleringar och nödvändiga kompetenser och teknologi.
Projektparterna identifierade följande fyra områden, utan inbördes prioriteringsordning, där det är brådskande att övervinna hinder och där ett gemensamt tillvägagångssätt är nödvändigt:
1. Miljöpåverkan och livscykelperspektiv
Det blir allt viktigare för tillverkningsindustrin att förstå och kommunicera vad som är påverkan av deras produkter från materialanskaffning (vagga) till slutet av livscykeln (grav). Vagga-till-grav-ansat-
Områden
1. Miljöpåverkan och livscykelperspektiv
2. Lagstiftning, reglering och policy
3. Samarbete och kommunikation mellan olika roller
4. Ytbehandling som ett verktyg för hållbar tillverkning
Aktiviteter
sen kräver djupgående kunskap om varje process och hur man utvärderar och tolkar olika inparametrar. Specifika utmaningar är relaterade till bristen på datatillgänglighet; olika krav för att dela information längs värdekedjan; olika regleringar mellan geografiska regioner och länder samt val mellan olika verktyg och ramverk med olika syften, till exempel Livscykelanalys (LCA) , Product Environmental Footprint (PEF) och Miljövarudeklarationer (EPD).
2. Lagstiftning, reglering och policy
Det finns ett överväldigande stort antal krav (lagar, direktiv, regler och ramverk), som regelbundet uppdateras och kompletteras med nya. Att förstå skillnaderna och konsekvenserna de har på ytbehandlingar och på industrin som helhet är inte enkelt. Hur möter vi Brefs, REACH, CSRD, SBT etc?
3. Samarbete och kommunikation
De ovan nämnda punkterna avslöjar en annan brist i värdekedjan: Otillräcklig kommunikation mellan olika roller. Detta kan relatera till kommunikation inom den egna organisationen (produktutveckling, produktintroduktion, hållbarhetsavdelning, produktion, inköp, försäljning, ledning och så vidare), mellan produktionsanläggningar och genom hela värdekedjan. Orsakerna kan variera, till exempel avsaknad av nödvändiga kompetenser, språk- och kulturella barriärer, brist på förståelse för varandras roller och krav, bland annat.
Admin & drift
Effekt
Ytbehandlings hållbarhetshandbok
Verktyg för hållbarhetsbedömning
Kommunikation i värdekedja
Utbildning & FoU
Partners
4. Ytbehandling som ett verktyg för hållbar tillverkning
Man bör inte heller glömma bort att ytbehandling är ett verktyg för hållbar design och tillverkning. Beläggningar och ytbehandlingar ökar ofta livslängden på en produkt, ger ett skydd och kan förändra funktionaliteten för produkter och utrustning. Nya hållbara teknologier som undviker användning av farliga ämnen och fokuserar på resurs- och avfallshantering bidrar till att minska materialpåverkan på värdekedjan och miljöpåverkan i allmänhet.
NÄSTA STEG
Den nya fasen i samarbetet är att definiera gruppen avseende ingående aktörer och partners, aktiviteter och fristående finansiering. Ett formellt förslag som fokuserar på de fyra ovan nämnda punkterna kommer att presenteras under första halvåret 2025. Därefter kommer intressenter från hela värdekedjan att bjudas in att delta: Ytbehandlingsföretag, OEM:er, tjänste- och produktleverantörer, branschorganisationer, universitet, institut och myndigheter.
För att lösa utmaningarna krävs ett brett perspektiv, och gruppen planerar att hantera detta genom att inkludera aktörer från olika branscher samt personer med olika roller och kompetenser (teknik, miljö, produktion, försäljning, inköp, ledning, etcetera). Ambitionen är att skapa en neutral och öppen samarbetsform där information, data, erfarenheter och
Kompetensutveckling
Forskningsprojekt
utmaningar kan delas. Vidare ska forumet säkerställa kontinuerlig kompetensutveckling för hållbara ytbehandlingar och främja teknisk utveckling. Projektgruppen är övertygad om att nyckeln till framgång är brett samarbete för att kunna nå målen i form av minskad miljöpåverkan (ökad resurseffektivitet, minskad resursanvändning, minskade utsläpp); förbättrad tillgång till verktyg, data och information för hållbarhetsbedömningar; förbättrad arbetsmiljö och ökad jämställdhet samt främjandet av hållbar produktdesign och hållbart end-of-lifemanagement. Om du vill veta mer och bli involverad, kontakta Cecilia (cecilia.goyenola@ri.se) eller Charlotte (charlotte.ireholm@ri.se).
PROJEKTNAMN
Samverkan, policy och verktyg för en hållbar ytbehandlingsindustri (COLIN)
Policy och styrmedel för en hållbar industriVinnova
Illustration av ramverket för ett långsiktigt samarbete och initiala förväntade resultat.
Reflektion kring hållbarhet
Under 35 års tid har hundratusentals renoveringar och ytskydd av betong och metall utförts i Sverige. Dessa arbeten har bevisligen inneburit ökad livslängd på utrustningar och konstruktioner och i vissa fall 10–20 gånger längre jämfört med nytt, inbesparingar på 80 % i kostnader samt minskad miljöpåverkan med 80 %. Även GWh har sparats i fabriker genom att ytskydda pumpar på ett sätt som inte pumptillverkarna har varit intresserade av då de har velat tjäna pengar på reservdelar. Nu efter 35 år börjar det utföras studier av universitet, institut, konsulter och andra för att undersöka om det innebär minskad miljöpåverkan genom
att renovera och öka livslängden på befintliga utrustningar och konstruktioner i betong och metall. Några av dessa studier är utförda av:
Sweco vars studie har kommit fram till att ”skillnaden i CO2-utsläpp mellan en ny och en begagnad axel kan motsvara cirka 50 flygresor från Stockholm till London. Det blir väldigt många flygresor om vi tittar på antalet reservdelar vi säljer på ett år”. I studien undersöktes skillnader i miljöpåverkan mellan nya, begagnade och renoverade reservdelar.
Linköpings Universitet konstaterar att det är en markant skillnad i miljöpåverkan mellan nytillverkning och renovering. I studien, som jämförde
nytillverkning med renovering av en transportsskruv, blev slutsatsen att en nytillverkning orsakar åtta gånger mer koldioxid än en renovering.
Tyvärr har ingen av dessa eller andra studier kontaktat Ytskyddsakademien för då kunde rapporterna omfattats av tiotusentals case och då också kunskapsförmedling hur det är möjligt att minska miljöpåverkan och samtidigt spara pengar genom Rätt Teknologi på Rätt Plats på Rätt Sätt i TID både på utrustningar och konstruktioner på betong och metall.
REFLEKTION AV TOMMY.THORN@YSA.EMAIL
Det är dags att lyssna på institut, universitet och Ytskyddsbranschen så att ökad livslängd uppnås på befintliga utrustningar och konstruktioner i betong och metall.
MPA Måleriproduktion AB ROSTSKYDDSMÅLNING, REPARBETE
Klätterservice i Norden AB
ROSTSKYDDSMÅLNING, ENTREPRENAD
Alucrom AB
Klätterservice i Norden AB MPA Måleriproduktion AB Viking Industrimålning AB
FÖRBEHANDLING
AVFETTNING
Ferroprotect i Göteborg AB Industrilackering i Hallsberg AB
BETNING
Backmans Sliperi AB Danod AB El-Yta Kem AB Ferroprotect i Göteborg AB
BETNING AV ROSTFRITT STÅL
Brinks Förnickling AB El-Yta Kem AB Ferroprotect i Göteborg AB Hermanssons Marintjänst AB
Nylanders Rostfria AB Provexa Surface Technology AB
BLÄSTRING
Alucrom AB
Falk Lack AB Gallac Produktion AB Hjorts Industrilackering Industrilackering i Hallsberg AB Kongaverken AB Korroterm AB Melack Broker AB Runlack Industrilackering AB VBG Group Truck Equipment AB
BLÄSTRING, GLASBodycote Ytbehandling AB Hjorts Industrilackering
BLÄSTRING, SLUNGKorroterm AB
Svensk Målningsteknik AB
FOSFATERING, JÄRNDiac AB
Svensk Målningsteknik AB
FOSFATERING, MANGANHjorts Industrilackering Swedecote AB
FOSFATERING, ZINKDanod AB Industrilackering i Hallsberg AB Swedecote AB
FOSFATERING, ZINK-MANGANFalk Lack AB
Heurlins Lackering AB Industrilackering i Hallsberg AB Kongaverken AB PVI Segerström AB
Svensk Målningsteknik AB VBG Group Truck Equipment AB
Bodycote Ytbehandling AB
Danod AB El-Yta Kem AB
GF Ytbehandling AB
Provexa Surface Technology AB Quality Powder Coating
SLIPNING
Bodycote Ytbehandling AB
TRUMLING
Bodycote Ytbehandling AB
Korroterm AB
Pollux Ytbehandling, AB Swedecote AB
KEMISK & ELEKTROLYTISK YTBEHANDLING
ANODISERING
Bodycote Ytbehandling AB
Bomans Lackering AB Danod AB
GF Ytbehandling AB
Hjorts Industrilackering
Pollux Ytbehandling, AB
Provexa Surface Technology AB Ytcenter i Upplands Väsby AB
ANODISERING, HÅRD-
Bodycote Ytbehandling AB Ytcenter i Upplands Väsby AB
ANODISERING, HÅRDMED TEFLONIMPREGNERING
Bodycote Ytbehandling AB Ytcenter i Upplands Väsby AB
ANODISERING MED VÄXELSTRÖMSINFÄRGNING
Bodycote Ytbehandling AB
BORSTPLÄTERING
Sifco ASC Sweden AB
COMPCOTE
Bodycote Ytbehandling AB
ELFÖRZINKNING
Cromtjänst AB Danod AB El-Yta Kem AB
GF Ytbehandling AB Hjorts Industrilackering
Industrigalv i Borås AB
Landskrona Galvanoverk AB Linköpings Förnicklings AB
Proton Finishing AB
Provexa Surface Technology AB Swedecote AB
Västbo Galvan Zinkano AB
ELPOLERING
Backmans Sliperi AB
Elplatek A/S El-Yta Kem AB Fintlings Ytbehandlingsfabrik AB Nylanders Rostfria AB Hermanssons Marintjänst AB Pollux ytbehandling, AB Provexa Surface Technology AB
FÖRGYLLNING
Brinks Förnickling AB
Chem-Tec Plating A/S
Elplatek A/S
Provexa Surface Technology AB
FÖRKOPPRING
Brinks Förnickling AB
Chem-Tec Plating A/S
Cromtjänst AB
Elplatek A/S
Provexa Surface Technology AB Swedecote AB
FÖRKROMNING
Brinks Förnickling AB
Cromtjänst AB Elplatek A/S Ferroprotect i Göteborg AB
Provexa Surface Technology AB Swedecote AB
FÖRKROMNING AV ALUMINIUM
Brinks Förnickling AB Provexa Surface Technology AB FÖRKROMNING AV PRESSGJUTEN ZINK
Brinks Förnickling AB Provexa Surface Technology AB
FÖRKROMNING, HÅRDBrinks Förnickling AB Fintlings Ytbehandlingsfabrik AB
FÖRKROMNING, MATTCromtjänst AB Elplatek A/S Provexa Surface Technology AB
Brinks Förnickling AB Cromtjänst AB Elplatek A/S Ferroprotect i Göteborg AB Fintlings Ytbehandlingsfabrik AB Provexa Surface Technology AB Swedecote AB
FÖRNICKLING AV ALUMINIUM
Brinks Förnickling AB Chem-Tec Plating A/S Fintlings Ytbehandlingsfabrik AB Provexa Surface Technology AB
FÖRNICKLING + FÖRKOPPRING PÅ KOPPAR
FM Mattsson AB Provexa Surface Technology AB FÖRNICKLING, MATTCromtjänst AB Elplatek A/S Provexa Surface Technology AB
FÖRNICKLING PÅ MÄSSING
Ferroprotect i Göteborg AB
FM Mattsson AB Provexa Surface Technology AB
FÖRNICKLING, SVARTChem-Tec Plating A/S Fintlings Ytbehandlingsfabrik AB
FÖRSILVRING
Bomans Lackering AB
Chem-Tec Plating A/S Elplatek A/S GF Ytbehandling AB Provexa Surface Technology AB Swedecote AB Ytcenter i Upplands Väsby AB
FÖRSILVRING AV ALUMINIUM
Chem-Tec Plating A/S
Elplatek A/S Fintlings Ytbehandlingsfabrik AB Provexa Surface Technology AB
FÖRTENNING
Chem-Tec Plating A/S
Cromtjänst AB
Elplatek A/S
Provexa Surface Technology AB Swedecote AB
KEMISK FÖRNICKLING
Bodycote Ytbehandling AB Brinks Förnickling AB Chem-Tec Plating A/S
Ferroprotect i Göteborg AB Fintlings Ytbehandlingsfabrik AB Provexa Surface Technology AB
KEMISK FÖRNICKLING MED
FÖRSTÄRKT KORROSIONSSKYDD
Ferroprotect i Göteborg AB Provexa Surface Technology AB
KEMISK FÖRNICKLING MED
FÖRSTÄRKT SLITAGESKYDD
Ferroprotect i Göteborg AB
KEMISK FÖRNICKLING MED PVD
Ferroprotect i Göteborg AB
KEMISK FÖRNICKLING MED
TEFLONIMPREGNERING
Bodycote Ytbehandling AB
Brinks Förnickling AB Chem-Tec Plating A/S Ferroprotect i Göteborg AB
KEMISK NICKELSTRIPPNING
Brinks Förnickling AB Ferroprotect i Göteborg AB
KERONITE
Brinks Förnickling AB
KROMATERING AV MAGNESIUM Fintlings Ytbehandlingsfabrik AB Provexa Surface Technology AB
NEDOX
Bodycote Ytbehandling AB
PASSIVERING AV ALUMINIUM
Bodycote Ytbehandling AB Cromtjänst AB
Danod AB El-Yta Kem AB Hjorts Industrilackering Provexa Surface Technology AB Zinkano AB
PASSIVERING AV ROSTFRITT STÅL
Backmans Sliperi AB Pollux Ytbehandling, AB Provexa Surface Technology AB
SVARTOXIDERING
Danod AB Ferroprotect i Göteborg AB Hjorts Industrilackering Provexa Surface Technology AB
TUFRAM
Bodycote Ytbehandling AB
ZINKFLAKES
Proton Finishing AB Provexa Surface Technology AB
ZINK-JÄRNLEGERING
Linköpings Förnicklings AB Provexa Surface Technology AB Swedecote AB Västbo Galvan AB Zinkano AB
ZINK-NICKELLEGERING
Danod AB El-Yta Kem AB Proton Finishing AB Swedecote AB Västbo Galvan AB Zinkano AB
LACKERING
AVLACKERING
Industrilackering i Hallsberg AB Q-Strip AB
ED-LACKERING
EBP i Olofström AB Falk Lack AB
Heurlins Lackering AB Kongaverken AB
Proton Finishing AB Provexa Surface Technology AB PVI Segerström AB
Svensk Målningsteknik AB VBG Group Truck Equipment AB
PULVERLACKERING
A-Lackering AB
Assars Industri AB
Diac AB Falk Lack AB
Heurlins Lackering AB Industrilackering i Hallsberg AB Katrineholms Industrilackering AB Kongaverken AB
Korroterm AB Laray AB Melack Broker AB
Proton Finishing AB
Proton Finishing ALSAB AB Provexa Surface Technology AB PVI Segerström AB Quality Powder Coating
Runlack Industrilackering AB
Svensk Målningsteknik AB VBG Group Truck Equipment AB
ROSTSKYDDSMÅLNING
Alucrom AB
Hjorts Industrilackering
Runlack Industrilackering AB
TRUMLINGSMÅLNING
Heurlins Lackering AB
VÅTLACKERING
DOT AB
Falk Lack AB
Heurlins Lackering AB
Hjorts Industrilackering AB Katrineholms Industrilackering AB
Melack Broker AB Runlack Industrilackering AB
PLAST- OCH GUMMIBELÄGGNING
HALARBELÄGGNING
Epifatech AB
PLASTBELÄGGNING
Korroterm AB
PVC-BELÄGGNING
Epifatech AB
TERMOPLASTBELÄGGNING
Korroterm AB Melack Broker AB
VIRVELSINTRING
Korroterm AB
TERMISK SPRUTNING
DOT AB
VAKUUMBELÄGGNING CVD/PVD
Chem-Tec Plating A/S
Impact Coatings AB IonBond Sweden AB
VARMFÖRZINKNING
Defab
DOT AB Gallac Produktion AB Prozink AB Smekab AB
RÅDGIVNING & UTBILDNING
KORROSIONSTESTER
KORROSIONSPROVNING
Element Materials Technology AB Provexa Surface Technology AB
KORROSIONSPROVNING, ACKREDITERAD ENL. ISO 17025
Cotec Labs AB (Proton Technology)
AASS - ACETIC ACID SALT SPRAY
Provexa Surface Technology AB RISE Research Institutes of Sweden
ACT I & ACT II - ACCELERATED CORROSION TEST
Provexa Surface Technology AB RISE Research Institutes of Sweden
KLIMATSKÅPSPROVNINGAR
Element Materials Technology AB
Provexa Surface Technology AB RISE Research Institutes of Sweden
MILJÖPROVNING I SO2 OCH H2S ATMOSFÄR
RISE Research Institutes of Sweden
SALTDIMSKÅPSPROVNINGAR & NSS
Element Materials Technology AB Provexa Surface Technology AB RISE Research Institutes of Sweden
WEATHEROMETERPROVNINGAR
Element Materials Technology AB RISE Research Institutes of Sweden
MATERIAL OCH YTANALYSER
KEMISKA ANALYSER
Element Materials Technology AB IKPAB - Industrikemiproduktion AB RISE Research Institutes of Sweden
MATERIAL- OCH YTANALYSER
Cotec Labs AB (Proton Technology)
Element Materials Technology AB RISE Research Institutes of Sweden
PROVYTBELÄGGNINGAR
Element Materials Technology AB Provexa Surface Technology AB
RENHETSMÄTNING
IKPAB - Industrikemiproduktion AB RISE Research Institutes of Sweden
SKADEUTREDNING
Element Materials Technology AB RISE Research Institutes of Sweden
SKIKTTJOCKLEKSMÄTNING
Element Materials Technology AB Provexa Surface Technology AB RISE Research Institutes of Sweden
VIDHÄFTNINGSPROVNING
Element Materials Technology AB Provexa Surface Technology AB
RÅDGIVNING & KONSULTTJÄNSTER
ARBETSMILJÖ
Element Materials Technology AB
KEMISK & ELEKTROLYTISK YTBEHANDLING
Element Materials Technology AB
KORROSION & KORROSIONSSKYDD
Element Materials Technology AB Nordic Galvanizers
LACKERING
Element Materials Technology AB
Lackdepån Design & Processteknik AB Laray AB Rayline AB Tyo Automation AB
LIMNING
Element Materials Technology AB
UTBILDNINGAR
GRUNDKURS I YTTEKNIK FÖR KONSTRUKTÖRER
Element Materials Technology AB
HÅLLBAR KEMISK
RENGÖRING
IKPAB - Industrikemiproduktion AB
HÄRDPLAST - ARBETE MED ALLERGIFRAMKALLANDE
PRODUKTER
Teknos AB
KORROSIONSSKYDD
Cotec Labs AB (Proton Technology)
Element Materials Technology AB
MILJÖ- OCH ARBETSMILJÖ
Element Materials Technology AB
ORGANISK OCH
OORGANISK YTBEHANDLING
Candor Sweden AB
Element Materials Technology AB RISE Research Institutes of Sweden
PULVERLACKERING
Hansen-Icoma AB Laray AB
Powder Coating Academy
BRANSCHFÖRENINGAR
Nordic Coating Association (f.d. SPF)
Nordic Galvanizers Svensk Ytbehandlings Förening
UTRUSTNING & TILLSATSMATERIAL
BELÄGGNINGAR
KORROSIONSSKYDDANDE
BELÄGGNINGAR
DaCar AB
SLITAGESKYDD
DaCar AB
BRANDSKYDD
UTRUSTNING:
FILTER OCH UTSUG
Norink AB
PULVERLACKERING
Norink AB
VÅTLACKERING
Norink AB
FÄRGER, LACKER, ETC.
BRANDSKYDDSFÄRGER
Hempel Färg (Sverige) AB
Sherwin-Williams Sweden AB
Teknos AB
Tikkurila Sverige AB
EFFEKTPIGMENT
Sherwin-Williams Sweden AB
ARKITEKTURFÄRGER
IGP Scandinavia AB
Lackdepån Design & Processteknik AB Teknos AB Tikkurila Sverige AB
GOLVFÄRGER
Hempel Färg (Sverige) AB Jotun Sverige AB Teknos AB Tikkurila Sverige AB
GRUNDFÄRGER
Hempel Färg (Sverige) AB Jotun Sverige AB
Lackdepån Design & Processteknik AB Sherwin-Williams Sweden AB Teknos AB Tikkurila Sverige AB
INDUSTRIELL PRODUKTMÅLNING
Axalta Powder Coating Systems
IGP Scandinavia AB
Lackdepån Design & Processteknik AB
Sherwin-Williams Sweden AB Teknos AB Tikkurila Sverige AB
LACKER
Lackdepån Design & Processteknik AB
Sherwin-Williams Sweden AB Teknos AB Tikkurila Sverige AB
METALLFÄRGER
AB Röa Industrifärger
Hempel Färg (Sverige) AB
Lackdepån Design & Processteknik AB Sherwin-Williams Sweden AB Teknos AB
Tikkurila Sverige AB
PULVERFÄRGER
Axalta Powder Coating Systems
Frei Lacke AB IGP Scandinavia AB
Lackdepån Design & Processteknik AB
Sherwin-Williams Sweden AB Teknos AB Tikkurila Sverige AB
ROSTSKYDDSFÄRGER
Hempel Färg (Sverige) AB IGP Scandinavia AB
Jotun Sverige AB
Lackdepån Design & Processteknik AB
Sherwin-Williams Sweden AB Teknos AB
Tikkurila Sverige AB
TÄCKFÄRGER
Hempel Färg (Sverige) AB
Jotun Sverige AB
Lackdepån Design & Processteknik AB
Sherwin-Williams Sweden AB Teknos AB
Tikkurila Sverige AB
VATTENBURNA LACKER
AB Röa Industrifärger
Sherwin-Williams Sweden AB Teknos AB
VERKSTADSGRUNDFÄRGER
(SHOP PRIMER)
Hempel Färg (Sverige) AB
Jotun Sverige AB
Teknos AB
Tikkurila Sverige AB
ZINKRIKA FÄRGER
Hempel Färg (Sverige) AB
Jotun Sverige AB
Sherwin-Williams Sweden AB
Teknos AB
Tikkurila Sverige AB
KEMISK & ELEKTROLYTISK
YTBEHANDLING
UTRUSTNING:
ANODER
Atotech Skandinavien AB
Strenov Produkter Aps
ANODHÅLLARE
Atotech Skandinavien AB
Epifatech AB
ANODPÅSAR
Atotech Skandinavien AB
BADVÄRMARE & KYLSLINGOR
Atotech Skandinavien AB
Candor Sweden AB
Proteam Process & Cleantech AB
FILTER
Atotech Skandinavien AB
Candor Sweden AB
Proteam Process & Cleantech AB
Schlötter Svenska AB
KAR
Atotech Skandinavien AB
Candor Sweden AB
Galvanoservice i Hillerstorp AB
Proteam Process & Cleantech AB
LIKRIKTARE
Atotech Skandinavien AB
Candor Sweden AB
Proteam Process & Cleantech AB
Schlötter Svenska AB
PLATINERADE TITANANODER
Strenov Produkter Aps
TRUMMOR
Atotech Skandinavien AB
Galvanoservice i Hillerstorp AB
Proteam Process & Cleantech AB
YTBEHANDLINGSANLÄGGNINGAR
Atotech Skandinavien AB
Candor Sweden AB
Galvanoservice i Hillerstorp AB
Proteam Process & Cleantech AB
Schlötter Svenska AB
KEMISK & ELEKTROLYTISK
YTBEHANDLING
ELEKTROLYTER:
ANODISERING
Strenov Produkter Aps
ELPOLERING
Surtec Scandinavia Aps
FÖRGYLLNING
Atotech Skandinavien AB Boliden Bergsøe A/S
FÖRKOPPRING
Atotech Skandinavien AB Boliden Bergsøe A/S Candor Sweden AB
FÖRKROMNING
Atotech Skandinavien AB Boliden Bergsøe A/S Surtec Scandinavia Aps
FÖRNICKLING
Atotech Skandinavien AB Boliden Bergsøe A/S Candor Sweden AB Surtec Scandinavia Aps
FÖRTENNING
Atotech Skandinavien AB Boliden Bergsøe A/S
FÖRZINKNING
Atotech Skandinavien AB Boliden Bergsøe A/S Candor Sweden AB Surtec Scandinavia Aps
FÖRBEHANDLING & RENGÖRING
UTRUSTNING:
AVFETTNING, ALKALISK Candor Sweden AB Recyclean Systems AB Tervento Industri AB
AVFETTNING, BIOLOGISK Recyclean Systems AB
EMULSIONSAVFETTNING Triab
FOSFATERING
Tervento Industri AB
FÖRBEHANDLING & RENGÖRING
KEMIKALIER:
AVFETTNING
Atotech Skandinavien AB Candor Sweden AB Chemetall AB D3 System A/S DST-Kemi A/S EnviroStripp Chemicals AB Hempel Färg (Sverige) AB Henkel Norden AB IKPAB - Industrikemiproduktion AB Recyclean Systems AB Schlötter Svenska AB Strenov Produkter Aps
Surtec Scandinavia Aps Triab
AVLACKERING / FÄRGBORTTAGNING
Atotech Skandinavien AB Candor Sweden AB Chemetall AB D3 System A/S Henkel Norden AB IKPAB - Industrikemiproduktion AB Envirostripp Chemicals AB Svensk Reningsindustri AB & Strimecs AB Trilack Industriprodukter AB
BASKEMIKALIER
Brenntag Nordic AB
BETNING
Atotech Skandinavien AB Candor Sweden AB Chemetall AB Henkel Norden AB Surtec Scandinavia Aps
FOSFATERING
Candor Sweden AB Chemetall AB Henkel Norden AB Surtec Scandinavia Aps
LIMLÖSNING
Envirostripp Chemicals AB PASSIVERING AV LÄTTMETALLER (AL, MG)
Atotech Skandinavien AB Candor Sweden AB Chemetall AB Henkel Norden AB Surtec Scandinavia Aps
KONTROLLINSTRUMENT, SKIKT
GLANSMÄTARE
Karl Deutsch Nordiska AB
PORSÖKARE
Karl Deutsch Nordiska AB
SKIKTTJOCKLEKSMÄTARE
Karl Deutsch Nordiska AB Strenov Produkter Aps
SPRICKINDIKERING
Karl Deutsch Nordiska AB
VIDHÄFTNINGSMÄTARE
Karl Deutsch Nordiska AB
INSTRUMENT FÖR PROCESSTYRNING
FLÖDESMÄTARE
Elmacron AB
MÄTELEKTRODER FÖR PH, REDOX OCH LFM
Elmacron AB
PH-MÄTARE
Elmacron AB Strenov Produkter Aps
UPPHÄNGNINGSFIXTURER & MASKERING
ANODISERINGSFIXTURER
Epifatech AB
FIXTURER FÖR ELEKTROLYTISK
YTBEHANDLING
Epifatech AB
FIXTURER FÖR LACKERING
Epifatech AB
HangOn AB
LACKERINGSKROK
Epifatech AB
HangOn AB
TEJP & MASKERING
Epifatech AB
HangOn AB
VÄRMEBESTÄNDIGA PLUGGAR/ LOCK
Epifatech AB
Essentra Components AB
HangOn AB
MEKANISK FÖRBEHANDLING
MEDEL FÖR:
BLÄSTERMEDEL Tebeco AB
SLUNGBLÄSTERMEDEL Tebeco AB
MEKANISK FÖRBEHANDLING
UTRUSTNING FÖR:
BLÄSTERANLÄGGNINGAR
Richard Steen AB
BLÄSTRING
Anti-Corrosion Sverige AB
Bäckman Blästermaskiner AB
Richard Steen AB
Straaltechniek International Sweden AB
Svensk Blästring och Maskinteknik AB Tebeco AB
SLUNGBLÄSTERANLÄGGNINGAR
Richard Steen AB
SLUNGBLÄSTRING
Bäckman Blästermaskiner AB
Richard Steen AB
Straaltechniek International Sweden AB Svensk Blästring och Maskinteknik AB Tebeco AB
TRUMLING
Bäckman Blästermaskiner AB
Straaltechniek International Sweden AB Svensk Blästring och Maskinteknik AB Tebeco AB
MÅLNING & LACKERING
UTRUSTNING FÖR:
CONVEYOR & TRANSPORTANORDNINGAR
Crescocito AB
Lackdepån Design & Processteknik AB PAB Patric And Brother AB Rayline AB Triab
DOPPNINGSANLÄGGNINGAR
Aabo-Ideal
Crescocito AB
Lackdepån Design & Processteknik AB Rayline AB Tervento Engineering AB Triab
ED-LACKERINGSANLÄGGNINGAR
Lackdepån Design & Processteknik AB
Rayline AB
ELEKTROSTATISKA SPRUTOR
Anti-Corrosion Sverige AB
Coverspray AB
Crescocito AB Hansen-Icoma AB
Lackdepån Design & Processteknik AB
Sames
Trilack Finishing AB
Wagner Sverige AB
FÄRGFILTER
Coverspray AB
Crescocito AB
Greiff Industrimiljö AB
Lackdepån Design & Processteknik AB
Rayline AB
Trilack Finishing AB
Trilack Industriprodukter AB
FÄRGPUMPAR
Anest Iwata Scandinavia AB
Coverspray AB
Crescocito AB
Trilack Finishing AB
FÄRGSPRUTOR
Anest Iwata Scandinavia AB
Anti-Corrosion Sverige AB Coverspray AB
Crescocito AB
Lackdepån Design & Processteknik AB
Sames
Trilack Finishing AB
Wagner Sverige AB
IR-UGNAR
Triab
LUFTLÖS SPRUTNING
Anti-Corrosion Sverige AB
Coverspray AB
Crescocito AB
Sames
Trilack Finishing AB
Wagner Sverige AB
MÅLNINGSROBOTAR
Coverspray AB Crescocito AB Icotron AB Tyo Automation AB
OMRÖRARE
Coverspray AB Crescocito AB
PLANMÅLNING
Coverspray AB Wagner Sverige AB
PULVERLACKERINGSANLÄGGNINGAR
Aabo-Ideal
Coverspray AB Crescocito AB
Greiff Industrimiljö AB
Hansen-Icoma AB
Icotron AB
Lackdepån Design & Processteknik AB
Moldow
Rayline AB
Tervento Engineering AB
Triab
Trilack Finishing AB
Tyo Automation AB
SPRUTBOXAR
Aabo-Ideal
Coverspray AB
Crescocito AB
Greiff Industrimiljö AB
Icotron AB
Lackdepån Design & Processteknik AB
Moldow
Tervento Engineering AB
Triab
Trilack Finishing AB
Trilack Industriprodukter AB
TVÅKOMPONENTSSPRUTOR
Anti-Corrosion Sverige AB
Coverspray AB Crescocito AB
Sames
Trilack Finishing AB Wagner Sverige AB
UGNAR
Aabo-Ideal
Crescocito AB Greiff Industrimiljö AB Icotron AB
Lackdepån Design & Processteknik AB Moldow
Rayline AB
Tervento Engineering AB Triab
UV-LAMPOR/UGNAR Triab
VARMSPRUTOR
Anti-Corrosion Sverige AB Crescocito AB Wagner Sverige AB
VÅTLACKERINGSANLÄGGNINGAR
Aabo-Ideal
Anti-Corrosion Sverige AB Coverspray AB Crescocito AB Greiff Industrimiljö AB
Hansen-Icoma AB Icotron AB
Lackdepån Design & Processteknik AB Moldow
Rayline AB
Richard Steen AB
Sames
Tervento Engineering AB Triab
Trilack Finishing AB
Trilack Industriprodukter AB
Tyo Automation AB Wagner Sverige AB
PROCESSVATTENBEHANDLING
FLOCKNING
Candor Sweden AB Chemetall AB Henkel Norden AB
FÄRGKOAGULERINGSMEDEL
D3 System A/S Vilokan
JONBYTARE
Eurowater AB
KAMMARFILTERPRESSAR
Proteam Process & Cleantech AB
MEMBRANFILTRERING
Eurowater AB
Proteam Process & Cleantech AB Vilokan
RENINGSANLÄGGNINGAR
Candor Sweden AB
Proteam Process & Cleantech AB
OLJEAVSKILJARE
Proteam Process & Cleantech AB
OMRÖRARE
Proteam Process & Cleantech AB
SANDFILTER
Proteam Process & Cleantech AB
VAKUUMINDUNSTARE
Candor Sweden AB
Proteam Process & Cleantech AB Vilokan
FARLIGT AVFALL
Fortum Waste Solutions AB
TEMPORÄRA SKYDD
AB
AB
Engineering AB
Takmålning – från fresker till moderna innertak
Takmålning har en lång historia och har genom tiderna använts både som dekorativt inslag och som en del av arkitektoniska uttryck. Från renässansens fresker, där takmålning ofta var en central del av rummets karaktär, till dagens moderna tekniker och stilar, har denna konstform genomgått en stor utveckling.
Under freskernas storhetstid målades motiven direkt på fuktig puts, en teknik som krävde både skicklighet och materialkunskap. Dessa målningar hade ofta religiösa eller mytologiska teman och kom att spela en viktig roll i både konst- och arkitekturhistorien.
Under 1800-talet introducerades nya tekniker och material, bland annat oljebaserade färger och metalliska detaljer, vilket möjliggjorde mer hållbara och dekorativa takmålningar. Med industrialiseringen blev det även vanligare att takdekorationer förekom i privata hem, ofta i enklare utföranden än de som prydde större offentliga byggnader och palats.
Idag kombineras traditionella metoder med moderna innovationer, inklusive digital teknik och experimentella material. Konstnärer utforskar ljus, färg och form på nya sätt, samtidigt som det finns ett ökande intresse för äldre tekniker och stilar. Detta har lett till en återupplivning av traditionella metoder inom samtida takmålning.
Läs Ytforum digitalt!
Som prenumerant på papperstidningen ingår
även Ytforum i digitalt format Om du inte får den digitalt redan, gå in på ytforum.se/aktivera för att läsa tidningen var du än befinner dig!
Takmålning har gått från att vara en praktisk lösning för att dölja ojämnheter till att bli ett uttryck för både historiska traditioner och konstnärlig utveckling. Genom att studera dess förändringar över tid kan vi se hur tekniker, material och estetiska ideal har utvecklats och fortsatt att inspirera nya generationer.
Takmålning med extra allt på hotellet The Venetian i Las Vegas.
Framtidens miljövänliga pulverfärger för metallsubstrat.
Miljövänlig. Hållbar. Revolutionerande.
En ny era inom hållbar design med Alesta® BioCore™, med den innovativa biobaserade pulverfärgen som minskar scope 3-utsläppen med upp till 25 %. Våra produkter är utvecklade av organiskt avfall (ej från livsmedel) och blandar miljöansvar med prestanda på toppnivå.
Miljövänlig innovation
från biobaserade hartser och från organiskt avfall (ej livsmedel), gör att Alesta® BioCore™ inte konkurrerar med livsmedelsresurser, vilket stöder en mer hållbar försörjningskedja.
Innovativ excellens
Som den första i branschen att erhålla International
Sustainability och Carbon Certification PLUS (ISCC PLUS), sätter Axalta standarden för miljömedveten tillverkning.
Likvärdig kvalitet, lägre utsläpp
Våra Alesta® BioCore™ lösningar matchar kvaliteten och egenskaperna hos traditionella polyesterhartser men med en betydande fördel: de möjliggör en genomsnittlig minskning av CO2-utsläppen med 25 %.
Vårt premiumsortiment:
Alesta® SD BioCore™: Architectural SuperDurable
Alesta® AP BioCore™: Architectural
Alesta® IP BioCore™: Industrial
Gör bytet idag och omfamna hållbarhet utan att kompromissa. Alesta® BioCore™ erbjuder ett ansvarsfullt val för en hållbar framtid.
