Artilleri- & Luftvärnstidskrift nr. 3 2023 by Höök Design AB

Artilleri & Luftvärn Artilleri-Tidskrift nr 3 2023

MOBILE SHORT-RANGE AIR DEFENCE

MSHORAD

MSHORAD identifies and counteracts all aerial threats. It detects targets, reacts and strikes fast. Consisting of the Giraffe 1X Mobile Radar Unit, RBS 70 NG Mobile Firing Unit and coordinated from our Command and Control solution it redefines ground-based air defence.

Artilleri & Luftvärn Tidskrift för artilleri och luftvärn Nr 3 | 2023 | årgång 152 Redaktör och ansvarig utgivare: Stefan Bratt, Lokförargränd 12 775 51 Krylbo, tel 0226-121 09 Mobil: 0703-999 708 E-post: sbratt67@icloud.com Formgivning: Pernilla Höök Höök Design AB www.hookdesign.se Mobil: 0768-41 57 22 E-post: pernilla@hookdesign.se

Innehåll

Viktigt reflektera över vad som gjorts____________________________________________ 4 Huggsexa om order på grovkalibrig ammunition__________________________________ 6 Sverige beställer divisionsartilleri för fem miljarder kronor_______________________ 10 Första spadtaget för nya Luftvärnshallen________________________________________ 12 Viktoria Välilä Dubbelt chefsbyte på A 8 i Boden_______________________________________________ 14 Håkan Hörstedt Perspektivstudien del 2: Rysk förmåga till militära operationer ___________________ 16 Positiva rapporter om robot 70:s verkan i Ukraina________________________________ 21

Redaktionsadress: Postadresseras till redaktören enligt ovan, i ekonomi- och prenumerationsärenden till Artilleri & Luftvärn c/o Artilleri & Luftvärnsklubben Jan Ohlson Villagatan 72 253 54 Mörarp E-post: art-lv@jiro.se

Jessica Krantz VM i militär femkamp avgjordes i Halmstad_____________________________________ 24 Michael Reberg Hypersoniska robotar – luftvärnets största utmaning? ___________________________ 28 Lennart Steen & Stefan Eriksson Hur kan radarsystem upptäcka drönare?________________________________________ 32 Välbesökt 30-års jubileum_____________________________________________________ 36

Artilleri- och Luftvärnsklubbens medlemmar erhåller tidskriften utan kostnad. Redaktionen tar inget ansvar för insänt men ej beställt och överenskommet material. ISSN 004 – 3788 Artilleri & Luftvärn

Omslagsbild: Jaa! Vi vann! Svenska Siri Englund från Örebro ger sin lagkamrat, Elin Strömblad en stor kram efter att ha satt personligt rekord i hinderbanelöpning. Efter den avslutande terränglöpningen stod det också klart att Siri tagit Sveriges första, individuella VM-guld i militär femkamp för damer. Foto: Alexander Gustafsson, Luftvärnsregementet. Tryck: Exakta Print AB. Text och bild där inget annat anges är producerade av redaktionen.

Magnus Ståhl, vice ordförande

Viktigt reflektera över vad som gjorts 1872 A RT

ILLERIS

Ny bärare till Archerpjäs Ett tydligt exempel är när vi blickar bakåt mot Försvarsbeslutet 2020 och sedan läser om avtalet om anskaffning av 48 nya artilleripjäser (se separat artikel). En historisk händelse både vad det gäller antalet men även hastigheten att ta fram en lastbilsburen version av Archer (8x8) än vad vi tidigare sett. Anledningen är naturligtvis omvärldsläget som gör att den tid som fanns under den så kallade ”strategiska timeouten” då ingenting kunde hända hitom tioårsperioden helt enkelt inte längre kvarstår. Några andra stora saker vi ser som ett resultat av FB 20 är anskaffningen av en ny och modern luftvärnsförmåga, etableringen av A 9 i Kristinehamn som några exempel inom våra funktioner.

Grannlaga arbete Om vi ånyo vänder oss mot vindrutan igen är Försvarsberedningen i fullt arbete med att ta fram underlag inför kommande försvarsbeslut. Beredningen planerar att komma med en rapport framåt sommaren 2024 och försvarsbeslutet planeras gälla från 2025. Det är ett grannlaga arbete då ett antal stora parametrar inte fanns som grund i FB 20. Ett par exempel är självfallet kriget i Ukraina och ansökan om medlemskap i Nato, som naturligtvis kommer påverka kommande försvarsbeslut. 4

Sedan

ÖR

ÄLDSTA TI

DE VÄRL

RIFT SK

Anledningen till att vindrutan på en bil är mycket större än backspegeln är för att det är mycket viktigare att titta framåt än bakåt. Samma liknelse brukar göras även när det gäller organisationer som till exempel Försvarsmakten. Men ibland kan det vara bra att stanna upp och reflektera över vad som faktiskt är gjort och inte bara fundera över vad som är kvar att göra.

Till skillnad från de försvarsbeslut som många av oss lite äldre har upplevt kommer det här handla om fortsatt utveckling, inte minst för artilleri- som luftvärnsfunktionen.

Förste svenske officer Som information till er, bästa medlemmar, har vår ordförande, överste Mikael Beck, fått förmånen att, som förste svenske officer genomföra NATO:s strategiska kurs för seniora chefer vid NATO Senior College i Rom fram till i början av 2024. Fram till dess kommer jag att hålla ställningarna tills vår ordförande är tillbaka i ordinarie befattning. Vi väntar med spänning på en artikel från honom om kursen och önskar från föreningen stort lycka till i studiearbetet. Artilleri & Luftvärn

ANNOUNCED AT DSEI 2023

SKYLARK™ I-eVTOL ALL ELECTRIC VTOL MINI-UAS

Suitable for small launch and recovery areas (less than 10X10m)

Ideal for man-packed, vehicle or ship-based operations; supports a wide range of military and HLS applications including tactical or special forces

Extended endurance and range of fixed-wing Class I aircraft with automatic vertical takeoff and landing (VTOL)

För ytterligare information: www.elbitsystems.se Artilleri & Luftvärn

Covert capability: Real-time eye in the sky with very low acoustic and visual signatures

Dual payload capabilities

Huggsexa om order på grovkalibrig ammunition Inom loppet av två veckor förbrukade det ukrainska artilleriet en hel årsproduktion av amerikansk, grovkalibrig ammunition. Nu har inom EU:s medlemsstater rena huggsexan inletts om ökad tillgång på ammunition, framförallt grovkalibrig. Som Artilleri & Luftvärn rapporterade om i förra numret har Ukraina ställt ett önskemål till EU:s medlemsstater om att EU fram till första mars nästa år bidrar med en miljon 155 millimeters artillerigranater till det pågående kriget. Något som EU:s ministerråd accepterat. Men, detta löfte går just nu ganska trögt att infria då befintlig produktionskapacitet inom EU uppgår till 300 000–400 000 granater per år och hittills har, enligt flera uppgifter i medier, endast 225 000 granater garanteras för leverans till Ukraina. De fyra europeiska producenterna med förmåga och kompetens att tillverka 155 millimeters-ammunition har också mer eller mindre fulla orderböcker i flera år framöver. Som exempel kan nämnas att BAE Systems engelska fabrik är hårt belastad med att producera granater för inhemska behov och kommer så att vara fram till slutet av detta decennium. Dessutom vill inte ett antal länder, vilka är inte officiellt, tulla på befintliga förråd för att tömma sina lager under vad som skulle kunna betecknas som ”kritisk nivå”.

I ”stormens öga”

Ukrainska försvaret förbrukar enligt oberoende bedömare, lika mycket grovkalibrig ammunition per vecka som det svenska försvaret skjuter under loppet av ett år. 6

Mitt i ”stormens öga” finns Nordens enda tillverkare av 15,5 centimeters granater – Nammo med verksamhet i både, Sverige, Finland och Norge. Ett företag som bara inom loppet av några månader tagit emot flera beställningar från såväl norska som svenska staten på grovkalibrig ammunition. Och fler pockar på för att få tillgång till Nammos hårt belastade produktion där orderstocken idag är flera år fram i tid. Björn Andersson är affärsutvecklingschef för Nammos Artilleri & Luftvärn

I likhet med många andra inom försvarsindustrin upplever vi en efterfrågan på våra produkter som saknar motstycke under min yrkeskarriär.

svenska verksamhet och är involverad i arbetet att diskutera hur Nammos resurser kan nyttjas på bästa sätt: – I likhet med många andra inom försvarsindustrin upplever vi en efterfrågan på våra produkter som saknar motstycke under min yrkeskarriär. Vi har fått fler betydande ordrar inom loppet av det senaste året, vilket innebär att vår produktionskapacitet nu är belagd fram till åtminstone 2029. Nya kunder kan inte förvänta sig leverans förrän tidigast 2029. Vi arbetar dock intensivt med att genomföra åtgärder så att vi får en ökad kapacitet, förklarar Andersson.

Femskift Detta innebär bland annat att Nammos smältgjuteri i Karlskoga förbereder för att införa femskift, vilket inte har skett på flera decennier. – Vi studerar också hur vi kan öka produktionen, vilket innebär i alla fall en fördubbling, men en sådan åtgärd tar tid, kräver omfattande ekonomiska resurser och dessutom behöver följa gällande regelverk. Behovet är dock just nu mer än en femdubbling av nuvarande kapacitet, säger Björn Andersson. Ytterligare en komplikation i strävan med att utöka produktionen är att råmaterial som krut och sprängämnen också är en bristvara då krut används i en rad andra materielsystem som till exempel drivladdningar i robotar med mer. Nuvarande regering har också konstaterat att ”behovet av ammunition och en ökad produktionskapacitet är synnerligen brådskande”, vilket framgick av pressmeddelandet från Försvarsdepartementet i samband med att kaliberbunden ammunition Artilleri & Luftvärn

Ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskijs önskan om mer ammunition är en svår nöt för EU:s länder att knäcka. Björn Andersson från Nammo gör sitt bästa för att stötta det ukrainska försvaret. 7

och tillhörande tjänster som säkrar Sveriges försörjningssäkerhet avseende denna typ av materiel, förklarades som väsentlig säkerhetsintresse (VSI) för Sverige.

EU satsar 5,5 miljard kronor Inom EU har kommissionen beslutat att satsa 500 miljoner euro, cirka 5,6 miljarder kronor, i olika initiativ för att förstärka tillgången på ammunition. I gengäld förväntar sig kommissionen att de länder som anmäler intresse för att köpa ammunition ska bidra med ytterligare en miljard euro. Hur detta ska genomföras återstår att se men det råder ingen tvekan om att det kommer att bli något av en huggsexa om tillgången till ny ammunition. Inom EU är det just nu tre olika initiativ som delvis jobbar oberoende av varandra: 1) European Defence Fund (EDF) är ett initiativ som sponsrar forskning och utveckling men det har även vissa initiativ inom ammunitionsområdet där fonden bekostar ett antal olika utvecklingsuppdrag. 2) European Defence Industry Reinforcement through common Procurement Act (EDIRPA) är ett projekt där man genom att gå samman och upphandla gemensamt har förhoppningen om att europeisk industrin kan öka sin kapacitet och dessutom producera billigare. 3) Act in Support of Ammunition Production (ASAP) är ett trestegsprogram där första steget handlar om donationer av ammunition till Ukraina, andra steget om återanskaffning och tredje steget om investeringar i ökad kapacitet för ammunitionsindustri inom EU. ASAP har bett om att få in förslag för olika investeringar i början av oktober för att sedan analysera dessa och återkomma med ett beslut under våren 2024, preliminärt i april. Ett problem, som uppmärksammats är att investeringsprogrammen som föreslås kräver även stöd från det land där produktionsresursen ska etableras och industrin hävdar att tidsförhållanden då investeringarna ska förhandlas, förankras nationellt och dessutom planeras är orimligt kort. 8

Ett exempel på det omfattande stöd som Ukraina fått från de nordiska länderna är norska pansarvärnsvapnet M 712 som på bilden lastas ombord på transportplanet.

Stort medieintresse Det är inte enbart Artilleri & Luftvärn som uppmärksammar utmaningarna med att anskaffa ny artilleriammunition. Medier som tidigare inte visat särskilt stort intresse för försvarsindustrins situation har nu i flera stora artiklar och reportage belyst problematiken, bland annat Dagens Nyheter och även Dagens Eko. Dessa artiklar fokuserar bland annat på att europeisk försvarsindustri i många avseenden är anpassade för ett Europa i fred och inte som idag ett omfattande krig och industrin har svårt att växa till de produktionsnivåer som nu krävs. Steg tas dock mot en kraftig ökning både nationellt och internationell. I Sverige växer såväl Saab som BAE Systems produktionskapacitet men detta tar tid. Amerikanska Lockheed Martin och Raytheon har beslutat att fördubbla produktionen av pansarvärnsroboten Javelin vilket beräknas kunna vara genomfört tidigast 2027. Beslutet om att klassa kaliberbunden ammunition, i första hand 155 millimeter, som ”nationellt väsentligt säkerhetsintresse” välkomnas också av FMV:s främste företrädare för armémateriel, brigadgeneral Jonas Lotsne, chef för avdelning Armémateriel som själv haft god inblick i läget med tanke på sitt tidigare uppdrag som chef för Artilleriregementet i Boden: - Regeringens beslut innebär att vi på FMV mer skyndsamt kan genomföra anskaffningar i form av direktupphandlingar, men ger oss också möjlighet att lägga större beställningar med längre avtalstider, vilket främjar och bygger upp industrins produktionskapacitet, säger Lotsne till Dagens Nyheter. Artilleri & Luftvärn

Tactical UAS Routing

Manage your UAS routes in real-time, taking 3D map data and dynamic events into account > Keep your targets within line of sight while reducing the risk of being detected. > Avoid airspaces covered by enemy sensors. > Synchronize movement of your mobile GCS and UAS. > Find landing sites for operational or emergency use case.

carmenta.com Artilleri & Luftvärn

Sverige beställer divisionsartilleri för fem miljarder kronor

Största artilleriordern sedan haubits 77 Torsdagen den 14 september undertecknades mellan FMV och BAE Systems Bofors den största svenska beställningen av artilleripjäser sedan början av 80-talet. Detta var också dagen då det svenska divisionsartilleriet återskapades med 48 kommande Archerpjäser till Försvarsmakten och första divisionens artilleribataljoner. Den svenska ordern är den största beställningen som BAE Systems Bofors tagit emot sedan samarbetet om Archer mellan Sverige och Norge havererade. Signaturen på kontraktet från FMV:s företrädare, chefen för avdelningen Armémateriel, brigadgeneral Jonas Lotsne, även tidigare chef för Artilleriregementet, innebär att det svenska artilleriet i ett slag mer än fördubblades med tanke på bidraget av Archerpjäser som Sverige beslutat att skänka till Ukraina.

– Det är mycket viktigt för att få igång produktion av nya artilleripjäser till Försvarsmakten och ytterst angeläget att ersätta de pjäser vi levererar i samarbetet med Storbritannien för att stödja Ukraina och öka förmågan till artilleribekämpning enligt den försvarspolitiska inriktningen, säger Jonas Lotsne efter att ha genomfört den symboliska kontraktskrivningsceremoni i samband med försvarsmaterielmässan DSEI i London.

Några brittiska officerare, vars artilleri nyligen tog emot den första Archerpjäsen från BAE Systems Bofors i Karlskoga, besöker BAS:s monter under den stora amerikanska försvarsindustrimässan AUSA i Washington. Foto: Max Verner, BAE Systems Bofors.

Artilleri & Luftvärn

De kommande divisionsartilleripjäserna kommer att ha en åttahjulig lastbil från tyska RMMV som bärare till Archerpjäsen och får namnet Archer 8x8. Illustration: BAE Systems Bofors.

Anskaffningen är dels en ersättning för de pjäser som Sverige säljer till Storbritannien och skänker till Ukraina, dels en utveckling av det svenska försvarets artilleriförmåga i enlighet med det försvarspolitiska beslutet 2020.

Tidig ”julklapp” För BAE Systems personal, som i många år väntat på att ”proppen” någon gång ska lossna för Archerprojektet, kom beskedet på den nya order som en tidig julklapp. Värdet på ordern beräknas till fem miljarder kronor och med andra beställningar som bland annat den pågående ordern till Storbritannien på totalt 14 pjäser är produktionen av artilleripjäser säkrad i flera år framåt. Den första leveransen av divisionspjäserna planeras att ske under 2025. – Företaget har haft en stadig tillväxt och ökat antalet anställda successivt. Ett kontrakt som detta bidrar givetvis till att ytterligare förstärka tillväxten och att vi behöver bli ännu fler. Vi växer inte bara i Karlskoga, utan har precis också öppnat kontor i Karlstad och tittar även på andra platser, såsom Örebro, säger BAE Systems Bofors kommunikationsdirektör, Henrik Hedberg. Artilleri & Luftvärn

Pjäsen som nu ska bilda stommen i de kommande divisionsbataljonerna kallas för Archer 8x8 vilket innebär att bäraren som hittills varit ett dumperchassi från Volvo nu byts till en åttahjulig lastbil från tyska Rheinmetall Man Military Vehicles (RMMV). Första divisionens chef, brigadgeneral Rickard Johansson välkomnar tillskottet av artilleripjäser till hans förband: – Det är positivt att divisionen nu– utan att tappa tempo – kan fortsätta utvecklingen med indirekta bekämpningssystem, säger brigadgeneral Rickard Johansson. Inte sedan artillerislakten i samband med försvarsbeslutet år 2000 har det funnits ett divisionsartilleri operativt i Försvarsmakten. Innan detta, för artilleriet, ödesdigra, försvarsbeslut som reducerade antalet artilleriregemente från fyra till ett, förfogade divisionen (tidigare benämnt fördelning) över totalt 13 artilleribataljoner fördelat på: 8-10 fördhaubitsbataljoner med haubits 155 F (Fransyska, red:s anm.) samt tre fördkanonkompanier med bandkanon. I tidigare organisationer före år 1996 hade varje fördelning ett underställt artilleriregemente, vilket tillsammans innebar sjutton bataljoner varav en bataljon på Gotland med 15,5 centimeters pjäser. 11

Första spadtaget för nya Luftvärnshallen Efter flera års planering och projektering är nu det första spadtaget för den nya Luftvärnshallen genomfört. En kombinerad utbildnings- och verkstadshall på totalt 24 000 kvadratmeter som ska härbärgera luftvärnssystem 103 Patriot. Det symboliska spadtaget sattes i jorden torsdag den 19 oktober och om drygt två år ska hallen vara klar att tas i bruk mellan regementsområdet och flottiljområdet på Halmstads garnison. Det är en mäktig byggnad som nu byggs i nordvästra delen av Galgberget, mellan Lv 6 regementsområde och Försvarsmaktens tekniska skola vid det gamla flottiljområdet. Förutom utbildningslokaler och förvaringsplatser kommer hallen att ha lokaler för materielunderhåll, simulatorutbildning, samlingssal, kontor, omklädningsrum och teknikutrymmen. Projektet innebär också att rangerytor, vägar samt staket med grindar uppförs. – Den här hallen är till för att öka förmågan inom luftvärnet och vi ser verkligen fram emot att få en ändamålsenlig lokal till vår personal och materiel, förklarade tillförordnade regementschefen, överstelöjtnant Jan Ohlson i samband med att spadtaget togs.

Byggnaden beräknas vara klar första kvartalet 2026 och entreprenör för projektet är NCC. Fortifikationsverket är formell beställare och leder projektet. Investeringen som godkändes av regeringen i maj 2022 är på 1,3 miljarder kronor. Hallen byggs samtidigt som hela kasernområdet rustas upp då samtliga kaserner under en flerårsperiod ska få ny ventilation samt en allmän upprustning. Det innebär att tillfälliga lösningar nu har etablerats i form av ett antal kontorsmoduler där personalen har sina arbetsplatser. För att underlätta transporter till bland annat den nya Luftvärnshallen men även slippa att åka med tunga fordon genom friluftsområdet Galgberget planeras också en ny förbindelseväg (Garnisonsvägen) att byggas mellan flottilj- och regementsområdet via Vapnöfältet.

T.v. Luftvärnsregementets tillförordnade chef, överstelöjtnant Jan Ohlson och Fortifikationsverkets förvaltare Jan-Erik Bergendahl presenterar en skiss om hur delar av Luftvärnshallen kommer att se ut. Foto: Alexander Gustavsson, Lv 6. T.h. Den 19 oktober togs det symboliska första spadtaget av Fortifikationsverkets förvaltare Jan-Erik Bergendahl tillsammans med Lv 6 tillförordnade regementschef, överstelöjtnant Jan Ohlson och entreprenören NCC:s divisionschef, Niklas Sparw. Foto: Alexander Gustafsson, Lv 6

Artilleri & Luftvärn

WE ARMOR IT.

Letters. Words. Codes. Coordinates. Orders. Every moment vital information is transmitted around us and at risk. Enter MilDef. We create rugged IT solutions for the harshest conditions and most challenging environments, which prevent your information from being interrupted, intercepted or disrupted. Put simply; we armor your IT, when and where the stakes are the highest.

Artilleri & Luftvärn

Dubbelt chefsbyte på A 8 i Boden

Stephan och Daniel tar över There’s a new sheriff in Boden. His name is Stephan Sjöberg. Sedan slutet av juni leder Stephan Sjöberg verksamheten vid Bodens Artilleriregemente, A 8. En överste med bakgrund inom underrättelsetjänst och nu senast arméns planeringschef. Tisdagen den 27 juni överlämnade arméchefen, generalmajor Jonny Lindfors, standaret till Stephan Sjöberg som nu efterträtt överste Magnus Ståhl. Under sitt tal vid installationshögtiden framhöll Sjöberg det goda renommé som förbandet har i Försvarsmakten: – I min tidigare befattning som planeringschef för armén har jag följt regementets utveckling. Jag har också arbetat med några av er och det är med både ödmjukhet och stolthet som jag tar emot förbandets fana och chefskap. Bodens Artilleriregemente är vida känt för sin professionalism, plikttrohet och lojalitet mot uppgiften, deklarerade Sjöberg. Han började sin militära karriär 1991 med värnplikt på beredskapsplutonen vid P10 i Strängnäs. Efter att ha arbetat som teknisk officer under en period bytte han bana och fortsatte vidare mot Högkvarteret där Sjöberg haft en rad olika befattningar genom åren. Efter tjänstledighet för tre terminers studier i Frankrike genomförde Sjöberg nya studier vid FHS stabsprogram som senare ledde till en examen i nationalekonomi. 14

Bra magkänsla Chefsprogrammet innebar nya befattningar vid Högkvarterets Ledningsstab, följt av arbete på Försvarsdepartementet som militär sakkunnig. De senaste tre åren har Stephan Sjöberg tjänstgjort vid nyinrättade arméstaben om planeringschef. Under sin karriär har även översten hunnit med tre internationella insatser (Libanon, Bosnien och Kongo). – A 8 är ett förband med bra rykte, ett regemente som är väl fungerande i en tid där funktionen artilleri är otroligt efterfrågad. Känslan i magen över att komma till A 8 är väldigt positiv och inspirerande. Det känns bra att komma till en ny plats, jag känner relativt få på förbandet så det ska så klart även bli roligt att lära känna alla, säger den nytillträdde chefen.

Artilleri & Luftvärn

Hur ser du på ditt uppdrag som regementschef? – Som chef vill jag att vi internt behåller bra rutiner och framför allt det synsätt på människor och individer som regementet genom åren har lyckats väldigt bra med att utveckla. Externt måste vi alla på förbandet vara medvetna om att den stabilitet och lugn som vi har varit vana vid sedan tidigare kopplat till förbands- och krigsförbandsproduktion framöver inte kommer att vara lika stabilt. Detta med påverkan på den tillväxt vi har framför oss, andra förbands behov av vår kompetens och med alla de stöduppgifter regementet har vilket kräver nya arbetssätt och metoder. Hur ser du på artilleriet och funktionens utveckling och framfart – hur hanterar vi denna tillväxt på bästa sätt? – Nyckelorden kommer att vara realiserbarhet och prioriteringar. De planer vi lägger måste vara realiseringsbara och det måste finnas tydliga prioriteringar på vad vi ska göra och i vilken ordning. Avstampet för allt är rimligen tillväxten med förbandsproduktionen av värnpliktiga. Fyller vi inte på underifrån med unga förmågor, kommer vi på lång sikt inte kunna hantera våra uppgifter. Här blir det såklart viktigt att vi får styrningar och just prioriteringar från högre chef. Jag uppfattar dessutom att vi har bra och kompetenta individer från artilleriet spridda på högre positioner inom både FM och FMV som så klart underlättar denna hantering. Relationen med Bergslagens artilleriregemente och chefen A 9 blir naturligtvis också viktig för artilleriets utveckling och tillväxt. Stephan Sjöberg är född och uppvuxen i Stockholm. Fritiden spenderar han gärna på böljan den blå och helst i den egna motorbåten. Redan från barnsben har skärgården och båtlivet varit ett tydligt inslag i Stephans liv då hans pappa ofta tog med honom ut för att segla. Stephan har även en stor passion för Frankrike, ett land han gärna besöker när tid ges då vänner och bekanta återfinns just här. Flytande franska kan han också. Hemma i Stockholm har han också sedan en längre tid varit engagerad i olika ungdomsverksamheter, främst i förorter som Järva. Artilleri & Luftvärn

Överste Stephan Sjöberg är från och med juni i år ny chef för Bodens Artilleriregemente, A 8.

Det är inte bara en ny regementschef som tillträtt i ledningen för A 8. Efter tio år som förbandsförvaltare har nu regementsförvaltare Peter Hemphälä fått en ny befattning och efterträds av värmlänningen Daniel Hellberg som tidigare varit skolförvaltare vid ArtSS. – Peter har varit en klippa i sin befattning och har ett stort förtroende hos många officerare och soldater. Jag är tacksam för den stabila grund Peter har byggt upp som jag nu kan bygga vidare på, säger Daniel Hellberg. Han inledde sin militära karriär som värnpliktigt pjäskompanibefäl vid dåvarande A 9 i Kristinehamn år 1999. Efter genomförd yrkesofficersexamen arbetade Hellberg vid Noraskoga kompani fram till avvecklingen av A 9. Under kommande år hade han befattningar vid både Trängregementet i Skövde samt Ledningsregementet i Enköping innan flyttningen till Boden gjordes 2008. Daniel Hellberg har fru och två söner och ägnar mycket av sin fritid åt att träna sönernas handbollslag. Blir det sedan någon tid över ägnas denna gärna åt såväl jakt som fiske. Text: Viktoria Välilä, infoavd. A 8 samt redaktionen

Perspektivstudien, del 2

Rysk förmåga till militära operationer dimensionerar Försvarsmaktens behov I förra numret redovisade överstelöjtnant Håkan Hörstedt hur Försvarsmaktens omfattande studieverksamhet är organiserad och strukturerad. I denna artikel presenterar Hörstedt en sammanfattning av förra årets Perspektivestudie (PerP) som ligger till grund för den fortsatta utvecklingen av Försvarsmakten fram mot år 2040. Vilka förmågor är prioriterade och vilka förmågor kan vi prioritera bort? Vilka teknologier behöver Försvarsmakten satsa på och vilka förband behövs redan idag byggas för en färdig förmåga 2040? ”Basen som förra årets perspektivstudie vilar på är den militärstrategiska analysen med sin utgångspunkt i en omfattande omvärldsanalys. Analysen är uppbyggd kring bedömningar avseende flera trender och tendenser som på lång sikt bedöms påverka internationell och svensk säkerhet. 16

Här kan nämnas ekonomi, samhällsutveckling, klimatförändringar, teknikutveckling och militära trender. Analysen kartlägger även aktörer som verkar i olika regioner och hur deras agerande bedöms kunna påverka svensk säkerhet. Nedan följer några axplock i operationsmiljön som sticker ut och förtjänar att lyftas fram. Artilleri & Luftvärn

1872 A RT

DE VÄRL

Sedan

ÖR

ÄLDSTA TI

RIFT SK

ILLERIS

Teknikutveckling går mycket fort och ibland så fort att den är svår att förutse. Ett intressant område är mänsklig förstärkning där möjligheterna att förstärka soldaternas förmåga både fysiskt och kognitivt. Vapensystem som färdas med mycket höga hastigheter kanske i kombination med signaturanpassning, hypersoniska vapen, gör att upptäckt och bekämpning blir svårare då reaktionstiderna blir kortare. Telekrig och elektromagnetiska vapen såsom High Power Microwave (HPM) och lasersystem för bekämpning, kommer att öka i tillämpning och utgöra ökade hot mot både sensor-, verkans- och ledningssystem. Förmågan att tillverka mer ”skräddarsydda” kärnvapenstridsdelar har ökat. Detta i kombination med ökad precisionsförmåga ger en effektiv verkan i kombination med lägre nivå på indirekta skador, vilket i sin tur riskerar att sänka tröskeln för användning av kärnvapen.

Informationsdomänen Operationsmiljön består av fem domäner; sjö, mark, luft, cyber och rymd, till detta kan informationsmiljön läggas. Motståndaren opererar i alla domänerna samtidigt och förmågan till samordning bedöms bli bättre. Särskilt intressant är informationsdomänen, att kontrollera informationen och flödet av densamma handlar om att äga sanningen. Att motståndaren kan genomföra långräckviddiga precisionsbekämpningar, tillsammans med hot från obemannade flygfarkoster är utmaningar att hantera i den nära framtiden. Hot mot satelliter och rymdsystem påverkar vår förmåga till navigation och kommunikation. Till detta ska föras vår alltmer långtgående digitalisering och de hot av olika grad som kan riktas mot system som vi är beroende av så väl i våra förband som i samhället i övrigt. Artilleri & Luftvärn

Förra årets Perp-studiie pekar tydligt på vikten av att kontrollera information och flödet, vilket i sin medger ägandet av informationsdomänen och sanningen.

Ökad betydelse för havsbotten Havsbotten bedöms få en ökande militär betydelse i framtiden. I takt med utbyggnaden av vindkraftsparker, el-, fiber och teleledningar, gas- och oljeledningar och brytning av naturtillgångar, viktiga mineraler, på havsbotten kommer medföra att betydelse av att ha kontroll på havsbotten ökar. Krigets nya karaktär, benämns även hybridkrigföring och är väsentligt att lyfta fram vid utformningen av en framtida försvarsmakt. Det finns likheter med hur vi upplevde tiden under kalla kriget men jag skulle vilja hävda att det nu sker på ett mera utstuderat och målmedvetet sätt för att påverka stater i en viss riktning. Regionalt och lokalt höjs konfliktnivåer till nivån under vad som i FN-stadgans artikel 51 definieras som ”väpnat angrepp”. Ett ständigt eskalerande och de-eskalerande upp mot denna nivå kommer att skapa en osäkerhet i underrättelseinhämtningen och på sikt att slita ut både Försvarsmakten och samhället i övrigt. Detta agerande kompletteras och kombineras med sabotage, påverkans- och cyberoperationer 17

parallellt med ekonomiska och diplomatiska påtryckningar. När motståndaren verkligen väljer att gå över gränsen för det tillåtna ska alla aktiviteter vara förnekbara för motståndaren.

Rysk hotbild dimensionerande Resultatet av den militärstrategiska analysen ovan kan sammanfattas som att den dimensionerande hotbilden mot Sverige utgörs av Rysslands förmåga att genomföra militära operationer. Ytterst är denna beroende av politiskt styre, ekonomi och samhällsutveckling. Krigets nya karaktär ger vid handen att hoten inte enbart är militära utan behöver hanteras av samhället som helhet vilket led till att ett starkt totalförsvar måste återetableras. Som medlemmar i en allians (Nato) behöver Försvarsmakten (FM) dimensioneras, dels för försvar av det egna territoriet, men även för att kunna utföra militära operationer på allierads territorium. Den accelererande teknikutvecklingen går det inte att stå utanför, utan denna kräver satsningar på forskning och utveckling. Resultaten av detta behöver tas om hand och på sikt implementeras i förband såsom materiel och metoder. Deltagande i operationer ledda av en allians och tillsammans med allierade ställer krav på såväl förmåga att genomföra gemensamma operationer som ett ökat krav på interoperabilitet. Digitaliseringen och samhällsutvecklingen gör att våra tekniska system måste skyddas mot cyberangrepp parallellt med att informationsmiljön skyddas mot angrepp som underminerar samhället. Tillväxten i Försvarsmakten måste ske stabilt och långsiktigt samtidigt som den snabba utvecklingen gör att tillväxten måste kunna ske flexibelt, anpassat utifrån en förändrad hotbild. Efter genomförda analyser har studiearbetet mynnat ut i ett Försvarskoncept mot år 2045 som ligger till grund för det fortsatta arbetet med förmågebehov, operativt ramverk och framtida strukturer.

Försvarskonceptet bygger på att det ska vara krigsavhållande och ständigt försvara vårt politiska oberoende mot yttre påverkan och aktiviteter. Detta sker genom ett aktivt försvar där samordning mellan beredskap, insatser och övningar verkar förebyggande. Trovärdig förmåga till väpnad strid är kärnan i försvarskonceptet och för vår förmåga att skydda Sverige och är samtidigt kärna i det aktiva försvaret. Vår förmåga att möta väpnade och andra angrepp ska tydligt kommuniceras. Detta förutsätter en ständig utveckling och förbättring av vår krigföringsförmåga, som allierad i Nato stärks denna förmåga ytterligare. Ett flexibelt beredskapssystem där Försvarsmakten har större handlingsfrihet med de olika beredskapsstegen tillsammans med hög status på förbanden gör att beredskapen och förmågan på ett enklare sätt kan anpassas efter omvärldsläget. Uthålligheten innebär att FM vid ett väpnat angrepp har tillräckligt med resurser för att stå emot fiendens aktiviteter under en lång tid utan att nötas ned.

Ökad bredd av förmågor En mer avancerade och komplex motståndare som rör sig under och kring gränsen för vad som definieras som väpnat angrepp kräver också att FM utvecklas med förmågor i en riktning som kan hantera detta. Detta innebär en ökad förmågebredd med till exempel rymd-, cyber- och långräckviddiga förmågor. Flexibilitet uppnås dels genom att tillgängligheten ökas med ett utvecklat beredskapssystem och möjligheten att skapa tillfälligt sammansatta förband. För att vår förmåga inte ska urholkas måste tekniska system hållas moderna genom utveckling och nyanskaffning. För att kunna kravställa systemen behöver ny teknik identifieras och den militära nytta beskrivas. Samtidigt måste system av olika generationer kunna samexistera när förband sätts samman. En effektivare samverkan mellan FM och civila försvaret ger ett starkare försvar som bättre står emot angrepp mot sam-

Artilleri & Luftvärn

hället och bidrar till en ökad tröskeleffekt. En ökad integration med civila myndigheter med möjlighet att utbyta information och lägesbild stärker den totala motståndskraften. Som allierad i Nato ställs liknande krav på att kunna verka med andra nationers förband och organisationer vilket ger en ökad regional säkerhet.

Bättre skydd mot cyberattacker Samordnar man insatser i de olika domänerna mot ett gemensamt mål uppnås synergier och en överlägsenhet kan uppnås. Detta förutsätter en stark integration av bland annat sensorer, verkanssystem och ledning. FM behöver fortsätta sin utveckling både tekniskt och metodmässigt för att kunna genomföra gemensamma och samtidiga operationer nationellt och tillsammans med allierade.

Artilleri & Luftvärn

Det moderna kriget omfattar inte enbart kinetisk påverkan i form av kulor och krut utan även icke-kinetiskt verkan inom cyberdomänen, informationsmiljön och det elektromagnetiska spektrumet. Försvarsmakten behöver utveckla förmågan till skydd mot cyberattacker likväl som förmågan att kunna verka i cybermiljön. Våra tekniska system (sensorer och sambandssystem) behöver skyddas mot påverkan inom det elektromagnetiska spektrumet, likväl som vår förmåga att påverka motståndarens system behöver öka. En god situationsförståelse bidrar till att förstå vad som händer och därigenom kunna fatta väl avvägda beslut. Därmed skapas också en flexibilitet i beredskapssystemet som i sin tur bidrar till tillgänglighet och att resurser inte nöts ned i längden. Situationsförståelsen är också en viktig del för att upptäcka dold påverkan mot nationen. 19

att studien skulle startas om med ett Nato-fokus. Studiearbetet fortsatte på inslagen väg med fortsatt styrning mot att slutrapporten skulle lämnas in den första november förra året i stället för första april 2024. Därmed kortades studietiden med knappt sex månader.

Bortprioriterade förmågor

Enligt slutsatserna i Perp-studien måste det svenska försvaret fortsätta och öka takten av digitalisering för att nå en ökad effekt av ledningssystem. Ett system som måste vara robust och redundant på alla nivåer.

Ledningsövertag När vi uppnår ledningsövertag har vi en fördel gentemot fienden. För att uppnå detta behöver ledningssystemet transformeras och digitaliseras vilket ger en ökad effekt. Tillgängligheten till korrekt information snabbar upp beslutsprocesserna. Ledningssystemet måste vara robust och redundant på alla nivåer. En god förmåga till skydd skapar möjlighet till att kunna verka under och efter en bekämpning. FM behöver öka förmågan att stå emot insatser från massförstörelsevapen, nukleära, biologiska och kemiska. Förmågeökningen behöver anpassas till Natos kravbild och spänner över fortifikatoriskt skydd, skydd mot massförstörelsevapen och till luftvärn. När studien pågått ungefär ett år bröt kriget i Ukraina ut och röster för ett Nato-medlemskap höjdes. Med politiska beslut om att ansöka om medlemskap Nato kom också kravet på utökad försvarsbudget till två procent av BNP. Perspektivstudien fortsatte sitt arbete trots argumentation för 20

Arbetet med att prioritera och väga av strukturer och förmågor fick skyndas på och listan med förslag om vilka förmågor som kan prioriteras bort blev lång. Motiven var att ”Nato kan fixa denna förmåga…” och oftast kom förslagen från andra än de som företrädde förmågan. Listan med vilka förmågor vi behöver istället blev lika lång den och här var argumenten snarare ”Se på Ukraina, dom har haft framgång med…”. I takt med att vi började förstå kriget i Ukraina och Natos process och tidsförhållandena för förmågebyggande blev diskussionerna något mer nyanserade. Nu gäller det att bygga en stabil och bra bas med ett robust totalförsvar och grunden för ett starkt militärt försvar. Det vill säga lägga grunden för ett motståndskraftigt nationellt försvar som också är ett av kraven för medlemskap i Nato och nämns i artikel tre i det Nordatlantiska fördraget. Detta går också att uttrycka som en överste från Nato ACT (Allied Command Transformation, ungefär Natos utvecklingskommando): ”fråga er inte vad Nato kan göra för er utan vad ni kan bidra med till Nato?”. Berättelsen ovan är en kort redogörelse, och inte fullständig bild, för resultatet i Perspektivstudien, om att bedriva studier på hög nivå i FM och en personlig reflektion kring arbetet. Vill du dyka ned djupare i processen, omvärldsanalysen, resultatet eller något annat rekommenderas varmt studierapporten ”Ett starkare försvar för en utmanande framtid” (FM2022-199 79:15). Rapporten som är välskriven och ganska lättläst, behöver inte läsas från pärm till pärm utan kan med fördel läsas styckevis och delt.” Text: överstelöjtnant Håkan Hörstedt Artilleri & Luftvärn

Officiell stridserfarenhet efter mer än 50 år

Positiva rapporter om robot 70:s verkan i Ukraina Svenska luftvärnrobotsystem 70 (RBS 70), som många värnpliktiga skyttar skjutit med under kontrollerade förhållanden har nu efter flera decenniers tjänst i Försvarsmakten, internationell stridserfarenhet. I Ukraina rapporteras 70-robotar skjutit ned ett antal ryska attackhelikoptrar, attackplan och kryssningsrobotar. I både sociala medier och traditionella medier har den senaste tiden ett antal rapporter förekommit om hur ukrainska robot 70-skyttar framgångsrikt bekämpat ryska flygföretag.

Bekämpat attackhelikoptrar

– Naturligtvis har vi också tagit del av dessa rapporter men med tanke på att strider pågår i detta nu kan vi inte kommentera något om hur systemet har verkat och verkar, säger Per Järbur, affärsutvecklare inom Saab Dynamics som tillverkar luftvärnssystemet till Artilleri & Luftvärn.

SVT:s Aktuellt sände ett detaljerat inslag den 15 maj om bekämpningar med robot 70 i Ukraina. Även Svenska Dagbladet har i artiklar berättat om att 47:e mekaniserade brigaden hävdar nedskjutning av två attackflygplan (SU 25) samt åtta helikoptrar vid fronten i närheten av Robotyne i regionen Zaporizhja samt Bakhmut. Ukrainska försvarsmakten har också i sina digitala kanaler publicerat uppgifter om nedskjutna flygplan tack vare det svenska stödet med robot 70 med tillhörande sensorer, i första hand radarsystemet PS 70. I dessa filmer sägs det att robotsystemet använts för att skjuta ned bland annat tre ryska Ka-52 attackhelikopter samt ett antal kryssningsrobotar. Från ukrainska källor framkommer i dessa dagar ett behov om att få ytterligare robotar. Framförallt är behovet stort av robotar med förmåga att bekämpa mål på avstånd längre än sex kilometer. Från tillverkaren Saabs håll har det varit tämligen tyst med kommenterar då företaget valt att inte ge några kommentarer med tanke på operativ sekretess.

Ett bevis, enligt ukrainsk media, på verkan av luftvärnssystem mot ryska stridsflygplan. På bilden är det ett ryskt attackflygplan av typen SU-25 som framgångsrikt bekämpats.

Artilleri & Luftvärn

Någonstans vid frontlinjen i Ukraina poserar en robot 70-skytt från 47:e mekaniserade brigaden. En skytt som snabbutbildats på svensk mark av Luftvärnsregementets personal.

– Innebär detta att ett system, som vissa anser spelat ut sin roll med tanke på kraven på längre stridsavstånd, nu kan få en renässans? – Det är ingen tvekan om att ett system som RBS 70 har en viktig plats i moderna stridsmiljöer. Detta gäller såväl de versioner som Försvarsmakten idag opererar med samtidigt som vi också ser att intresset är högt för vår nya version, robot 70 NG, säger Per Järbur.

Effektiv utbildningsinsats Bara någon vecka efter att regeringen fattat beslutet om att stötta Ukrainas kamp med robotsystemet inleddes under stor operativ sekretess utbildning i Luftvärnsregementets regi av ukrainska soldater och befäl. Under några intensiva veckor utbildades ett antal ukrainska soldater och fick öva både i simulator och mot skarpt anflygande mål, till exempel helikoptrar. – Med bara några veckors förberedelsetid lyckades vi genomföra något som aldrig gjorts tidigare. Alla bidrog med sin kompetens och strävade mot ett tydligt mål; att skapa en unik utbildning för ukrainarna. De kom direkt från fronten och var påtagligt motiverade att lära sig saker. Bland den svenska personalen finns en oerhörd stolthet över att ha fått varit en del av detta, säger på Försvarsmaktens webbplats överstelöjtnant Jimmy Wilhelmsson, luftvärnsbataljonens chef. 22

Artilleri & Luftvärn

One Partner for all Missions One Partner for all Missions

HX2 4x4 som bärare till 120 mm grk MWS120, från Rheinmetall Norway.

HX2 8x8 som bärare till 155 mm ARCHER, från BAE Systems Bofors.

FORCE PROTECTION IS OUR MISSION.

Rheinmetall Defence är en komplett leverantör och levererarDefence system och inom områdena: Rheinmetall är kompetens en komplett leverantör och

levererar system och kompetens inom områdena: ■ Specialammunition ■ Transportfordon ■ Bärgningsfordon Transportfordon ■ Reparations- och underhållsfordon ■ Bärgningsfordon ■ Stridsutrustning ■ Reparations- och underhållsfordon ■ Artilleri- och granatkastarammunition ■ Stridsutrustning ■ Stridsvagnsammunition ■ Artilleri- och granatkastarammunition ■ Stridsvagnsammunition

■

Stridsvagnar och stridsfordon Specialammunition Indirekta eldsystem ■ Stridsvagnar och stridsfordon ■ Ledning och samband ■ Indirekta eldsystem ■ Simulering och träningsutrustning ■ Ledning och samband ■ Logistiklösningar ■

■

■ ■

Simulering och träningsutrustning Logistiklösningar

För mer information: www.rheinmetall-defence.com

För mer information: www.rheinmetall-defence.com Artilleri & Luftvärn

A RT

Ställde två krav – Försvarsmakten i sin tur skickade ut en förfrågan till ett antal förband men ingen räckte upp handen. Då fick jag ett samtal från chefen för Försvarsmaktens idrottsverksamhet (FMIF), Jan-Henrik Bäck, om att Halmstad skulle vara en bra ort för arrangemanget. Det höll jag med om men förde också fram två krav för att vi skulle åta oss arrangemanget - pengar till att bygga en ny hinderbana och dessutom digitalisering av skjutbanorna, berättar dåvarande regementschefen, idag ställföreträdande arméchef, brigadgeneral Anders Svensson. – Kraven som vi fick gehör för har idag resulterat i att Halmstad och dess garnison förfogar över en anläggning för militär femkamp i absolut världsklass, hävdar jag, konstaterar generalen. Covidpandemin satte dock stopp för arrangemanget och det två gånger om, först 2020 och sedan 2021. – När jag blev chef för garnisonsenheten efter att min chef, Joachim Bergquist, hastigt gick bort ärvde jag uppgiften att leda planeringen inför VM. Lyckligtvis var redan de stora 24

DE VÄRL

1872

ILLERIS

Söndagen den 27 augusti avslutades ett femårigt planeringsarbete med slutligt genomförande för major Joakim Roth och hans medarbetare vid Luftvärnsregementets garnisonsenhet i Halmstad. Medarbetare som lagt ned hundratals arbetstimmar på att planera och genomföra, enligt merparten av de deltagande länderna, ett mycket uppskattat och proffsigt arrangerat världsmästerskap i militär femkamp. Det började 2018 då Sverige via den militära idrottsorganisationen CISM (Conseil International du Sport Militaire) där Sverige sedan många år tillbaka är medlem, fick frågan om att arrangera VM år 2020. CISM bildades 1948 och har idag 140 medlemsländer och arrangerar mästerskap i totalt 26 olika idrotter.

Sedan

Idel lovord när VM i militär femkamp avgjordes

ÖR

ÄLDSTA TI

RIFT SK

Halmstads Garnison värd för framflyttat världsmästerskap

investeringarna genomförda och vi kunde fortsätta med detaljplaneringen, konstaterar Joakim Roth när han pustar ut på sitt tjänsterum efter en av VM-dagarna.

Dubbel succé Han kan också stolt notera att lovorden öst över honom och hans skara av medarbetare som genomfört resonemanget. ”Proffsigt”, ”bästa VM jag upplevt”, ”svårt att slå detta för kommande arrangörer”, ”strålande publikarrangemang” är ett urval av de superlativer som såväl deltagare som officiella nationsdelegater framförde under och efter tävlingsdagarna. Även sportsligt blev det en succé för det svenska laget då damerna knep silvermedaljen i lagklassen. Åt världsnationen Kina och deras heltidsproffs stod inte mycket att göra men i den individuella tävlingen överraskade Siri Englund från Örebro rejält med att bärga Sveriges första VM-guld någonsin för damer. Dessutom slogs sig Siri in mellan kinesiska fullblodsproffsen, sergeanterna Yong Hua Ma och Danyang Han. Som grädde på moset slogs även personliga rekord i parti och minut av svenskarna, bland annat Elin Strömblad. Minnesgoda läsare kanske kommer ihåg när Elin porträtterades i Artilleri & Luftvärn för ett antal år sedan. Då som vinnare av Gladiatorerna och officer på Artilleriregementet i Boden. Idag utbildar hon sig till instruktör i fysiskt stridsvärde och träning. Artilleri & Luftvärn

Det verkar kanske lite kaxigt men vi har hela tiden strävat efter att genomföra tävlingarna på högsta nivå.

Siri Englund och Elin Strömblad ingick i det svenska damlaget som lyckades med bedriften att slå världsnationen Brasilien i lagtävlingen. Åt heltidsproffsen från Kina var det inte mycket att göra åt...

– Det har verkligen varit en bra tävling för mig och ett mycket bra arrangemang av Luftvärnsregementet och Halmstad. Jättefina anläggningar och mycket proffsigt genomfört, berömmer Elin efter det tuffa hinderbanemomentet där hon och Siri slutade etta och tvåa individuellt. En anledning till lovorden från deltagande och de deltagande nationerna kan vara det motto som Joakim Roth och hans stab slog fast under planeringsarbetet - bra är inte tillräckligt bra! – Det verkar kanske lite kaxigt men vi har hela tiden strävat efter att genomföra tävlingarna på högsta nivå. Visst har det tagit mycket kraft för min enhet men samtidigt har det varit värt arbetet när vi nu får så mycket positiv feedback från deltagarna och deras delegationer. Men, jag ska vara ärlig och säga att kommande ledighet är välbehövlig för alla oss som jobbat lång tid med att planera och genomföra mästerskapet. Det blir skönt att gå hem några dagar efter att alla deltagare tryggt lämnat Halmstad. Artilleri & Luftvärn

Förre Kristinehamnsartilleristen, majoren Joakim Roth (t.h.) som idag arbetar vid Luftvärnsregementet hade uppgiften att planera och genomföra världsmästerskapet i militär femkamp. Överstelöjtnant Peter Jakobsson, (t.v) hade rollen som ordförande för organisationskommittén och "VM-general". 25

Överst t.h. norska Ingrid Ogsnes (mitten) deltog för första gången i ett VM och får råd av sin mer erfarna kollegor. Överst t.v. Elin Strömblad, som tidigare arbetade vid dåvarande Artilleriregementet i Boden, forsar fram på hinderbanan. Nederst, t.v: Nitton nationer deltog i årets mästerskap. Nederst t.h: En aktivitet under VM-dagarna var "prova på Sverige" då de tävlande fick smaka på bland annat julmust, sill messmör och saltlakritsgodis. Sistnämnda var nog den minst uppskattade att döma av den grimaserade minen på ett antal ansikten.

Inte störa ordinarie verksamhet En utmaning säger Joakim Roth har varit att få övriga delar av garnisonens förband att inse vidden av ett VM-arrangemang. – Vi hade hoppats på att få 25 deltagande nationer. Nu blev det 19 och alla dessa länder har naturligtvis höga förväntningar på oss som VM-värdar. Samtidigt har vi också balanserat vår planering med att inte för mycket störa Lv 6:s ordinarie verksamhet. Vi har velat göra ett VM som är tämligen enkelt, även om vi hade betydligt större ambitioner 26

initialt, men samtidigt mycket proffsigt. Jag tror också att vi har lyckats med detta! Som lite kuriosa kan nämnas att under veckan har över 150 funktionärer varit aktiva med att genomföra tävlingarna, 400 portioner lunch har serverats dagligen, liksom ett par hundra frukostar. – Vi har också dagligen beställt 500 energibars men riktigt så många har inte gått åt och 75 flak vatten, berättar Daniela Sigemark som arbetat med logistiken. Artilleri & Luftvärn

Brigadgeneral Svensson konstaterar också att ett världsmästerskap i militär femkamp sätter fokus på en soldats viktiga förmågor – fysiken. – En robust kropp kräver allsidig träning. Träning som hjälper oss att bli starkare, uthålligare men också smidigare för att till exempel klara av längre marscher och oväntade rörelser. I detta sammanhang har jag väldigt svårt att se en annan typ av enskild idrottsgren som på bättre sätt omhändertar alla dessa områden än de grenar som ingår i femkamp, säger Anders Svensson. Både han och Jan-Henrik Bäck betonar båda att fysisk träning är den bästa förberedelsen inför olika scenarion som en soldat kan ställas inför. – Världsmästerskapet i militär femkamp har övertygat mig om att vi ska dra nytta av våra mångkamper i utbildningssituationer och vid förbandens program för fysisk träning. Dessa idrotter gagnar även vår förmåga att hantera eldhandvapen och handgranat, säger Anders Svensson.

Nya fysiska krav 2024 – Just mångsidighet i träningen är något som kommer att vara framträdande i de nya kraven som införs i FM FysS 2.0 som lanseras nästa år med den nya benämningen Militär fysisk träning, tillägger Jan-Henrik Bäck. – Idrott är en viktig del av Försvarsmaktens verksamhet då vi bland annat varje vecka investerar i tre timmars träningstid per anställd. Det är också en ledarskapsfråga för chefer på alla nivåer att skapa förutsättningar för medarbetarna att delta i tränings- och tävlingsverksamhet. Chefer har ett särskilt ansvar att vara förebilder antingen genom att själva delta i tävlingar eller att vara närvarande och heja fram de tävlande, säger Anders Svensson, som själv var en av de som dagligen hejade fram deltagarna i de fem grenarna; skytte, hinderbana, handgranatkastning, hindersim samt terränglöpning.

Under tävlingsdagarna arbetade cirka 150 funktionärer, såväl militärer som civila vid Halmstads garnison med de olika tävlingsmomenten.

Resultat, VM i militär femkamp, Halmstad Herrar, individuellt: 1) Douglas Castro, Brasilien 2) Nils Kirchhöfer, Tyskland 3) Pascale Remmele, Tyskland Damer, individuellt: 1) Siri Englund, Sverige 2) Yong Hua Ma, Kina 3) Donyang Han, Kina Herrar, lagtävling: 1) Tyskland 2) Brasilien 3) Kina Damer, lagtävling: 1) Kina 2) Sverige 3) Brasilien

FAKTA - FMIF och Försvarsmaktens idrottsverksamhet Försvarsmaktens Friskvårds- och idrottsenhet (FMIF) är en underavdelning till Militärhögskolan Karlberg. FMIF ansvarar och leder utbildningsområdet Fysiskt stridsvärde samt funktionsområdet fysisk prestationsförmåga och idrott. En av uppgifterna är att utveckla Försvarsmaktens träningskoncept, Militär Fysisk Träning (MFT). Konceptet kommer genom riktlinjer i större omfattning att tydliggöra för anställda i Försvarsmakten hur den fysiska träningen ska bedrivas.

Text: Redaktionen samt Jessica Krantz, Lv 6 Kommunikationsavd. Artilleri & Luftvärn

Lavettfordonet till den hypersoniska glidfarkosten Avantgard fångad på bild under en militärparad i Moskva.

Hypersoniska robotar – luftvärnets största utmaning? Under det pågående Ukraina-kriget har ett antal vapensystem använts som tidigare inte varit operativa i strid. Ett exempel är den ryska, hypersoniska roboten Kinzhal som i mitten av mars i år avfyrades mot ukrainska mål. En typ av robot som Ukraina medgett är mycket svår att bekämpa. Men, vad är en hypersonisk missil, hur verkar den och vilka finns? Redaktionen har bett luftvärnsofficeren och Försvarshögskolans lärare i försvarssystem och militärteknik, överstelöjtnant Michael Reberg att reda ut begreppen. ”Den ständiga kampen mellan lufthot och luftvärn har medfört en accelererande utveckling av hypersoniska attackvapen. Dessa har delvis nya egenskaper med syfte att kunna penetrera luftvärn med god förmåga att bekämpa traditionella ballistiska missiler och kryssningsrobotar. Både Ryssland och Kina har deklarerat att de har operativa hypersoniska vapen. Senast nu i samband med det pågående kriget i Ukraina.

Minst mach 5 Begreppet hypersonisk innebär att hastigheten är minst mach 5, vilket innebär fem gånger ljudets hastighet (cirka 340 m/s vid jordytan). Ungefär farter som överstiger 1700 m/s. Något som i sig inte innebär någon nyhet, då ballistiska missiler (BM), eller substridsdelar (MIRV1) från dessa har hastigheter i denna storleksordning.

1. MIRV = Multiple Independently targetable Reentry Vehicle.

Artilleri & Luftvärn

Michael Reberg har en bakgrund som officer vid dåvarande Lv 3 i Norrtälje. Före sin pensionering var han militär lärare vid Försvarshögskolan inom ämnesområdena försvarssystem och militärteknik.

En Iskanderrobot är redo att avfyras från sin lavett.

Det nya ligger i banformen och förmågan att manövrera i hög fart, vilket ger luftvärnet ännu större utmaningar relativt traditionella BM/MIRV som följer en ”ren” kastbana, vilken är förhållandevis lätt att framförberäkna för bekämpning efter pålåsning med radar. Utvecklingen ser ut att följa tre huvudspår: 1) Glidfarkoster som frigörs från en BM 2) Semi-ballistiska robotar 3) Kryssningsrobotar.

Glidfarkoster Ett exempel på en glidfarkost är ryska Avangard (ryska Авангард/objekt 4202) som av president Putin deklarerades som operativ i december 2019. Glidfarkosten bärs av en modifierad äldre BM (UR-100N UTTH eller NATObeteckning SS-19 Stiletto) och frigörs när raketstegen har brunnit ut och maximal hastighet uppnåtts (Mach 27 enligt ryska uppgifter). Varefter farkosten, som saknar motor, först glider på och sedan går ned i atmosfären. Under flygningen i atmosfären minskar dock hastigheten snabbt på grund av luftmotståndet. Glidfarkostens flygbana i de övre luftlagren är avsevärt lägre än kastbanan för en traditionell BM, vilket innebär att fri Artilleri & Luftvärn

sikt över horisonten eller terränghinder erhålls senare för luftförsvarets sensorer, samtidigt som förmågan att manövrera gör det svårare att beräkna nedslagsplats respektive lämplig framförpunkt för bekämpning.

Semi-ballistiska robotar Semi-ballistiska robotar liknar BM, men har getts förmåga att manövrera i hela eller slutfasen av sin bana, vilket innebär att de kan svänga avsevärt mer än traditionella BM:s kurskorrektioner i mellanfasen av sin bana. Mig veterligt finns idag inga operativa ”äkta”, semi-ballistiska robotar. Ett operativt system som brukar räknas till kategorin hypersoniska semi-ballistiska robotar är ryska Kh-46M2 Kinzhal, ryska ordet för dolk (Natos beteckning är AS-24 Killjoy). Kinzhal fälls från flygplan och har möjligen en viss manöverförmåga. Kinzhal utgörs av en modifierad robot från markrobotsystemet Iskander. Hypersonisk hastighet i storleksordningen mach 12 (enligt ryska uppgifter) uppnås genom samverkan av det fällande flygplanets fart, jordgravitationen och robotens egen raketmotor. Systemet har använts i Ukraina för bland annat bekämpning av underjordiska anläggningar, då stort penetrationsdjup kan nås genom robotens höga hastighet som ger en mycket hög kinetisk energi vid nedslag. 29

Hypersoniska kryssningsrobotar Kryssningsrobotar har fått benämningen för sin goda svängförmåga, med tillhörande möjlighet att ”runda” terränghinder och på låg höjd kryssa sig in mot luftförsvarade mål. För hypersoniska vapen blir därmed benämningen kryssningsrobot tämligen missvisande då svängradien är proportionell mot hastigheten i kvadrat. Om hastigheten ökar med exempelvis en faktor tio från traditionell kryssningsrobotfart på cirka mach 0,5 (170 m/s), jämför med amerikanska ”Tomahawk”, till hypersonisk hastighet på mach 5, ökar samtidigt svängradien med en faktor 100! Mig veterligt finns idag inte några operativa ”äkta” hypersoniska kryssningsrobotar. Noterbart är att den särskiljande egenskapen hos hypersoniska kryssningsrobotar är att de har motordrift under hela sin bana - till skillnad mot glidfarkoster och semi-ballistiska robotar. Detta ger en avsevärt högre uthållighet avseende förmågan att manövrera, även om svängarna i sig har stor radie. En utveckling kan bli atomdrivna jetmotorer som åstadkommer reaktionskraft genom att en mycket het kärnreaktor snabbt värmer upp och expanderar insugen luft, vilken sedan blåses ut bakåt i hög hastighet. Försök med denna typ av framdrivning har utförts. Ett system som nu påstås vara operativt är emellertid ryska sjömålsrobotsystemet 3M22 Zircon (NATO, SS-N-33), vilket uppges ha en hastighet på mach åtta eller cirka 2 700 m/s.

Roboten accelereras först upp till överljudsfart av startraketer, varefter en scramjet (supersonic combustion ramjet) tar över och åstadkommer hypersonisk hastighet. Räckvidden bedöms, utan manövrar, överstiga 250 kilometer i semiballistisk flygbana.

Stora utmaningar Hypersoniska vapen har också stora utmaningar, inte minst kostnaden för dess mycket kvalificerade bärare. Härutöver tillkommer naturlagar som ger stora ingenjörsmässiga svårigheter. Hög hastighet i atmosfären medför stor friktionsvärme, vilket i hypersonisk fart lätt medför att luften kring vapnet blir så varm att den joniserar, det vill säga övergår till ett elektriskt ledande plasma. Ett välkänt fenomen som bland annat det amerikanska Apolloprogrammet brottades med då farkosten blev okontaktbar på grund av en omgivande plasmabubbla i samband med återinträdet i jordatmosfären. Därmed omöjliggörs eller försvåras starkt användandet av elektromagnetiska sensorer för målsökning, som radar eller inom det infraröda området. Återstår då i princip endast intern tröghetsnavigering för att kunna styra mot ett i förväg noga inmätt mål. Ska farkosten dessutom manövrera i hypersonisk hastighet uppstår mycket stora laster på konstruktionen, särskilt på eventuella roder.

Artilleri & Luftvärn

Luftvärnsbekämpning Effektivast sätt att bekämpa ett hypersoniskt vapensystem är självfallet att slå ut vapnen innan de har frigjorts från sin bärare, eller ännu hellre med egna attackvapen innan bäraren har lämnat marken. Luftvärn mot hypersoniska vapen måste ha lång räckvidd, så att bekämpning kan ske på stort avstånd innan vinkelhastigheten har blivit för stor. Stora bekämpningsavstånd kräver kvalificerade sensornät som kan upptäcka vapnen tidigt och ge lv-systemen erforderlig förvarning och invisning. Framtida luftvärnsrobotsystem med egen hypersonisk hastighet minskar skjuttiden (tiden när roboten är i luften) samt ger en framförpunkt närmare målet, vilket underlättar bekämpning. Om du vill veta mer om hypersoniska lufthot rekommenderar jag FOI:s rapport FOI-R–5064–SE.”

FAKTA KH-47 M2 KINZHAL Operativ sedan 2017. Väger cirka 4,3 ton och har en stridsdel på cirka ett ton konventionellt sprängämne. Kan också bära kärnstridsdel. Längden är drygt 7 meter och diameter 1,2 meter. Räckvidd enligt ryska officiella uppgifter cirka 200 mil.

Artilleri & Luftvärn

Danmark köper raketartilleri från Israel Som ersättning för de franska Caesarpjäserna som Danmark skänkt till Ukraina anskaffar nu Danmark raketartillerisystemet Precise and Universal Launching System (Puls) från israeliska tillverkare Elbit. En första leverans är redan genomförd och totalt köper Danmark åtta pjäser. Samtidigt står det klart att Danmark också väljer att anskaffa israeliska Elbits artillerisystem ATMOS (Autonomous Truck Mounted Howitzer) till danska Haeren (armén). – Detta är en utmärkt lösning för vår del. Kombinationen av ATMOS och PULS-systemen innebär att Hæren och första brigaden på relativt kort tid kommer att förfoga över ett mer effektivt artillerisystem än det som fanns i vår långsiktiga planering, säger chefen för Haeren, generalmajor Gunner Arpe Nielsen i ett pressmeddelande från danska försvarsmakten. Anskaffningen innebär att Danmark köper totalt 19 pjäser, som levereras under en tvåårsperiod med start nästa år. Bäraren är dock ännu inte fastställd, enligt det danska pressmeddelandet. De två kontrakten beräknas tillsammans vara värda drygt 2,5 miljard svenska kronor. Syften med anskaffningen är att skapa ett flexibelt artillerisystem som kan verka på såväl korta avstånd som långräckviddigt (tiotals mil in på motståndarens djup). ATMOS-pjäsen har en kaliber på 155 millimeter och semiautomatisk laddning, vilket innebär en eldhastighet på sex skott i minuten. Pjäsen kan medföra upp till 36 granater (Natostandard) och räckvidden uppges vara upp till 40 kilometer beroende på ammunitionstyp. Besättningen består av 4–6 personer. Även Holland har fattat beslut om att anskaffa PULSsystemet. Leveranserna kommer att ske under en femårsperiod med start 2024. Totalt omfattar ordern 20 pjäser till ett värde av cirka 300 miljoner dollar. 31

Att detektera mindre drönare med radar är ingen enkel uppgift, konstaterar artikelförfattarna. Traditionella radarsystem är vanligtvis optimerade för större och snabbare mål, och därmed mindre effektiva mot små och framförallt långsamma mål, vilket är typiska egenskaper hos små UAV:er. Bilden visar en norsk soldat beredd att skicka iväg en drönare.

Radarexperter från Saab analyserar

Hur kan radarsystem upptäcka drönare? Obemannade flygande farkoster, i mer dagligt tal drönare av olika storlekar och typ spelar just nu betydande roll i olika konflikter runt om i världen, inte minst i Ukraina. Men, hur kan drönare upptäckas och identifieras av radarsystem. Finns det drönare som inte går att upptäcka? Saab erfarna radarutvecklingsingenjörer Lennart Steen och Stefan Eriksson ger sin bild exklusivt för Artilleri & Luftvärn. ”En fordonskonvoj rör sig framåt på den smala asfalterade vägen. Det går i maklig takt för att konvojen inte ska dra onödig uppmärksamhet till sig. Radiotystnad råder mellan eskort och mellan varje fordon i den glesa lastbilskonvojen. Plötsligt, söder om konvojen detekterar eskorten datatrafik mellan en miniUAV och den avlägset belägna kontrollenheten. Drönaren har lyckats passera obemärkt cirka 600 meter sydost om konvojen, men lokaliserades inte förrän den öppnade sändaren i nästan rakt sydlig riktning, närmare 1 km bort. Nu aktiveras den radar som eskorten förfogar över för att skapa lokalt luftläge. Samtidigt söker eskorten efter lämpliga positioner att agera ifrån. En avtagsväg tillåter några 32

fordon att avvika från den utstakade rutten, men de som passerat korsningen fortsätter rakt fram på den tidigare inslagna vägen. Det går ytterligare någon minut och en annan drönare detekteras stigande rakt upp knappt två kilometer i rakt nordlig riktning från vägkorset. Vad som händer efter detta får läsaren själv ha en uppfattning om, men att tiden är knapp för att undvika eventuell bekämpning är lätt att inse. Konvojens förmåga att oskadliggöra den nytillkomna drönaren kan vara avgörande för utgången. Hur kompetent vapensystem har motståndaren, hur väl använder de sina system? Vilken taktik använder man själv och vilken materiel förfogar konvojen över? Artilleri & Luftvärn

Radiotystnad ingen garanti

Lennart Steen

Det inledande exemplet på scenario belyser behovet av att ha kontroll över luftläget, även avseende mindre UAV:er (andra kända benämning är RPAS, UAS, drönare). Radiotystnad är ingen garanti för att undgå upptäckt och det är osäkert att man blir varse att man är röjd. Det är därför nödvändigt att med säkerhet kunna detektera och hantera även detta hot, idag och i framtiden. Mer om framtiden senare. Drönarhantering kan delas in i tre huvudområden; detektion, konfirmering och bekämpning. Detektion kan ske med både passiva och aktiva medel där ESM-system (electronic support measures) är vanligt förekommande för detektion av emitterande drönare, det vill säga drönare som använder aktiva styrlänkar. Radar tillhör kategorin aktiva sensorer som med framgång kan detektera alla sorters drönare inklusive drönare som inte använder kontinuerlig styr- eller datalänk. Att detektera små drönare med radar är ingen enkel uppgift. Traditionella radarsystem är vanligtvis optimerade för större och snabbare mål, och därmed mindre effektiva mot små och framförallt långsamma mål, vilket är typiska egenskaper hos de små UAV:erna. Det är till och med relativt få radarsystem som klarar av uppgiften annat än under tillrättalagda förhållanden. Drönardetektion med radar är utmanande på i varje fall tre fundamentala punkter; känslighet eller räckvidd mot målen, förmåga att detektera mål i en svår bakgrundsmiljö samt förmåga att särskilja de relevanta målen bland en mängd irrelevanta detekterade och ”liknande” objekt, till exempel fåglar. Systemets känslighet är relaterad till dess förmåga att sända ut tillräckligt med fokuserad effekt så att den del som reflekteras tillbaka från aktuellt mål kan detekteras. Kan systemet se aktuella mål i tillräcklig volym, på tillräckliga avstånd? Ger systemet tillräcklig förvaringstid? Utöver att detektera målen i sig befinner sig i synnerhet små UAV:er ofta nära terrängen eller vad som benämns klotter, det vill säga träd/skog, kullar, berg, byggnader med mera. Omgivningen i sig utgör alltså ett direkt hinder för systemen

arbetar på Saab inom affärsområdet Surveillance med utveckling och integration av sensor- och ledningssystem för svenska och utländska luftvärnsystem. År 2020 tilldelades han Artilleri- & Luftvärnsklubbens tekniska stipendium från kvarlåtenskapen av Militärteknisk förening.

Artilleri & Luftvärn

Stefan Eriksson är radarsystemingenjör vid Saab i Göteborg med lång erfarenhet av utveckling av kompletta radarsensorer och av gemensamma funktioner som används i flera typer av radarsensorer. Detektering av drönare, särskilt de mest utmanande små och långsamma, är ett funktionsområde där Stefan haft en ledande roll inom Saab.

att detektera önskade mål. Egenskapen att filtrera fram mål ur en klotterbakgrund kallas i radarvärlden för klotterundertryckning, systemets förmåga att detektera mål i klotter. och uttrycks ofta på engelska som radarns förmåga till "sub clutter visibility"

Flyga under radar Begrepp att ”flyga under radarn” existerar för att det mycket väl kan vara möjligt att flyga där en radar inte har förmåga att detektera målet. Ofta på grund av radarsystemets begränsade förmåga att filtrera fram målsignalen från bakgrunden, ”nära” marken. Bara dessa utmaningar är svåra nog med tanke på målens ynka signatur samt att de ofta rör sig tämligen långsamt relativt bakgrunden, ytterligare en försvårande omständighet. Det sista steget i detektionsprocessen är även det utmanande. Systemets förmåga att särskilja just de små UAV:erna bland alla andra objekt med liknande egenskaper, främst i det att de är små och flyger långsamt. Egenskaper små UAV:er delar med fåglar. Fåglar finns det mycket av och av många olika 33

arter, vilket visar sig när man justerat in en kapabel radar så att den även detekterar små långsamma mål. Av ovanstående förstås att inte alla radarsystem har förmågan att detektera små UAV:er och få gör det bra, det vill säga på taktiskt relevanta avstånd eller i den miljö man förväntar sig att de opererar. Även system designade för denna förmåga kan inte i alla lägen garantera förmåga utan faktisk förmåga beror mycket på miljö och andra omständigheter.

Autonomt opererande I det inledande scenariot introducerades en typ av UAV som kan antas vara mindre vanlig idag, i varje fall mindre vanlig bland kommersiellt tillgängliga civila drönare. SpaningsUAV:n i scenariot opererade till stora delar radiotyst. I det här fallet har UAV:n programmerats att spana av ett visst område, utvärdera insamlade data och givet specifika parametrar, som; ”vid upptäckt av signifikant operation sänd aktuell lägesbild till hemmabas”. Det är känt att UAV:er kan operera autonomt, till och med navigera utan tillgänglig satellitnavigering. Man kan räkna med att militära UAV:er, redan nu eller inom en snar framtid, kan samla in och utvärdera data i realtid och även agera

En ukrainska drönaroperatör letar efter mål att bekämpa med hjälp av drönarens sensorer.

baserade på dessa insamlade data. Spaningsdrönare kan utan kontinuerlig styrlänk agera autonomt för att samla in information från relativt stora områden och patrullrobotar kan på motsvarande sätt agera autonomt mot utpekade mål. Länkstyrda system är sannolikt fortfarande dominerande och länkarna utgör då en uppenbar svaghet, men system som söker exploatera denna svaghet är inte heller de oproblematiska. Små UAV:er kan förvisso agera självständigt, men det är varken svårt eller dyrt att använda flera, till och med många UAV:er och detta utgör ytterligare en uppsättning en svårighet. Till exempel kunna identifiera om ett mål består av en eller flera UAV:er eller ange antal och kanske läge i gruppen.

Krävs kraftfulla system

UAV 06 Skatan är den minsta typen av drönare som Försvarsmakten nyligen har tagit i operativ bruk och inför under de kommande åren på bred front i bland annat armén och hemvärnet. 34

Vilken sorts UAV har vi att göra med? Vad har den för uppgift och förmåga? Olika typer av sensorer har var sina uppgifter när det gäller att bryta ner drönarhotet i lämpliga motåtgärder. Första steget är volymspaning, finns det okända UAV:er i aktuellt område? Mindre områden kan hanteras med elektro-optiska system eller enklare radiolokalisering, men för områden över ett par kvadratkilometer behövs i de flesta fall mer kompetenta radar eller ESM-system, gärna en kombination. Elektrooptiska system kan på ett förtjänstfullt Artilleri & Luftvärn

sätt komplettera med mer detaljerad information om vilken sorts mål som detekterats med spaningssystemen. Eftersom helt vanliga mindre UAV:er ofta har målareor i klass med eller till och med mindre än de mest avancerade smyg-målen krävs tämligen kraftfulla radarsystem redan för att spana av områden större än några km i radie. Även styrlänkarna utvecklas, dedikerade wifi-baserade länkar kompletteras med 4G- och 5G-mobillänkar, med andra ord krävs allt mer avancerade system för att skilja olika plattformar från varandra och för att avgöra signalkällans syfte och mål.

Medel och motmedel Exakt hur framtidens utveckling sker återstår givetvis att se, men UAV:erna och användning av dem kommer med all sannolikhet fortsätta utvecklas. Detta drivet av såväl civila behov, till exempel UAV:er för paketleverans och sportUAV:er, First Person View för manövrering av mycket snabba och agila UAV:er som utveckling av medel och motmedel militärt. Vi ser redan idag att i Ukraina används UAV:er inte bara i kombination artilleri utan även i kombination med missiler. Dessa farkoster blir allt snabbare och på så sätt mer lika traditionella luftmål, bara små eller väldigt små. Att utnyttja terrängen, flyga fort där det går, uppträda i grupp och på så sätt söka att mätta motståndarens försvarssystem är gamla taktiker som vi nu ser återupptas även för små UAV:er. På samma sätt som när det gäller traditionella hot kommer det då bli nödvändigt att automatisera funktionskedjorna och korta ner beslutsprocesserna. Den här utvecklingen gör också att målkatalogerna för korthållsluftvärn och counter-UAV blir överlappande och därmed blir det intressant att se på system som klarar båda kategorierna. Inte minst gäller detta systemens sensorer som skall klara de utmaningar som beskrivs i denna artikel. Det enda som är säkert när det gäller UAV:er är att utvecklingen går fort och att det gäller att både exploatera UAV:er för egna syften, men även att utveckla taktik och metoder i syfte att hindra att motståndaren tar mark på vår bekostnad.” Artilleri & Luftvärn

GranatkastarTeknisk förening

Välbesökt 30-års jubileum

Artilleri- och Luftvärnsklubben uppvaktade sin kollega, Granatkastarteknisk förening i samband med föreningens 30-årsfirande på MSS Kvarn i Borensberg. Under jubileumsdagarna visade bland annat Rheinmetall den nya 12 centimeters laddövningsgranat som nu levererats till Försvarsmakten. Jubileumsdeltagarna fick också själv genomföra laddning och avfyrning med granatkastarsystemet Ragnarök (MWS 120) som bland annat gick att läsa om i årets första nummer. (bild överst till höger) Vår klubbs representant, redaktör Stefan Bratt, framförde under middagen klubbens gratulationer och konstaterade att GrkTF trots sitt relativt låga antal medlemmar (ca 100) har en mycket hög deltagarfrekvens under sina aktiviteter och således är en mycket aktiv och eftertraktad verksamhet. GrkTF:s ordförande, Harry Ollinen tackade för hälsningen och konstaterade i sin tur att samarbetet med Artlv-klubben är en viktig grundbult i den verksamhet som GrkTF bedriver. Många medlemmar är också "dubbelanslutna och kan på så sätt ta del av båda föreningarnas utbud. 36

Artilleri & Luftvärn

SitaWare C4ISR Software Delivering operational advantage Intuitive user interface Complete situational awareness 50+

Nations worldwide

1m+

Users worldwide

25+

Years of experience delivering C4ISR software

systematic.com/defence Artilleri & Luftvärn

Artilleri- och luftvärnsklubben Artilleri- och Luftvärnsklubben bjuder in till

HÖSTMÖTE I HALMSTAD 14 december

Adress

Ordförande

Artilleri- och Luftvärnsklubben C/o Jan Ohlsson, Villagatan 72, 253 54 Mörarp

Överste Mikael Beck Luftvärnsregementet Halmstad 035-266 20 00

Kontaktperson: Överstelöjtnant Lars Mörrby, Försvarets Materielverk, Stockholm.

lars.morrby@fmv.se

Tel: 08-782 54 11, 070-217 0216

Årets höstmöte genomförs den 14/12 i samlingssalen (By 208) mellan kl 09.00 och 16.30. Därefter bjuder Artilleri- och Luftvärnsklubben på smörgåstårta på mässen.

ÅRETS TEMA UAS mot och för luftvärnsförband. Alla officerare och medlemmar i Artilleri- och Luftvärnsklubben är välkomna!

För de som inte har mil-leg vänligen anmäl namn och personnummer till nicholas.madison@mil.se Sista anmälningsdag: fredag 8 december.

Artilleri-Tidskrift Bankgiro 833-4278

Prenumerationspriser Inom Europa Utom Europa

300 kr per år 350 kr per år

Lösnummerpriser Enkelnummer Dubbel-/Temanummer

100 kr 150 kr

© 2023 Artilleri-Tidskrift Utdrag ur tidskriften får göras med angivande av källa. Scanna QR-koden så kommer du till webbsidan där tidigare nummer av Artilleri-Tidskrift finns publicerade i pdf-format. Eller besök www.artlvklubben.se

ÅRSMÖTE 2024 Datum för Artilleri- och Luftvärnsklubbens årsmöte är fastställt till den 13 mars 2024. Kallelse och mer detaljerat program för mötet publiceras i kommande tidskrift.

Har du flyttat eller har ny adress? Du vet väl om att som medlem är det din skyldighet att anmäla ny adress om du vill fortsätta att få tidskriften och vara medlem i föreningen. Mejla eller ta kontakt med antingen sekreteraren (se kontaktuppgifter ovan) alternativt redaktören. Artilleri & Luftvärn

Artilleri & Luftvärn

Posttidning B Artilleri-Tidskrift, c/o Stefan Bratt Lokförargränd 12, 775 51 KRYLBO

ARCHER – eldkraft och mobilitet i alla lägen

Utvecklad för Sverige ARCHER utgör nästa generations mobila artillerisystem, utvecklad för komplexa hotbilder. Med eldkraft och mobilitet för att understödja snabbrörliga markförband – i alla lägen. • Helautomatiskt system. Snabb eldgivning med hög precision och komplett skydd för besättningen. • I bruk inom svenska Försvarsmakten. Service- och underhållsorganisation ﬁnns etablerad. • Utvärderas av ﬂera exportkunder för framtida användning. BAE Systems Bofors i Karlskoga utvecklar och tillverkar högteknologiska produkter och system. Vi bidrar till en stärkt nationell säkerhet, försvarsförmåga och försörjningskapacitet. baesystems.com