Artilleri & Luftvärn nr. 4 2007

Den nya artilleribataljonen kommer alltså att benämnas Artilleribataljon 2012, men eftersom säkert många av er kommer att höra talas om Artbat 09, så ska jag ägna några rader åt att förklara vad det förbandet är för någonting, och varför det tagits fram. HKV startade under våren 2007 upp ett arbete med Arméns insatsorganisation (IO), med syfte att skapa en insatsorganisation. Kortfattat kan man säga att vi ska använda våra nummersatta insatsförband för insatser såväl inom som utom riket. Insatsorganisationen är tänkt att ”rullas” vart tredje år, med start 2009, det vill säga IO 09 och därefter IO 12, IO 15, och så vidare.

Förbanden i IO ska vara modulärt uppbyggda så långt det är möjligt och ha tillgång till den personal och den materiel som är behovssatt, vilket det i ärlighetens namn varit lite si och så med de senaste åren.

Eftersom alla arméförband ska in i IO 09 gjordes ett arbete inom vår projektgrupp där vi tog fram en ”mellanorganisation” i väntan på Artilleribataljon 12, och detta förband ck alltså benämningen Artillerbataljon 09. Bataljonen kan enklast beskrivas som en ”hybrid” mellan org 04 med haub 77B och org 12 med Archer.

Därmed lämnar vi Artbat 09 för denna gång och koncentrerar oss på Artbat 12.

Vi har i dagsläget tagit fram målsättningar för förbandet, och till det hörande en organisation med såväl personal som materiel. En hel del arbete återstår, men till största delen handlar det om detaljer; vi vet vad vi vill och vi har gott hopp om att kunna få tillgång till den utrustning vi anser oss behöva för att kunna

20

lösa ställda uppgifter. Det arbete vi hittills har gjort kommer att ligga till grund för OMF2 som påbörjas under 2008 på plutonsnivå och slutförs under 2011 med hel bataljon.

Organisation och målsättning Om man ska jämföra Artilleribataljon 04 med den framtida Artilleribataljon 2012, så är kanske skillnaderna er än likheterna. De största förändringarna är införandet av det nya pjässystemet (Archer) vilket medför en avsevärt ökad räckvidd, rörlighet och precision vid förbandet, att underrättelseförmågan har ökat genom tillförsel av artillerilokaliseringsradar, och att införandet av TACP3 har gett förbandet ytterligare en verkansdimension. Utöver detta så har förbandet tillförts ett antal splitterskyddade fordon vilket givetvis har höjt skyddsnivån på förbandet.

Bataljonen är organiserad med ledningskompani, trosskompani, sensorkompani och tre pjäsbatterier. Ledningskompaniet har inom sin organisation förutom ”traditionella” ledningskomponenter också tre lätta skytteplutoner, som ska kunna svara för bl.a. vakt- och eskortuppgifter inom bataljonen. Trosskompaniet är uppbyggt med moderna rullaksväxlar- och containersystem. Strävan är att framåtriktade delar av dessa två kompanier ska vara splitterskyddade.

Sensorkompaniet består av en sensorledningspluton, en väderpluton, en artlokradarpluton och två e-plutoner, den ena med stridsforOrganisations- och MetodFörsök Tactical Air Control Party, en utvecklad e-grupp som förutom förmågan att leda artillerield även har förmågan att leda attackyg och attackhelikoptrar

2 3

Artilleri & Luftvärn