Krönika
FOTO: JOHAN NILSSON/ĂRESUNDSBRON
Ăr en vattenburen fĂ€rg tillrĂ€cklig för Ăresundsbron?
Ă
resundsbron invigdes 2000 och hade dĂ„ kostat 20â40 miljarder beroende pĂ„ om man rĂ€knar in alla anslutningar kring sjĂ€lva förbindelsen. Den totala lĂ€ngden pĂ„ förbindelsen Ă€r 15,9 km, varav brodelen 7,8 km. Huvudentreprenör pĂ„ detta byggprojekt var Skanska, som anlitade Karlskronavarvet till stĂ„lkonstruktionen av högbrodelen, och Dragados Offshore, Cadiz i Spanien, till stĂ„lbrodelarna som omfattar pĂ„farterna till högbrodelen. Ăgandet och driften av Ăresundsbron ligger under Ăresundsbrokonsortiet. FrĂ„n starten av byggandet 1995, av detta megaprojekt, har det rostskyddsmĂ„lats över 300 000 m2 stĂ„l, med âmodernaâ traditionella system baserade pĂ„ av Trafikverket godkĂ€nda rostskyddssystem. De bestĂ„r av zinkepoxi, jĂ€rnglimmerpigmenterad epoximellanfĂ€rg och polyuretan-tĂ€ckfĂ€rg i fem skikt, pĂ„ detta objekt med viss förstĂ€rkning sĂ„ att det totala skiktet nominellt skulle var 390 ”m jĂ€mfört med Trafikverkets standardsystem som dĂ„ var 310 ”m. StĂ„let mĂ„lades delvis i Sverige, men ocksĂ„ i Spanien med varierande förutsĂ€ttningar. En avvikelse var att alla 5 skikt stationsmĂ„lades och svetsar och uppkomna skador
22
mĂ„lades pĂ„ plats. Det normala Ă€r att mĂ„la 4 skikt i station och det femte skiktet pĂ„ plats. 2020 firade Ăresundsbron och förbindelsen 20-Ă„rsjubileum, med att besluta om en omfattande underhĂ„llsmĂ„lning av cirka 300 000 m2, till en kostnad av omkring 420â430 MSEK, och under en period av 13 Ă„r. En frĂ„ga man kan stĂ€lla sig Ă€r om detta projekt ska bli Danmarks och Sveriges svar pĂ„ Golden Gatebron? NĂ€r man Ă€r klar med ommĂ„lningen 2034, 430 miljoner senare, sĂ„ Ă€r det dags att börja om igen? Till mĂ„lningsentreprenör har Ăresundsbrokonsortiet valt Hamburgbaserade Muehlhan, som har erfarenhet av stora objekt, och mĂ„lning med vattenburna system. Svenska Trafikverket har alltid talat om att rostskyddsmĂ„lning av stĂ„lbroar ska ha en förvĂ€ntad livslĂ€ngd pĂ„ 30â40 Ă„r innan större ommĂ„lningar. Men varför ska man bekymra sig om detta? Det Ă€r ju konsortiet som betalar underhĂ„llet. Det som kan störa, Ă€r ju att det Ă€r alla som anvĂ€nder bron som betalar konsortiet via broavgifter. SĂ„ till kruxet och frĂ„gestĂ€llningen: Bron ska ommĂ„las med en en-komponent vattenburen fĂ€rg av akrylattyp i tvĂ„ skikt
(2x50 ”m torr film). Förbehandling görs med högtryckstvĂ€tt och alkalisk avfettning. Eftersom det ocksĂ„ finns rostiga partier, sĂ„ kommer avverkande blĂ€string ocksĂ„ att utföras, dĂ€r ett komplett vattenburet system utan zinkrik grundfĂ€rg (enligt Ăresundsbrokonsortiet) ska utgöra skyddet i denna C4âC5, kanske CX-miljö. I Sverige har projekt att anvĂ€nda vattenburna system âlagts till handlingarnaâ nĂ€r det gĂ€ller att mĂ„la stĂ„lbroar, sĂ„vĂ€l i station som pĂ„ plats. En stor översyn genomfördes av LĂ€nsstyrelsen i VĂ€stra Götaland, under 1994 â 1995, med arbetsnamnet âRen Rostâ, med mĂ„let att kunna anvĂ€nda vattenburna system. HĂ€r togs det hĂ€nsyn till livscykelanalyser, möjligheter att jobba med vattenburet pĂ„ grund av klimat, och mĂ€ngder av andra parametrar. Slutsatsen som dĂ„varande VĂ€gverket kom fram till var, nĂ„got skĂ€mtsamt; Vi bygger inga stĂ„lbroar som mĂ„las med vattenburna system, dĂ„ fĂ„r det bli enbart betongbroar i fortsĂ€ttningen. Varken före eller efter denna översyn, har inga broar i Sverige mĂ„lats med vattenburna system, varken i nyproduktion eller vid ommĂ„lning. Man ska inte misstro vattenburna fĂ€rgsystem, bortsett frĂ„n problem att mĂ„la med
