Plåttakmålning – En gigantisk marknad, men varför så speciell?

Det finns många tak med behov av ommålning.

ISverige och Finland är plåttak (även plåtfasader) en mycket starkt förankrad och kulturellt baserad byggnadskomponent. SSAB och Ruukki har i mer än 50 år varit ledande inom området tunnplåt och industriellt målad tunnplåt för tak och fasader.

Före industrialiseringen av plåttak- och fasadplåtmålning, var detta område ett hantverk, som huvudsakligen utfördes av plåtslagerier. Att man i Sverige och Finland valt plåt som ett viktigt byggnadsmaterial, kan bero på såväl tillgången på billig järnmalm och stålplåt, som behovet av lätta takmaterial i länder med hög snöbelastning. Tittar man på Danmark, med en byggnadskultur baserad på sten och tegel och med ett helt annat klimat, så är användningen av plåt som byggnadskomponent väsentligt mindre, samt att man ”saknat” en stålindustri.

Så till dagsläget för detta, i flera perspektiv, lite förbisedda, men mycket viktiga och stora område av underhåll och rostskydd.

Historiskt sett hade Plåtslagerierna och Målarmästarna delat upp byggnaders nymålning och målningsunderhåll, så att Plåtslagerierna tog hand om allt ovan hängrännorna, och Måleriet övriga delar av en byggnad. I takt med den industriellt målade plåten, och mer och mer avancerade metoder, så har bägge skråen mer eller mindre lämnat området, och specialiserade företag har tagit hand om underhållet av plåttak och plåtfasader. VARFÖR ÄR DET DÅ SÅ SPECIELLT? Ursprungligen var plåttaken inte förzinkade, utan bestod av icke-metalliserad valsad tunnplåt. På denna plåt kunde man ytbehandla med linolja och med linoljeblymönja. Så småningom började man förzinka plåtytorna för att förbättra rostskyddet. Zink och linolja var inte alltid en bra kombination då den alkaliska zinken till och från påverkade linoljefärgen negativt. Alkydfärgernas intåg på marknaden gjorde att underhållsintervallen på plåtmålningen kunde förlängas och snabbas på, men även alkydfärgerna har till och från sina problem när det gäller kontakten med zink. Idag används linoljefärg och alkydfärg nästan uteslutande på kulturhistoriska objekt.

Dagens plåttakmålning består till den absolut största delen av ommålning av ursprungligen zink- och Aluzinkmetalliserade tunnplåtsytor som målats industriellt. Industrin, till exempel SSAB, Plannja och Ruukki har varit och är väl till viss del att räkna som pionjärer inom området. De har jobbat intensivt med att utveckla målningen, så att lång livslängd uppnås, samtidigt som miljöaspekter och en mängd andra egenskaper som till exempel korrosionsskydd och flexibilitet ständigt förbättras.

Men att vara pionjär, innebär också att man ibland hamnar på okända marker. De första systemen som användes på stålplåt var av typen organosoler, som huvudsakligen bestod av ett PVC-bindemedel i ett lösningsmedel. Denna typ av beläggning ersattes efter några år med PVC-plastisoler som blev helt dominerande på plåttak-

Framtiden har kommit ifatt oss!

Varmförzinkat stål är ett material som alltid varit anpassat för den cirkulära ekonomin - långt innan det blev ett begrepp!

• Lång underhållsfri livslängd • Möjlighet att använda befintliga konstruktioner i nya tillämpningar • Möjlighet till ny, lång livslängd genom omförzinkning av befintliga, äldre konstruktioner • Möjlighet att återvinna både zink och stål till 100 %

info@nordicgalvanizers.com www.nordicgalvanizers.com

målningen i över 20 år. Organosolerna uppvisade en hel del negativa egenskaper, som kraftig kritning, inte tillräckligt bra rostskydd, högt innehåll av lösningsmedel och i viss mån dålig flexibilitet. Plastisolerna däremot, hade mycket liten mängd lösningsmedel, kunde läggas i tjocka skikt (100 – 200 µm), hade ett mycket bra rostskydd och kunde göras hårda eller flexibla beroende på användningsområde. I många länder med långa kuster, salta hav och stora korrosionsproblem, blev den plastisolbelagda plåten en stor framgång, men inte i länder med höga dagstemperaturer, då plastisolen inte gillar temperaturer över 65 grader, som det lätt kan bli på mörka kulörer i söderlägen och på låglutande tak i allmänhet.

Men även plastisoleran tog slut, åtminstone i Sverige och Finland, orsakat av svårförklarliga flagningar, men också i viss mån på grund av miljöfrågor och svårigheter med underhållet. Man kan nog säga att den hantverksmässiga plåttakmålningen genomgick en ”total” förvandling i och med att underhållsmålningen av plastisolbelagda tak satte igång. Denna ommålning av Plastisolbelagda tak har fram till för några år sedan varit helt dominerande. I dagsläget är underhållsmålningen en blandning av första, andra och tredje ommålningen av industrimålade ytor, där man ska veta med vad och hur de olika ommålningarna är gjorda. Till detta kommer ju också de betydligt svårare kulturhistoriska objekten med mängder av problemställningar att lösa.

VAD BESTÅR DEN ”TOTALA FÖRVANDLINGEN” AV, NÄR DET GÄLLER UNDERHÅLLSMÅLNING AV PLÅTTAK? Tidigare skötte huvudsakligen plåtslagerierna underhållsmålningen av taken, men i och med plastisolerna insåg många att det krävdes helt andra kunskaper och utrustning för att utföra takmålningarna. Yrkesmåleriet har av tradition avstått från detta område, med vissa undantag, så vem tar nu hand om ommålningarna? Lösningen har blivit specialiserade entreprenörer, som har investerat i dyra högtryckstvättar, har vana att jobba på höga höjder, ibland med en bakgrund från ”tungt” rostskydd, samt har lärt sig alla de regler som gäller vid denna typ av målning. Reglerna handlar om att jobba med höga tryck, fallskydd, taksäkerhet, sprutmålning, miljö och mycket mera. Utöver dem måste man också känna till alla olika förutsättningar, förbehandlingar och färgmaterial, som i mångt och mycket är helt specifikt för detta område. BANDLACKERINGSINDUSTRIN OCH MATERIALEN Bandlackeringsindustrin har idag så gott som uteslutande satsat på tunnare beläggningar än plastisol, där polyester- och polyuretanbindemedel är de helt dominerande materialen. Men det är inte bara ytbeläggningarna som har förändrats, utan även förbehandling och grundmålning har genomgått förändringar i huvudsak av miljöskäl. En annan stor förändring är också hur man idag skyddar den galvaniserade plåtytan, som inte bandlackeras, mot vitblemma under lagring. Det säljs fortfarande tunnplåt till byggnader och för helt andra industriella appliceringar, där plåten inte är industriellt målad hos ståltillverkaren. Detta beror bland annat på att vi har kulturhistoriska byggnader, som ska målas på plats med traditionella olje- och alkydfärgstyper. Problemet med denna förändring av vitblemmeskyddet är att det inte är lämpligt att måla på och att det inte eroderar på ett par år, som tidigare varianter av lagringsskydd gjort och som branschen haft som riktmärke före målning.

Hur löser man då detta ”problem”? Ett alternativ är att man istället för helt omålad plåt, använder en primad plåt, som kan platsmålas med olje- och alkydfärger av lämplig art. Ytterligare ett alternativ är att använda plåt som har en anoljning som lagringsskydd, som går att ta bort med lämpligt avfettningsmedel.

VILKA ÄR DÅ ALLA INTRESSENTER INOM PLÅTTAKMÅLNINGEN? Förutom fastighetsförvaltare inom stat, regioner, kommun och privata fastighetsägare och förvaltare, är det också entreprenörer, olika miljöförvaltningar, plåtslagerier, plåtkonsulter, färgtillverkare, den bandlackerande stålindustrin, försäkringsbolag, branschföreningar (som Plåt & Ventföretagen), Riksantikvarieämbetet och ett antal myndigheter. Utöver dessa ”huvudintressenter”, finns också de mer eller mindre kommersiella miljökonsulterna, som på flera olika sätt ska bedöma ”byggnadsmaterial” ur ett miljö- och hälsoperspektiv. Problemet med dessa konsulter, är att kvalitet inte ingår i deras bedömning av byggnadsmaterial dit färg räknas. Dock påverkas kvaliteten av dessa bedömningar.

VAD ÄR DÅ UTMANINGARNA FÖR INTRESSENTERNA? Självklart är utmaningarna olika för de olika intressegrupperna, men en sak borde alla ha gemensamt, att höja statusen och kvaliteten på underhållet av alla miljontals kvadratmetrar plåttak, som ska skydda våra byggnaders mest utsatta del. När det gäller att måla en gipsvägg inomhus krävs det att det utförs av en yrkesutbildad målare. När det gäller målning av bärande stålkonstruktioner, finns det ett hundratal harmoniserade standarder och CE-certifikat som tillverkare, beställare och entreprenörer ska förhålla sig till samt inspektörsutbildningar typ Frosio. När det gäller plåttakmålning saknas det generella krav, som ibland leder till osund konkurrens, bristfälliga beskrivningar och blandade slutresultat. Det finns andra självklara utmaningar, som att Målerierna inte vill måla taken, normalt inte heller Rostskyddsentreprenörerna, vilket gör att specialistföretagen har 4 - 5 månader på sig att skrapa ihop sin årsomsättning och helst få lite över till en semester i värmen, då

Många av Sveriges nästan 3000 kyrkor har plåttak. Åtskilliga är kyrkliga kulturminnen vilket begränsar valmöjligheterna vid underhållsmålning.

VAD HAR GJORTS ÅT UTMANINGARNA MED PLÅTTAKMÅLNING? Det har arbetats fram en Svensk Standard med beteckningen SS 1840-serien uppdelad i sex olika områden, ett arbete som flera intressenter initierat och deltagit i att ta fram. I arbetsgruppen som arbetade fram standarden fanns flertalet aktörer representerade. Det tog arbetsgruppen tre år att ta fram denna standard, men den har inte harmoniserats, och den efterlevs eller används endast i mycket begränsad omfattning. Utöver denna standard har Plåt & Ventföretagen bekostat framtagningen av Teknikhandböcker för sitt skrå, varav en; Teknikhandbok 13 som behandlar målning. Men standarder och handböcker är teoretiska, och det som saknas är en praktisk utbildning inom detta svåra målningsområde. Många utmaningar kvarstår att lösa. Att inom hantverk och entreprenad inte tillhöra ett skrå eller en branschförening, kan vara lite problematiskt.

VILKA KRAV SKA VI STÄLLA PÅ DEN FRAMTIDA PLÅTTAK-/ TAKMÅLNINGEN? Marknaden för ommålning av plåttak är mycket stor och nedanstående tre förslag till åtgärder skulle kunna bidra till en bättre och säkrare verksamhet till nytta för både entreprenörer och fastighetsägare: » Det ska inte räcka med att man kallar en Plåttakfärg för plåttakfärg.

Det måste finnas krav på enhetligt gjorda accelererade tester, såväl som exponeringstester av de slag som finns

angivna i Svensk Standard, eventuellt med modifieringar, då standarden har 10 år på nacken. » All personal som jobbar inom detta område ska ha fullgjort en utbildning i taksäkerhet, förbehandling med höga tryck, de olika takmaterialen, analys av tidigare utförda målningar, sprutmålning med air-less utrustning och de miljöregler som omgärdar hela området. » Någon instans måste kunna erbjuda utbildning, såväl praktiskt som teoretisk. Ambitionen kan tidsmässigt vara några veckors utbildning, och sedan att man under någon eller några säsonger arbetar under handledning av erfarenhet.

Kurt Fredrikson framför Strömsholms slott med ommålat tak. TEXT: KURT FREDRIKSON, SEAPEN CONSULTING AB

Tidigare vd för Tikkurila. Kurt är även författare till bland annat Teknikhandboken 13 Målning och var drivande vid framtagning av SS 1840-serien ”Ommålning av fabriksbelagd byggnadsplåt av stål”.

Vidare läsning

SS 1840-serien Teknikhandboken kap 13 Målning, utgiven av Plåt och Ventföretagen Rostskyddsmålning av takplåt på kulturhistoriskt värdefulla byggnader, Arja Källbom

Nytt telefonnummer för ECCO Finishings produkter, tillbehör och reservdelar: +46 40 671 64 80.

Vi på Enterprise har över trettio års erfarenhet av lackering, det tjänar du på! Vare sig det gäller försäljning, projektering, service eller uthyrning inom lackering så är vi där och samarbetar med de största tillverkarna i branschen. Vi hälsar alla nya kunder välkomna till vårt team på Enterprise. För mer information kontakta oss gärna! Läs mer på: www.abenterprise.se

HÖGSTA KREDITVÄRDIGHET

ENTERPRISE YTBEHANDLING SCANDINAVIA AB 556681-1203 | 2021-01-28

Enterprise YTB Scandinavia AB Travbanegatan 9, 213 77 Malmö. +46 40 671 64 80 | info@abenterprise.se