Artilleri-Tidskrift nr. 2 2023

Artilleri & Luftvärn Artilleri-Tidskrift nr 2 2023

MOBILE SHORT-RANGE AIR DEFENCE

MSHORAD

MSHORAD identifies and counteracts all aerial threats. It detects targets, reacts and strikes fast.

Consisting of the Giraffe 1X Mobile Radar Unit, RBS 70 NG Mobile Firing Unit and coordinated from our Command and Control solution it redefines ground-based air defence.

Artilleri & Luftvärn Tidskrift för artilleri och luftvärn Nr 2 | 2023 | årgång 152 Redaktör och ansvarig utgivare: Stefan Bratt, Lokförargränd 12 775 51 Krylbo, tel 0226-121 09 Mobil: 0703-999 708 E-post: sbratt67@icloud.com Formgivning: Pernilla Höök Höök Design AB www.hookdesign.se Mobil: 0768-41 57 22 E-post: pernilla@hookdesign.se

Innehåll

Fokus på sensorer i framtiden___________________________________________________ 4 Nasams – finska förband i övning på svensk mark________________________________ 6 Första samövningen sedan början av 2000-talet_________________________________ 10 Tidigare start än planerat för första divisionens arbete___________________________ 13 Christian de Groen Framtidens amfibiebataljoner__________________________________________________ 14 Jessica Krantz Första skarpskjutningen med Bamse sedan 90-talet_____________________________ 16 Carl-Christer Drangel Visbykorvetter stärker det svenska luftvärnsparaplyet___________________________ 18 Största exportordern någonsin för Hägglunds___________________________________ 21

Redaktionsadress: Postadresseras till redaktören enligt ovan, i ekonomi- och prenumerationsärenden till Artilleri & Luftvärn c/o Artilleri & Luftvärnsklubben Jan Ohlson Villagatan 72 253 54 Mörarp E-post: art-lv@jiro.se Artilleri- och Luftvärnsklubbens medlemmar erhåller tidskriften utan kostnad.

Redaktionen tar inget ansvar för insänt men ej beställt och överenskommet material.

ISSN 004 – 3788 Artilleri & Luftvärn

Armén firade 500 år____________________________________________________________ 22 Håkan Hörstedt Perspektivstudien del 1: Framtidens Försvarsmakt_______________________________ 24 Kaliberbunden ammunition - väsentligt säkerhetsintresse________________________ 29 Artilleri- och Luftvärnsklubbens årsmöte 2023___________________________________ 30 Carmentas uppdragskritiska teknik_____________________________________________ 32 Luftvärnsutbildning av värnpliktiga tillbaka i Boden______________________________ 34 Nya vinnare i Artilleri & Luftvärns jubileumsquiz_________________________________ 36 Decenniets största ammunitionsbeställning?____________________________________ 38

Omslagsbild: Ett batteri luftvärnssystem 103 Patriot står grupperat i nära anslutning till Bällstaradarn som tillhöra Bromma flygplats. Skydda Bromma var den inledande uppgiften för luftvärnsbataljonen under årets storövning, Aurora 23.

Tryck: Exakta Print AB. Text och bild där inget annat anges är producerade av redaktionen.

3

Magnus Ståhl, vice ordförande

Fokus på sensorer i framtiden Att säga att Försvarsmakten i stort och därmed även luftvärns- och artillerifunktionerna är under högt tryck borde inte vara någon nyhet. Övningen Aurora har avslutats sedan någon vecka tillbaka när jag skriver dessa rader och årets värnpliktskull är på väg att avrusta och förberedelserna för nästa inryckning pågår för fullt. Likaså upplever våra funktionsskolor ArtSS och LvSS ett mycket högt söktryck till officersutbildningarna och våra utvecklingsenheter jobbar för högtryck för att dels ta emot beställda system men även att blicka framåt och då inte bara de kommande åren utan även bortom 2040.

Det är för tidigt att dra långtgående slutsatser från kriget i Ukraina men att ett välfungerande luftförsvar dels för militära enheter men inte minst för att skydda lokalbefolkningen och att ett indirekt bekämpningssystem dels för stridsnära avstånd men även långräckviddigt kommer att ha väldigt stor betydelse för kommande konflikter tror jag att man redan nu kan konstatera.

Sensorkedjan Ett utvecklingsområde som jag ser att vi kommer att behöva lägga fokus på i framtiden är sensorer där dels hela sensorkedjan blir viktig men även att minska tiden mellan sensorer och bekämpande system där utvecklingen av AI (artificiell intelligens) troligen medger förmågor vi inte ser i dagsläget.

Därtill tillkommer den mest använda sensorer som vi alla bär med oss vart vi än befinner oss – mobiltelefonen – som vi ser nyttjas väldigt mycket i kriget i Ukraina.

4

Välkommen, Jonny!

Att chefers engagemang är en viktig faktor för att nå framgång är en gammal sanning. Därmed vill jag från Artillerioch Luftvärnsklubben framföra vårt varma tack till avgående arméchef, generalmajor Karl Engelbrektson för hans starka driv och engagemang för våra funktioners utveckling. Inte minst för beslutet att återinföra Inspektörsrollen.

Samtidigt hälsar jag och övriga styrelsen pågående arméchef, generalmajor Jonny Lindfors varmt välkommen. Vi ser fram emot ett fortsatt gott samarbete i framtiden och inte minst att få besök av arméchefen vid något av våra klubbmöten.

Artilleri & Luftvärn

Artilleri & Luftvärn

5

Nasams – första finska förbandet att delta i övning på svensk mark Nu har ett finskt luftvärnsförband deltagit i en övning på svensk mark. Något som planerats i flera år men blev verklighet först i samband med försvarsmaktsövning Aurora 23. Något som överstelöjtnant Henri Ruotsalainen från Helsingfors Luftvärnsregemente hoppas inte blir en engångsföreteelse.

För det svenska luftvärnet var det en unik händelse då svenska och finska luftvärnsförband tillsammans under ledning av flygtaktisk chef övade på svensk mark, vilket inte skett i modern tid. Ett visst utbyte av information och besök har skett under årens lopp men aldrig att svenska och finska förband övat tillsammans under ledning av högre chef. För ett antal år sedan deltog också svenska radarenheter i en av de finska slutövningarna för värnpliktiga men finska lv-enheter har inte beträtt svensk mark tidigare.

Öva i Finland?

– Vi har verkligen sett fram emot att få genomföra en övning tillsammans med våra svenska kollegor och utveckla vårt samarbete och förmågan att tillsammans genomföra strid mot luftmål, säger regementschefen.

Han hoppas att det inte kommer att dröja innan ett svensk luftvärnsförband åker till Finland för att delta i övningar.

6

– Inte minst nu när vi i Finland har gått med i Nato ser vi en markant ökning av övningsverksamhet utanför vårt land samtidigt som vi själva kommer att ha en intensiv övningsverksamhet med normala slutövningar för den årliga värnpliktigskullen samt mer specifika luftförsvarsövningar.

Jag ser väldigt gärna att svenska kollegor kommer till oss i Finland för att öva gemensamt. Jag hoppas också att även ni i Sverige blir medlemmar i NATO, säger överstelöjtnant Ruotsalainen.

Han har redan noterat ett antal saker för vidare utvärdering och utveckling i samverkan: – Våra förband och ledningar gör samma saker till exempel när vi tar emot ordrar eller förbereder för bekämpning men vi gör det på olika sätt. Detta är bra att förstå och diskutera vidare. Men, tillsammans är vi starkare än var för sig, konstaterar överstelöjtnant Ruotsalainen.

Artilleri & Luftvärn

”Tillsammans” Ordet ”tillsammans” var under Aurora 23 ett av de bärande budskapen och ledorden med syftet att svenska förband ska öka sin förmåga att öva tillsammans med utländska förband och även att samverka mellan försvarsgrenarna.

– Signalen vi vill sända är att vi ska lära känna varandra bättre genom att öva tillsammans och därmed förstå egna styrkor och svagheter men även våra vänners styrkor från andra länder, säger övningsledaren för Aurora 2023, brigadgeneral Stefan Andersson.

Han får medhåll av finska arméns ställföreträdande utbildningschef, överste Kari Pietiläinen: – Vi liksom ni arbetar med att införa NATO:s koncept för integrerat luft- och robotförsvar, Integrated Air and Missile Defence (IAMD) och med denna utveckling har vi mycket gemensamt. Vi behöver öva mer tillsammans generellt mellan svenska och finska förband, kanske ännu mer vad gäller luftvärnsförband, säger överste Pietiläinen.

-Tillsammans är ett av de viktigaste orden som Försvarsmakten vill understryka under Aurora 23. Tillsammans lär vi känna varandra bättre och därmed förstå egna styrkor och svagheter men även våra vänners styrkor från andra länder, säger övningsledaren för Aurora 2023, brigadgeneral Stefan Andersson

Finland har liksom Sverige beslutat att utöka sin luftvärnsförmåga. För bara någon månad tillbaka fattade finska regeringen beslutet att köpa det israeliska robotsystemet, David’s Sling för ökad förmåga till höghöjdsbekämpning då systemet har en höjdtäckning på minst 15 kilometer. Leveranser kommer

att ske i slutet av detta decennium och förbandet som får utbildningsansvaret är Helsingfors Luftvärnsregemente. Något som var mycket tydligt då några av de finska officerare bär ett David’s sling-emblem fäst på uniformsjackans vänstra arm.

Regementes huvuduppgift är luftförsvar för huvudstadsområdet. Förbandet utbildar värnpliktiga och reservofficerare för bland annat norsktillverkade missilsystemet Nasams (finska beteckningen luftvärnsrobot 12), som är regementets primära vapensystem. Totalt utbildas varje år cirka 500 värnpliktiga vid regementet.

Huvudbeväpninng för Helsingfors Luftvärnsregemente är det norska Nasamssystemet

F 17:s samverkansofficer, major Henrik Hasewinkel i samspråk med den finska förbandschefen, premiärlöjtnant Jon Nilsen.

David’s sling

Artilleri & Luftvärn

7

Bataljonen som tillhör Karelska brigaden (Kouvola) ansvarar för all utbildning till armén med bland annat system som robot 70 och Stinger. Jägarbrigadens luftvärnsbataljon i Sodankylä (finska Lappland) ansvarar för att utbilda på luftvärnsrobot 90M (franska Crotale) och svenska robot 70.

Noterat önskemål Det finska förbandet med 16 officerare var under Aurora 23 beväpnat med norsktillverkade robotsystemet Nasams. I eldenheten ingick en radar, en optisk sensorenhet samt en stridsledningscentral medan det tre lavetterna simulerades.

Från svensk sida är det finska behovet att få svenska förband att öva i Finland mer än väl noterat.

– Sverige och Finland har alltid stått varandra nära och i dessa tider, med rådande omvärldsläge är det kanske viktigare än på många år att komma varandra ännu närmare då våra länder har ett gemensamt ansvar i vår del av Europa att bidra till att luftförsvaret och därmed luftvärnet har den förmåga och funktion som krävs, säger regementschefen, överste Mikael Beck.

Något direkt löfte om att Lv 6 kommer att åka till Finland vill han inte ge men säger att saken diskuteras, inte minst i samband med de inspektörsmöten som sker regelbundet mellan de nordiska luftvärnsinspektörerna.

Överst: Överstelöjtnant Henri Ruotsalainen, chef för Helsingfors Luftvärnsregemente.

Mitten: Ruotsalainen pratar med av Luftvärnsbataljonens stabsmedlemmar, förvaltaren Magnus Rylander.

Nedan: Major Stefan Quist, lokal övningsledare för det finska förbandet diskuterar en kommande grupperingsplats med hans finske motsvarighet, kapten Anssi Heinämäki.

8

Artilleri & Luftvärn

Vi digitaliserar världen där insatserna är som högst, kraven de tuffaste och när teknologin spelar en avgörande roll MilDef erbjuder en portfölj av produkter och tjänster med ett komplett sortiment av stryktålig elektronik, mjukvara och integrationstjänster. Våra produkter är beprövade och i drift till sjöss, på land och i luften hos nationella och internationella styrkor världen över, i de mest extrema och krävande miljöer.

Artilleri & Luftvärn

Följ oss på LinkedIn

9

Första samövningen sedan början av 2000-talet

Artilleriförband från nord och syd tillsammans på Älvdalens skjutfält Årets brigadunderstödsövning (BrigU23) var den första sedan 2004 där artilleriförband från nord och syd samövade. Detta då artilleribataljonen från Bodens Artilleriregemente utgjorde ett förband tillsammans med Noraskogs pjäskompani från P 4 i Skövde.

En vädersonderingsballong skickas upp i lufthavet för att skicka tillbaka aktuella väderfakta.

Under tre skjutdagar i slutet av mars small det rejält på Älvdalens skjutfält i norra Dalarna då både pjäser och granatkastare samverkade med gemensamma mål med ledning från högre chef i form av brigadstaben, som förövade inför kommande försvarsmaktsövningen Aurora 23.

Samordning En stor del av fokus under övningen låg på brigadstabens förmåga att samordna den indirekta elden mellan skjutandeoch spaningsenheter som bland annat K 3:s 32.underrättelsebataljon som var på plats med såväl jägargrupper och inte minst ett antal taktiska RPAS (Remotely piloted aircraft systems) som viktig stöd till eldledarna. För brigadstabens medlemmar utgjorde BrigU23 en viktig förövning till kommande Aurora 23: – Vi fortsätter att bygga vår förmåga att leda brigaden inom divisionens ram genom att samordna olika funktioner i tid och rum. Även om vi har ett stort fokus på bekämpningsfunktionen är underrättelser med sensorsamordning och vår ledning centralt för att kunna nyttja artilleriet rätt, säger chefen för 4:e brigaden, överste Michael Carlén.

Han står vid en av skjutfältets observationsplatser och väntar på att den grupperade Archerplutonen ska ge eld. Samtidigt konstaterar han att brigaden har en utmaning kvar att hantera – utvecklingen av luftfunktionen.

10

Artilleri & Luftvärn

En Archerpluton skickar iväg sina granater mot norra delen av Älvdalens skjutfält. Årets Brigadunderstödsövning var den första sedan 2004 där artilleriförband från nord och syd samövade.

Foto: Viktoria Cassersten, Bergslagens Artilleriregemente

Major Niklas Collin (t.h) kunde i sin egenskap av bataljonschef för artilleribataljonen för första gången på många år öva på hemmaplan då han är uppvuxen några mil från Älvdalens skjutfält.

Eftersatt förmåga – Vi är duktiga på att verka med artilleriet. Det kan vi, men luftvärnet och dess förmåga tycker jag har blivit lite eftersatt de senaste åren. Vi håller på att få in nya, kvalificerade system till brigaden och då måste också vi arbeta med att utveckla såväl taktik som metodik för att verka med denna funktion på bästa sätt. Luftvärnet och dess verkan utgör en naturlig del av den samlade brigadens strid, säger Michael Carlén.

BrigU 23 leds av Artilleriets Stridsskola med skolans chef, överstelöjtnant Kenneth Nygren, som övningsledare. Ett viktigt syfte med årets övning är att förbättra förmågan att samordna och nyttja brigadens sensorer för eldledning på ett stridstekniskt effektivt sätt.

– Med tanke på att ett antal kvalificerade sensor, tekniska såväl som mänskliga, deltar i övningen har vi haft mycket goda förutsättningar för att utveckla denna viktiga samordning, vilket också ökat brigadens förmåga att leda striden och funktionen indirekt eld, säger Kenneth Nygren.

Artilleri & Luftvärn

Övningsledaren för årets Brigadunderstödsövning, chefen för Artilleriets Stridsskola, överstelöjtnant Kenneth Nygren.

11

B I L D S V E P

A U R O R A

1

2 0 2 3 2

1. Artilleri & Luftvärn var på plats när ÖB, general Micael Bydén överlämnade sin egen coin till den finska pansarskyttebataljonens chef, överstelöjtnant Risto Kohonen.

2. Det finska Nasamsförbandet har anlänt till Oskarshamn och marschen till Kalmar gås igenom.

3. Divistionsförvaltare Per Ljungnér, välkänt ansikte i luftvärnskretsar äter sin fältlunch vid divisionsstabens grupperingsplats i norra Skåne.

4. Delar av amerikanska marinkårens ingenjörsbataljon korsar i trakten av Sveg Ljusnan i inledning av Aurora med hjälp av två reservfärjor som Trafikverket disponerar.

Foto: Beisi Sundin, Trafikverket.

12

Finska arméns ställföreträdande utbildningschef, överste Kari Pietiläinen.

3

4

Artilleri & Luftvärn

Tidigare start än planerat för första divisionens arbete Knappt ett år tidigare än planerat har första divisionens arbete rivstartat. Något som tydliggjordes i samband med Aurora 2023 då stora delar av staben var i full aktion med att leda flera brigader. Naturligtvis finns det också ett antal luftvärnare och artillerister i staben.

Reservofficeren artillerikaptenen Ulf Eliasson sitter och skriver på sin dator. På väggen ovanför hans huvud i containerhytten där bekämpning- och luftfunktionen huserar är en tabell uppskriven på whiteboardtavlan. En tabell full med uppgifter om den annalkande landstigningsstyrkan som i övningsscenariot nu lämnat hamnar på östra sidan av Östersjön. Uppgiften som nu gäller är att förutbestämma högprioriterade mål utifrån den bekämpningsplan som bekämpningschefen om någon timma ska presentera för divisionschefen, brigadgeneralen Richard Johansson.

Framgångsfaktor I samma hytt sitter också major Bo Hansson från Lv 6 tillsammans med reservofficeren kapten Karl Ydén och kapten Vincent Andersson från 2:a helikopterskvadronen. Trion utgör en del av divisionsledningens luftförsvarskompetens under Aurora 2023.

– Luftrumssamordning i divisionens luftvolym för att minutaktuellt kunna genomföra koordinerad och planerad bekämpning med olika effektorer är en framgångsfaktor för divisionens strid, konstaterar Bo Hansson.

Han sitter och läser in sig på ett Natodokument, Joint Air Ground Integration Center (JAGIC), som divisionen att har utveckla metoder utifrån. Mer om JAGIC kommer att presenteras i kommande nummer av Artilleri & Luftvärn.

I det senaste försvarsbeslutet fattades beslut om att antalet brigader ska öka från två till fyra och som en följd av fler brigader fattades också beslut om att åter införa divisionen som högre ledningsnivå.

Artilleri & Luftvärn

Ulf Eliasson arbetar med den kommande bekämpningsplanen.

Major Bo Hansson och reservkapten Karl Ydén var några av luftvärnsofficerarna som deltog i divisionsstabens arbete.

Fullt utvecklad 2025 Uppdraget att utveckla divisionsförmågan är ställt till Markstridsskolan som i nära samarbete med andra förband, bland annat P 4 och Ledningsregementet, leder arbetet med att bygga upp divisionsledningsförmågan.

– Att organisera armén i brigader under en division är ingenting som bara vi i Sverige håller på med. Det är den vägen som alla västerländska arméer har valt för att kunna samordna alla funktioner så effektivt som möjligt på markarenan, säger överste Rickard Johansson.

En initial förmåga att leda brigadernas strid ska Första divisionen ha efter Aurora 23. Förmågan ska vara fullt utvecklad 2025.

13

Nya amfibiebataljonen utrustas med sjörörligt granatkastarsystem Nu är det klart att framtidens amfibiebataljoner kommer att utrustas med sjögående 120 millimeters granatkastare. Ett vapensystem som markant kommer att förbättra bataljonens förmåga till eldunderstöd. Christian de Groen, som varit med och tagit fram ramarna för den nya bataljonen berättar mer om utvecklingsarbetet. ”Vad är en amfibiebataljon, varför finns den och vart är den på väg? För att svara på dessa frågor behövs en historisk tillbakablick. Amfibieförbanden uppstod i och var en del av kustartilleriet med främsta syftet att vara förtätningsförband.

Förbanden skulle i händelse av krig snabbt kunna ta sig till den eller de platser i skärgården där motståndaren försökte bryta fram och där förstärka de fasta batterierna. Dimensionerande verkanssystem var lätta sjömålsrobotar, granatkastare och sjöminor som skulle komplettera kustartilleriets fasta och rörliga artillerisystem och tunga kustrobotar.

Den komplexa uppgiften att operera i och under vattenytan, på land och i luften gjorde att bataljonerna växte sig stora för att få plats med alla förmågor. I takt med att Försvarsmakten ställde om och minskade i storlek försvann såväl det fasta som det rörliga kustartilleriet. Därmed försvann också möjligheten att använda amfibieförbanden för att förtäta. Det fanns ju inget kvar att förtäta. Uppgiften att verka mot en motståndare i skärgårdsmiljö kvarstod.

Artilleriplattform Amfibie (ArtP Amf) Amfibiebataljonen har varit en spjutspets inom den marina arenan under snart trettio år utan att vara föremål för omsättning av dimensionerande vapensystem. Mellan 2015 och 2017 genomfördes en studie för att undersöka hur amfibieförbanden ska se ut 2030 och framåt. Enligt studien har uppgifterna förändrats i liten grad.

Studien pekar på en mindre storlek på förbanden, en högre sjörörlighet, bättre sensorer och nya vapensystem.

14

Som exempel kan ges återinförd luftvärnsförmåga, vapenstationer på fler plattformar, fler och modernare system för sjömålsbekämpning och stabiliserad granatkastare monterad på fartyg.

Stabiliserad granatkastare Under 2018 genomfördes försök med utgångspunkt att testa konceptet med sjörörlig, stabiliserad granatkastare. Den övergripande frågeställningen var om konceptet överhuvudtaget fungerar? En del av de nedbrutna frågeställningarna var hur väl stabiliseringen fungerar vid undanmanöverkörning eller vid olika grader av sjöhävning. Har dessa manövrar effekt på räckvidd, precision eller eldhastighet samt vilka möjligheter och begränsningar har MRSI? Förutom ett positivt utfall på de frågeställningar som inledningsvis låg till grund för försöken drogs också slutsatser avseende funktionsledningen, det interna arbetet ombord och skjutteknik. Försvarsmakten har sedan försöken genomfördes skrivit en systemmålsättning för framtidens Sjörörlig Amfibiebataljon (Amfbat 2030). Ett av uppdragen till FMV är att anskaffa sjörörlig granatkastare.

Indirekt eld är en utmaning i skärgårdsmiljö. Terrängens beskaffenhet, stridstempo och räckvidd utgör försvårande faktorer, tillsammans och var och en för sig. Avstånden mellan öarna kan bitvis vara mycket stort, det kan vara klippigt eller sankt vilket i sig utgör en utmaning för att gruppera, ibland är det inte ens möjligt att landstiga.

Stridstempot gör att förband kan vara utan egen indirekt eld på grund av långa omgrupperingstider och att räckvidden Artilleri & Luftvärn

CHRISTIAN DE GROEN gjorde sin grundutbildning på dåvarande Artilleriregementet i Boden 2006.

Därefter utbildade han sig till specialistofficer med inriktning indirekt eld och började tjänstgöra på Amfibieregementet.

Efter ett antal år inom amfibiekåren började han att arbeta som utvecklingsofficer Indirekt eld på Sjöstridsskolan.

Idag är han konsult på FMV och jobbar med vapentekniska frågor och upphandlingsunderlag.

Ett antal försök har genomförts med lyckat resultat med att montera det finska granatkastarsystemet Amos på en trossbåt. Foto: FMV

inte alltid är tillräcklig för att skjuta från ö till ö. Det finns också begränsningar i mängden ammunition som en pluton kan medföra, dels då båtarna har begränsningar i både vikt och volym men också det faktum att all ammunition som ska användas bärs iland.

Eld mot markmål Avvägningen har historiskt landat i åtta centimeters pjäser, även om 12 centimeter fanns i en anpassad variant för kustjägarna till slutet av kalla kriget.

Vad tillför då ArtP Amf till framtidens amfibiebataljoner?

Plattformen är inte primärt till för att bekämpa sjömål utan för att fylla förbandens behov av indirekt eld mot markmål.

Med fler sjöburna system i bataljonen ökar behovet av rörlighet och tillgänglighet på och till egen indirekt eld. PlattforArtilleri & Luftvärn

marna kan förflytta sig snabbt för att understödja bataljonens strid och med större rörlighet medges också större eldområden. En plattformsbunden pjäs medger även en ökad kaliber till 12 centimeter och en annan ammunitionsportfölj, både i antalet medförda granater men också typ av granater.

Med 12 centimeters pjäser finns också möjligheten att tillföra hårdmålsförmåga. På grund av terrängens beskaffenhet är tillgången till zonbrisad fortsatt väldigt viktig för amfibieförbanden. Zonbrisad mot förband i klippiga skärgårdsavsnitt minskar ammunitionsåtgången för att nå given effekt vilket i sin tur leder till kortare omloppstider.

FMV har nu skrivit kontrakt Swede Ship Marine AB om leverans av åtta plattformar med tillhörande utbildningssystem.

Leverans av utbildningssystem sker 2026-2027 och leverans av artilleriplattformar är planerad till 2027-2028.”

15

För första gången sedan mitten av 90-talet och för första gången i Försvarsmaktens regi har robotsystem 23 skjutits med skarpa robotar. Foto: Anders Åberg, FMV

Första skarpskjutningen med Bamse sedan 90-talet Det hann passera nästan 30 år innan Försvarsmakten genomförde den första skarpa skjutningen med robotsystem 23 Bamse (Rbs 23). Något som skedde bara samma dag som Försvarsmakten storövning Aurora 2023 inleddes – måndagen den 24 april.

Robotsystem 23 var under många år ett luftvärnsrobotsystem som såg ut att gå en säker avveckling till mötes. Under ett antal år låg systemet i malpåse då Försvarsmaktens ursprungliga anskaffningsbehov om att köpa flera bataljoner efter många turer utmynnade i att en mindre antal anskaffades som så kallade demonstratorer. En pluton hann utbildas på systemet innan beslut fattades att systemet skulle läggas i malpåse. Efter mer än ett decennium i materielreserven fattade dock nuvarande ÖB, Micael Bydén, beslutet 2019 att Rbs 23 åter ska tas i operativt bruk i Försvarsmakten med placering på Gotland och med Gotlands regemente som utbildningsansvarigt förband.

16

Men, under hela dess livslängd har aldrig Försvarsmakten genomfört någon egen skarpskjutning förrän den 24 april i år. Något som gjorde den regementschef som fick ta del av ÖB:s beslut och nuvarande ställföreträdande arméchef, brigadgeneral Anders Svensson alldeles lyrisk efter att ha bevittnat den avfyrade roboten med fullträff som resultat: – Jag är oerhört stolt när jag inser vilka förmågor vi har i Sverige. Det finns en hög grad av professionalitet bland soldater och officerare, och det här är teknik som är byggd och framtagen i Sverige. Vi har en industri som kan leverera teknik i världsklass, säger han och syftar på leverantören Saab eller dåvarande Bofors som utvecklades systemet i början av 1990-talet.

Artilleri & Luftvärn

Jag är oerhört stolt när jag inser vilka förmågor vi har i Sverige.

Luftvärnaren som idag är ställföreträdande arméchef, brigadgeneral Anders Svensson var en av de första att gratulera den värnliktiga besättningen till dagens lyckade skjutning. Foto: Anders Fall, Luftvärnsregementet.

Stärkt luftförsvar Skjutningen genomfördes av befäl från Lv 6 placerade på Gotland tillsammans med den kull av värnpliktiga som utbildats på systemet under 2022-2023.

– Genom skarpskjutningen verifierar vi vår luftvärnsförmåga på Gotland. Vi visar att vi kan exakt det vi är till för, det vill säga att skjuta ner fientligt flyg och andra luftfarkoster, konstaterar Luftvärnsregementets chef, överste Mikael Beck, övningsledare för skarpskjutningen.

– Att höja luftvärnsförmågan är en del av den uppgift Luftvärnsregementet har. Det är just nu, i det här omvärldsläget, vi ska verifiera vår förmåga och visa att vi svarat upp på den politiska viljan att förstärka försvaret av Gotland, säger Mikael Beck.

Artilleri & Luftvärn

Skjutningens skytt och stridsledare är också nöjda med att vara med om den historiska skjutningen. Båda genomförde sin värnplikt under utbildningsåret 2021/2022 men fick efter en kort tid tjänst i Halmstad frågan om de ville fortsätta och slutföra värnplikten på Gotland och utbildas på Robotsystem 23. Nu, ett år senare efter muck har de kallats in till sin första krigsförbandsövning. Duon sitter i eldenheten och får order om att avfyra roboten efter att målet invisats av systemets sensor, spaningsradar 90.

– Det är kul och häftigt att få jobba med ett aktuellt och modernt system, och dagens skjutning visar att allt funkar precis som det ska, säger skytten David.

Jessica Krantz, Lv6 Kommunikationsavd/redaktionen 17

Foto: Marinstaben.

Visbykorvetter stärker det svenska luftvärnsparaplyet När nu luftvärnsrobotsystem tillförs till marinens Visbykorvetter och nästa generations ytstridsfartyg kommer detta att sammantaget innebära att det svenska luftvärnsparaplyet förstärks. Det konstaterar kommendörkapten Carl-Christer Drangel, som arbetet med taktikutveckling och anskaffning av korvetternas luftvärnssystem.

18

”Sjöburen luftvärnsrobot är en tydlig svensk ambitionsökning när det gäller kontroll av luftrum och skydd mot luftangrepp, men den nya förmågan ger även förbättrade möjligheter till offensiva och framskjutna sjöoperationer vilket är en viktig förmåga för militär avskräckning och skydd.

sensorer, ledningssystem, sambandssystem inklusive taktiska datalänkar för målöverföring, verkanssystem, identifieringstranspondrar, signaturanpassning samt fart/manöver/rörlighet. Med andra ord det som krävs för ett effektivt självskydd av det egna fartyget.

Solitära paraplyer

Förändrad taktik

Visbykorvetterna kommer utöver ytstrid och ubåtsjakt inom en snar framtid utgöra solitära ”luftvärnsparaplyer” eller i samverkan med andra militära förmågor hävda luft- och rymdkontroll av stora geografiska områden.

Visbykorvetterna har i sin nuvarande form ett luftförsvar anpassat för självskydd, främst mot lågt flygande sjömålsrobotar vilket var det dimensionerande hotet under 1990talet när fartygstypen utvecklades. Nuvarande luftstridssystem består av för fartygstypen anpassad taktik, aktiva och passiva

Nya sammanhang, nya uppgifter och nya materielsystem kräver en förändrad taktik för att fartygssystemet ska kunna nå sin fulla potential och ytterst vinna den väpnade kampen mot en kvalificerad motståndare. Nuvarande taktik och materielkonfiguration är främst framtagen för nationell kustförsvarsoperation, ett gemensamt punktförsvar av den svenska kusten, mot en motståndare som aktivt söker landstignings- och luftlandssättningsmöjligheter i Sverige.

Artilleri & Luftvärn

Visbykorvetternas främsta uppgift är att förhindra fientlig landstigning genom att uthålligt och dolt övervaka havsområde och om behov uppstår genomföra anfallsföretag med sjömålsrobotsystemen ombord. Ett Natomedlemskap innebär nya stridsuppgifter, operationsområden, materielsystem, samverkande förband och följaktligen är taktik och metodanpassning nödvändig för dessa nya förutsättningar.

Införande av sjöburen luftvärnsrobot innebär möjligheter till ett rörligt och uthålligt områdesförsvar av externa objekt, vilket har särskild betydelse för lösande av stridsuppgifter vid sjöfartsskyddsoperationer och kustförsvarsoperationer.

Angrepp från luften är ett av de dimensionerande hoten mot den civila och militära sjöfarten, marina försörjningslinjer samt maritim och kustnära infrastruktur, inklusive de strategiskt viktiga objekten på havsbotten.

Avgörande materieltillskott Införandet av sjöburen lv-robot är det avgörande materieltillskottet för att marinen ska kunna vara en kompletterande resurs i ett integrerat luft- och robotförsvar. Ett fartyg med dess besättning kan öppet eller dolt med operativ rörlighet upprätthålla luftkontroll/luftherravälde i stora områden under veckor.

Större vapenräckvidder innebär större begränsningar för motståndaren att nyttja luftrummet för sina egna syften och därigenom finns det möjlighet att bryta eller styra en motståndares anfallskraft, skapa osäkerhet, skapa ofördelaktiga skjutfall eller under vissa förutsättningar helt neutralisera lufthotet.

Fartygschefens handlingsalternativ ökar vid lösande av fartygets stridsuppgifter (luftstrid, ytstrid och ubåtsjakt). Stridsområde ubåtsjakt ska exempelvis ses i dess vidare perspektiv, som en del i det integrerade luftförsvaret, då det är en direkt avgörande förmåga för upptäckt och bekämpning av ubåtar med förmåga till fjärrbekämpning från undervattens- eller bottenläge.

På samma sätt ska fartygets ytstridsförmåga och markstridsförmåga ses som en del av det gemensamma luft- och robotförsvaret. Ett framskjutet och offensivt ”luftvärnsparaply” i Artilleri & Luftvärn

Införandet av sjöburen lv-robot är det avgörande materieltillskottet för att marinen ska kunna vara en kompletterande resurs i ett integrerat luft- och robotförsvar, hävdar kommendörkapten Carl-Christer Drangel.

närheten av motståndarens vapenplattformar till sjöss kan begränsa motståndarens möjligheter till att använda fjärrbekämpningsvapen som militärt påtryckningsmedel. En fientlig vapenavfyring kan vid framskjuten gruppering omedelbart detekteras och både vapnet och avfyringsplattformen kan bekämpas och jägaren riskerar att själv bli bytet.

Länders territorium sträcker sig som mest 12 nautiska mil (ungefär 22 kilometer) från aktuell stats kust. Därmed finns legala möjligheter att framskjutet gruppera korvetter på internationellt vatten i nära anslutning till motståndarens kust i syfte att dels ge tidig förvarning om vapenavfyring och dels omedelbart och offensivt som respons aktivera ”luftvärnsparaplyet” över motståndarens territorium eller påbörja offen19

CARL-CHRISTER DRANGEL Kommendörkapten Carl-Christer Drangel har sedan 1989 tjänstgjort i olika befattningar i flygvapnet, marinen, högkvarteret och Natos högkvarter i Bryssel.

De första tjugo åren var han inom marinen engagerad i ytattack-förband med befattningar som fartygschef, operationschef, planeringschef för högre marintaktisk ledning samt även ansvar för utvecklingen av sjöstrid. Inom Nato har han varit stabschef och militär rådgivare i särskild förhandlingsgrupp till Nato med resultatet ett nytt partnerskapsformat benämnt ”NATO Enhanced Opportunity Partners”.

Efter sommaren tillträder han som militär lärare vid Försvarshögskolan.

siv anfallsoperation med de långräckviddiga vapensystemen ombord. Det militära dilemmat är dock att andra länders militära resurser fullt legalt kan uppträda inom horisonten av den svenska kusten (vilket också görs) och därmed utgöra ett hot som det gemensamma och integrerade luft- och robotförsvaret ständigt behöver ha beredskap och förmåga att hantera.

Havet som operationsmiljö är i princip obebodd vilket gör det fördelaktigt att använda fartygen som bekämpningsplattform eftersom risken för sekundära skador från splitter eller stridsspetsar på tredje person eller civilbefolkning är låg till sjöss. Det markburna luftvärnet och i vissa fall stridsflyget behöver i större grad än fartygssystemen balansera nyttan med aktivt luftvärnsrobotskydd i förhållande till risken för sekundära skador på omgivningen som uppstår från de egna vapensystemen vilket ofrånkomligen uppstår vid vapeninsatser.

Samordnad ledning Med verkanssystem i flera skikt (Lv-robot, allmålskanon och telekrigssystem) kan korvetterna välja att uppträda med mer aktiv radarsändning än förut utan att utsättas för oacceptabla risker för skador på den egna fartygsplattformen föranledda av fientligt luftangrepp. Aktiv radarsändning ger bättre möjligheter än radartyst, att upptäcka hot, förvarna om förestå20

ende angrepp och bidra till en gemensam och kontinuerlig luftlägesuppfattning. Genom den framskjutna och förbättrade luftlägesbilden underlättas möjligheterna för t.ex. den bakre luftbevakningen, markburna luftvärnet eller jaktflyget att lösa sina stridsuppgifter.

Materielsystem i all ära men människors attityd, förmåga och färdigheter är en av ”sex hörnstenar” som enligt bland annat sjömilitärteoretikern Wayne Hughes betyder mest för framgång i strid.

Vid gemensamt luft- och robotförsvar med flera ”luftförsvarsparaplyer” i samverkan och med flera bidragande nationer krävs en samordnad, tidseffektiv och koordinerad operativ-, taktisk- och stridsteknisk ledning. Samsyn kring gällande standarder, procedurer och metoder är direkt avgörande för slutresultatet.

Därför kommer Försvarsmaktens operativa- och taktiska reglementen revideras i syfte att vara interoperabel och spegla de redan framtagna och överenskomna metoderna och procedurerna för NATO Integrated Air- and Missile Defence (IAMD). Dessa stridsmetoder och procedurer blir dock tillgängliga fullt ut vid ett fullvärdigt Natomedlemskap vilket är ytterligare ett argument för att få till stånd ett medlemskap i alliansen.”

Artilleri & Luftvärn

Foto: BAE Systems Hägglunds.

Största exportordern någonsin i hamn för Hägglunds

Tjeckien köper 246 stridsfordon 90 Den 24 maj undertecknade företrädare för FMV, Tjeckien och BAE Systems Hägglunds Örnsköldsviksföretaget största exportorder någonsin – 246 stridsfordon 90 Mark 4.

En beställning värd 22 miljarder kronor som innebär att starkt växande Hägglunds behöver anställa ytterligare fler än 100 medarbetare till verksamheten i Örnsköldsvik: – Naturligtvis är vi väldigt glada och stolta över denna order som visar att CV 90 är en mycket konkurrenskraftig produkt på en starkt konkurrensutsatt marknad, säger företagets informationsdirektör Ola Thorén.

Ordern är också en av de största som tillfallit svensk försvarsindustri i modern tid. Bara beställningarna av Gripen överstiger värdet av den nya stridsfordonsordern. Beställningen med Tjeckien har varit i aktuell i flera år och i slutet innan kontraktet skrevs fanns tre leverantörer med i bilden, förutom Hägglunds även tyska Rheinmetall och amerikanska General Dynamics. Tjeckien har beslutat att ersätta nuvarande flotta av BMP-2-vagnar.

Den senaste versionen av stridsfordon 90, eller CV 90, presenterades av Hägglunds förra året och har en ny motor från Artilleri & Luftvärn

Scania på 1000 hästkrafter. Vikten är två ton mer än tidigare versioner, 37 ton men är fortfarande väsentligt lättare än konkurrenter i samma skyddsklass.

Leveranser kommer att ske mellan 2026 och 2030 och delar av produktionen kommer att ske i kundlandet då affären genomförs som ett mellanstatligt upplägg då en övergripande avsiktsförklaring om samarbete inom stridsfordonsområdet undertecknades förra året mellan Tjeckien, Försvarets materielverk (FMV) och BAE Systems Hägglunds. Vidare har en mellanstatlig överenskommelse tecknats av Försvarets materielverk (FMV) om bland annat stöd under leveransskedet samt erfarenhetsutbyte och samarbete gällande utbildning, nyttjande, drift och fortsatt utveckling av stridsfordon 90-systemet.

Tjeckien blir nionde landet att köpa stridsfordon 90 efter Sverige, Finland, Danmark, Estland, Norge, Schweiz, Nederländerna och Slovakien.

21

Över 100.000 besökare

Armén firade 500 år Foto: David Gribing, BAE Systems Bofors.

Svenska arméns 500-årsfirande lockade storpublik till Gärdet i Stockholm. Över 100 000 personer beräknades ha besökt den välfyllda lördagen som inleddes med kanonsalut och avslutades med konsert och tapto.

Till vä: När Armén hade stor förevisning på Gärdet i Stockholm i samband med 500-årsfirandet presenterades både dåtid, nutid och framtid. Här som exempel ett par äldre kanoner med dagens och framtidens Archerpjäs i bakgrunden. Till hö: Ställföreträdande regementschef tillika Artilleri- och Luftvärnsklubbens kassör överstelöjtnant Jan Ohlson för dagen iförd uniform m/58.

Men firandet hade inletts långt tidig are i form av en budkavle som transporterades genom Sverige med start i Kiruna första maj och slutlig överlämning till arméchefen vid Karlbergs slott den 17 juni. Syftet med budkavlen var att den passerade platser och förband med historisk anknytning till den svenska armén. Den 3 maj mellanlandade budkavlen i Boden och den 25 maj var det Halmstads tur där överstelöjtnant Jan Ohlson, tillika föreningens kassör, iförd modell 58-uniform tog emot budkavlen i egenskap av ställföreträdande regementschef. Platsen för ceremonin var Fyllebro och minnesstenen för slaget om Halmstad 1676 då den svenska armén slog tillbaka en dansk här på marsch mot Göteborg.

På Gärdet visades det mesta av arméns materiel och stort intresse visade besökarna bland annat för artillerisystem 08 22

eller Archer i dagligt tal samt naturligtvis även luftvärnssystem 103 Patriot som premiärvisades för en större publik.

Ställföreträdande arméchefen och luftvärnaren, brigadgeneral Anders Svensson, är lyrisk över det stora intresset från allmänheten: – Två veckor efter att Gustaf Vasa valts till det fria landet Sveriges kung lade danska förband ned sina vapen och den svenska armén var nu den armé som försvarare kungariket.

Dagen i dag speglar såväl nytt som gammalt i en härlig mix och jag drar utan tvekan slutsatsen att den svenska armén också är folkets armé med tanke på den stora skaran av besökare. En armé som kommer att möta varje hot och klara varje utmaning nu och i framtiden, säger Anders Svensson.

Artilleri & Luftvärn

Tactical UAS Routing

Manage your UAS routes in real-time, taking 3D map data and dynamic events into account > Keep your targets within line of sight while reducing the risk of being detected. > Avoid airspaces covered by enemy sensors. > Synchronize movement of your mobile GCS and UAS. > Find landing sites for operational or emergency use case.

carmenta.com Artilleri & Luftvärn

23

Perspektivstudien Del 1

Ett mastodontjobb för utveckling av framtidens Försvarsmakt Hur ska Försvarsmakten (FM) vara utformad år 2040? Vilka förmågor prioriteras och vilka förmågor kan prioriteras bort? Vilka teknologier behöver vi satsa på och vilka förband behöver vi börja bygga nu för att ha förmågan 2040? Dessa frågor och fler därtill kan vi hitta svaren på i Försvarsmaktens senaste Perspektivstudie.

Att söka sanningen i framtiden torde vara en omöjlig uppgift. En rimligt god uppfattning om hur världen kan utvecklas och vilka teknologier som är möjliga att realisera, borde däremot gå att hitta. Frågorna och svaren på frågorna återfinns i Försvarsmaktens omfattande studieverksamhet som genomförs parallellt med vår forskning och teknikutveckling. Här är svaren på vilka teknologier som kan materialiseras vara viktigast att fastställa då vi har mycket långa ledtider i vår materielanskaffning, trots att teknikutvecklingen går i en rasande fart.

TYPER AV STUDIEVERKSAMHETER Typer av studieverksamheter

24

Fyra nivåer Studierna i FM bedrivs på fyra nivåer och genomförs vid förband, skolor, centra och staber. För att få svar på frågor kring resursspecifika lösningar genomförs förbands- och materielstudier.

Ett exempel på en studies uppgift är att ge besked om vilken skyddsutrustning mot kemiska stridsmedel som FM behöver anskaffa inom 10 år?

I nivån över dessa studier återfinns huvudstudierna som har till uppgift att utarbeta och föreslå taktiska koncept, som till exempel hur markstridsförmågan ska vara uppbyggd år 2040? Över dessa studier ligger de gemensamma studier som omfattar flera försvarsgrenar eller stridskrafter för att utarbeta operativa koncept. Överst i denna hierarki av studier hittar vi Perspektivstudien med uppgift att väga samman kunskaper från underliggande studier, FOI:s experter och övriga totalförsvarsmyndigheter och utifrån detta ta fram militärstrategiska koncept.

PERSPEKTIVSTUDIENS TIDSPERSPEKTIV Perspektivstudiens tidsperspektiv

Studieverksamhet

Studieleverans

Perspektivstudie

Militärstrategiska koncept

Gemensamma studier

Operativa koncept

Huvudstudier

Taktiska koncept

Förbands- och materielstudier

Resursspecifika lösningar

Steg 2

Nu

2025 FB

Försvarsmaktsstrukturer

2035

Steg 2

Framtida Försvarskoncept

Steg 1

2045

Steg 3

Artilleri & Luftvärn

Utblick mot 2040 Uppgiften som regeringen gav till FM i 2021 års regleringsbrev löd: ”Försvarsmakten ska inkomma med en perspektivstudie med förslag avseende perioden 2026–2035 med långsiktig utblick mot 2040. Perspektivstudien ska utgöra ett stöd för överväganden avseende det militära försvarets utveckling inför försvarsbeslutet 2025.”

Syftet med perspektivstudien är inte att skapa den perfekta planen för hur Försvarsmakten ska utformas för framtiden.

Snarare handlar studiearbetet om att identifiera troliga och möjliga omvärldsutvecklingar och utifrån dessa utarbeta vägval, tänkbara och alternativa utvecklingar. Det går inte heller att skapa den perfekta förmågesammansättningen, värdera den på ett trovärdigt sätt och utifrån studiearbetet dra slutsatser om vilka förmågor som kan avvecklas och vilka som behöver tillföras. Perspektivstudiens uppgift är att titta långt fram, och titta vid sidan av liggande planer, backa hitåt i tiden och föreslå utvecklingsvägar utifrån var vi står idag för att möta framtiden. Studiearbetet bedrivs tillsammans med huvudstudierna som i sin tur inhämtar kunskap från underliggande studier.

Huvudstudier utgör ”motorn” Huvudstudierna utgör också motorn i perspektivstudiens arbete. De huvudstudier som FM bedriver kommer dels från försvarsgrenarna (mark, sjö och luft) och från stridskrafter och funktioner (cyber, ledning, logistik, undsäk och totalförsvar). Deltagarna från huvudstudierna besitter kunskap om hur respektive del behöver utvecklas i framtiden.

Perspektivstudiens uppgift blir att försöka väga av de olika förmågorna och föreslå en förmågesammansättning.

För att skapa en bra helhetsbild, dels avseende var vi står idag och dels avseende utvecklingsmöjligheter för Försvarsmakten och totalförsvaret deltar även representanter från totalförsvarsmyndigheterna FMV, FOI, MSB, Fortifikationsverket, FRA och FHS. Artilleri & Luftvärn

"Motorn" i perspektivstudiearbetet är de olika huvudstudier som genomförs inom Försvarsmakten.

25

Syftet med perspektivstudien är inte att skapa den perfekta planen för hur Försvarsmakten ska utformas för framtiden.

Snarare handlar studiearbetet om att identifiera troliga och möjliga omvärldsutvecklingar och utifrån dessa utarbeta vägval, tänkbara och alternativa utvecklingar, förklarar Håkan Hörstedt.

I förlängningen bidrar deras deltagande till respektive myndighets och därmed totalförsvarets utveckling. Även underlag från våra internationella samarbetspartners har inhämtats inte minst vad avser omvärldsutvecklingen.

Fallgropar Det finns en del fallgropar i studiearbetet. Först måste man förstå att det är en studie som genomförs och inte en planering. Notera att för ett antal år sedan hette det ”perspektivplanering”. Utifrån studiernas resultat kan man därefter sätta upp mål och utifrån målen kan man utarbeta en plan.

För det andra måste man förstå förhållandet mellan FM uppgifter, de militärstrategiska och de operativa ramvillkoren och det förmågebehov dessa genererar. Detta är inte alldeles enkelt då uppgifterna är ganska vida och förmågebehoven som ska bli förband är tämligen precisa. På vägen däremellan finns det många variabler och vägval. För det tredje behöver man ha tidsförhållandena klart för sig.

Perspektivstudien tittar ju långt fram, bortom 20 år.

26

Här är det väsentligt att kunna frigöra sig från dagens förhållanden och tänka bort ”här och nu frågor”. Avslutningsvis måste ett team, där både studieledningen och studiegruppen är allsidigt sammansatt, generellt kunniga och samtidigt experter inom sitt område, byggas. Detta team måste tränas för att bli tillräckligt fri i tanken för att kunna hantera problematiken ovan och kunna ikläda sig de roller som krävs i olika skeden i studiearbetet. Kontinuitet i studiegruppen är mycket väsentlig.

FOI:s stöd viktigt En så stor och omfattande studie som Perspektivstudien, kan svårligen genomföras på ett bra sätt utan stöd från FOI. FOI svarar under arbetet för metodstöd och genom att delta med experter vid exempelvis seminarier. ”Som man frågar får man svar” gäller även, och kanske i synnerhet, i studiesammanhang. FOI besitter djup kunskap i metodstöd och paletten av metoder är minst lika bred som kunskapen är djup.

Artilleri & Luftvärn

En av svårigheterna är just att definiera vad som är frågan och vilka förutsättningarna är. Att genom operativa spel prova en struktur med specifika förmågor mot ett operativt scenario är intressant för att förfina strukturen och värdera i vilken utsträckning den möter Försvarsmaktens uppgifter och de strategiska respektive de operativa ramvillkoren. Emellertid bör studiedeltagarna vara försiktiga med att dra allt för långtgående slutsatser utifrån resultatet. Skruvar man lite på förutsättningarna och justerar motståndarens uppträdande något, så kommer resultatet garanterat bli ett annat.

Seminarieveckor Mellan speltillfällena genomförs seminarieveckor med skiftande teman så som exempelvis teknikutveckling, framtida hot och producerbarhet. Föreläsningarna varvas med resonemang kring några utvalda frågor, där studiedeltagarna får resonera och argumentera kring frågeställningen utifrån sin synvinkel. Resonemangen dokumenteras för att i ett senare skede analyseras och värderas varvid slutsatser kan dras. Detta är ett tungt och svåröverblickbart arbete.

Artilleri & Luftvärn

Dessutom stödjer FOI med ekonomiberäkning för att ekonomiskt värdera vad föreslagna strukturer kommer att kosta ur ett livscykelperspektiv. Ekonomiberäkningarna tar inte bara hänsyn till materielanskaffnings- och vidmakthållandekostnader utan även till kostnader för personal och övningar.

Att få detta stöd ifrån FOI är ovärderligt då det, förutom avseende innehållet, ger en kvalitetsstämpel åt studiearbetet som helhet. Vikten av detta kan inte nog framhållas då uppdraget att genomföra en perspektivstudie ges av Regeringen och står inskriven i regleringsbrevet.

I min nästa artikel kommer jag att lite mer i detalj presentera den aktuella perspektivstudiens slutsatser och rekommendationer. Vill du ta detaljerad del av studiens omvärldsanalys och resultat hittar du hela studiens rapport ”Ett starkare försvar för en utmanande framtid” (FM2022-19979:15) på Försvarsmaktens webbplats. Rapporten som är tämligen lättläst, behöver inte läsas från pärm till pärm utan kan med fördel läsas styckevis och delt.”

Text: Håkan Hörstedt 27

28

Artilleri & Luftvärn

Kaliberbunden ammunition klassas som ”väsentligt säkerhetsintresse” Bara några dagar innan denna tidskrifts pressläggning kom beskedet att regeringen nu beslutat att kaliberbunden ammunition och tillhörande tjänster som säkrar Sveriges försörjningssäkerhet avseende denna materiel, i samtliga beredskapsnivåer, ska betraktas som väsentligt säkerhetsintresse (VSI).

Krävs nya investeringar Vidare hävdar Försvarets materielverk att ökad produktion av ammunition är något som kommer kräva investeringar från både köpande och tillverkande part. För att sådana investeringar ska komma staten till nytta bör kostnaderna fördelas under en längre period, oavsett om kostnaderna uppstår genom direktinvesteringar eller genom att en större beställning täcker industrins investering.

Genom en långsiktighet med avtal som kan tecknas så länge som under tio till tolv år, skapas förutsättningar för industrin att investera i ökad eller ny produktionskapacitet.

Artilleri & Luftvärn

Enligt lagen om ”Upphandling inom försvars och säkerhetsområdet” (LUFS) finns det begränsade möjligheter att ställa krav på produktion inom ett visst geografiskt område eller om att på längre sikt bibehålla strategisk kompetens.

Ett undantag från lagstiftningen är därmed, enligt FMV, det enda sättet att säkerställa ett genomförande av en sådan upphandling med den skyndsamhet som är nödvändig och utan risk för tidsfördröjning.

Regeringen motiverar beslutet med att ”för att tillgodose det väsentliga säkerhetsintresset är det i händelse av kris eller krig nödvändigt med en inhemsk produktion av ammunition för att kunna tillgodose behovet av rådighet i höjd beredskap och kompetensförsörjning av kritisk personal inom landets gränser. Produktion kan även ske av befintlig industri i Norden.

Ammunitionsindustrin behöver ha skalbar produktionskapacitet och möjlighet att över tid etablera och bibehålla strategisk kompetens. Av dessa skäl är det väsentliga säkerhetsintresset inte möjligt att tillgodose genom tillämpning av reglerna i LUFS”.

Fotnot: Sedan tidigare har regeringen bestämt att stridsflygförmåga (2014) undervattensförmågan (2014) samt integritetskritiska delar av ledningssystemområdet som sensorer, telekrig och krypto (2018) ska klassas som väsentliga säkerhetsintressen (VSI).

Foto: Norska Försvarsmakten.

Beslutet fattade regeringen den första juni efter en hemställan från FMV. I hemställan skriver FMV att under förutsättning att Sverige, under överskådlig framtid, vill ha leveranser med försörjningssäkerhet är det enda rimliga alternativet att genomföra upphandlingar med befintliga leverantörer i Sverige eller Norden.

För att uppnå en verklig försörjningssäkerhet krävs att produktion och lagerhållning kan ske inom ett geografiskt område där Sverige eller någon av de övriga nordiska länderna har möjlighet att agera genom ökad kontroll eller övervakning av lager och produktionsresurser. En inom Norden verksam industri är därför nödvändig för att över tid bibehålla strategisk kompetens inom Sverige eller angränsande länder för produktion, underhåll och utveckling av vissa ammunitionstyper.

29

Årsmötet 2023

Omvald ordförande och ny hedersmedlem utsedd Årsmötet för Artilleri- och Luftvärnsklubben den 15 mars blev en mycket lugn händelse. Mötet gick på valberedningens förslag och valde om överste Mikael Beck till ordförande och biföll även styrelsens förslag att utse överste Leif Mårtensson, initiativtagare till bland annat Artillerimuseet i Kristianstad till hedersmedlem.

Leif Mårtensson behöver egentligen ingen presentation för artillerister men för de som inte vet har han en omfattande renommé inom vapenslaget. Han har bland annat varit initiativtagare i samband med sin tid som chef för dåvarande A 8 att starta firandet av artilleriets skyddshelgon, Sankta Barbara. Ett storslaget firande som under 2022 firade 40 år (se nr 1 2023).

Styrelsen konstaterar i sin motivering till utnämningen att ”Leif Mårtensson på senare tid varit artilleriet behjälpligt med att ta initiativ till att bygga upp ett omfattande och bestående arkiv om artilleriets utveckling i Kristianstad. Ett arkiv som från och med år 2010 omvandlats till landets museum för arméartilleri – Artillerimuseum.”

Fem stipendiater Tyvärr kunde ingen av vare sig hedersmedlemmarna eller de utsedda stipendiaterna från John Lindnérs Donationsfond (JLD) ta emot sina medaljer eller hedersbetygelser på plats.

Detta kommer att hanteras i särskild ordning under året, lovade omvalde ordföranden.

Stipendiaterna är major Thomas Lind Dahlberg, Artilleriets Stridsskola, Boden, som enligt stipendiekommittén ”visat gott intresse för att delta med kvalificerade texter om bland annat erfarenheter av Ukrainakriget i ett indirekt bekämpningsperspektiv.” Samma gäller för överstelöjtnanten Per Nordberg från Luftvärnsregementet men nu tjänstgörande på FMV som systemstrateg. Nordberg har ”under flera år 30

visat gott intresse för att delta med kvalificerade texter om bland annat utvecklingen av internationellt samarbete inom luftvärnsarenan samt under senare tid arbetet med att utveckla skyddssystem mot drönarhot. Per Nordberg har, anser också redaktionen, visat prov på god stilistik och dessutom en positiv attityd till att medverka i tidskriften och därmed öka såväl renommé som trovärdighet för Artilleri & Luftvärns innehåll vad gäller luftvärnets pågående utveckling”, står att läsa i stipendiemotiveringen.

Uppskattad föreläsning Ytterligare två stipendiater att ta emot den särskilda JLDmedaljen är Per-Åke Karlsson, Kristianstad som premieras för sitt arbete att sköta drift och underhåll på Artillerimuséet i Kristianstad. Han är också en inbiten och mycket kunnig artillerihistoriker, som bland annat visades i samband med hans uppskattade och med humor präglade föreläsning om artilleriets historia vid klubbens 150-års firande i Stockholm.

Christer Mellgren på FMV:s luftvärnsenhet får stipendiet för sitt arbete i nutid med att projektleda anskaffningen av luftvärnssystem 103 Patriot. ”Christer Mellgren har med sitt ambitiösa arbete och sina goda kunskaper genomfört och drivit ett av FMV största och mest avancerade anskaffningsprojekt i modern tid så att den förmåga Försvarsmakten beställt har levererats i rätt tid, med rätt kvalité och inom budget.”

Artilleri & Luftvärn

Överst Leif Mårtensson (bild t.h) utsågs med stor samstämmighet bland årsmötesdeltagarna till hedersmedlem i föreningen.

Sekreterare (ständige?) Lars Mörrby och ordförande Mikael Beck går igenom dagordning för årsmötet innan start.

Det tekniska stipendiet som föreningen delar ut på uppdrag av nedlagda Militärtekniska Föreningens kvarlåtenskap tilldelas i år fanjunkaren Mikael Bergman, lärare i militärteknik på ArtSS i Boden. Han har enligt motiveringen under lång tid värnat om ämnet militärteknik inom artilleriet. ”Genom en god utbildningspedagogik, med bland annat eleven i centrum, har Bergman spridit kunskap om vad som påverkar artillerigranaten från sitt statiska läge i eldröret, genom dess bana genom luftrummet, till dess verkan i målet.

Stipendiaten har genom sitt stora engagemang bevarat den tekniska förståelsen inom artilleriet.”

Storslaget firande Verksamhetsåret stora händelse, 150-årsfirandet i Odd Fellows högtidliga lokaler i Stockholm rönte stor uppskattning bland de knappa 100 deltagarna. Inte minst deltagande industrier har uttryckt sin uppskattning till styrelsens ledamöter för arrangemanget som krävde åtskilliga förberedelser för organisationskommittén med sekreterare Lars Mörrby i Artilleri & Luftvärn

spetsen med stöd av redaktören och Nicholas Madison, Lv 6.

Ekonomiskt blev det också ett av styrelsen beräknat hål i kassan då bokslutet visar ett underskott på knappt 80 000 kronor, vilket ändå var väsentligt mindre än budgeterat tack vare en god ingång av annonser i tidskriften samt intäkter från deltagande industriföretag i samband med jubileet.

Styrelsen fick också årsmötets klartecken för att på lämpligt sätt följa upp 150-årsfirandet med ett liknande arrangemang med föreläsningar och middag under nästa år.

Kassör Jan Ohlsson konstaterar att föreningens ekonomi är fortsatt god och stabil. Medlemsantalet sjönk något under 2022 till knappt 600 medlemmar varav 250 tillhör den numera borttagna kategorin ”ständiga medlemmar”.

Två nya styrelsemedlemmar valdes in av mötet; överstelöjtnant Stefan Svahn, stabschef A 9, samt Fredrik Johansson, luftvärnsenheten på FMV avdelning armémateriel. Invalet av Svahn innebär att Bergslagens Artilleriregemente återigen är representerat i klubbens styrelse.

31

Carmentas uppdragskritiska teknik

Ett måste för många försvarsindustrier Långt ifrån alla produkter inom försvarssektorns industrier når ut till en bred allmänhet. Ett exempel är informationsteknologiföretaget Carmenta Geospatial Technologies med huvudkontor i Göteborg. Men, faktum är att utan Carmentas mjukvarukomponenter i form av presentation av geografisk information och analysverktyg skulle ett antal försvarsindustrier och försvarsmakten stå sig slätt.

– Nja, det är nog ett väl övermaga påstående. Men, jag sticker inte under stol med att den teknologi vi levererar i form av uppdragskritiska komponenter för mycket snabba uppdateringar är mycket vital för ett antal försvarsindustriers produkter, men även inom den civila sektorns flygtrafikledning och ambulansdirigering, säger Michael Ericsson, marknadsansvarig för den svenska marknaden.

företaget är under fortsatt tillväxt, inte minst utanför Sverige, enligt företagets VD, Torbjörn Lönnqvist.

– Vi tror till exempel att det finns en god tillväxtpotential i USA där vi för två år sedan etablerade ett dotterbolag och lyckades få våra första kontrakt inom försvarsområdet, förklarar Torbjörn Lönnqvist.

Geografisk kompetens Historien om Carmenta börjar 1985 då fyra ingenjörer bestämmer sig för att satsa på egen verksamhet som konsulter med fokus mot flygindustrin. Under ett antal år var det konsultarbete som gällde men i början av 90-talet föddes tankarna på att ta fram egna produkter, baserat på geografisk teknik.

Vid denna tidpunkt gick också utvecklingen av presentation av kartor mycket snabbt, inte minst tack vare den kraftigt accelererande utvecklingen av dataspelsmarknaden där behovet av kraftfulla grafikkort bara blev större och större.

– När jag började inom Carmenta var vi åtta anställda och med tanke den på enorma utvecklingen som har skett har också våra möjligheter att utveckla våra produkter blivit bättre och bättre. Under mina första år i företaget kostade till exempel de datorer som användes för grafisk presentation flera miljoner styck. Idag kostar ett kraftfullt grafikkort på den civila marknaden någon tusenlapp, berättar Michael.

I dessa dagar har Carmenta passerat 50 anställda med kontorsfilialer i såväl Stockholm, Paris, München, London samt Washington DC. Huvudkontoret är kvar i Göteborg och 32

Samordning av materialförsörjning med hjälp av drönare där först en säker och lättillgänglig landningsplats räknas ut och sedan optimal rutt för både drönare och markfordonet genereras.

Nytt planeringssystem Vad är det då som gör Carmentas produkter så unika och speciella? Det började 1985 med Flygtaktiskt stabs behov av ett nytt planeringssystem för flygföretag (mission planning).

– För att ta fram detta system behövde FMV en kartgenerator och vid kontakt med amerikanska leverantörer visade det sig att leverans från USA både skulle bli dyrt och dessutom omständligt. Istället fick vårt företag möjlighet att ta fram kartmotorn som lanserades som en egen produkt drygt tio år senare.

Artilleri & Luftvärn

En kartmotor som också innebar starten till en omfattande utveckling av Carmentas produktportfölj. Idag lanseras nya versioner av kartmotorn flera gånger per år.

– Naturligtvis har vi under årens lopp kontinuerligt vidareutvecklat och förfinat motorns egenskaper. Idag kan vi till exempel presentera ett stöd för rekognoscering av grupperingsplatser där rek-gruppen via den digitala kartan kan undersöka vilka platser som kan vara bäst lämpade för grupperingar. Är det mask i terrängen, svår terräng att ta sig fram i och så vidare, förklarar produktchefen Tobias Moberg.

Överst:Siktanalys i en detaljerad och tredimensionell stadsmiljö.

En djungel Faktum är att utan du som operatör av ett stridsledningssystem med stor sannolikhet också använder Carmentas kartmotor.

– Presentation av geo data är i sig en djungel där det på marknaden idag finns ett hundratals olika format. Vår kartmotor hanterar merparten av dessa format, vilket gör att vi kan leverera kartpresentationen till ett antal olika BMS-system (Battle Management System), artillerisystem men även handhållna system, säger Tobias Moberg.

Carmentas kartmotor bidrar till exempel till funktioner som planering av framryckningsväg, omgrupperingar där planeringsansvarig kan studera vägar som ger bäst skydd eller är kortaste, snabbaste eller mest skyddad framryckningsväg.

För ett flyguppdrags planering stödjer kartmotorn med uppgifter och presentation av data som nivåer för lågflygning, markfrigång, hinderkartläggning, civila luftrumszoner, väder, luftvärnstäckning med mera.

– Vi kan också, vilket är mycket aktuellt i dessa tider med tanke på det sätt som kriget förs i Ukraina, använda realtidsinformation från en drönare och göra avancerade analyser baserat på informationen eller presentation direkt till BMS-systemet i form av bland annat detaljerade 3 D-bilder, förklarar Tobias Moberg.

Just utveckling för att stödja planering och operation av obemannade farkoster, läs drönare (UAS) har den senaste tiden accentuerats för Carmentas mjukvaruutvecklare.

– Vi samarbetar för närvarande med projekt i flera länder där utveckling pågår av drönare med autonomt uppträdande.

Artilleri & Luftvärn

Carmenta Technologies startades av fyra ingenjörer.

Idag har antalet anställda passerat 50-strecket.

Michael Ericsson är ansvarig den svenska marknaden.

Tillsammans med bland annat ingenjörer från Heathrowflygplatsen är vi med i ett forskningsprojekt där vi utvecklar teknik för effektiv och säker flygning med drönare. Vi är också med i projekt för bekämpning av drönarsystem (C-UAS).

Vår uppgift är att ta fram verktyg för presentation av övervakning av specificerat luftrum, volymetrisk line of sight, avslöjar Ericsson.

33

Luftvärnsutbildning tillbaka i Boden

34

Att bidra till utvecklingen av brigaden ingår i arméstabens uppdrag till Luftvärnsregementet.

– När armén växer behöver också robusta brigader stå i fokus. I detta ligger också Norrbottensbrigaden som även upprätthåller det viktiga finsk-svenska samarbetet. Då är det naturligt att säkerställa att brigaden har luftvärnsförmåga.

Det behövs för att möta det allmänna säkerhetsläget och lufthotet i synnerhet, säger regementschef, överste Mikael Beck.

– Luftvärnet ska öka väldigt mycket de närmsta åren och Halmstad kommer inte räcka till. Vi måste ha fler utbildningsplattformar i Sverige. Uppbyggnaden av luftvärnsförmågan i Boden kommer initialt att bli en ansträngning för Lv 6, men det är det värt eftersom det hjälper luftvärnet att expandera och ökar luftvärnskompetensen i Sverige, säger planeringschef Torbjörn Johannesson, sammanhållande för samarbetet.

Fler utbildningsplattformar

Avvecklades 2004

Den första kullen av värnpliktiga ska utbildas under utbildningsåret 2025-2026 som en del i det framtida brigadluftvärnet. Förberedelserna för denna insats är i full gång. Sedan några år tillbaka bemannar Lv 6 tjänsten som luftvärnschef i Norrbottensbrigaden där också viss samverkan sker med I 19 utifrån arbetet att bygga ny luftvärnskompentens i Boden. Etableringen i Boden kräver bland annat att frågor som infrastruktur, personal och skolplatser kan lösas.

Det är ännu inte fastställt vilka robotsystem som utbildningen kommer att ske på. Ett beslut om att anskaffa nytt brigadluftvärn förväntas också att komma i samband med kommande försvarsbeslut men leverans av det nya briglv ligger många år framåt i tid.

Klart är att från och med värnpliktsåret 2024-2025 ska Lv 6 utbilda ett antal plutonsbefälselever och deras medföljande befäl, åt I 19 men i Halmstad.

Luftvärnet i Boden, dåvarande Norrlands luftvärnsbataljon, var de sista resterna av Norrlands Luftvärnskår (Lv7) som lades ned i samband med försvarsbeslutet år 2000. Från den 1 juli 2000 inordnades luftvärnsbataljonen som en av I 19:s utbildningsbataljoner. Fyra år senare kom beskedet att även 1 19 lv-bat skulle läggas ned och den 31 december 2004 avvecklades bataljonen.

Artilleri & Luftvärn

Foto: Carl Sjöstrand, Luftvärnsregementet.

Från och med hösten 2025 är luftvärnsutbildning av värnpliktiga tillbaka till Boden och I 19 i och med ett samarbete med Lv 6.

Avsikten är att Lv 6 i Halmstad kommer att stötta Norrbottensbrigadens fortsatta utveckling genom att återetablera luftvärnsfunktionen i Boden.

SitaWare C4ISR Software Delivering operational advantage Intuitive user interface Complete situational awareness 50+

Nations worldwide

1m+

Users worldwide

25+

Years of experience delivering C4ISR software

systematic.com/defence Artilleri & Luftvärn

35

Många svar på Artilleri & Luftvärns jubileumsquiz

Johan och Jens – två av vinnarna Quiz med fokus på artilleri- och luftvärnsfrågor verkar vara ett uppskattat inslag hos er, bästa läsare.

Första quizet lockade knappt 80 personer att skicka in ett svar och senaste numrets quiz innebar ytterligare ett 30-tal svar, varav mer än hälften var rätt.

Så grattis till Johan Jönsson, Stockholm, Jens Nilsson, Lund, Christian Dahlin, Skellefteå, Anna Sundqvist, Falun och Peter Johansson, Enköping. Ni och ytterligare ett tiotal kan räkna med att få något pris med posten inom den närmaste tiden. Övriga vinnare underrättas per post.

Redaktionen vill också tacka våra välvilliga sponsorer som bidrag med priser; BAE Systems Bofors och Hägglunds, Bodens Artilleriregemente, Bofors Testcenter, Carmenta Technologies, Elbit Sverige, Luftvärnsregementet, MBDA Missile Systems, Mildef, Nammo Sverige, Rheinmetall Sverige, Saab samt Systematics.

Här är de rätta svaren: 1) Glaset som sitter i bakänden på en robot 70 kallas dikroitspegel.

2) Begreppet ”dötid” inom luftvärnet är den tid det tar från det att målet mäts in i målpunkten till dess att det når den punkt där skottet avfyras.

3) Ett 52-kalibrigt eldrör innebär att eldröret 52x155 mm långt.

4) Haubits är ett ord på tjeckiska.

5) Robot 57 är den svenska beteckningen för Saabs pansarvärnsvapen NLAW. NLAW står för New generation light anti-tank weapon.

6) Raketartillerisystemet Puls tillverkas av israeliska företaget Elbit.

Redaktionen vill rikta ett stort tack till alla er som bemödat er med att skicka in svar till båda numrens quiz.

Vi försöker att återkomma med nya quiz i kommande nummer.

Trevlig sommar!

36

Artilleri & Luftvärn

One Partner for all Missions One Partner for all Missions

HX2 4x4 som bärare till 120 mm grk MWS120, från Rheinmetall Norway.

HX2 8x8 som bärare till 155 mm ARCHER, från BAE Systems Bofors.

FORCE PROTECTION IS OUR MISSION.

FORCE PROTECTION IS OUR MISSION.

Rheinmetall Defence är en komplett leverantör och levererarDefence system och inom områdena: Rheinmetall är kompetens en komplett leverantör och

levererar system och kompetens inom områdena: ■ Specialammunition ■ Transportfordon ■ Bärgningsfordon Transportfordon ■ Reparations- och underhållsfordon ■ Bärgningsfordon ■ Stridsutrustning ■ Reparations- och underhållsfordon ■ Artilleri- och granatkastarammunition ■ Stridsutrustning ■ Stridsvagnsammunition ■ Artilleri- och granatkastarammunition ■ Stridsvagnsammunition

■

Stridsvagnar och stridsfordon Specialammunition Indirekta eldsystem ■ Stridsvagnar och stridsfordon ■ Ledning och samband ■ Indirekta eldsystem ■ Simulering och träningsutrustning ■ Ledning och samband ■ Logistiklösningar ■

■

■

■ ■

Simulering och träningsutrustning Logistiklösningar

För mer information: www.rheinmetall-defence.com

För mer information: www.rheinmetall-defence.com Artilleri & Luftvärn

37

EU vill skicka en miljon artillerigranater till Ukraina Det råder förnärvarande en veritabel hausse inom ett antal försvarsindustrisektorer. Men, även om viljan finns att beställa materielsystem är det mindre bevänt med möjlighet att genomföra produktion då EU saknar tillräcklig mängd produktionsanläggningar, inte minst vad gäller ammunition.

Ett faktum som EU:s kommissionär för den inre marknaden, Thierry Breton ville diskutera med olika försvarsföretag samt regeringsföreträdare när han den 19 april gjorde en snabbvisit till svenska centrat för ammunitionstillverkning – Karlskoga.

Ett av syftena med besöket var diskutera EU-kommissionens tre-stegs plan för att försörja Ukraina med ammunition.

I det första steget uppmanas EU-länderna att donera befintlig artilleriammunition till Ukraina. Den ammunition som doneras ersätts med upp till 90 procent av värdet. I det andra steget ska pengarna användas till en gemensam upphandling genom European Defence Agency (EDA) för att återfylla de europeiska förråden och fortsatt försörja Ukraina. Det tredje steget handlar om att säkra långsiktig produktionskapacitet av artilleriammunition inom EU. Vid ett uppföljningsmöte i Bryssel den tionde maj då huvuddelen av EU:s ammunition- och missiltillverkare, var representerade presenterade Breton sin plan för det tredje steget, ”Act in Support of Ammunition Production” (ASAP).

Enligt öppna uppgifter förbrukar ukrainska försvaret mellan 5 000–6 000 artillerigranater per dygn. Det innebär per år i runda slängar två miljoner granater. Ska de EU:s länder åta sig ansvaret att förse Ukraina med hälften av denna mängd ska alltså EU:s medlemsstater producera en (!) miljon granater årligen medan den sammanlagda produktionskapaciteten av 155 millimeters ammunition beräknas till knappt hälften, 300 000– 400 000 granater.

38

Artilleri- och luftvärnsklubben Adress

Ordförande

Artilleri- och Luftvärnsklubben C/o Jan Ohlsson, Villagatan 72, 253 54 Mörarp

Överste Mikael Beck Luftvärnsregementet Halmstad 035-266 20 00

Kontaktperson: Överstelöjtnant Lars Mörrby, Försvarets Materielverk, Stockholm.

lars.morrby@fmv.se

Tel: 08-782 54 11, 070-217 0216

Artilleri-Tidskrift Bankgiro 833-4278

Prenumerationspriser Inom Europa Utom Europa

300 kr per år 350 kr per år

Lösnummerpriser Enkelnummer Dubbel-/Temanummer

100 kr 150 kr

© 2023 Artilleri-Tidskrift Utdrag ur tidskriften får göras med angivande av källa.

Scanna QR-koden så kommer du till webbsidan där tidigare nummer av Artilleri-Tidskrift finns publicerade i pdf-format.

Eller besök www.artlvklubben.se

Har du flyttat eller har ny adress?

Du vet väl om att som medlem är det din skyldighet att anmäla ny adress om du vill fortsätta att få tidskriften och vara medlem i föreningen.

Mejla eller ta kontakt med antingen sekreteraren (se kontaktuppgifter ovan) alternativt redaktören.

Artilleri & Luftvärn

Artilleri & Luftvärn

39

Posttidning B Artilleri-Tidskrift, c/o Stefan Bratt Lokförargränd 12, 775 51 KRYLBO

ARCHER – eldkraft och mobilitet i alla lägen

Utvecklad för Sverige ARCHER utgör nästa generations mobila artillerisystem, utvecklad för komplexa hotbilder. Med eldkraft och mobilitet för att understödja snabbrörliga markförband – i alla lägen.

• Helautomatiskt system. Snabb eldgivning med hög precision och komplett skydd för besättningen.

• I bruk inom svenska Försvarsmakten. Service- och underhållsorganisation finns etablerad.

• Utvärderas av flera exportkunder för framtida användning.

BAE Systems Bofors i Karlskoga utvecklar och tillverkar högteknologiska produkter och system. Vi bidrar till en stärkt nationell säkerhet, försvarsförmåga och försörjningskapacitet. baesystems.com