Stiftsliv nr 4 2016

4/2016

För dig som är förtroendevald, anställd eller ideellt engagerad inom Svenska kyrkan, Växjö stift.

Martin Luthers liv 4-7

Så påverkade reformationen samhället 8-9 Luther och musiken 12 Reformationen lever hos ILCO 14 Utmaning: Erik Keijser 15

TEMA: REFORMATIONEN: DÅ, NU OCH I FRAMTIDEN

Foto: privat

Arvet

efter Luther

kloster vandaliseras, livegna bönder tar till vapen mot orättvisor och förtryck.

Och Luther själv? Ja, han blir livrädd. Rebellen duckar och skriver ännu en pamflett, nu Om den trälbundna viljan. Dualismen mellan andligt och världsligt blir tydlig: ”En kristen är den friaste herre över allting och ingen underdånig. En kristen människa är den tjänstvilligaste tjänare under allting och alla underdånig”.

Denna kluvenhet, på gott och ont, är en del av det lutherska arvet in i vår egen tid. Reformationen splittrade kyrkan, gav bränsle åt sekler av nations- och religionskrig och stöd åt diktaturer. Samtidigt inspirerade den miljoner människor till en jordnära tro, till läskunnighet och bildning.

Luthers syn på arbete, kyrka och samhälle lade grunden till den moderna välfärdsstaten, sekulär på ytan men med Bergspredikans etik om rättfärdighet och allas lika värde inkarnerad i politiken när den är som bäst.

Luthers gåva till oss, alltid och särskilt inför jubileumsåret 2017, är en påminnelse om behovet att ständigt re-formera, ny-skapa. Ett liv i Kristi efterföljd som inte låser in oss i dogmer, kyrka och ”religion” utan dag för dag gör oss alltmer mänskliga, som Gud tänkt oss. Ett liv i tjänst för Den Andre och för hela skapelsens räddning.

Stefan Edman

”När du frestas av depression eller förtvivlan eller någon annan samvetsplåga, då skall du äta, dricka, söka sällskap. Om du kan glädja dig med tankar på flickor skall du göra det” Shakespeare? Bellman? Ulf Lundell? Nej, Martin Luther, från ett av hans många livfulla bordssamtal med vänner och studenter, till ackompanjemang av god mat och hembryggt öl.

Oväntat? Bara för de arma svenskar som fått för sig att Luther är den surmulne moralisten på axeln. Arbetsnarkomanen som ännu efter fem hundra år fördystrar allas våra liv. ”Luthers lära är som en båge spänd mellan ytterligheter, mellan skräck och förtröstan, mildhet och vrede, frihet och tvång”, skriver idéhistorikern Ronny Ambjörnsson. Ja, munken var nog en aning bipolär, med vårt språk.

Ljus och mörk, djärv och feg, frihetstörstande men skrämd när folk började slå sig fria.

Luthers gåva till oss, alltid och särskilt inför jubileumsåret 2017, är en påminnelse om behovet att ständigt re-formera, ny-skapa.

1521 kommer han ut med skriften Om en kristen människas frihet. Budskapet är omstörtande: Alla är vi egentligen ”präster”, alla kan vi själva tolka bibeln; vardagens trofasta gärning är faktiskt en gudstjänst! Förvisso duger ingen enda av oss inför Gud – men genast när vi erkänner det blir vi gränslöst älskade och förlåtna. Sola fide, sola gratia, genom bara nåd.

Folk över hela Europa läser och begrundar. Hjärtan sätts i brand – mot påven, mot furstarna. Munkar och nunnor rymmer,

© Svenska kyrkan, Växjö stift 2016 Box 527, 351 06 Växjö, 0470-77 38 00 vx ANSVARIG UTGIVARE Katarina Toll Koril, kanslichef, 0470-77 38 87, katarina.toll.koril@svenskakyrkan.se REDAKTIONSRÅD Anna Fritzén, Katarina Toll Koril, Erik Sidenvall, Charlotte Granrot Frenberg, Sara Peterson, Katarina Hedqvist PRENUMERATION Stiftsliv sänds till kostnadsfritt till alla anställda och förtroendevalda som finns registrerade i organisationsregistret Kyrksam GRAFISK FORM OCH TRYCK Löwex Trycksaker AB OMSLAGSFOTO Anna Fritzén PAPPER Maxioffset 240/100 g UPPLAGA 6 000 ex www.svenskakyrkan.se/växjostift MILJÖ Stiftsliv är tryckt på svanenmärkt papper av svanenlicensierat tryckeri. Växjö stiftskansli är miljödiplomerat enligt svenska kyrkans miljödiplomering. Stiftets skogsbruk är miljömärkt enligt PEFC- och FSC®-systemen. internwww.svenskakyrkan.se/vaxjostift

2

REFORMATIONEN: DÅ, NU OCH I FRAMTIDEN

Stiftsliv – nummer 4 2016

LEDAREN

REFORMATIONEN: DÅ, NU OCH I FRAMTIDEN

Stiftsliv – nummer 4 2016

UR INNEHÅLLET: ”Kan Bibeln bli ett redskap för förändring, i våra egna liv och för en rättvisare värld?”

Så löd frågan i kurskatalogen, och drygt tio personer deltog i kursen i befriande bibelläsning på S:t Sigfrids folkhögskola.

4-7 ”Martin, heter han förresten, min vän: Martin Luther. Han är en av de vänner som är död sedan länge. Ärligt sagt, var han död långt innan jag föddes.”

16-17

Vi bad fyra personer, med olika yrken, att berätta om varför de hamnat där de är idag, om deras tankar kring kallelse och varför de trivs så bra på sina jobb. Läs om Åsa och de övrigas yrkesval i livet.

10-11 ”Jag ser Luther i allting. Stor kaka hade Luther inte gillat, det hade varit som att dansa hambo med satan själv.

Men en liten kaka, det går för sig.”

Hösten 2017 sänds Mark Levengoods programserie i fyra delar i SVT. I dem reser han runt i Tyskland och Sverige i Luthers spår.

Mark som är katolik har stort intresse för Martin Luther.

19

3

Kollekter 2017 och en Julhälsning från stiftskansliet

22-23

REFORMATIONEN: DÅ, NU OCH I FRAMTIDEN

Stiftsliv – nummer 4 2016

REFORMATIONEN: DÅ, NU OCH I FRAMTIDEN

Stiftsliv – nummer 4 2016

Min vän Martin Det var för några dagar sedan han hamnat mitt i åskvädret. Högsommaren hade gett möjlighet till lite ledighet och besök hos föräldrarna. På återresan hade åskan brutit ut och blixten slagit ner precis bredvid honom. Han trodde att han skulle dö.

Nu, den 7 juli 1505, står han med några vänner utanför portarna till klostret i Erfurt. – ”Ni ser mig denna dag, och sedan aldrig mer”, var hans laddade avskedsord. Åskvädret och blixtnedslaget hade lett till beslutet att lämna det gamla bakom. I klostret, med dess möjligheter till ett liv nära Gud, såg han sin framtid.

I och för sig funderade hans vänner över om det enbart var åskvädret som ledde till beslutet att bli munk. Dels verkade det som om juridikstudier inte riktigt passade deras vän, han var mer intresserad av filosofi och teologi. Dels hade några i vänkretsen dött för inte så länge sedan. – Hur som helst: 22-åringen gick sin väg, in genom klostrets portar, och de forna vännerna blev kvar i sina liv utanför. Men orden, som liksom hängde kvar i luften efter honom – ”Ni ser mig denna dag, och sedan aldrig mer” – skulle visa sig vara en dålig rubrik över den vändning hans liv skulle ta.

Dit var det ännu långt, tolv år närmare bestämt. Då hade den Gudslängtande 22-åringen blivit 34 år, men utan att tappa glöden i sitt sökande efter Gud.

SENARE KOM MARTIN ATT UNDERVISA om bibeln. Den akademiska karriären hade abrupt avbrutits när han trädde in i klostret, men så småningom hade den fått en annan bana och nu var Martin teologie doktor och lärare i teologi. Under många år höll han föreläsningar över delar i Nya Testamentet. I samband med det hittade han den nyckel som inte bara bidrog till att ge hans studenter kunskap om vad Jesus gjort för oss, utan även nyckeln till att för egen del få ihop den omöjliga ekvationen mellan Guds godhet och det mörker Martin såg i sitt eget hjärta.

Som akademiker kunde Martin Luther läsa bibeln på de språk som den fanns på: Latin, en gång folkets språk, men numera de lärdes språk. Originalspråken, hebreiska för Gamla Testamentet och grekiska för Nya Testamentet, förstod han också. För att bibelns ord skulle höras på det språk hans landsmän talade grep han sig an att översätta bibeln från dess originalspråk till tyska. Han ville ge möjlighet för andra att höra Guds löften i bibeln övertyga det oroliga hjärtat och det gnagande samvetet om att Guds kärlek är större, att Jesus bär all ondska och allt mänskligt mörker när han dör på korset.

Fem år innan Martin blev klar med första delen av sin bibelöversättning, hände det som skulle göra orden om att ”se mig denna dag och sedan aldrig mer” till närmast världsrekord i misslyckad framtidsförutsägelse.

Foto: Bild från Wikimedia commons.

MARTIN, HETER HAN FÖRRESTEN, min vän: Martin Luther.

Han är en av de vänner som är död sedan länge. Ärligt sagt, var han död långt innan jag föddes. Men Martin formulerar sig så insiktsfullt och kärnfullt om livet med Gud, att jag betraktar honom som en av mina vänner. Även om nog somliga tycker att det är underligt med döda vänner, särskilt om de varit döda i mer än 450 år.

Fastän Martin ser ganska nöjd ut på bilden, bedrar skenet. Bilden är från hans tid som munk. Ena handen greppar i en bok. Kan det vara en bibel? Andra handen håller han mot sitt hjärta. – Att få ihop de två världarna sökte Martin Luther hela sitt liv: Gud som talar till oss i sitt ord, vi som för hjärtas samtal med Gud. Under många år i klostret var det en smärtsam kamp mellan de två världarna. I bibeln såg Martin vad Gud begärde av honom, i sitt hjärta såg Martin allsköns onda tankar, avund, bristande kärlek till Gud och människor.

4

DET VAR INTE BARA MARTIN LUTHER som brottades med

frågorna om Guds godhet och egen elakhet, om himmel och helvete, att vilja göra Guds vilja men inte kunna, om synd och förlåtelse. Sådana frågor verkar ha rört sig i mångas sinnen. Människor frågade inte bara ”Kommer jag till himmelen?”. De frågade även: ”Har mina döda föräldrar kommit dit? Mina vänner? Mina barn?” Och även om man nog trodde att nära och kära som dött, faktiskt skulle få njuta lyckan inför Guds ansikte, lärde kyrkan att människan själv måste kämpa för att bli fullkomlig. Några få, helgonen, hade kämpat så hårt att de blev redo för himmelen redan under sitt jordeliv. Men för de flesta återstod en kamp mellan döden och lyckan inför Guds ansikte. Den kampen kallades för skärselden. Som ordet eld antyder sågs det som en smärtsam kamp.

5

SOM VÄL VAR FANNS MEDEL att förkorta sin egen eller an-

DOMEN TILL FREDSLÖSHET är en kombination av kyrklig

hörigas tid i skärselden. Att nå största möjliga fullkomlighet på jorden var naturligtvis den bästa vägen. Men även besök på heliga platser var till hjälp. Det fanns också sätt att göra de goda handlingarna för någon annans skull, till exempel förkorta sina döda föräldrars tid i skärselden.

Kanske skulle skärselden kunna beskrivas som ett fängelse, ett tidsbegränsat fängelsestraff, där frihet väntar när straffet är avtjänat. Plötsligt händer det fantastiska!

Den som är dömd till 50 års fängelse blir plötsligt frigiven långt i förväg! Frigivningen sker därför att någon utifrån gått in och betalat böter för att förkorta fängelsestraffet.

Med den bakgrunden formades en affärsidé. Den gamla Peterskyrkan i Rom skulle rivas och en ny byggas.

Det fordrade enorma summor pengar. Då kom några på: – Vi kan sälja förkortad tid i skärselden för att finansiera bygget av en ny Peterskyrka!

Sagt och gjort! Försäljare av förkortad tid i skärselden spred sig över Europa. De skickligaste försäljarna kunde i klara färger framställa såväl den smärtsamma kamp en avliden älskad moder förde i skärselden, som den befrielse det innebar om hennes son köpte avkortad, kanske helt slutad, tid i skärselden. – Den som köpte detta fick ett bevis på köpet, ett avlatsbrev.

och världslig rättsskipning. Under åren som gått hade Martin skrivit fler, i många fall betydligt mer polemiskt hållna, skrifter utöver de 95 teserna. Han hade även offentligt bränt påvens sista varning (bulla) och uppmaning att ta tillbaka bland annat de 95 teserna. Kyrkan gav Martin Luther en sista chans att ta tillbaka dem, men han vägrade.

Då trädde det kyrkliga straffet bannlysning i kraft och därför förklarade den världsliga makten honom fredslös.

På 1500-talet bestod Tyskland av en mängd små furstendömen. I några av dessa var regenterna anhängare till Martin Luther. Dessa lydde inte domen om fredslöshet, utan gav Martin skydd inom sina områden. Där kunde tro och kyrkligt liv efter Martin Luthers ideal formas.

Han är outtröttlig i skrift och tal. Han brinner för att framställa Guds kärlek till människorna.

Som tur var, var Martin Luther inte ensam i sin övertygelse. Med Martins temperament och kompromisslöshet kunde allt ha blivit som en uppflammande eld. Hans hustru och mer tålmodiga medarbetare bidrog med långsiktighet och sammanjämkningar av ståndpunkter. Återstoden av livet hade Martin dödsdomen hängande över sig. Hans frihet var beskuren, han kunde inte resa vart han ville. Hans liv och verk var starkt beroende av att makthavare stod på hans sida och att de inte bytte ståndpunkt.

DET GNAGDE NOG HOS MÅNGA, om denna handel med avlatsbrev verkligen kunde vara rätt. Martin Luther gör ett försök att bena ut problemen, vad han anser som är rätt och fel i frågor kring skuld och förlåtelse, goda handlingar och gottgörelse. Han gör det i 95 kortfattade påståenden, teser, avfattade på lärdomsspråket latin. Han gör som brukligt var med akademikers inlägg avsedda för diskussion: han anslår en kopia av sina 95 påståenden på porten till slottskyrkan i Wittenberg den 31 oktober 1517. Samma dag sände han sina teser till ärkebiskopen av Mainz.

Att frågan var brännande visar sig genom att teserna översätts till tyska, trycks i stora upplagor och är efter två veckor spridda över hela Tyskland.

Martin Luther blir namnet på alls läppar, vare sig man är mot eller för det han har skrivit. Hastighet och omfattning i det som sker på grund av Martins ställningstaganden ökar enormt. För att göra den korta historien ännu kortare: den 25 maj 1521 förklaras Martin Luther fredslös. Det blir ett brott att ge honom skydd, mat eller husrum.

HÅRDA ORD OCH ELAKHET kom med åren att bli ett påtagligare drag hos min vän Martin. Kanske bidrog de kroppsliga sjukdomarna till elakheten. Kanske bidrog dödsdomen över hans huvud till det. Utfallen mot judar blir också alltmer förekommande i Martins skrifter och predikningar.

Under åren i klostret kämpade gott och ont i Martins eget sinne, en kamp i det tysta. På ena sidan fanns Martins insikt om den egna ondskan, på andra sidan Guds löfte om förlåtelse. Nu är det som om kampen mellan det goda och det onda i Martin sker sker inför öppen ridå, utan att han kan värja sig. Ibland talar han fantastiskt om Gud. I andra stunder säger han förfärliga saker om det judiska folket. Finns förlåtelse för den som säger sådana hemskheter, är en berättigad fråga.

När Martin hade dött på eftermiddagen den 18 februari 1546 hittades ett papper där han skrivit ner sina sista insikter. Slutorden är nästan smärtsamma i sin formulering av att gripa tag i Guds nåd: ”Vi är alla tiggare, detta är sant.”

REFORMATIONEN: DÅ, NU OCH I FRAMTIDEN

Stiftsliv – nummer 4 2016

Foto: IKON

REFORMATIONEN: DÅ, NU OCH I FRAMTIDEN

Stiftsliv – nummer 4 2016

”Martin formulerar sig så insiktsfullt och kärnfullt om livet med Gud, att jag betraktar honom som en av mina vänner.”

Text: Ola Isacsson

6

7

REFORMATIONEN: DÅ, NU OCH I FRAMTIDEN

Foto: IKON

Stiftsliv – nummer 4 2016

Ekot

Stiftsliv – nummer 4 2016

från hammarslagen i Wittenberg

DET VAR DEN 31 OKTOBER 1517 som munken Martin Luther enligt traditionen spikade upp sina 95 teser på kyrkporten i Wittenberg. Detta blev inledningen till det som vi känner som reformationen, en av de mest genomgripande förändringsprocesserna i Europas historia. Det som var tänkt att bli en teologisk debatt om avlaten och människornas möjlighet till frälsning ledde istället till religiös splittring och religionskrig. När århundradet var slut hade helgonkulten och vallfärderna upphört i det reformerade Europa och primklockornas klang tystnat.

Ekot från hammarslagen i Wittenberg nådde även Sverige. I början av 1520-talet spreds lutherska idéer bland de tyska handelsmännen i Stockholm och vid mitten av decenniet verkar det som om majoriteten av den tyska befolkningen i huvudstaden gått över till den nya läran.

Precis som i Tyskland var den svenska reformationen framförallt en stadsföreteelse. Medan befolkningen i städerna gick över till den nya läran kämpade landsbygdsbefolkningen med näbbar och klor för att hålla fast vid den gamla. Reformationen i Sverige var en utdragen process som pågick under hela 1500-talet.

DEN RIKSDAG SOM HÖLLS I VÄSTERÅS 1527 räknas ofta som den svenska reformationens startpunkt. Gustav Vasa som valts till kung 1523 var svårt skuldsatt efter unionsstriderna. Lübeck, som hjälpt honom under kriget, ville ha betalt och när kungen höjde skatterna ledde detta till missnöje på många håll. För att lösa rikets ekonomiska bekymmer vände sig kungen till kyrkan för att få hjälp.

Kyrkan vägrade och i denna situation av ekonomisk och politisk oro kallade Gustav Vasa till en riksdag i Västerås.

Han insåg att Luthers förkunnelse innebar fördelar för honom. Inte minst tanken på att kyrkans egendomar var folkets tilltalade honom. Vem var bättre skickad att ta vara på folkets rikedomar än deras kung?

Västerås riksdag var en framgång för kungen. I de beslut som gått till historien som Västerås recess fastställdes att de som orsakade oro i riket skulle straffas. Bristen i kronans finanser skulle avhjälpas med kyrkans medel och alla kloster skulle ställas under den världsliga maktens förvaltning. Adeln fick rätt att återkräva de gods den donerat till kyrkan efter 1454 och det bestämdes att Guds ord skulle ”rena predikas”. Det sistnämna innebar att såväl katolsk som protestantisk gudstjänst tolererades så länge prästerna höll sig till Guds ord. Riksdagens beslut

8

REFORMATIONEN: DÅ, NU OCH I FRAMTIDEN

i Uppsala 1593. Mötet beslutade att den evangelisktlutherska bekännelsen skulle vara en enda tillåtna i riket.

Sigismund accepterade Uppsala mötes beslut men trots detta ledde spänningarna mellan honom och hertigen till att ett inbördeskrig bröt ut. Sigismund besegrades och återvände till Polen och därmed blev farbrodern kung med namnet Karl IX. När hans son Gustav II Adolf utfärdade sin kungaförsäkran 1611 bekräftades Uppsala mötes beslut och detta år brukar därför räknas som reformationens slutpunkt i Sverige.

innebar inga förändringar i gudstjänstlivet men bröt kyrkans ekonomiska och politiska makt. Biskoparnas slott och domkapitlens och klostrens egendomar drogs in till kronan. Kyrkan förlorade sina privilegier och biskoparna var inte länge självskrivna medlemmar i det kungliga rådet. Den ekonomiska och politiska makten i riket försköts till den världsliga överhetens fördel.

UNDER DE FÖLJANDE DECENNIERNA genomfördes för-

ändringar i kulten. Under 1530-talet började klostren tömmas och vid ett kyrkomöte i Uppsala 1536 påbjöds att mässan skulle hållas på svenska och bruket av rökelse och smörjelse avskaffades. År 1541 gavs hela Bibeln ut på svenska och tre år senare förbjöds helgonkult, pilgrimsfärder och själamässor. Den svenska kyrkan behöll emellertid mycket av det katolska. Ledstjärnan verkar ha varit att inte förbjuda mer än nödvändigt utan istället låta folket behålla det gamla och invanda så länge bruken inte bröt mot den lutherska läran.

Trots att de styrande gick försiktigt fram ledde de religiösa förändringarna till missnöje. Det ökade skattetrycket löper som en röd tråd genom de klagoskrifter som författades i samband med de uppror som bröt ut under Gustav Vasas tid på tronen men det framgår också tydligt att avskaffandet av en del katolska bruk och inte minst konfiskationen av kyrkornas värdeföremål väckte ont blod på flera håll i landet. Folket klagade över att det snart var lika öde att gå omkring i en kyrka som i en enslig skog och att gudstjänsten blivit så förenklad att ”ett spenabarn kunna från en dygnvagn vissla en mässa fram”.

I ÄLDRE KYRKOHISTORIA brukade reformationen betraktas som det godas seger över det onda. Idag är synen på reformationens resultat mer nyanserad. Den världsliga makten växte sig starkare på kyrkans bekostnad. En del katolska seder och bruk förbjöds men fortsatte i många fall att leva kvar i hemlighet och blev en del av den folkliga religiositeten där hedniska, katolska och protestantiska föreställningar levde sida vid sida. När celibatet för präster upphörde utvecklades en speciell prästgårdskultur på landsbygden där prästgårdarna blev en mötesplats mellan böndernas värld och den lärda. Klostren och domkapitlet drabbades hårt då deras egendomar drogs in till kronan. Skolor stängdes, bibliotek skingrades och många välutbildade människor tvingades gå i landsflykt.

Sammantaget innebar detta att utbildningen i Sverige led ett svårt avbräck. Även sjukvården i landet försämrades då klostren med sjukvårdskunniga munkar och nunnor stängdes. Genom reformationen kom predikan att spela en viktig roll. Nu inleddes en folkundervisning som innebar att befolkningen genom katekesläsning skulle få bättre kristendomskunskaper. På sikt bidrog detta till att göra svenskarna till ett mycket läskunnigt folk redan under 1700-talet. När latinets roll som kyrkospråk försvagades till förmån för det svenska språket bidrog detta till uppkomsten av en svenskspråkig litteratur. Det var således både på gott och ont som helgonens, vallfärdernas och primklockornas tid gick mot sitt slut till ljudet av ekot från hammarslagen från Wittenberg.

Text: Olle Larsson

VID GUSTAV VASAS DÖD hade det lutherska tankegodset fått fäste i Sverige men trots detta kom 1500-talets sista decennier att präglas av religiös oro. Johan III var gift med den polska prinsessan Katarina Jagellonica. Hon var katolik och deras son Sigismund fick en katolsk uppfostran för att kunna bli kung i Polen. Johan var religiöst intresserad och lät utarbeta en ny liturgi som var en blandning av katolskt och protestantiskt. Skriften, som fick namnet Röda boken efter färgen på dess pärmar, motarbetades av stora delar av prästerskapet. Sigismund blev kung i Polen 1587 och ärvde den svenska tronen 1592. Hans farbror hertig Karl, som hade ambitionen att bli svensk kung, fruktade att Sigismund skulle försöka återkatolicera Sverige och kallade därför till ett kyrkomöte

Olle Larsson är fil dr i historia vid Lunds universitet och verksam som lektor vid Växjö Katedralskola.

9

REFORMATIONEN: DÅ, NU OCH I FRAMTIDEN

REFORMATIONEN: DÅ, NU OCH I FRAMTIDEN

Att vara kallad och varför de trivs så bra på sina jobb.

MARTIN WIKERSTÅL, rektor

vid Kungsmadskolans gymnasium i Växjö. Prästvigd för Lunds stift 1978.

Foto: privat

Foto: Charlotte Granrot Frenberg

– Jag är utbildad fotograf med egen ateljé. Men med tiden har odlingen tagit över allt mer. Jag ser det lite som ett kall, något som har funnits där hela tiden. Något jag har i mig, som bara måste ut. Redan som barn odlade jag på somrarna, jag har alltid velat hålla på med jorden och växter.

Jag kom till en punkt då jag kände att jag måste ta tag i den där tråden, det var något som pockade på. Jag gjorde praktik på en ekologisk gård på Öland och trivdes så bra att jag blev kvar under sex år. Därefter gick jag en ekologisk trädgårdsutbildning med fokus på grönsaksodling på Capellagården på Öland.

Under alla dessa år hade jag ännu inte fått helhetsbilden, jag hade inte själv haft ansvar för helheten, för att följa processen från planering och inköp av fröer och framåt.

Jag hade det här behovet av att fullständigt odla av mig, och lånade ett halvt hektar mark utanför Växjö, där jag odlade och sålde ekologiska grönsaker. Det blev ingen ekonomi i det och jag lade ner efter tre år, utan att veta vad jag skulle göra härnäst. Då fick jag erbjudandet om 10

– Jag har ”varit” 22 månader på konfirmandläger, bland unga vuxna på folkhögskola i 20 år och gymnasierektor i snart 15 år. Den gemensamma nämnaren är ungdomar och unga vuxna. Att vara med

ANN NILSSON, busschaufför hos Flexbuss AB

– Jag har kört skolbuss i 29 år i Vederslöv, Tävelsås och Kalvsvik utanför Växjö, det är ett fantastiskt jobb! Jag är inne på andra generationen barn nu, och det är så roligt att känna igen dessa barn i sina föräldrar.

Jag halkade in på ett bananskal, jag och min man var lantbrukare men han började bli allergisk mot dammet.

Då köpte vi ett bussföretag, som vi drev tillsammans i över 20 år. Nu är jag anställd, vi sålde företaget när min man blev sjuk och senare gick bort i cancer.

Det är härligt att få följa barnen. Jag har blivit en vuxenkompis för många barn, någon som har tid att prata och som varken är förälder eller lärare. Jag reagerar alltid när jag ser att någon blir illa behandlad. Jag har också sett när någon mått dåligt av någon anledning och då visat att jag bryr mig.

Det finns så många roliga historier också, ibland önskar jag att jag skrivit dagbok, då hade jag nog haft material till en hel bok. En flicka frågade mig en gång om jag hade klippt mig. Nej, svarade jag. Då säger hon: Nähä, har du kammat dig idag då?

Idag har jag inte riktigt samma kontakt med barnen som förr, eftersom de ofta sitter försjunkna i sina smartphones – på gott och ont.

Ibland funderar jag på vad jag skulle vilja jobba med, om jag fick välja helt fritt. Men jag kan faktiskt inte tänka mig ett roligare jobb. Jag älskar att köra bil, i alla väder, och jag vill påstå att jag har länets vackraste arbetsplats.

Bara att få följa naturen och årstidens skiftningar är fantastiskt. Mitt jobb ger mig oerhörd glädje. Jag tycker om att se när andra människor mår bra, och jag tycker om att skratta och skoja med människor.

EMILIA LINDSTRAND, kommuni-

katör i Svenska kyrkan i Värnamo

Foto: Charlotte Granrot Frenberg

att ansvara för Östrabo Ekobacke och nu är det femte året som vi odlar här.

Det som tilltalar mig är att vara del av en skapandeprocess, att vara med och skapa förutsättning för liv. Och att få följa det livet fram till slutet och sedan avsluta och börja om i en cykel. Det finns en kraft i det, att vara med i den processen. Lite som när foton framkallades analogt.

Det är magi också. Jag kan aldrig helt styra, men jag ser ändå att något kommer fram, en bild på det där pappret, en planta av det lilla fröet. Det slutar aldrig riktigt att fascinera.

Något som också är viktigt för mig är tanken på att vårda. Ekologisk odling är viktigt för mig. Jag skulle önska att tanken på att vårda fanns med mer som en självklarhet, inom många olika områden. Att vårda en plats, jorden, miljön och att vårda varandra och sig själv.

mästare/odlare och en av de ansvariga för stadsodlingen Östrabo Ekobacke i Växjö.

medie- och kommunikationsvetenskap kunde jag hela tiden se hur jag skulle använda kunskaperna i praktiken.

Jag tänker att mitt uppdrag som kommunikatör i Svenska kyrkan handlar om att försöka bereda väg för mission. Det handlar inte om att förstöra eller förminska budskapet, utan om att ta bort de hinder som finns för att människor ska kunna ta till sig budskapet. I en tid med sociala medier och femhundratusen budskap om dagen.

Att göra evangeliet tillgängligt för människor. Kombinationen av struktur och kreativitet tilltalar mig, arbetet blir aldrig tråkigt.

Jag kommer nog aldrig utesluta att jag en dag ska bli präst. Men det ligger på is nu, på lång sikt.

på deras resa in i vuxenlivet förenar vad jag i huvudsak gjort i yrkeslivet. Det har mer blivit så än att det varit en aktiv plan. Jag känner mig inte kallad till ett specifikt yrke men till att genom mitt arbete vara en del i den samhälleliga och mänskliga gemenskapen.

Jag är son till en Lutherforskare och formad av 60och 70-talets samhällsnära teologi. Som plågas av att kyrkan inte lyfter arbetets helighet. I arbetet gör vi tjänst åt medmänniskan, skapelsen och oss själva och blir på det sättet Guds medarbetare. Som önskar att vi kunde befria oss från de två svarta drag som traditionen klistrat på kallelsen. Nämligen att vissa arbeten är mer värdefulla, i den kyrkliga kontexten mer heliga, än andra samt att luthersk kallelselära är krav som plågar våra samveten.

Istället borde vi poängtera att kallelsen ger uttryck för rätten till meningsskapande arbete i tjänst åt medmänniskan och oss själva. Att upptäcka det ger glädje åt arbetet.

Jag anser inte att det finns en plats som är den ”rätta”, men det finns en plats som är ”min” i detta nu. Vad det blir av den och mig har jag ansvar för. Att vara i sitt arbete, i medgång och motgång, och som del av den väv som gör skillnad. Det skapar den skillnad som gör ”min plats” till ”rätt plats”.

Det bästa med mitt jobb är när det vi gör tillsammans skapar bättre förutsättningar för unga människor att nå sina mål och när medarbetare upplever att nerlagt arbete ger resultat.

Ordet ”kallelse” hade i den tid Luther verkade kommit att begränsas till det som hade med kyrka och klosterliv att göra. Det var prästen, munken och nunnan som betraktades ha en kallelse, en kallelse till ett andligt liv. Det som skedde i kyrkan och klostret ansågs vara heligare än det vanliga vardagslivet. Luther reagerar strakt mot detta och återerövrar tanken på hela livets helighet. Gud verkar i hela livet. Skapelsen pågår ständigt och vi är alla kallade att delta i den. Kallelsen är för Luther en kallelse ut ur oss själva och vår självupptagenhet för att istället svara an på det rop som kommer från den Andre, medmänniskan, den som behöver. I vårt vardagsliv, i våra olika uppgifter Vi bad fyra personer, med olika yrken, och arbeten är vi alla kallade. Kallade att vara att berätta om varför de hamnat där de är idag, om deras tankar kring kallelse med och ta ansvar för livet och varandra.

ÅSA NYHLÉN, trädgårds-

Stiftsliv – nummer 4 2016

Foto: privat

Stiftsliv – nummer 4 2016

– Jag är uppvuxen i prästgård, och tillhör den sista generationen som växte upp med pastorsexpedition i hemmet. Det har präglat hur jag tänker kring tro, liv och arbete som något som hänger ihop och inte något åtskilt.

Jag tror att det man har lätt för, det man dras till, det ska man också göra. Jag har alltid haft lätt för att exempelvis skriva, att fundera över ord och formuleringar och att lägga upp strategier för hur ett mål ska uppnås. Jag har också alltid känt att jag vill arbeta med det jag har närmst mitt hjärta, min kristna tro. Jag tänkte att det var präst jag skulle bli, och började läsa teologi. Det kändes rätt, men utbildningen kändes inte rätt. Den hade lite att göra med det jag ville göra och jag längtade efter själva arbetet. Sedan upptäckte jag att det går att arbeta som kommunikatör i Svenska kyrkan och då var det som om alla bitarna föll på plats. Som kommunikatör får jag göra allt det roligaste som en präst får göra, plus en massa andra roliga saker. När jag läste 11

En musikälskare i brytningstid Martin Luther älskade musiken nästan lika mycket som han älskade teologin. Han menade att musik har en unik förmåga att lugna och glädja människans själ, och till stor del är det Luthers förtjänst att musiken har en så stor roll i Svenska kyrkans gudstjänster.

cera eller konstruera formar människan själv en värld där musikens verkan blir central. Utveckling och framstegsoptimism blev också hos Luther viktiga ledord. Han skriver: Ty inget på jorden är kraftigare än att göra de sorgsna glada, de glada sorgsna, de modfällda frimodiga, att locka de högdragna till ödmjukhet, att stilla och dämpa den heta och okontrollerade kärleken, att minska avunden och hatet; och vem kan räkna upp alla människohjärtats rörelser som regerar människorna och lockar och driver dem antingen till dygd eller last; vidare att tygla och regera densamma sinnesrörelsen; ty säger jag: inget är kraftigare än musiken.

Musiken är central för Martin Luther, och hans syn på den kom att präglas av båda dessa synsätt, vad musiken är, dess väsen, och vad den kan åstadkomma, dess verkan.

Hans många uttalanden om konstens sinnrika skönhet och om dess väldiga följdverkningar lade grunden för de lutherska kyrkornas stora uppskattning av musiken i kyrkans gudstjänst. Hos Luther finns det plats både för församlingens egen och oftast enstämmiga sång och för den konstfärdiga tonkonst med körer och instrument som under hans tid kallades figuralmusik.

Martin Luther älskade musik, och hans förhållande till musiken präglades av att han levde i en brytningstid mellan två olika världsbilder och därmed uppfattningar om konstens roll.

Med sig hade han å ena sidan arvet från den grekiske filosofen och matematikern Pythagoras, omkring 500 f kr, och kyrkofadern Augustinus som levde på 400-talet.

Här står tillvarons sanningskvaliteter i centrum. Allt som sinnena fångar upp, inte minst genom syn och hörsel, säger något sant om tillvarons innersta hemligheter, om än ofullständigt. Därför är också det som sägs, sjungs eller formas bärare av sanningsanspråk. Sammantaget: människans värld har som Guds skaparverk delaktighet i världen som kosmisk harmonisk organism, ett levande väsen.

Martin Luther skriver (Dr. Martin Luthers Werke, Weimarer Ausgabe): Om du ser till själva saken, skall du finna att musiken från världens begynnelse finns inlagd i eller sammanvävd med hela skapelsen, både i dess enskildheter och dess helhet.

LUTHER ÄR ALLTSÅ EN MUSIKÄLSKARE AV RANG. Han mediterar över konstens väsen som skapelseverk och utGrekisk-ortodox kyrka på Kreta. tryck för Guds godhet. Samtidigt förundras han över musikens verkan på det psykologiska planet genom att lugna och glädja. Men konsten har också en central pedagogisk funktion, att bidra till gudstjänstens formande och det uppväxande släktets fostran.

I ett brev till sin vän, tonsättaren Ludvig Senfl, skriver han:

MEN LUTHER VAR Å ANDRA SIDAN även präglad av den nya

tiden med dess fokus på människans formande av tillvaron genom sitt förnuft, sin tekniska förmåga och en ökad betoning av tillvarons nyttigheter. Genom att tala, musi-

Foto: Anders Nicander

Luthersk musik: Fem frågor till Henrik Tobin Är det sant att Luther använde världsliga melodier (dryckesvisor) till sina psalmer?

I populär debatt hävdas ofta att Luther hämtade en stor del av sina melodier från populärmusiken, inklusive krogens sånger. Men detta är en myt! Det finns mig veterligt inga belägg för något sådant hos Luther.

Det finns ca 35 sånger avsedda för både gudstjänsten och bruk i hemmet bevarade av Martin Luther (räknar man in några liturgiska sånger ur hans gudstjänstordningar, några begravningssånger etc hamnar man på ca 45 sånger). Med

sånger avses då sångtexter. Det finns forskare (till exempel Heimrath, Korth) som hävdar att man inte med säkerhet kan säga att Luther skrivit någon enda ursprunglig melodi till dessa texter.

Luther bör naturligtvis ha godkänt de melodier som han använde till sina texter. Problemet i sammanhanget är att det bara går att påvisa några enstaka melodier av dessa 35-45 alster där melodiförlagan skulle kunna komma från en världslig visa (kontrafaktförfarande). Utgår man från forskaren Markus Jenny känner man med säkerhet bara till en enda melodi (Vom Himmel hoch) som Luther kontrafakterat. En annan forskare nämner ytterligare en eller ett par möjliga kontrafakter (till exempel Nun freut

12

REFORMATIONEN: DÅ, NU OCH I FRAMTIDEN

Rent ut sagt, jag skäms inte för att offentligt uttala att det näst efter teologin inte finns någon konst som kan mäta sig med musiken, ty endast musik kan, efter teologin, verka det som teologin på andra sätt kan åstadkomma, nämligen att lugna och glädja människans själ, liksom djävulen, upphovsmannen till bekymmer och oordning, inför musikens klang flyr på ett liknande sätt som han flyr för teologins ord.

GENOM ALLT SOM SKER I TILLVARON är Gud verksam. Alltså är

även teologin och konsten praktiska och hörbara uttryck för Guds handlande och skaparkraft: Åt människan ensam har framför de andra kreaturen getts stämman tillsammans med talet, så att hon skulle kunna och veta att lova Gud med sånger och ord, nämligen med det ljusa klingande predikandet och utbredandet av Guds godhet och nåd, i vilket [predikande] sköna ord och ljuvlig klang skulle ljuda tillsammans.

Luther ser hela världen som en lovsjungande musikalisk organism.

Musikens yttersta mål, att lovsjunga, uppnås och människan fylls med en förtjusning som inga andra konstarter kan åstadkomma.

På sätt och vis är nuförtiden hela världen uppfylld av att man tjänar och lovar Gud genom att sjunga, predika, spela orgel och musicera, och Magnificat sjunges så det står härliga till.

euch ... ). Låt oss därför nu en gång för alla avliva myten om Luther som den store inlånaren av populärmusik! Däremot var Luther som bekant en stor musikvän som också såg musiken som insatt i den tidens allt mer framträdande nyttighetsperspektiv – musik som fostrare, som medicin mot depression etcetera. Men både som teolog och musiker ville han värna arvet från sina föregångare. Det är ingen slump att ett par av hans stora förebilder som musiker var de katolska tonsättarna Ludwig Senfl och Josquin des Prez.

annat skolan: sång (såväl folklig som flerstämmig) och musikteori, med viss sannolikhet även luta och flöjt. Även utbildningen på universitetsnivå innehöll musik (främst teori och komposition), enligt den tidens standardmodell.

Luther var först och främst sångare! Han var trädde ju så småningom in i augustinorden och där bars alla gudstjänster av sång. Men han tycks också har haft en stor kärlek till den folkliga musiken och det är väl här som hans omtalade skicklighet som lutspelare kommer in.

Lutan kunde användes vid den här tiden både för mer konstfärdig musik och som ackompanjemang till enstämmig sång.

Vilka instrument spelade Luther?

Vilken är din favoritpsalm av Luther?

Luther kom från en musikalisk hemmiljö, och fick grundläggande musikalisk träning i bland

Stiftsliv – nummer 4 2016

Illustration: Kent Wisti

REFORMATIONEN: DÅ, NU OCH I FRAMTIDEN

Stiftsliv – nummer 4 2016

Svårt med favoritpsalmer, tycker jag. En psalm är alltid en del av ett sammanhang och då

Text: Henrik Tobin Kyrkomusiker och skribent, för närvarande verksam inom Kyrkomusikernas Riksförbund, Lärarförbundet och Svenska kyrkan Den här texten är tidigare publicerad på Svenska kyrkans intranät.

På internwww.svenskakyrkan.se/reformationsåret2017/verktygslada hittar du denna och fler texter om Luther med efterföljande diskussionsfrågor att använda i samtalsgrupper eller fria att publicera i församlingsblad eller liknande.

kan en fin psalm vid fel tillfälle ställa till med mycket. Men en psalm av Luthers hand som jag tycker mycket om (som vi i Sverige sjunger bearbetad av Anders Frostenson och vars melodi bearbetats av Luther men ursprungligen är medeltida) är ”I dödens bojor Kristus låg” (Christ lag in Todesbanden).

Vad skulle Luther ha tyckt om att det finns så många musikstilar i kyrkan idag?

En väldigt intressant fråga! Luther var i många fall pragmatiker, som kunde backa från texter och musik som låg hans hjärta närmast, om han såg goda frukter av exempelvis användningen av folkspråket. Men det finns också vittnesbörd om att han kritiserade den låga nivån på en del av den tidens hymndiktning, lika väl som att

13

han försvarade latinets plats i den liturgiska musiken – bara folket också fick möjlighet att sjunga sånger på sitt språk. Vad sedan Luther skulle ha tyckt om dagens ganska vildvuxna pluralism kan vi bara spekulera kring.

Finns det någon musikstil han inte skulle ha gillat?

Man har ibland tagit Luther till intäkt för en okritisk inställning till både text och musik.

Men är något Luther inte är – inte är han okritisk! Han var noga med sina texter, med relationen mellan musik och text, med musiken som sådan. De sånger som förknippades med kroglivet var så att säga inte hans musik ...

Frågorna är ställda av Patrik Sassersson, musikkonsulent i Växjö stift

REFORMATIONEN: DÅ, NU OCH I FRAMTIDEN

Stiftsliv – nummer 4 2016

REFORMATIONEN: DÅ, NU OCH I FRAMTIDEN

Stiftsliv – nummer 4 2016

UTMANING

Reformerad svenskkyrklighet

Luthersk identitet

i en ung kyrka på andra sidan jorden

Vi är på besök i vår vänkyrka ILCO, den lutherska kyrkan i Costa Rica. En kyrka som endast funnits i 28 år och som trots små resurser är en viktig aktör i samhället och stöttar många utsatta grupper. I ILCO betonar man ofta att reformationen inte är något avslutat utan något pågående. ”Una Iglesia reformada, siempre reformándose!”

En reformerad kyrka i ständig reformation.

alla generationer. Där jag tidigare gick i gudstjänst var det ingen som ens hälsade på mig. Ingen brydde sig. Här är det tvärtom. Alla bryr sig och frågar hur man mår.” Och så spricker hon upp i ett stort leende och avslutar: ”ILCO är min familj.”

MERCEDES, som tillhör de äldsta av ungdomarna, pratar

om att ILCO är annorlunda. ”ILCO är ju inte bara en kyrka. Här kommer det sociala arbetet först. Att ILCO vandrar med de svaga, de fattiggjorda är det viktigaste för mig. Det är det som ger mig inspiration att vara med i kyrkan”, säger hon.

Det är lördagkväll och vi gästande präster från Sverige, Magnus P Wåhlin och jag, är medbjudna på ungdomshelg i en by uppe i bergen utanför San José. Ungdomar från flera olika församlingar har samlats. Några känner varandra väl sen tidigare, medan andra är nya bekantskaper.

Efter några ”lära-känna-lekar” spricker leenden upp och en härlig, varm stämning sprider sig. Vi bjuds in i både leken och gemenskapen. Under kvällsmaten passar jag på att fråga några av ungdomarna om deras ”lutherska identitet”. De ser först frågande på mig och jag inser att frågan är för svår, eller helt enkelt felställd. Istället börjar vi prata om varför de valt att engagera sig i just den lutherska kyrkan i Costa Rica, förkortad ILCO.

LISMAYIL, som är den som planerat ungdomshelgen, har

jag träffat redan tidigare under veckan, i kyrkan i Paso Ancho. Hon poserade glatt framför den nyinförskaffade statyn av Martin Luther medan vi pratade om vad ILCO betyder för henne. ”Här får jag vara som jag är. Ingen dömer mig. Hit är alla välkomna.” Lismayil poängterar att ILCO slåss för alla människors rättigheter och försöker hjälpa människor i nöd. ”Vi kanske inte alltid har resurser, men vi försöker hitta sätt att hjälpa”. ”Jag känner mig trygg, hemma, i kyrkan” säger ASDRÚBAL. ”Här är det högt i tak och man är inte rädd för att ställa konstiga frågor eller säga något fel. Han fortsätter: ”För mig är det viktigaste att den lutherska kyrkan finns hos folket, med folket – det är min lutherska identitet”.

Text och foto: Elisabet Cárcamo Storm

YUDY, som är född och uppvuxen i byn där vi befinner oss, ser allvarsamt på mig och säger: ”Jag känner mig sedd, bekräftad, älskad och inbjuden av ILCO. Här möts

14

ning in på 1900-talet. Vilhelm Moberg fick lära sig i skolan att den överhet som fanns var insatt av Gud. Moberg fick en avbasning av sin lärare när han efter ett regeringsskifte dristade sig att fråga om Gud höll med högern eller vänstern.

Nu lever vi i en annan tid. Den konstantinska eran fick i Sverige ett symboliskt slut i och med att Svenska kyrkan och staten fick nya relationer den 1 januari 2000. Svenska kyrkan är ett samfund bland många i ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle.

16 år har gått och vi letar fortfarande efter vår roll och vår plats.

2017 firar vi 500 år av reformation. Vi har ett gyllene tillfälle att lyfta fram och fundera över vår kyrkas relation till makt och till Makten. Ibland sörjer vi vår förlorade upphöjda och priviligierade position. ”Det var bättre förr när kyrkan hade en självklar roll! Vilken roll ska vi nu ha?”

Vi behöver inte längre vara överhetens redskap och överheten själv. Nu är tiden att arbeta med vår traditon och göra oss en efterkonstantinsk svenskkyrklighet.

DEN EPOK SOM BÖRJADE i och med kyrkans nya position i det romerska 300-talssamhället brukar kallas den konstantinska eran. Det var kejsar Konstantin som inledde den kyrkopolitik där kyrkan och makten växte samman.

Gud var världsalltets Herre och hade en avbild i den romerske kejsaren.

Allt det som vi kallar reformationen utspelade sig inom den konstantinska eran. För Luther med vänner var det nog mycket svårt att föreställa sig en värld som var ordnad på ett annorlunda sätt. Reformationens teologi om överhetens roll och kyrkans maktutövning är formad av den förutsättningen. I Svenska kyrkans historia är det arvet synligt i hur reformationen genomfördes och i hur den lutherska enhetsstaten växte fram och utformades.

Karl XI var en regent av Guds nåde på samma sätt som Konstantin var det.

ÅRET 2017 UTMANAR OSS att bearbeta vårt arv. Svensk-

”Nu är tiden att arbeta med vår traditon och göra oss en efterkonstantinsk svenskkyrlighet.”

kyrklighet efter den konstantinska eran, hur ser den vägen ut?

När kyrkans makt inte är en tvångsmakt från ovan finns det rum för den tjänande kärlek som blev synlig i den väg Jesus valde.

Med Erik Gustav Geijers ord i SvPs 140: Du bar ditt kors. Din härlighet som alla himlar prisa, din makt som icke gränser vet, du lade av, att visa det intet finns som icke vinns av kärleken som lider.

TÖRS VI?

Erik Keijser, pastorsadjunkt i Öjaby församling

Foto: LarsErik Tobiasson

Mercedes, Asdrubal, Yudy & Lismayil.

391. 1517. 1593. 2000. 2017. Kristendomen blir statstreligion i Romarriket. Reformationen inleds. Reformationen befästs i Sverige genom Uppsala möte. Svenska kyrkan och svenska staten får nya relationer. Årtalet 2017 ber jag att få återkomma till. Om vi tittar på de andra årtalen först kan vi nämligen få en utmaning att ta oss an inför året och åren som kommer.

Vid 300-talets början var kristna en förföljd grupp i romarriket, vid samma århundrades slut har deras religion blivit statsreligion. Kyrkan fick ett avgörande inflytande på det romerska samhället, men kyrkan kom också att påverkas av det romerska samhället och den maktposition kyrkan fått. Vid reformationens början fanns det ingen institution, ingen stat, som kunde mäta sig med den västeuropeiska kyrkans makt. Den västliga kyrkan splittrades genom reformationen och här i norr kom vi att höra till den lutherska grenen på kyrkoträdet. Kyrkan i Sverige fick lov att underordna sig kungen men fick fortsätta att vara både makten och dess redskap.

DEN LUTHERSKA TRADITIONEN kom till i en tid när den konstantinska sammansmältningen mellan makt och kyrka var självklar och i det närmaste total. Detta gav stora avtryck i våra bekännelseskrifter och deras tillämp-

15

REFORMATIONEN: DÅ, NU OCH I FRAMTIDEN

Stiftsliv – nummer 4 2016

REFORMATIONEN: DÅ, NU OCH I FRAMTIDEN

Stiftsliv – nummer 4 2016

Samla tankarna i en duk Befriande bibelläsning i Madesjö ”Kan Bibeln bli ett redskap för förändring, i våra egna liv och för en rättvisare värld?” Så löd frågan i kurskatalogen, och vi blev drygt tio personer som deltog i kursen i befriande bibelläsning på S:t Sigfrids folkhögskola.

Allas tankar samlas i en uppspänd duk. Ingens erfarenheter är viktigare än någon annans i befriande bibelläsning. Foto: LarsErik Tobiasson

En av oss som var med på folkhögskolan den gången var Birgitta Priem Haglund, diakon i Nybro pastorat.

Hon träffade Maria Soares några gånger till i övningar med befriande bibelläsning.

– Men sista gången sa Maria till oss att nu får ni gå hem och jobba, berättar Birgitta. Hon är ju så efterfrågad och hennes tid räckte inte.

– Så då gjorde vi det. Vi satte igång att öva arbetssättet.

Det hände för några år sen, och personligen minns jag det som ett av de mest omtumlande reportage jag fick göra för stiftssidan i Kyrkans Tidning under tiden som redaktör. En ögonöppnare.

Det var Maria Soares och Paulo Ueti från det ekumeniska befrielseteologiska centret CEBI i Brasilien som var i Sverige för att lära oss att utgå från våra egna liv när vi läser Bibeln. ”Vi gör ingen uppdelning mellan andligt och världsligt. En människas livssituation handlar alltid först om livet. Men många upplever att deras erfarenheter inte räknas och därför blir man nedtryckt och tyst.” Så sa de då till oss som var där för att lyssna och lära.

Jag minns hur vi först läste bibeltexten, sen fick måla bilder ur våra liv. Och hur vi sen satt i ring och delade med varandra innan vi återvände till orden i Nya testamentet.

”Guds ord blir till om bibeltexten samverkar med människans verklighet i gemenskap mellan människor.”

NU ÄR DET ONSDAGSEFTERMIDDAG i församlingshemmet i

Madesjö. Gruppen som samlas har redan haft några träffar, men idag är det nystart efter ett litet uppehåll därför att den tidigare kvällstiden inte passade alla.

Birgitta börjar med att repetera. Och berättar om ursprunget i 60-talets Latinamerika där präster och lekmän använde Bibeln för att förändra folks livssituation.

16

hänt som lett till en genomgripande förändring, något som har ett före och ett efter?

Så sitter vi där och berättar för varandra. Lyssnar och ställer lite frågor, men ingen antecknar. Det känns rätt stort och märkvärdigt att vara med om.

Sen samlas vi i ringen igen. Thomas läser texten igen och Birgitta delar ut små rosa papperslappar där var och en antecknar en tanke, fråga eller känsla som finns kvar.

Därefter lägger vi lapparna i den duk som Birgitta hängt upp i kristallkronan i mitten av rummet. De blåa, som skrevs vid tidigare möten, ligger kvar. Kända bara av den som skrev och av den Allseende.

Hon har skrivit tre ord på ett papper: bibeltext, verklighet och gemenskap.

– Guds ord blir till om bibeltexten samverkar med människans verklighet i gemenskap mellan människor.

– Vi ska se vilka beröringspunkter som finns mellan texten och våra egna liv, säger Birgitta. Det är inte fråga om att blotta oss privat, men alla har någon erfarenhet att bidra med. Vi är varandras resurser.

Vi sitter i en ring. Kajsa, Mia, Linnea, Eva, Yngve, Ronny och så Birgitta och komministern Thomas. Någon har levt med Bibeln hela sitt liv, en annan har inte haft kontakt med den sen han konfirmerades och känner sig som nyfiken nybörjare fast nybliven pensionär.

Två gånger lyssnar vi till texten om när Levi möter Jesus (Luk 5:27) och samtalar först om en del uppenbara knivigheter, som hur det kunde vara syndigt att sköta sitt arbete som tulltjänsteman.

EFTERSOM DETTA NUMMER av Stiftsliv ska handla om

Luther frågar jag: – Vad har befriande bibelläsning med Luther att göra?

– Jättemycket, svarar Birgitta och Thomas.

– Att göra Bibeln begriplig för var och en är väl en luthersk grundtanke. ”Ingen är så fattig att hen inte har något att ge, ingen är så rik att hen inte behöver nåt.”

LarsErik Tobiasson

DÄREFTER DELAS GRUPPEN I TVÅ HALVOR för att alla ska

komma till tals.

– När i livet har det varit så, undrar Birgitta. Att något

17

REFORMATIONEN: DÅ, NU OCH I FRAMTIDEN

REFORMATIONEN: DÅ, NU OCH I FRAMTIDEN

BOKTIPS AV KATARINA HEDQVIST:

Stiftsliv – nummer 4 2016

Mark reser i spåren av Martin

Red. Elisabeth Gerle: Luther som utmaning Elisabet Gerle: Sinnlighetens närvaro – Luther mellan kroppskult och kroppsförakt, Verbum Cecilia Nahnfeldt: Luthersk kallelse – handlingskraft och barmhärtighet, Verbum

Margareta Brandby Cösters avhandling om Selma Lagerlöf är en riktig pärla! Lättläst trots att det är en avhandling. Och den lutherska teologin är begriplig.

Folkbildning. Och att ge några pusselbitar som kan starta människors eget sökande efter kunskap. Det hoppas Mark Levengood att hans programserie om Martin Luther ska ge tittarna. hemska saker han skrivit om judar och hur han bemötte bondeupproret.

Han kommer precis från lunch som avslutades med kaffe och liten kaka.

– Jag ser Luther i allting. Stor kaka hade Luther inte gillat, det hade varit som att dansa hambo med satan själv. Men en liten kaka, det går för sig.

Den ekumeniska dialogen mellan de lutherska kyrkorna och den romerskkatolska kyrkan ger viktiga bidrag till att centrala områden i den kristna tron.

Ett viktigt fokus är att slå fast vad lutheraner och katoliker är överens om.

I andra frågor anges skiljelinjer och oenighet. I de dokument som blir frukterna av den ekumeniska dialogen, är varje ord vägt på guldvåg. De ger en god bild av var kyrkorna står i centrala frågor.

INSPELNINGARNA AV PROGRAMMEN är gjorda och till hösten får vi se resultatet i fyra halvtimmeslånga program i SVT. – Jag har talat med ärkebiskopar, präster, statsministrar, lingvistiker, teologer och en massa andra. Jag hoppas att programmet ska vara folkbildande, det är nog min enda ambition. Jag vill ge några pusselbitar till Luther.

TV är TV, det är ganska kort om tid, jag hoppas att människor fortsätter att ta reda på saker själva. Det var fantastiskt att komma till Wittenberg, det är som en gammal saga av bröderna Grimm. Och överallt vilar slottet Wartburg, där Luther själv en gång satt.

TILL HÖSTEN SÄNDS Mark Levengoods programserie i VIDARE LÄSNING PÅ NÄTET AV OLA ISACSSON:

fyra delar i SVT. I dem reser han runt i Tyskland och Sverige i Luthers spår. Mark som är katolik har stort intresse för Martin Luther.

– Jag blev lutherskt konfirmerad. Jag har ett starkt minne av hur jag åkte till konfirmationen med en sån där 45-varvs skiva med Boney M och Marys Boy Child som jag tyckte var så bra. Det togs emot oerhört negativt. Det var en olämplig rytm, tyckte konfirmandledaren. Det var så glädjelöst, ingenting skulle vara roligt i livet. Det gjorde att jag trivdes mer och mer i katolska kyrkan istället.

Från konflikt till gemenskap Gemensamt lutherskt-katolskt högtidlighållande av reformationsminnet 2017 Det kan vara lämpligt att börja i kapitel 5, sid 73 och läsa till slutet och därefter börja från början. Att läsa i den ordningen är att börja i nuvarande situation, se vilka utmaningar kyrkorna står inför och därefter fördjupa sig i vägen fram till nuvarande situation.

Rättfärdiggörelsen i kyrkans liv Rapport från den katolsk-lutherska dialoggruppen för Sverige och Finland Frågor kring Guds nåd och människans förmåga eller oförmåga till delaktighet i sin egen frälsning har varit centrala sedan reformationen. Dokumentet är resultatet av en dialog mellan representanter för luteraner och katoliker i Sverige och Finland.

I det inledande kapitlet om dialogens karaktär (kapitel 1.2) ges perspektiv på hur ekumeniska rapporter förflyttas från skriftliga dokument till kyrkans liv: ”Det är samtalsgruppen som just nu står bakom texten. Den överlämnas till våra kyrkoledningar, teologer och andra kyrkomedlemmar för studium och reception. Våra kyrkor måste själva på lämpligt sätt ta ställning till dokumentets innehåll, anamma eller nyansera dess tankar och där så är möjligt omsätta dem i kyrkolivet. Först då har rapporten blivit en del av våra kyrkors nya och gemensamma tradition.”

Gemensam deklaration om rättfärdigöreleläran

P D U W LQ O

I detta ekumeniska dokument från 1999 anger lutheraner och katoliker på vilket sätt man är överens i läran om rättfärdiggörelsen: ”Den i denna deklaration redovisade förståelsen av rättfärdiggörelseläran visar att det mellan lutheraner och katoliker föreligger en samstämmighet i fråga om rättfärdiggörelselärans grundläggande sanningar.”

Lilla katekesen Lilla katekesen är inget ekumeniskt dokument, men har varit central i de lutherska kyrkorna. I denna nyöversättning av Martin Luthers Lilla katekesen finns också kommentarer kring dess tillkomst och användning.

Länkarna ovan är samlade på: http://internwww.svenskakyrkan.se/ vaxjostift/reformationsaret-2017

18

XWKHU

+HKK@ J@SD JDRDM ȿǭ ǜǩ ǪȞǫǫ ǥǠ ǥǞ Ǡǥ ǣǜ Ǜǥ Ǧǚ ǟ ǢǦ ǤǤ ǜǥ ǫǘ ǩǜ ǩ ǘ Ǡǥ Ǟ ǭ

&DUO $[H O $XUHOLX V

Ǧǚ ǟ

0DUJDUH WD %UDQG E\ &µVWH U

FÖR EN DRYG MÅNAD SEDAN var han en av talarna i Växjö stifts Speakers corner på Fortbildningsveckan. Han talade då om sitt möte med Moder Teresa som menade att vi måste se till vår egen nöd, inte bara hjälpa långt ifrån oss. Vad skulle Luther tänkt om det?

– Varje kristens ansvar bor ju i det egna livet. Luther ville flytta Gud ut ur kyrkan. Om du sopar golvet gör du Gud till behag, du behöver inte vara i en kyrka för att fira gudstjänst. I Stockholm finns det mängder av romska tiggare och så säger vettiga människor att dem ska vi inte hjälpa utan de ska istället ha hjälp av Rumänien. Det hjälper ju inte när de sitter där med snö i håret och fryser häcken av sig. Och om nu Jesus skulle komma tillbaka så tror jag inte att han kommer som en segerkung utan snarare som en av de mest utsatta. Särskilt med tanke på den förra sortin vi gav honom.

Text: Anna Fritzén

VAD INTRESSET FÖR LUTHER kommer ifrån vet han inte riktigt ens själv.

– Det är en bra fråga, utan självklara svar. På många sätt är Luther missförstådd, tänker jag, både på gott och ont. Han tog för sig av livets goda, han var mycket mer levnadsglad än de flesta tror. Jag tänker att vi har missförstått hans: av nåd allena. Det är handling som gäller, inte ord. Jag ser Luther som en stor tänkare och teolog.

Oavsett om man är kristen eller ateist så kommer man inte undan Luther: han har haft en stor inverkan på hela samhället. För svenska och finska språket har han haft en avgörande betydelse.

Samtidigt finns det mörka sidor av den här personen som inte heller kommit fram så tydligt: den antisemistism som han stod för, hur han under bondeupproret 1525 tog till starka ord om att döda dem som gjorde uppror.

– Det är verkligen en mörk fläck på Luthers banér de

På Växjö stifts Fortbildningsvecka i oktober var Mark Levengood en av deltagarna i Speakers Corner. Där talade han med Agneta Lagercrantz om att göra skillnad i världen.

AKTUELL: med programserie om Luther i fyra halvtimmeslånga program i SVT hösten 2017.

MARKS BOKTIPS: Ordet vid bordet: Martin Luthers bords-

samtal av Göran Agrell och Peter Strömmer. Utgiven på Themis förlag. – Den är bra och ganska rolig också.

19

Foto: Anna Fritzén

Margaretha Brandby-Cöster: ”Att uppfatta allt mänskligt – underströmmar av luthersk livsförståelse i Selma Lagerlöfs författarskap”, Karlstad University Studies 2001:23.

Foto Stellan Herner

Boktips

Stiftsliv – nummer 4 2016

REFORMATIONEN: DÅ, NU OCH I FRAMTIDEN

Stiftsliv – nummer 4 2016

REFORMATIONEN: DÅ, NU OCH I FRAMTIDEN

Stiftsliv – nummer 4 2016

KRÖNIKAN

Sammanträdesschema för 2017 Stiftsfullmäktige 22 mars (seminariedag) 30 maj 17 november

Nåd nedifrån Därute har något gått allvarligt fel, och innanför murarna kan det kännas som om tillvaron ytterligare krackelerar.

Men i ett samtal där det inte går att dölja det faktum att livet hamnat allvarligt snett infinner sig också ofta en sårbarhet som egentligen finns inom oss alla, men som de flesta av oss sällan vill kännas vid för att den skrämmer. Den inre mjuka platsen kan göra ont att närma sig men är samtidigt helig mark, eftersom den visar oss hur beroende vi i själva verket är av Något som är bortom och större än vi själva. Att på djupet drabbas av den här insikten kan vara genomgripande. Ifall upplevelsen är att detta större som vi kallar Gud trots allt vill mig väl, kan det leda till en vändpunkt i en människas liv.

Vad har det där stora ordet nåd i kyrkans mening med häktade och dömda att göra?

Vi lever i en del av världen som impregnerats med reformationens budskap om att allt väsentligt för vår existens handlar om nåd och inte egen förtjänst. Ingen föds av egen kraft och marken som bär oss frågar inte efter meritlistor eller hur goda grannar vi är. Vi är varken vad vi gör eller vad vi har? Vi är helt enkelt, i likhet med Guds eget namn, ”Jag är”. Ändå har många av oss svårt att mer än för en kort stund finna vila och kraft i detta vi kallar nåden – att vårt värde inte hänger på vad vi kan visa upp.

NÄR FÖRÄNDRINGAR I LIVET berövar oss förmågor eller

resurser som bidragit till att vi känt oss värdefulla av egen kraft kan vi hamna i kris. Skulle en del av de kriserna blivit mindre svåra om vi tidigare förmått ta till oss nådens hemlighet?

Det är min erfarenhet att svårigheten att leva i nåden i lika hög grad gäller för oss som är engagerade i kyrkan eller troende. Och smärtsamt nog har det inte minst i Kristi egen kropp varit ett återkommande tema genom historien att göra skillnad på människor: Vilka som är värdiga att gå fram till Herrens bord, får gifta sig, får begravas i vigd jord, får bli präster, har rätt tro osv. Som förvaltare av Guds nåd – det gratis givna utan särskilda kriterier, har vi i Svenska kyrkan en del att ta igen. Vem kan hjälpa oss att bättre leva vår egen tro?

MED KYRKANS ORD kan det vara att erfara nåden, ett an-

nat ord är omvändelse. En sådan erfarenhet är också en del av grunden för 12-stegsprogrammet, som världen över genom Anonyma Alkoholister och en rad andra gemenskaper räddat livet på oändligt många.

Vad skulle det då göra med oss som kyrka om vi tog till oss och drog konsekvenserna av att Kristus kommer oss särskilt nära i just det ömtåliga, tilltufsade och misslyckade – i vår nästa såväl som inom oss själva? Att det är i nöden och bräckligheten som också möjligheten öppnar sig för det vi kallar Guds nåd?

Vi behöver högtid och fest. Kyrkan fyller en mycket viktig uppgift i våra övergångsriter och firanden. Men om vi utöver det högtidliga och festliga lyssnade lite mer till vad människor som berövats nästan allt, eller tvingats slå i botten har att berätta, så kanske vägen framåt för vår kyrka, för oss själva, skulle leda nedåt och stavas nåd.

Magnus Hedqvist Präst i Kriminalvården och familjerådgivare

I SAMHÄLLET ÄR DE FLESTA AV OSS vana att söka vår

trygghet och vårt värde i bl a egna kläder, en sysselsättning vi valt, friheten att röra oss, ha kontakt med våra närmaste, våra vänner, och en viss möjlighet att kunna påverka vår yttre situation. Att möta en människa i häkte eller fängelse, är oftast att möta någon som för en tid berövats en stor del av detta, och det är krisartat för många.

20

Stiftsstyrelsen 17-18 januari 28 februari 29 mars 19 april 13 juni 7 september 11 oktober 8 november 18 december

Domkapitel

3 februari (präst- och diakonexamen) 13 mars 4 april 4 maj 9 juni (präst- och diakonexamen) 23 augusti 26 september 18 oktober 15 november 13 december

Egendomsnämnd 7 februari 4 april 8 juni 5-6 september 4 oktober 18 december

Med reservation för ändringar. Övriga sammanträdesdatum publiceras på stiftets intranätsida när de är beslutade i januari.

Stipendier och bidrag Stiftelsen JM Korenius testamentesfond

Ledigförklarande av stipendier och bidrag sker årligen i mitten av januari och med sista ansökningsdag i början av mars. Ansökan ställs till respektive stiftelses styrelse och skickas till postadress: Växjö stift, Box 537, 351 06 Växjö.

JM Korenius testamentesfond delar ut understöd till efterlevande maka/make och barn till präster i Växjö stift som i samband med pension eller dödsfall haft sin anställning inom Växjö stift.

Ansökan till 2017 års stipendier och bidrag skall vara stiftskansliet tillhanda senast den 7 mars 2017.

För vidare information: Katarina Toll Koril, 0470-77 38 87, katarina.toll.koril@svenskakyrkan.se

Mer information om följande fonder kommer att läggas ut på

Växjö stifts hemsida: www.svenskakyrkan.se/vaxjostift.

De blanketter som vi i vissa fall efterfrågar kommer att finnas där f r o m den 16 januari 2017.

Stiftelsen Växjö stifts prästänkehem

Växjö stift ledigförklarar stipendier ur

För vidare information: Ulrika Karlsson, 0470-77 38 30, ulrika.u.karlsson@svenskakyrkan.se

• Växjö stifts samstiftelse för behövande • Stiftelsen Brita Östergrens donation

Växjö stift präststudiestiftelse

• Växjö stifts samstiftelse för behövande efterlevande till präster inom Växjö stift

Stipendier för blivande präster i Växjö stift.

För vidare information: Katarina Hedqvist, 047077 38 11, katarina.e.hedqvist@svenskakyrkan.se

• Stiftelsen kontraktsprosten Per Liljorstrands och hans maka Maria Birgitta Liljorstrands, född Transtedt, från Dädesjö donation • Växjö stifts samstiftelse för studerande • Stiftelsen Lektorn Oscar Sjöfors donation För vidare information: Inger Nilsson, 0470-77 38 58, inger.m.nilsson@svenskakyrkan.se 21

Kollekter 2017

REFORMATIONEN: DÅ, NU OCH I FRAMTIDEN

Stiftsliv – nummer 4 2016

Januari

Augusti

6 8 sönd. e. trefaldighet ____ F 13 9 sönd. e. trefaldighet ____ R 20 10 sönd. e. trefaldighet ___ F

Svenska kyrkans internationella arbete Svenska kyrkans internationella arbete

-----

27

Svenska Bibelsällskapet Växjö stifts kyrkosångsförbund

kyndelsmässodagen _____ R septuagesima ___________ F sexagesima _____________ F fastlagssöndagen ________ R

Mars 5 12 19 26

1 sön i fastan ____________ R 2 sön i fastan ____________ S 3 sön i fastan____________ R jungfru Marie bebådelsedagR

3 12 sönd. e. trefaldighet ___ S 10 13 sönd. e trefaldighet ____ R 17 14 sönd. e trefaldighet ____ R

Svenska Kyrkans Unga

-----

________________________

24 15 sönd. e. trefaldighet ___ F

5 sön i fastan ___________ F palmsöndagen __________ R långfredagen ___________ S påskdagen ______________ S annandag påsk __________ R 2 sönd. i påsktiden _______ F 3 sönd. i påsktiden _______ R

Maj

7 4 sönd i påsktiden _______ F 14 5 sönd i påsktiden _______ R ________________________ 21 bönsöndagen ___________ F 25 Kristi himmelfärds dag ___ F 28 s före pingst ____________ S

---

Hela människan

MISSA INTE: Tallnäs stiftsgård Diakoniinstitutionerna Ekumeniskt arbete, Europeiska kyrkokonferensen (KEK)

---

Svenska kyrkans internationella arbete

Oktober

1Den helige Mikaels dag ______ R 8 Tacksägelsedagen _______ R 15 18 sönd. e. trefaldighet ___ F 22 19 sönd. e. trefaldighet ___ R 29 20 sönd. e. trefaldighet ___ F

Evangeliska fosterlandsstiftelsen Tallnäs stiftsgård Svenska kyrkans internationella arbete Sveriges kyrkosångsförbund 50% Svenska Kyrkans Unga 50%

Svenska kyrkan i utlandet Sveriges Kyrkosångsförbund

---

Rådgivningsbyrån

---

November

April 2 9 14 16 17 23 30

11 sönd. e. trefaldighet____ R

---

Svenska kyrkans internationella arbete

September

Februari 5 12 19 26

--Svenska kyrkans internationella arbete IM och Johannelunds teologiska högskola S:t Sigfrids och Oskarshamns folkhögskolor Svenska kyrkans internationella arbete

4 5 12 19 26

Alla helgons dag _________ R Sönd. e. alla helgons dag __ S 22 sönd. e. trefaldighet ___ F sön före Domssöndagen__ R Domssöndagen _________ S

Svenska kyrkan i utlandet Svenska kyrkan i utlandet

---

Svenska kyrkans internationella arbete Ändamål som senare fastställs av biskopen

---

Sveriges Kristna råd

December 3 10 17 24 25 26 31

--Salt, barn och unga i EFS 50%, Svenska Kyrkans Unga 50%

-----

Svenska Kyrkans Unga i Växjö stift

1 sönd. i advent __________ R 2 sönd. i advent _________ R 3 sönd. i advent _________ F 4 sönd i advent __________ R juldagen ________________ F Annandag jul ____________ R sön efter jul _____________ F

Svenska kyrkans internationella arbete Svenska kyrkans unga

---

Svenska kyrkans internationella arbete

3 sönd. e. trefaldighet ____ R 4 sön e trefaldighet ______ S 16 apostladagen ___________ F 23 6 sönd. e. trefaldighet ____ R 30 Kristi förklarings dag _____ S

2 9

– två dagar av möten och inspiration kring lärande I Svenska kyrkan är vi många som jobbar med lärande på något sätt, i mötet med barngrupper, kyrkogårdseller gudstjänstbesökare. Att levandegöra evangeliet är ett grundläggande uppdrag. Lärandefestivalen i Lund ger inspiration och nya tankar kring lärande, oavsett om du befinner dig i kyrkorummet eller någon annanstans.

Besök Lärandefestivalens webbplats: svenskakyrkan.se/larandefestivalen.

Där får du kontinuerliga uppdateringar om vilka föreläsare som är klara för Lärandefestivalen 18-19 maj i Lund.

Anmälan öppnar i slutet av februari.

---

Insamlingsperioder (färgmarkering) Svenska kyrkans internationella arbete Wetterhus retreatgård

---

Svenska kyrkan i utlandet S:t Sigfrids och Oskarshamns folkhögskolor

I stället för julkort skänker vi en gåva till svenska kyrkans internationella arbete för medmänniskor på flykt. /Stiftskansliet

Sista numret av Stiftsliv

---

R = Rikskollekt S = Stiftskollekt F = Kollektdag öppen för församling

---

En välsignad jul och ett gott nytt år!

---

Kyrkovalet

4 pingstdagen ____________ F --11 heliga trefaldighets dag __ R Svenska kyrkans internationella arbete 18 1 sönd. e. trefaldighet ____ F ---

Juli

Lärandefestivalen 18-19 maj i Lund

Svenska kyrkans internationella arbete

Juni

24 Midsommardagen _______ F 25 Den helige Johannes döparens dag ___________ F

Stiftsliv – nummer 4 2016

Svenska kyrkan - internationellt arbete 27 nov 2016 – 6 jan 2017 Svenska kyrkan - internationellt arbete 26 februari – 9 april 2017 Svenska kyrkan i utlandet 1 oktober – 4 nov 2017 Svenska kyrkan - internationellt arbete 3 december 2017 –6 jan 2018

Ansökan om stiftskollekt för 2018 ska ha inkommit till domkapitlet senast den 31 maj 2017. (Domkapitlet Växjö stift, Box 527, 351 06 Växjö) Ansökan om rikskollekt för 2018 ska vara Kyrkostyrelsen, 751 70 Uppsala, tillhanda före den 1 mars 2017.

Den 17 september 2017 är det val i Svenska kyrkan. På ”Valwebben” på intranätet: internwww. svenskakyrkan.se/kyrkoval samlas information om kyrkovalet. Det finns olika sektioner med information till valnämnder, nomineringsgrupper och kommunikatörer. Du hittar också regelverk och tidigare års valresultat på sidan.

Har du frågor om kyrkovalet?

Välkommen att kontakta valkontoret på stiftskansliet!

Maria Kenstam, valansvarig, tel 0470-77 38 31, maria.kenstam@svenskakyrkan.se Emma Johansson, valhandläggare, tel 0470-77 38 50, emma.k.johansson@svenskakyrkan.se

Med detta nummer tar Stiftsliv en paus.

Tidningen har kommit till dig som är ideell, förtroendevald eller anställd i snart fyra år, fyra gånger om året. Fortsatt information om vad som händer i vårt stift får du genom nyhetsbrevet som kommer varannan vecka. Nyhetsbrevet är digitalt och när du börjar prenumerera får du välja vilka kategorier nyheter du vill ta del av. Genom det får du information som du behöver i ditt arbete, tips om kurser du kan gå, reportage och andra erbjudanden. Hör gärna av dig med vad du vill läsa mer om.

Nyhetsbrevet finns under internwww.svenskakyrkan. se/vaxjostift/nyhetsbrev, eller scanna Qr-koden här intill.

Vi går in i ett valår och i juni månad kan du hålla utkik i brevlådan efter ett valmagasin som förstås handlar om kyrkovalet: hur det är att vara förtroendevald och vilka nomineringsgrupper du kan rösta på och vad som är nytt i årets valförfarande.

Kollektvädjan publicerassidpå 1

22 internwwwsvenskakyrkan.se/vaxjostift

Notiser

Nyårsdagen ____________ R Trettondedag jul ________ R 1 sön e trettondedag _____ F 2 sön e trettondedag _____ F 3 sön e trettondedag _____ R 4 sön e trettondedag_____ S

nationell konferens i lund 18-19 maj 2017

1 6 8 15 22 29

REFORMATIONEN: DÅ, NU OCH I FRAMTIDEN

23

Avsändare:

Box 527, 351 06 Växjö

UTSIKT FRÅN ÖSTRABO

För en tid sedan var påve Franciskus i Sverige. Tillsammans bjöd romersk-katolska kyrkan och Lutherska världsförbundet in till gemensamt högtidlighållande av reformationen. Vid en gudstjänst i Lunds domkyrka undertecknade påven och LVF:s generalsekreterare Munib Younan en överenskommelse som innehåller fem ömsesidiga åtaganden, bland annat att de två kyrkofamiljerna ska söka synlig enhet och tillsammans vittna om Guds barmhärtighet. Applåderna vid undertecknandet ville aldrig ta slut. Det var ett stort ögonblick i ekumenikens historia.

För att dialogen ska bli just konstruktiv behöver alla inblandade vara inställda på att vilja förstå den andre. En bra utgångspunkt i en relation är att träna sig i att se det som är vackrast hos den jag möter. På samma sätt är det en god ekumenisk grundhållning att söka efter det finaste i den andres tro, bekännelse och lära. Det betyder naturligtvis inte att jag ska förneka min egen tradition. Tvärtom innebär en trygg identitet att jag frimodigt kan möta den som är annorlunda än jag. Ett sådant förhållningssätt behövs för övrigt också både inom vår egen kyrka och inom vårt eget stift.

Nu behöver vi ställa frågan vilka konsekvenser överenskommelsen får i Växjö stift. I generell mening hoppas jag att dialogen fördjupas på de platser där det finns katolska församlingar, med målet att komma närmare varandra, att söka synlig enhet. Att katoliker och lutheraner tillsammans läser det för högtidlighållandet viktiga dokumentet ”Från konflikt till gemenskap” är ett konkret sätt att arbeta. Ett annat är att lokalt fira en ekumenisk gudstjänst utifrån den modell som användes i Lund, bäst kanske under själva reformationsveckan i oktober nästa år.

Ekumenik är inte bara fördjupad dialog utan också gemensam handling. Tillsammans med varandra och med den som tror annorlunda ska vi vittna om Guds barmhärtighet. Det handlar om att arbeta för fred, försoning och medmänsklighet varje dag. Låt oss därför med förnyad kraft kämpa för ett gott liv åt alla människor. Och låt oss verka för att alla människor av god vilja – troende eller inte – möts till samtal om dagens och morgondagens utmaningar.

2017

Mötet i Lund kan också tas till intäkt för ekumenisk fördjupning med andra än katoliker, inte minst med tanke på att det finns andra arvtagare till reformationen än lutheraner i vårt land. Ett arbete med temat ”från konflikt till gemenskap” är därför tillämpbart även i relation till frikyrkor av olika slag. Jag vill uppmana er i stiftets församlingar att göra vad ni kan för att en konstruktiv dialog ska komma till stånd. Det är ett sätt att bruka allvar med en av våra framtidsbilder; ”I Växjö stift vårdar vi samhörigheten med den världsvida kyrkan”.

Händer under reformationsåret: 24-26 feb Teologifestivalen 2-4 juni Världens fest

Fredrik Modéus, biskop i Växjö stift

29 sep-1 okt Se människan: bok och biblioteksmässan 30 okt-3 nov Fortbildningsvecka präglad av reformationen 31 okt Jubileumsgudstjänster i Sveriges alla domkyrkor